Literatura científica selecionada sobre o tema "Kumulativ avkastning"

Syfte: Syftet med denna studie är att se hur olika branschindex reagerar till information gällande förändring av reporäntan. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen som tillämpas i denna studie består av Effektiva marknadshypotesen, Behavioral finance med en underliggande teori Herd behavior samt en del vetenskapliga artiklar som undersöker samma ämne. Metod: Denna studie är i form av en kvantitativ forskning med "event study" som tillämpningsmetod. I studien undersöks fyra olika aktiebranschindex, Finans och Fastighet, Telekom. Teknologi och Energi samt även 8 energi bolag. Empiri: Empirin av studien presenteras i Resultat och Analys avsnittet. Empirin har genererats genom att beräkna den onormala avkastningen av fyra aktie branschindex samt åtta energi bolag. Slutsats: Det fanns ingen tydlig struktur på hur aktiemarknaden reagerade vid annonsering av en reporänteförändring. De undersökta branscherna visade en del variation i resultaten. Det var svårt att tyda om det existerade någon effektivitet på den svenska aktiemarknaden.

I Sverige genomfördes år 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stärka minoritetsägarnas ställning gentemot stora aktieägare i samband med blockförvärv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks närmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjälp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom användning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvärv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvärv. Resultaten efter införandet av den obligatoriska budplikten är tvetydiga, vilket försvårar tolkningen av huruvida lagen medfört positiv, negativ eller ingen effekt. Därför är det svårt att utröna om minoritetsägarnas situation förändrats i samband med blockförvärv i Sverige.

En aktiesplit är ett fenomen som studerats länge på marknader utanför Sverige. Denna företagshändelse, som endast avser att utöka antalet utestående aktier till ett proportionerligt lägre pris, bidrar inte med någon förändring av företagets räkenskaper eller strategi och bör enligt tidigare teoretiker inte medföra någon reell förändring. Trots detta har överavkastning för aktier som genomfört split dokumenterats genom historien och har ifrågasatt den klassiska effektiva marknadshypotesen starka men även semistarka form. Utifrån tidigare studier och nyare, framarbetade teorier ifrån dessa har likviditetshypotesen och signaleringshypotesen formats som ett svar på frågan om varför en till synes icke kapitaliserande händelse skapar sådana rörelser hos en aktie. Med utgångspunkten i de tre ovan nämnda hypoteser samt den något modernare finansiella beteendevetskapen ämnar den aktuella studien att försöka förklara varför denna överkastning sker utifrån utvalda företagsrelaterade variabler.  Författarna har genom en eventstudie granskat och samlat in information om de valda oberoende variablerna: splitkvot, lönsamhet, omsättning, förändring av handelsvolym samt noterad lista på börsen hos företag som genomfört en split på minst 2:1 på Stockholmsbörsen under tidsspannet 2005-01-01 till 2019-12-31. Dessa kom att fungera som förklarande variabler till den abnormala överavkastning som sker på genomförandedagen. Denna information har samlats in under eventfönstrets fem dagar, två dagar före genomförandet av split till två dagar efter splittens genomförande. Utifrån 116 genomförda aktiesplittar har studien resulterat i bevis för att överavkastning, i genomsnitt, sker på genomförandedagen och håller i sig även under dagarna efter splitten.  Resultatet visade, med en signifikansnivå på 5% att de mindre listorna på Stockholmsbörsen, First North och Small Cap, har en positiv relation till överavkastning på genomförandedagen medan de övriga variablerna inte fick signifikant stöd i denna studie. I och med att utgångspunkten för studiens är att den effektiva marknadshypotesen inte är applicerbar ens på semistark nivå, i och med att överavkastning sker trots att informationen funnits tillgänglig, anser författarna att studien inte bestrider detta grundantagande. Studien bidrar även med kunskap om förklaringsvariabler som kan bidra till att överavkastning sker på den svenska marknaden. De fyra teoretiska ramverken kopplas i analysen till studiens resultat för att skapa ytterligare förståelse för ämnet och det studerade fenomenet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. 

Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.

Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex. Vidare påverkas inte dessa två branschers betavärden och volatilitet av räntenivån på lång sikt. 

 

Objective: Our purpose with this study is to demonstrate the impact of natural disasters on banks' share prices. Method: Quantitative survey method, an event study. Conclusion: There is no association or a very weak correlation in this study between natural disasters and the Swedish banks' share prices.

Syftet med studien är undersöka hur förvärvsmetoden påverkar de uppköpande företagens abnormala avkastning på kort sikt, samt utröna huruvida företagens branschtillhörighet har en betydelse för reaktionen. I studien tillämpas tre teorier och flertalet tidigare forskningar som är av relevans för studien. De teorier som nyttjas är olika former av förvärv, effektiva marknadshypotesen och signalteorin. Denna studie utförs av en kvantitativ och komparativ ansats med hjälp av en eventstudie där 64 företagsförvärv observerats. Förvärven är uppdelade på 4 olika branscher och fördelade inom tillvägagångssätten aktie- och inkråmsförvärv. Dessa förvärv har undersökts under en elvadagarsperiod, fem dagar innan till och med fem dagar efter offentliggörandet. Den insamlade sekundärdata som bearbetats har erhållits från Nasdaq OMX, Google Finance och databasen Zephyr. Resultaten enligt denna studie förmedlar om att ett inkråmsförvärv är att föredra i jämförelse med aktieförvärv, detta med undantag för företag i sällanköpsvarubranschen som gynnas av ett aktieförvärv. Det går även att urskilja hur hälsovårdsbranschen är den bransch som gynnas mest vid offentliggörande av företagsförvärv, sett till den abnormala avkastningen.
The purpose of the study is to examine how the acquisition method affects the purchasing companies’ abnormal returns in the short term, and to ascertain whether the companies’ industry affiliation has an impact on the reaction. The study applied three theories and a number of previous researches that are of significance to the study. Theories used are different forms of acquisitions, the efficient market hypothesis and the signal theory. This study was made by a quantitative and comparative approach using an event study where 64 acquisitions were observed. The acquisitions were divided into four different industries and distributed in the approaches of share- and asset acquisitions. These acquisitions have been observed during an eleven-day period, five days before to five days after publication. The collected secondary processed data has been collected from Nasdaq OMX, Google Finance and the database Zephyr. The results according to this study conveys that an acquisition of asset is preferable in comparison with the acquisition of shares, except for companies in the consumer discretionary sector as seen benefits from an acquisition of shares. It is possible to discern how the healthcare sector is the one that benefits most in the publication of an acquisition, in terms of the abnormal returns.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar har en effekt på den svenska aktiemarknaden, samt om det råder skillnader mellan fyra branscher i Stockholmsbörsen. Studien syftar även till att undersöka om det kan urskönjas en skillnad mellan branschernas räntekänslighet. Metod: Undersökningen baseras på en eventstudie med ett estimeringsfönster på 60 dagar före tillkännagivandet av reporänteförändringen, och ett eventfönster på 11 dagar. Urvalet består samtliga reporänteförändringar mellan 2001-2015, och av följande branscher, Finans & Fastighet, Industrivaror, Hälsovård, Teknologi, som är inhämtade från Stockholmsbörsen. Teori: Den teoretiska utgångspunkten i studien är teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorier om reporäntan. Det presenteras även teorier om diskonteringsräntans effekt samt pris- och inkomstelasticitet. Finansiell psykologi, som är en invändning mot effektiva marknadshypotesen, redogörs dessutom tillsammans med tidigare forskning som har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Studien resulterar i att det inte råder ett entydigt samband mellan Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar och den svenska aktiekursen. Resultatet illustrerar att det råder en skillnad mellan de valda branschernas räntekänslighet. Det går inte direkt att fastställa att den svenska marknaden är effektiv.
Purpose: The purpose of this study is to examine if Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate have an effect on the Swedish stock market, and whether there are differences between four sectors of the Stockholm Stock Exchange. The study also aims to investigate if there is a difference between the sectors interest rate sensitivity.  Method: The study is based on an event study with an estimation window of 60 days prior the announcement of the federal fund rate, and an event window of 11 days. The sample consists of all the announcement of the federal funds rate between 2001- 2015 and the following sectors, Finance & Real Estate, Industrials, Healthcare, Technology, who are acquired from the Stockholm Stock Exchange. Theory: The theoretical basis in this study is the theory of the efficient market hypothesis and theories about the federal funds rate. An introduction to theories about the discount rate and price and income elasticity is also presented in the study. Financial psychology, which is a statement of opposition against the efficient market hypothesis, is also introduced together with previous research which the examination is based on. Conclusion: The results show that there is no unambiguous correlation between Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate and the Swedish stock price. The result illustrate that there is a difference between the selected sectors interest rate sensitivity. In summary, it’s established that the Swedish stock market cannot be seen as an efficient market.

