Teses / dissertações: "Manlighet"

1

Klingberg, Anna-Therese. "OMFÖRHANDLAD MANLIGHET : Ungdomar om manligheter i reklambilder". Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6414.

Texto completo da fonte

Resumo:

Jag har studerat hur elever i 12 - och 15 årsåldern ser på manlighet i reklam. Det finns fler typer av manlighet representerad i reklamen idag än för 10 år sedan. Syftet med min undersökning är att studera hur unga människor ser på olika manligheter i reklambilder. Vad tittar de på och vad ser de? Jag har studerat vilka män eleverna uppfattar som manliga och vilka de uppfattar som manliga med feminina drag. Mitt resultat visar på att det finns fler varianter av manlighet i dag och att det skapats nya manligheter. Manlighet är en social konstruktion som skapas med influenser av den visuella kulturen som bland annat består av bilden (och bilder) av artister, filmer, böcker och reklamfilmer och även av reklambilder, som jag har studerat. Idag sprids nya influenser blixtsnabbt och nya trender och nya manligheter dyker upp nästan samtidigt i olika delar av världen. Avsikten är att studera hur 12 -15- åringar ser på och resonerar kring manlighet som den uttrycks just nu i reklam. Jag har använt mig av metoden fotoelicitering i samband med gruppintervjuer.Mina resultat visar att de unga jag studerade såg ”människan” utan att behöva kategorisera specifikt kön. Just nu händer det mycket med hur vi kategoriserar kön och vi har kända människor som går ut öppet med att de byter sitt kön. Klimatet är öppnare än någonsin tidigare och för de yngre generationerna framstår detta som oproblematiskt. Det var främst flickorna i undersökningen som var drivande i intervjuerna och de var även mer öppna för nya kategorier av manlighet. I studien har jag bland annat hittat nya tecken för manlighet, exempelvis att män kan bära smycken.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

2

Svantesson, Lars. "Pojkars relation till superhjältars manlighet". Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1613.

Texto completo da fonte

Resumo:

Sammanfattning

Denna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media. Den hegemoniska manligheten är en manlighet med överdrivna maskulinitetsdrag. Kapitlet om pojkar är fokuserat på de 9-10 åriga pojkarna och deras utveckling och liv, det är även en fokusering på litteratur som behandlar pojkars relation till superhjältar. Rapporten avslutas med en egen forskning om pojkars relation till den maskulinitet som superhjältarna skickar till pojkarna, och hur pojkarna påverkas av denna maskulinitetsbild. Resultatet visar att pojkarna är både intresserade och påverkade av denna typ av manlighet men eftersom de möter denna typ av hegemonisk manlighet mer eller mindre när de träffar vilken man som helst är det svårt att avgöra om det är superhjältarna som påverkar dem mest. Det är även tydligt att pojkarna inte skulle ha något emot att ha samma krafter som superhjältarna, men samtidigt visar pojkarna på att de känner till sina fysiska och psykiska begränsningar.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

3

Eriksson, Marcus. "Manlighet och kvinnobilder hos Bukowski". Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155320.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

4

Murberg, Daniel. "Manlighet i krigets fält : En studie av manlighet inom officerskåren under finska kriget 1808 – 1809". Thesis, Försvarshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-7355.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

5

Laks, Carol. "Representation av manlighet i modemagasinet King". Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22416.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur manlighet konstrueras och representeras i modemagasinet King utifrån ett genusperspektiv. Dels ges en översikt över empirin och dels genomförs en djupare analys med semiotik som metod, av sex stycken reportagebilder. Mer specifikt undersöks hur kroppsspråk, klädkoder, frisyrer, attribut och kameravinklar bidrar till att konstruera manligt och kvinnligt samt vilka manlighetsideal som förekommer med teorin om bland annat hegemonisk maskulinitet som verktyg. I min gestaltning använder jag montageteknik som metod för att synliggöra, problematisera och bidra till ökad förståelse för detta. Resultatet visar att King har ett nytt sätt att porträttera manlighet på. Dels representeras männen som feminiserade och dels som maskuliniserade beroende på vilken kontext de skildras i. Gränsöverskridande har dock upprättat nya gränser för vad som kan förstås som heterosexuell normativitet som tillåter ett manlighetsideal med kombinerade tecken för konventionellt feminint och maskulint utan att vara marginaliserad ellerunderordnad. I gestaltningen har jag stereotypt dragit konventioner om manligt och kvinnligt till sin extrema spets där kontrasterna, som kan uppstå mellan olikamaskuliniteter men också i samma typ av maskulinitet, synliggörs.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

