Literatura científica selecionada sobre o tema "Kursmoment"

Utbildningsprogram, kurser eller kursmoment där studenter arbetar med utmaningar, ofta formulerade av samarbetsparter utanför akademin – vilka ibland benämns ”challenge-based learning” – kan bidra till relevans och verklighetsanknytning i undervisning samt främja generella förmågor som samarbete, kommunikationsförmåga och kritiskt och analytiskt tänkande. Men utbildningsformen skapar också en rad problem kring undervisningsadministration, examinationsformer och organisation eftersom den bryter mot etablerade arbetssätt och traditioner inom universitetsväsendet. Den här texten beskriver och reflekterar över praktiska och pedagogiska erfarenheter från Södertörns högskola i arbetet med att etablera en lärosätesgemensam utmaningsbaserad kurs tillsammans med Karolinska Institutet och med samverkansparterna Huddinge och Botkyrka kommuner.

En pågående digitalisering av det svenska samhället gör att tillgänglighet inte längre är ett enbart fysiskt fenomen utan också ett digitalt. Allt fler av samhällets viktiga tjänster, såsom hälsovård och banktjänster, går över helt eller till stor del till den digitala världen. I och med den ökande närvaron av digitala lösningar finns ett ökande behov av kunskap inom webbtillgänglighet. Syftet för uppsatsen är att på uppdrag av informatikgruppen vid Karlstads universitet undersöka hur en universitetskurs om webbtillgänglighet kan utformas på B-nivå(G1F). Uppsatsförfattarens huvudsakliga fokus har varit de arbetssätt som kan vara av vikt när man lär ut en kurs i webbtillgänglighet och att utforma, följa och utvärdera en workshop där studenter får bekanta sig med de problem som en användare med synnedsättning kan uppleva på webben. Undersökningsfrågorna evaluerades genom observation av föreläsningar och workshops under pilotkursen Framtida Webbstandarder som uppsatsförfattaren tillsammans med en annan uppsatsstudent hjälpt till att formge. Utöver observationerna gjordes en intervju med undervisande lärare och en webenkät skickades ut till studenterna där de gavs möjlighet att yttra sina åsikter om kursen. Efter analys av insamlade data kan det konstateras att en kurs inom webbtillgänglighet kan gynnas av att ha en blandning av teoretiska och praktiska moment för att lära ut det aktuella materialet och att studenter kan engageras i ämnet genom diskussionsuppgifter under föreläsningarna. Den analyserade data visar också på att man kan bygga upp en workshop på sådant sätt att studenterna får testa på olika nivåer av assisterande teknik för synnedsättningar och på så sätt ge dem en övergripande erfarenhet och förståelse för de problem som personer med synnedsättning kan uppleva på webben.