Denna eventstudie syftar till att undersöka hur ett byte av noteringslista påverkar kumulativ onormal avkastning (CAR) 1 till och med 12 månader efter genomfört byte. I studien undersöks därför utförda byten av noteringsplats på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1995-2009. I studien beräknas onormal avkastning delvis med marknadsmodellen (MM) som grund, men också med Fama & French tre-faktormodell (FF) för att öka reliabiliteten. Vidare undersöks om skillnader i CAR föreligger under olika tidsintervall samt om olikheter förekommer efter att berörda företag delats in i undergrupper baserade på typ av byte, industri samt storlek. Slutligen testas utifall den eventuella kumulativa onormala avkastningen är signifikant skild från noll med student t-test samt om det föreligger skillnader i medelvärde i de olika undergrupperna. Resultatet visar att den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen (CAR) uppgår till – 4,57 % (MM), - 3,74 % (FF) en månad efter bytet, vilket är signifikant på 1 % - nivån. Denna negativa tendens håller i sig och efter 12 månader uppvisas CAR på – 20,20 % (MM), -16,99 % (FF) även dessa statistisk säkerställda på 1 % - nivån. Detta resultat är i linje med liknade studier på andra aktiemarknader. Vi kan alltså dra slutsatsen att detta fenomen även föreligger på den svenska aktiemarknaden samt konstatera att händelsen listbyte är något både företag och aktieägare bör beakta mer varsamt.

Inledning: Ett företag som sponsrar en känd person förknippas starkt med denna. Tidigare forskning har visat att det finns en positiv påverkan på aktiepriset och avkastningen hos företag som tecknar sponsringsavtal med kända personer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av eventstudiemetoden undersöka huruvida tio oväntade händelser relaterade till tre idrottare påverkat aktievärdet för Nike Inc. Teori: Den effektiva marknadshypotesen bygger på antagandet att finansiella marknader är effektiva och att all information finns tillgänglig vilket i sin tur exakt återspeglas i priset på en tillgång. Det finns empiriska belägg för att marknaden inte alltid kan sägas vara effektiv som effektiva marknadshypotesen hävdar, något som teoretiskt kallas för anomali. Metod: Denna studie antar ett deduktivt angreppssätt och har en kvantitativ inriktning. Eventstudiemetoden används för att mäta den tänkbara effekt som en oväntad händelse har på företagets värde. Aktieprisförändringen undersöks genom den kumulativa onormala avkastningen (CAR) och hypotesprövningar görs för att nå en slutsats på syftet och problemformulering. Slutsats: Vi har utfört undersökningen i enlighet med eventstudiemetoden och kommit fram till att 9 av 10 oväntade händelser påverkar aktievärdet för Nike Inc. Detta genom att hypotestesta de oväntade händelserna som har visat ett statistiskt samband, positivt eller negativt, mellan den oväntade händelsen och den kumulativa onormala avkastningen (CAR). Vi har även studerat respektive diagram där vi ser en förändring i CAR efter att nyheten kring de oväntade händelserna släppts men att förändringen i de flesta fall inte är så stor. Vi har också funnit att annan information som släppts av Nike under respektive händelseperioder har haft störst påverkan på CAR, särskilt finansiell information.