6

Braafnäs, Lisa, e Rivedal Daniel Hermansson. "Livsstilsmagasin och den sociala konstruktionen av manlighet". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17225.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att finna relevanta skillnader i framställandet av mannen över tidsperioden 1999 till 2011. Om en förändring har skett vill vi försöka ta reda på hur den ser ut. Utifrån en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och med hjälp av begreppsliga redogörelser av genus, maskuliniteter och homosocialitet ämnar vi analysera de båda livsstilsmagasinen Café och Slitz. Vi kommer särskilt ta fasta på studier om massmedia och dess inverkan på människors vardagliga liv. Metoden som används för att vi närmare ska kunna analysera materialet är kritisk diskursanalys, som går ut på att skärskåda textens grundläggande meningssammanhang. Materialet vi utgår ifrån är begränsat till alla Cafés och Slitz utgåvor från 1999. För att se om förändring skett analyserar vi två utgåvor av Café från 2010 och sex från 2011, samt sex utgåvor av Slitz från 2009 och tre från 2011. Därigenom är vår ambition att försöka presentera en intressant bild av denna mångnyanserade kontext och dess diskursiva aspekter. Det generella resultatet är följande: i Slitz har vi inte funnit någon relevant skillnad, men däremot i Café finner vi en diskursiv skillnad från 1999 till 2011.
The purpose of this essay is to examine whether it is possible to find relevant differences in the presentation of the man over the time period from 1999 to 2011. If a change has occurred, we want to try to find out how it looks like. From a social constructivist approach and using conceptual explanations of gender, masculinity and homosociality, we intend to analyze the two Swedish lifestyle magazines Café and Slitz. We will take particular note of studies on mass media and its impact on people's everyday lives. The method used to enable us to further analyze the material is critical discourse analysis, which is to scrutinize the basic sentence context of the text. The material we assume is limited to all Café’s and Slitz’ editions from 1999. To see if changes are made, we analyze two editions of Café from 2010 and six from 2011, and six editions of Slitz from 2009 and three from 2011. Thus, our aim is to try to present an interesting picture of these multi-nuanced contextual and discursive aspects. The general results are as follows: in Slitz, we found no relevant difference, but in the Café, we find a discursive difference between 1999 to 2011.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

7

Wittsell, Patrick. "En vacker död : Manlighet i fyra japanska samurajfilmer". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-29949.

Texto completo da fonte

Resumo:

Abstract A beautiful death – Manliness in four Japanese samurai movies This thesis deals with the samurai and his portrayal in Japanese historic movies and what kind of messages he conveys in form of masculinity to theater audiences. Four movies were chosen, two from the 1960s and two from the 2010s. The reasoning behind this was to look at two eras of samurai movies and if possible try to see differences between them. The history of the samurai, being a man and woman in modern Japan, R.W Connell and famous Japanese authors from different time eras acted as tools to try to answer the questions in hand. The tragic hero is still a dominant figure in Japanese storytelling and duty and loyalty are his companions. In a Japanese society were the role of the man and woman have long been locked in definite roles, counter culture start to become a factor in form of for example the “herbivore man”, but the man in the samurai movie, no matter from what decade still stand with his feet firmly set in the past.

Ändrade den engelska undertiteln från "Manliness in four Japanese samurai movies" till "Manliness in four Japanese samurai films"

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

8

Hill, Helena. "Befria mannen! : idéer om förtryck, frigörelse och förändring hos en svensk mansrörelse under 1970- och tidigt 1980-tal /". Umeå : h:ström - Text & Kultur, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1000.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

9

Millde, Lucas Leonard. "Avskuren manlighet : en queeranalys av Matteusevangeliet 19:10-12". Thesis, Uppsala universitet, Bibelvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384494.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

10

Nordin, Lissa. "Man ska ju vara två : [män och kärlekslängtan i norrländsk glesbygd] /". Stockholm : Natur & kultur, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1409.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

11

Gindt, Dirk. "Playing activists and dancing anarchists : men and masculinities in cultural performances in contemporary Sweden /". Stockholm : Department of Musicology and Performance Studies, Stockholm University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7058.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

12

Melin, Kristina. "Den sexualiserade mannen : musikvideors framställning av manlighet i en relation". Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1380.

Texto completo da fonte

Resumo:

I denna uppsats ställer jag mig frågan hur manlighet gestaltas och återges i de relationer som visas i musikvideor på MTV. Jag har som syfte att på ett så mångskiftande sätt som möjligt analysera och återge relevanta mönster bundet till frågeställningen. Valet av manligt perspektiv grundas utifrån en personlig uppfattning om att detta perspektiv kommer i skymundan i den allmänna diskussionen kring den mediala påverkan. Musik och musikvideor som medieform har genom dagens globalisering möjliggjort för ett stort antal människor en gemenskap och en samhörighet kring det musikaliska. Normer och värderingar kring exempelvis manlighet konstrueras och delges därmed i ett större sammanhang. Mitt material består av musikvideor med en sammanlagd längd på tolv inspelade timmar. Insamlingen har genomförts under MTV:s programpunkt "Don't stop the music". Den metod som jag utgår ifrån är grundad teori. Metoden genererar teori induktivt genom kvalitativa analyser av kvalitativ och/eller kvantitativ data. Tanken bakom metoden är att generera en teori som är ordentligt grundad i det material som används. Min genererade teori utgörs av kärnkategorin "den sexualiserade mannen" och med underkategorierna "den aktiva mannen" och "den passiva mannen". Manlighet grundas utifrån olika former av manligt agerande och förhållningssätt, som resulterat i följande slutsatser: (a) mannen är ytlig, genom ett överordnat intresse för det kroppsliga hos en kvinna; (b) mannen kontrollerar dels den egna sexualiteten och dels kvinnans sexualitet; (c) kring inledande uppvaktning och bildande av en relation är mannen aktivt målmedveten, eller passivt oemotståndlig; (d) i uttalade parrelationer agerar mannen destruktivt genom aktivt brukande av våld och genom svek, eller genom passivt agerande där konstruktiv kommunikation och deltagande i problemlösande situationer krävs.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

13

Svensson, Kristofer. "En smak av svensk manlighet : Ideal och värden i sportdrycksreklam". Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6822.

Texto completo da fonte

Resumo:

The society of consumption exposes us to a lot of information, where advertisement constitutes an extensive part. Due to its expanding, advertisement receives a natural and obvious space in our everyday life. This study aims to investigate how social and cultural values can be mediated in advertisement. The focus has been put to ideas related to health and fitness in the advertisement of power drinks. The thesis takes social constructionism as a starting point, and combines image- and critical discourse analysis in purpose to analyze the pictures.Sociology of consumption, construction of identity, lifestyle and everyday life all constitute an essential part of my analysis. The analysis of the advertisement of power drinks made in this essay, shows that aspects such as health and fitness are put aside. Instead, ideals that advocate conceptions about masculinity and swedishness get a salient position.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

14

Dimovski, Dragan. "Fotbollssupport och manlighet - Bilden av fotbollssupportern i den svenska dagspressen". Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21482.