I denna undersökning studerades en grupp gymnasieelevers kunskapsutveckling i samband med ett kursmoment, bestående av fyra olika delmoment, som konstruerades som en del av denna undersökning. Eleverna som deltog i undersökningen går för tillfället i årkurs 1 på Naturvetenskapsprogrammet och den kurs som eleverna läste och som kursmomentet genomfördes i var kemi 1. Kursmomentet genomfördes med målsättning att utöka elevernas kunskaper inom utvalda ämnesområden från ämnesplanen i kemi, men också med syfte att skapa förutsättning för eleverna att utveckla Scientific Literacy samt stärka sin förmåga att kunna diskutera och att ta ställning i olika samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Detta undersökes genom att dels låta eleverna besvara en enkät där de själva fick ta ställning till sin egen kunskapsutveckling efter att de hade deltagit i kursmomentet, men även genom att granska deras kunskaper i samband med rättningen av den hemuppgift som eleverna utförde som sista del av momentet. I uppgiften efterfrågades att eleverna dels skulle beskriva olika kemiska analystekniker, men också att redogöra för potentiella lösningar till olika miljöproblem utifrån principer för hållbar utveckling. De slutsatser som kunde dras utifrån undersökningen var att kursmomentet hade gett förutsättningar för eleverna att stärka sina kunskaper och förmågor inom de efterfrågade ämnesområdena. Dock framkom också att viss bearbetning av de olika delarna av momentet behöver genomföras för att ytterligare stärka korrelationen mellan utförandet av kursmoment och de mål som det var avsett att uppnå. Både under och efter genomförande av kursmomentet analyserades även den didaktiska process som ägt rum i samband med arbetet. Utifrån detta kunde slutsatser presenteras angående hur man som kemilärare kan resonera kring organisering av arbete och planering av tidsåtgång, om man önskar utforma ett liknande kursmoment eller vill använda det som ligger till grund för detta arbete
In this research, the knowledge development of a group of high school students during a course component was studied. The course component, which consisted of four separate parts, was developed for this investigation. The students who participated in the investigation are all in year one in high school, and study at the Science programme. The course component was included in their chemistry course. The course component was developed to increase the students’ knowledge within selected topics from the curriculum, however, also to offer the postulation to develop Scientific Literacy, as well as to increase their ability to discuss societal issues while including a scientific perspective. To be able to carry out the investigation, two different data selections were accomplished. One where the students responded to a survey, where they had to reflect upon their own knowledge development, and another, where their subject knowledge was examined during the assessment of an assignment that they had to carry out as the last part of the course component. The instructions for the assignment was to first describe different analytical tools used in chemistry, and secondly, to narrate different solutions on how to deal with environmental issues, using a perspective of sustainable development. The conclusion drawn from this research is that the course component provided the students the opportunity to increase their knowledge and their strengthen abilities within the requested subject areas. However, it also emerged from the study that, if the different parts om the course component were to be adjusted, the result might have been more successful and the correlation between the course component and the main purposes for it to be carried out might had been stronger. The didactical process that has been carried out during this work has also been analysed. Hence, suggestions about how to reflect upon time requirements and work organisation if one, as a teacher, wishes to either implement this course component in their own tutoring, or do something similar, is presented in the end of this report.

För nya studenter vid högskola eller universitet är det ofta många system och tillvägagångssätt att vänja sig vid. Just vid Kungliga Tekniska Högskolan, och speciellt på ICT-skolan i Kista, är det många informationssystem att hålla reda på. Därför erbjuder ICT-skolan kursen ”II1310 Introduktionskurs i datateknik”, som trots namnet ämnar introducera nya studenter i skolans IT-miljö. Även om detta inte framgår av kursnamnet syftar kursen också till att ge en kunskapsgrund inom programmering. I takt med att IT-miljön och systemen på skolan förändras måste också kursen anpassas efter dessa förändringar. Tidigare år har små justeringar gjorts i kursen men ingen ordentlig insats har hittills fullgjorts. I projektet har vi med hjälp av en enkätundersökning, en intervju samt diskussioner med kursansvarig för introduktionskursen gjort en mängd förändringar och förbättringar av introduktionskursen. Bland annat har kursmålen och kursens övergripande syfte omarbetats för att förbättra precisionen och tydligheten i dessa. Dessutom har en ny programmeringsuppgift där studenterna får använda sig av C-programmering och LEGO-robotar tagits fram och testkörts. Kursupplägget och strukturen på föreläsningar och laboration har omarbetats för att ge ett bättre arbetsflöde och därmed hjälpa studenterna att uppnå kursens mål. Slutligen diskuteras även potentiella framtida förbättringar av kursen.
For new students arriving at college or university, there are often many systems and approaches to get used to. At the Royal Institute of Technology, especially at ICT in Kista, there are many information systems to keep track of. Therefore, the ICT school offers the course "II1310 Introduction to Computer Studies", which despite its misleading Swedish name which directly translates to "Introduction course in computer technology" intends to introduce new students to the school's IT environment. Although not part of the course name, the course also aims at providing a foundation of knowledge in programming. As the IT environment and systems in use at the school changes, the course must also change in order to adapt to these changes. In previous years, small adjustments were made in the course but no serious effort has been made to date. In the project we have with the help of a questionnaire, an interview and discussion with the course director for the introductory course made a lot of changes and improvements to the introduction course. Among other things, the course objectives and course overall aim has been redesigned to improve the precision and clarity of these. Additionally, a new programming assignment in which students make use of C programming and LEGO robots has been developed. The overall planning of the course and the structure of the lectures and the laboration has been redesigned to provide a better workflow and thus help students to achieve the course goals. Finally, we also discuss potential future improvements to the course.