Texto completo da fonte

Resumo:

Fotboll är idag mer än bara en sport. Dess popularitet har sedan starten för lite drygt 100 år sedan, ökat kontinuerligt och därmed även dess betydelse för omvärlden.De senaste decenniernas väldiga kommersiella inslag inom fotbollen har inneburit att samtliga aktörer inom sporten har varit tvungna att anpassa sig inom en ny typ av ”spelplan” och fotbollssupportern är inget undantag.Dessa fotbollssupportrar som säsong efter säsong investerar både sin kropp och själ i vått och torrt, för att kunna följa sitt favoritlag, brukar på senare tid, allt som oftast, även hamna i mediernas uppmärksamhet och i sin tur allmänhetens.Jag har i samband med min forskningsuppsats valt att koncentrera mig på den problematiska bilden av fotbollssupportern i den svenska dagspressen – med särskilt fokus på maskulinitetsperspektivet. Jag har följaktligen valt att koncentrera mig på två negativa supporterhändelser som fick en väldigt stor genomslagskraft bland medierna i allmänhet och dagspressen i synnerhet. Dessa två händelser uppstod i samband med de allsvenska fotbollsmatcherna mellan AIK och Hammarby på Råsunda den 18 oktober 2004 och mellan Hammarby och Djurgården på Söderstadion den 28 augusti 2006.Då mitt empiriska material enbart består av nyhetsartiklar och krönikor har jag valt att använda mig av en textanalytisk metod i min forskningsstudie. Eftersom jag går in och granskar samt tolkar artiklarnas och krönikornas olika texter och ställer de olika skrifterna mot varandra och därtill kopplar dem vidare till ett annat sammanhang, så fann jag denna metod mest lämplig.Det man kan konstatera utifrån min undersökning är att medier tillsammans med specifika delar av den akademiska världen har benägenhet att koncentrera sig på de negativa och extraordinära aspekterna i samband med fotbollssupport, till exempel i form av huliganism eller fanatism. Den svenska dagspressen tenderar på så sätt att överdriva bilden av fotbollssupportern, då de ideligen fokuserar på den extremt negativa avbildningen i samband med fotbollssupport. Ett annat konstaterande i samband med min analys är att manliga sociala konstruktioner uppkommer och formas i samband med fenomenet fotbollssupport. Det man kan fastställa är att fotbollssupport ger mannen en möjlighet att i lugn och ro hänge sig åt sina känslobehov i den offentliga sfären utan att det på något sätt ska anses som vekligt eller omanligt i samband med samhällets konstruerade mansideal. I samband med min analys kan jag således konstatera att många män också använder sig av fotbollssupport för att till exempel leva ut samhällets konstruerade mansideal i form av företeelser som aggressivitet och lojalitet tillsammans med andra individer av samma kön.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

15

Östberg, Emmy. "Män enligt kvinnor : Manlighet i medborgarskapskampen, Kvinnornas tidning 1921-1922". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443721.

Texto completo da fonte

Resumo:

There is a contradictive part of Swedish women's history that has been overlooked by too many historians. It is about the ways in which the women's movement viewed men in their arguments for citizenship. In this study I examine how man, men and masculinity were constructed as rhetorical objects of female emancipation in Kvinnornas tidning ('The Women's Magazine'). The magazine was published to educate women on civil matters after women's suffrage was granted in Sweden. By stuying the first publications from 1921-1922, I evaluate the obstacles that were connected to citizenship as a male prerogative, despite women's right to vote. The magazine is characterized by its aim to aggregate women to inluence the male, public sphere and thereby be defined as citizens. By identifying an ideology of separate spheres in the magazine, I study how men were portrayed in each sphere. Here I use the feminist theory of sameness-difference to map where Kvinnornas tidning referred to men as defined by their sex, and where this conflicted with (male) citizenship. My argument is that the ideas of men in the magazine related to how emancipatory aims were subject to male and female normative positions in each sphere. I argue that in the female private sphere, it was easier to strengthen women's authority by rejecting men based on sex, but that in the public sphere, men were the citizens that women aspired to become. By using the contract theory of political theorist Carole Pateman, I illustrate how the contradictions inherent in the original citizenship led to conflicts in their aim for female citizenship, which are evidenced by their ambivalence towards masculinity. Since their definitions of men either reinforced womanhood or confirmed the masculinity of citizenship, they reproduced the patriarchal sexual contract.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

16

Francke, Vidar. "Manlighet i Rörelse : En animerad kortfilmsserie om maskulinitet och mansrollen". Thesis, Konstfack, Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation (DIV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7951.

Texto completo da fonte

Resumo:

Under min tid på Konstfack fick jag utrymmet att påbörja en animerade kortfilmsserie om manlighet och mansrollen med målet att nå ut till unga killar. Och när jag säger påbörjat så syftar jag till att jag har, under denna period på ett och ett halvt år, tagit fram två animerade kortfilmer i en serie som började i 6 delar. Som sen kan bli hur lång och hur kort som helst. Utöver filmerna finns ett format, ett koncept och material som bara fick en kort stund i rampljuset under utställningen. Detta kommer jag djupdyka i bland annat under denna uppsats.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

17

Bergström, Tim. "Midnattssolens män, norrskenens nycker : Konstruktioner av manlighet i nutida norrländsk litteratur". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163938.

Texto completo da fonte

Resumo:

The image of Northern Sweden has long been subjected to stereotyping, and the stereotyped image of the Northerner is widely spread in various media contexts within Sweden. Historically, Norrland has been regarded as a wide wilderness, and the Norrlandic literature in turn has typically been studied in terms of the pastoral genre, the romanticism of the wilderness, or from an eco-critical perspective. The study of masculinity within modern Norrlandic literature, however, is largely overlooked, despite the undeniable stereotyping of Norrlandic males within other forms of media. This thesis aims to solve this anomaly by providing insights into the creation processes of masculinity in three contemporary Norrlandic novels. In the novels Smekmånader [Honeymoons, 2017] by Mikael Berglund, Solidärer [Solidarians, 2017] by Anna Jörgensdotter, and Silvervägen [The Silver Road, 2018] by Stina Jackson, the construct of Norrlandic masculinity is examined through close-reading. The questions of how Norrlandic masculinity is constructed is examined through a theoretical framework combining the hegemonic masculinity of R. W. Connell, the gender performativity and queer studies of Judith Butler, the frontstage and backstage perspective of Erving Goffman, and the creation of emotions of Sara Ahmed, in the reading of three contemporary novels following male protagonists—each seeing their identity challenged while on a journey far away from home. Viktor of Honeymoons is constructed as a brave cry-baby or a highly sensitive person whose self is disintegrated in the absence of his wife Maija. He is furthermore constructed as a person offering emotional comfort, despite being deeply void of such comfort himself. Ingemar of Solidarians is constructed as a mummy’s boy or a dreamer who ends up as a martyr, who always requires the presence of a woman—his mother Eivor, Klara whom he is wooing, or Conxa whom he meets in the war in Spain—in order to advance from a mere lust to an actual event of action. His emotions are slightly supressed. Lelle of The Silver Road is constructed as an emotionally blunted vigilant or a nervous wreck, who readily succumbs to aggression and violence towards other men, in his lack of emotional cathexis to a physical person. He is struggling with his perceived failure in his role as a father, and is furthermore driven to action by his need of reconciling with his past. Nonetheless, none of the male protagonists exhibits a lasting hegemonic masculinity. The study concludes that the analysed novels contribute to a new form of Norrlandic literature which challenges the traditional and stereotypical ideas of rural masculinity.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

18

Engelholm, Karin. "Manligt medborgarskap under förhandling : Om Svenska freds- och skiljedomsföreningens syn på manlighet, medborgarskap, värnplikt och rätten till vapenfri tjänst åren 1972-1975". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134653.

Texto completo da fonte

Resumo:

Undersökningen om Svenska freds-och skiljedomsföreningen har analyserat tidskrifterna PAX och Freden när det gäller frågan om hur föreningen propagerat för fred i debatten om värnplikten och vapenfrilagen. Undersökningen resulterade i att tre metoder för propagerande har lokaliserats. Det är avglamourisering, påvisandet av möjligheten att kunna välja våld och orättvisan i att inte kunna det samt information och uppmuntran till potentiella vapenvägrare. Nästa frågeställning handlade om vilken bild av vapenvägran som presenteras i tidskrifterna och vilka normer och värderingar de speglar. Undersökningen har utgått från hypotesen att vapenvägran och Svenska freds debatterande för fred innebär en konflikt med det rådande manliga idealet. Det syntes i undersökningens resultat att Svenska freds genom hela debatten fått försvara vapenvägrarna från anklagelser som kan kopplas till att de som vapenvägrat inte passat in i den rådande manliga idealbilden. Den sista frågeställningen analyserar konflikten och förhandlingen ytterligare och här används teorier kring hegemoni och hegemonisk maskulinitet för att besvara frågan. Konflikten visar sig utmana den rådande hegemoniska maskuliniteten men vid djupare analys verkar det vara en konflikt och förhandling som kretsar kring en debatt som inte fokuserade på manligt och omanligt utan snarare visade sig vara en debatt som handlade om en förhandling kring det manliga medborgarskapet innehåll. Svenska freds vänder sig mot våldet, men talar för plikten hos den manliga medborgaren att ställa upp och vara samhällsnyttig för sitt land. Källorna för undersökningen har bestått av artiklar från medlemstidningen Freden och tidningen PAX, båda utgivna av Svenska freds-och skiljedomsföreningen. Undersökningen har behandlat perioden 1972-1975. Metoden har bestått i att göra ett urval av artiklar i de båda tidskrifterna utifrån nyckelorden Värnplikt, Vapenfrilag och Vapenvägrare. Detta resulterade i ca 60 artiklar som sedan noga redovisats utifrån olika kategorier i presentationen av undersökningen. Detta resultat har sedan analyserats med hjälp av teori samt kategorisering utifrån frågeställningarna och sedan jämförts med tidigare forskning. Läsaren ges också en kort introduktion i den allmänna värnpliktens historia, vapenfrilagens historia samt Svenska freds-och skiljedomsföreningens historia.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

19

Hall, Maria, Gunilla Holm e Sabina Johansson. "Män om familjelivet i "hederskulturen"". Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1419.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

20

Eriksson, Olle. "En sport för män? : Manlig kultur och maskulin hegemoni inom fotboll". Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2369.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syfte och frågeställningar Undersökningens syfte är att nå en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. Utifrån intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande män sett utifrån hegemonisk maskulinitet. Frågeställningar : Vad är utmärkande för den kultur som råder i manliga fotbollslag? Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut? Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika åldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrån två huvudkategorier, fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive två underkategorier. Resultat Fotboll är överlag maskulint präglat, en typisk fotbollsspelare är tuff och cool. En jargong finns inom fotbollen som är formad av denna maskulinitet. Ingen har haft någon homosexuell lagkamrat men skulle inte ha några problem med att ha en homosexuell lagkamrat. Det finns en tydlig social hierarki inom fotbollen som i huvudsak bygger på tre faktorer: Skicklighet, ålder och personlighet. Att vara en duktig fotbollsspelare är mest avgörande för att stiga i hierarkin. Slutsats Idrott överlag är historiskt sett maskulint präglat och det gäller även fotbollen. Det verkar finnas en stereotyp maskulint präglad kultur inom fotbollen enligt både resultatet och forskning. Det finns en jargong som präglas av kulturen och blir en uttrycklig förlängning av vad som är accepterat och inte accepterat. Den sociala hierarkin motsvarar den maskulina hegemoni Connell beskriver. Hegemonin premierar de normer som är gällande och att vara stereotypiskt manlig premieras därför och det omanliga blir underordnat. Homosexualitet och femininitet är också underordnat.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Vt 2012

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

21

Kvick, Daniel. "Bland pojkar och gruppkulturer i skolan : En enkät- och fokusgruppstudie i pojkars attitydertill skolan och skolarbete". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28973.

Texto completo da fonte

Resumo:

Abstrakt Föreliggande arbete beskriver en kombinerad enkät- och fokusgruppsundersökning på en högstadieskola i en mindre kommun i södra Sverige. Syftet med undersökningen är att med hjälp av dessa metoder, ta reda på hur pojkar resonerar kring sin inställning till skolan, och utifrån detta, svara på ifall pojkarna ger uttryck för en antipluggkultur, och i så fall, hur det manifesterar sig. Dessa undersökningar ligger till grund för en diskussion, där slutligen dessa slutsatser kunde dras: De flesta elever anser att skolan är viktig, samt att flickor tenderar att prestera bättre än pojkar, som i större utsträckning låter och stör mer. Dessa åsikter verkar pojkarna under fokusgruppsintervjuerna dock inte helt hålla med om, då deras svar stundtals antydde det motsatta. Pojkarnas enkätsvar skiljer sig åt från de svar som ges under intervjuerna, därav kan man ana en viss påtryckning från gruppen om att bland annat hålla varandra om ryggen, samt att svara på ett sätt som upprätthåller deras maskulina fasad. Pojkarnas resonemang speglar stundtals attityder som är nära sammankopplade till en antipluggkultur, men vid närmare granskning ter sig deras svar mer vara kopplade till en uppgivenhet kring ämnen som för deras del inte bär någon större relevans.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

22

Sjösten, Elin, e Nyström Stina. "En idealman : En kvalitativ studie om hur unga män kan uppleva manliga ideal". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89397.

Texto completo da fonte

Resumo:

Detta är en kvalitativ studie som ämnar studera hur unga män kan uppfatta manliga ideal samt förhålla sig till dessa. Studien genomfördes genom fokusgruppsintervju med bilder som hjälpmedel och har därefter analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys. Materialet har genom Connells teorier om den hegemoniska manligheten analyserats och delats in i fem olika teman som behandlar kropp, sexualitet, självförtroende, familj och ambivalens. Genom dessa teman identifierades hur fokusgrupperna tydligt beskriver bilden av idealmannen som en ung, stark, vacker, sexuellt aktiv, muskulös man med ett gott självförtroende. Deltagarna i fokusgrupperna identifierar sig med denna idealbild och upprätthåller därigenom de hierarkier som finns män emellan. Trots denna identifikation visar de ett tydligt avståndstagande från idealbilden. Fokusgrupperna identifierar idealet som ett hinder för en ung mans identitetsskapande och önskar att det i framtiden ska komma att förändras.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

23

Mazreku, Egzon. "Hur manligt är Magazine Café? : En kvalitativ studie om hur Café presenterar manligheten för läsarna". Thesis, Högskolan i Halmstad, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37639.

Texto completo da fonte

Resumo:

Uppsatsen syftar till att visa hur manligheten presenteras via livsstilsmagasinet Magazine Cafés omslag. Resultat/analys-delen är uppdelat efter frågeställningarna; ”Vilka män täckte Cafés omslag 2017? (Personer inom media, mode och design, nöje och sport)” samt ”Hur konstruerar Café mannen för sina läsare/målgrupp via omslaget?”. Första frågeställningen besvaras med hjälp av diagram som visar vilka män som täcker Cafés omslag samt branschtillhörighet. För att bevara andra frågeställningen användes bestämda teoretiska infallsvinklar; genus-makt, hegemonisk maskulinitet och den manliga kroppen som utgångspunkt. Resultatet visade att män framställs som individer som vill inneha mycket makt. Makten signaleras i detta fall ut via posen på personen på själva omslaget, men även val av kläder kan ha en påverkan. Kroppen är en viktig del i hur mannen framställs. Då kroppen används till mycket, både fysiskt men även psykiskt signaleras manliga attribut just via kroppen.

Detta är den nyaste versionen som ska publeceras. Ni kan radera den förra upplagan.

Mvh

Egzon Mazreku

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

24

Remnesjö, Per-Olof. "Vad är manlighet och vad innebär det att vara man? : En undersökning av gymnasieelevers syn på kön, genus och manlighet i anslutning till Ernest Hemingways Öar i strömmen". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13868.

Texto completo da fonte

Resumo:

What is masculinity and what does it mean to be a man? This study involves two different areas: gender and literary reception. I wanted to find out what students think about masculinity and what possible strategies they use when they read and interpret literature. The investigation consists of three parts: an introductory survey, classroom observations and an ending text analysis based on ten different questions. The investigation has taken place in second grade at an upper secondary school as part of the course Swedish B. During four lessons, the pupils have been working on issues relating to sex, gender and masculinity in relation to an extract of Ernest Hemingway's Islands in the Stream. Trends in the study show that students believe that a person is born to a biological sex but still has the opportunity to shape its gender identity. The majority of the students believe that it is up to each reader to decide what interpretation is correct, but doubt that the meaning of a literary text resides primarily in the text itself. Throughout the project, the students have demonstrated interest and commitment. However, only a small number of pupils participated in the discussions in class. On the other hand, the ending text analyses were comprehensive and well-thought-out which may show that the choice of a written accounting form suited the class well.
Denna studie berör två olika områden: genus och litteraturreception. Jag ville ta reda på hur elever ser på manlighetsbegreppet samt studera vilka strategier de använder när de läser och tolkar litteratur. Undersökningen består av tre delar: en inledande enkät, klassrumsobservationer och en avslutande textanalys utifrån tio olika frågeställningar. Undersökningen har skett i åk 2 på en gymnasieskola i kursen Svenska B. Under fyra lektioner har eleverna fått arbeta med frågor som handlar om kön, genus och manlighet i anslutning till ett textutdrag ur Ernest Hemingways Öar i strömmen. Tendenser i undersökningen visar att eleverna anser att man föds till ett biologiskt kön men att man sedan har möjlighet att forma sin könsidentitet. Majoriteten av eleverna anser att det är läsaren som avgör vilken tolkning som är den rätta, och ställer sig frågande till idén om en texts inneboende mening. Under hela projektet har eleverna visat intresse och engagemang. Dock var det endast ett fåtal av eleverna som deltog i diskussionerna i helklass. Däremot var de avslutande textanalyserna både innehållsrika och genomtänkta vilket kan visa att valet av en skriftlig redovisningsform passade klassen bra.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

25

Fogelberg, Eriksson Anna. "Ledarskap och kön : en studie av ledare och maskuliniteter i ett verkstadsindustriföretag /". Linköping : Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-4241.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

26

Lindgren, Maria. "Rätt man på rätt plats : Manlighetskonstruktioner i 1700-talets Sverige utifrån den nyländske dragonen Carl Johan Aminoffs memoarer". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-117015.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

27

Dahlberg, Frida, e Sophie Josefsson. "Unga mäns syn på manlighet och kvinnlighet speglat i ett didaktiskt perspektiv". Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1410.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med vår studie är att undersöka hur unga män i åldern 16-25 år ser på manlighet och

kvinnlighet. Vår studie bygger på en kvantitativ metod i form aven enkät som metod vilken

granskar en eventuell koppling mellan de populärkulturella tidskrifterna Moore/Slitz, Rocky,

övriga serietidningar och Sonic samt övriga specialtidskrifter och unga mäns syn. Enkäterna

har delats ut till tre skolor i södra Halland. Utfallet av studien visar på unga mäns

schablonmässiga och stereotypa könsbild samt en tydlig koppling mellan läsning av vald

tidskrift och synen på manligt och kvinnligt. Undersökningen visar även på ett samband

mellan unga mäns könssyn och samhällets socialiseringsprocess. Detta resultat reflekterar vi

kring utifrån ett feministiskt samt didaktiskt perspektiv, då vi som lärare är ålagda att arbeta

för ett jämlikhetstänkande mellan könen inom skolvärlden.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

28

Ekholm, Tanja. "Kan machismo likställas med manlighet i Mexico? : om staten, urbefolkningarna och kulturarvsdiskursen". Thesis, Uppsala University, Cultural Anthropology, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4818.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

29

Areskoug, Linn. "Den svenske mannens gränsland : Manlighet, nation och modernitet i Sven Lidmans Silfverstååhlsvit". Doctoral thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-149543.

Texto completo da fonte

Resumo:

This thesis deals with the nationalistic imaginary in the novels of Sven Lidman, published 1910–1913. The novels hold forth a conservative point-of-view that embraces the bourgeois ideal of masculinity and the idea of the healthy, Swedish rural way of life as opposed to the destructive metropolis. This dualism is part of a dichotomy that structures the novels. It also entails continuity/fragmentation, the Swedish/the foreign, men/women, activity/ passivity as well as masculinity/femininity and unmanliness. In the Silfverstååhl-cycle the protagonists are young men of a noble, Swedish family. They progress from lost and introspective youths to grown men who are deeply concerned with and engaged in society. They are different representatives of the Swedish man – the farmer, the business man, the explorer and the clergy man. What unites them is how their “coming of age” develops, how through trial and struggle they become stronger and prove worthy of the manly role they finally take on. This is a major principle of the bourgeois masculinity that is also closely connected to the national identity of the men. There is also an ambiguity concerning modernity. Throughout the novels a critique of modern society is formulated, that acknowledges the modern age but simultaneously takes on a prudent attitude towards modern society. There is no going back for the Swedish nation; the modern times have to be confronted. The present is very important since it is the time for scrutiny. The handling of the modern era takes place in the developing processes of the young men, who have to be careful not to get trapped in the modern whirlpool that threatens to shatter the human being. The past, the familiar and the rural anchorage that the family relation entitles, is a defense against the destructive forces of modernity. But the past is not completely beneficial. Even though the past is of major importance to the national identity of the protagonists, they have to be very careful not to delve too much into the past because of the risk of paralysis and effeminization. In the nationalistic narrative the present encapsulates the past and the future. The Swedish man has to navigate in the borderland of modernity.
De svenska författarna och kriget

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

30

Malén, Alexandra. "Manlighet - skämt eller allvar? : humor som redskap i mäns förhandlingar om mansrollen". Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-1360.

Texto completo da fonte

Resumo:

This in an essay concerning the use of humor in male communication. Primarily, I have focused on studying how jokes can be used as a sanction for the training of members in a (male) group. I have found great inspiration in Goffman’s thoughts on a social face and the use of humor to protect this perceived face. Initially I started to reflect on men’s reluctance to discuss masculinity and their thoughts about the meaning of being a man. Every time I tried to hold a serious conversation, my male friends made a joke out of it. I seemed to meet a tirade of stereotypes and ironic statements. I started to think that maybe men can’t talk about masculinity in groups because of a fear of losing face? Maybe it might be so, that the concept of being a “real man” is so diffuse and loose that men today don’t know what we expect of them? This uncertainty affects men’s social life; there is a need for common ground and security. In order to express an opinion about the act joking as well as the use of humor in male community, I first tried to familiarize myself with the prevailing notions of masculinity. I learned that the group is a powerful resource for promoting the use of stereotypes as well as the use of humor to create a sense of belonging or penalize those who do “wrong”. Jokes of all kind, friendly emphasis as well as more aggressive forms thrive in groups. I also noted that the type of humor is different in single-sex groups compared to humor in mixed gender groups. In addition to discussing the weight of group mentality I also write about body language, the importance of the ambiguity of humor and how humor can sanction in two ways: Laughter from the group: The target is sanctioned Laughter fails: The source gets sanctioned

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

31

Trulsson, Linnea, e Edvard Johansson. "Ingen liten lort? : En textanalys om manlighet i Värnpliktsnytt åren 1971-1991". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26338.

Texto completo da fonte

Resumo:

This essay examines masculinity in the Swedish military paper Värnpliktsnytt during 1971-1991. The purpose is to study the masculine norms and the hegemonic masculinity that Värnpliktsnytt conveys during these years. Värnpliktsnytt was handed out for free to all soldiers during 1971-2010. During the 1970’s the women were only allowed on non-combat posts and in the 1980’s they more and more were included and accepted as soldiers and staff in the military. In 1989 women were allowed to apply for active and non-combat duty in all military sectors. This affected the masculine ideal of Värnpliktsnytt, and the desirable view of man started to change. Before the 1980’s strong men in the ranger divisions constituted the hegemonic masculinity’s peak, but during this decade the regular conscripted soldiers with more individual thought and softer feelings rose in the hegemonic hierarchy. Also with the common debate on gender equality men in the military was encouraged to take a bigger part in the home life and to act more responsible towards the upbringing of the children. Apart from the duty to family, the military duty is also central to the masculinity in Värnpliktsnytt during the whole examined period. Men are expected to fulfill their military duty, although it is accepted to complain about wage andworking conditions. The overall results points in the direction that the ideal man becomes more complex.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

32

Oké, Ville. "Mellan Herkules och Tummeliten : Manlighet och galenskap i Strindbergs roman I havsbandet". Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216281.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

33

Grundvall, Stig. "Vagabond MC : gemenskap, manlighet och marginalitet : en studie av en västsvensk bikerklubb /". Göteborg : Göteborgs Universitet, 2005. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb40077298q.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

34

Pettersson, Alf. "Killar vill spela boll och flickor dansa : några manliga idrotts- och hälsalärares syn på manlighet". Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8209.

Texto completo da fonte

Resumo:

Den manliga dominansen fortgår och fortgår, enligt bland andra Pierre Bourdieu. Bourdieu och Connell är några teoretiker som är utgångspunkt i detta examensarbete som hämtar sitt syfte i denna manliga dominans. Att med hjälp av intervjuer undersöka några manliga idrotts- och hälsalärares syn på manlighetsbegreppet och huruvida denna syn i så fall möjliggör en manlighetsnormerande avspegling i undervisningen. Den metod som använts är kvalitativ med vissa kvantitativa inslag. Även ett särskilt utarbetat kodschema för att underlätta analysen av intervjumaterialet har använts. De intervjuade lärarna visade sig vara homogena i sin syn på manlighet. Oavsett ålder och erfarenhet inom yrket så var tankar och reflektioner angående begreppet manlighet överensstämmande. Denna homogenitet innebär också att manlighetsnormeringen avspeglar sig undervisningen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

35

Mårdh, Andreas. "Fäder på film : Föreställningar om faderskap och klass speglade genom svensk spelfilm 1961-1980". Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15805.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna uppsats övergripande syfte är att studera de föreställningar och mentaliteter rörande fäder och faderskap som speglades i svensk spelfilm under perioden 1961-1980. Problemformuleringen kan närmast beskrivas kretsa kring hur varierande aspekter inom framställningen av olika klassmässiga faderskap antingen förändrades eller förblev konstanta under studiens avsedda undersökningsperiod. Undersökningens fyra enskilda frågeställningar kan i sin tur sägas motsvara olika konkreta aspekter av fädernas samlade föräldraskap. Den första frågeställningen fokuserar på fädernas sexualitet och estetik medan den andra har utformats för att analysera fädernas interaktion med sina barn. Den tredje frågeställningen behandlar hur det faderliga föräldraskapet kontrasteras i relation till den moderliga motsvarigheten medan den fjärde frågeställningen avslutningsvis avser att granska faderliga självbilder, det vill säga hur fäderna själva värderar sin roll och sina plikter som föräldrar. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs till stor del av den genusteori som R. W Connell formulerat rörande hur olika maskuliniteter verkar inom en hegemonisk maktordning där bland annat klass och sexualitet spelar avgörande roller. Utöver detta ramverk har Claes Ekenstams resonemang kring relationen mellan manlighet och omanlighet varit av största vikt i utformandet av denna studies analytiska verktyg, det vill säga motsatsparet om det goda respektive odugliga faderskapet. Det huvudsakliga källmaterialet består av följande sex filmer: Änglar, finns dom?, Kvarteret Korpen, Jag är nyfiken - gul, En kärlekshistoria, Scener ur ett äktenskap samt Vi hade i alla fall tur med vädret. Genom att närläsa filmerna och belysa generella tendenser med hjälp av signifikanta scener och repliker besvaras de fyra frågeställningarna film för film i kronologisk ordning. Den första frågeställningen mynnade ut i ett resultat som innefattar föreställningar om att fäderna i studien, oavsett klassmässig tillhörighet, kunde uppvisa sexuella begär men att detta inte var något som vanligen riktades mot barnens mor utan snarare kom till uttryck tillsammans med älskarinnor som inte befann sig i närheten av familjens hem. Värt att notera är även att arbetarklassens fäder generellt framställdes som estetiskt ovårdade medan medel- och överklassens fäder synes avbildas som betydligt mer propra. Det faderliga agerandet och den faderliga självbilden visades sig under studiens gång utgöra två sidor av samma mynt och därför besvarades dessa båda frågeställningar genomgående i nära relation till varandra. Trots att en del av fäderna stundtals uppvisade egenskaper vilka värderades som positiva av filmernas övriga karaktärer framställdes de, oavsett klassmässig hemvist, som övervägande problematiska på grund av sitt agerande. Undersökningens resultat visade dock på att arbetarklassens fäder definierades som odugliga av fler anledningar än borgerlighetens motsvarigheter och däri ligger en skillnad som är relevant att påpeka. Medan alkoholism, bristande försörjarförmåga och frånvarande emotionellt engagemang alla utgör definitioner för arbetarklassens ogudliga faderskap synes endast den sistnämnda karaktäristiken utgöra det primära problemet för de oacceptabla borgerliga fäderna. I skarp kontras till dessa övervägande problematiska fadersgestalter figurerar också vanligtvis en öm moderskaraktär vilken barnen kan vända sig till för tröst och råd när fäderna agerar bekymmersamt på olika sätt. Studiens resultatdiskussion mynnade i sin tur ut i ett antal avslutande slutsatser. För det första påvisade en jämförelse mellan denna undersökning och Stella Bruzzis granskning av fäder i hollywoodfilmer att det föreligger såväl skillnader som likheter mellan de svenska och amerikanska kontexterna. I Hollywoods produktioner synes till exempel polariseringen mellan arbetarklassens fader och den liberala medelklasspappan vara tydligare än i den svenska kontexten. Samtidigt kan de olika bilderna av fädernas sexualitet beskrivas som likvärdiga med tanke på att det goda faderskapet synes vara svårt att förena med de manliga sexuella drifter som fäderna uppvisar. I såväl svenska som amerikanska filmer tenderar nämligen dessa lustar att tyglas eller styras bort från familjens hem något som mynnar ut i frekventa otrohetsaffärer. För det andra vill jag hävda att denna undersökning exemplifierar hur begeppsparet om det goda respektive odugliga faderskapet kan användas som konstanta analytiska kategorier vars innehåll skiftar och värderas olika beroende på hur de sociala, kulturella och ekonomiska kontexterna förändras. I samband med detta resonemang riktas det även kritik mot den så kallade homosociala tesen genom att påvisa hur ett stort antal kvinnor faktiskt deltar i värderingen av de olika faderliga strategier som förkommer i källmaterialet. Såldes framstår det som rimligt att anta att faderskap utgör en del av den manliga genuskonstruktionen som inte uteslutande formas i mellanmanliga relationer. För det tredje hävdas det att den tidigare forskningen har underskattat den svenska befolkningens samtida mentaliteter, en hel del av den tidigare forskningen inom detta område menar nämligen att lanseringen av det så kallade nya faderskapet under 1970-talet var ett projekt som initierades av politiker och enstaka alternativrörelser för att förändra människors föreställningar kring manligt och kvinnligt föräldraskap. Undesökninges resultat pekar dock på att exempelvis en stor emotionell kapacitet hos fäderna redan under det tidiga 1960-talet värderades högt. Därmed gjorde inte det så kallade nya faderskapet (vilket betonade fäders emotionella kapacitet) entré från ingenstans utan existerade redan mer eller mindre latent i den vanliga människans föreställningsvärld. De genusstrukturella förändringar som förordades av exempelvis politiker hade således redan en god grogrund i befolkningens mentalitet. Avslutningsvis argumenteras det för att det var de borgerliga fäderna som under perioden 1961-1980 intog en hegemonisk position inom den manliga genusordningen. Då arbetarklassens fäder inte till fullo nådde upp till den standard som de borgerliga männen representerar (exempelvis gällande den faderliga försörjarplikten) förblev de förstnämnda marginaliserade medan de sistnämnda männen kom att utgöra sin tids försvarare av det samlade manliga patriarkatet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

36

Eriksson, Maria, e Louise Olofsson. "I förskolan blir mannen unik och exotisk : En studie om män i förskolan". Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13447.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

37

Krasniqi, Dhurata, e My Engqvist. "Unga killar : Resan från att vara "ung pojke" till att bli "man"". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19622.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studien handlar om fyra killar, födda 1995, som beskriver sin vardag i förhållande till att gå från att vara unga killar till att bli vuxna män. Arbetet kommer innefatta hur killarna förhåller sig i sitt vardagsliv för att uppfattas så vuxna och manliga som möjligt. Det handlar om hur de agerar i relation till sin omgivning i sitt framträdande, såväl i förhållande till tjejer som med sina kompisgäng. Den fysiska kroppens betydelse uppvisas ha betydelse, såväl som specifika egenskaper som förknippas med manlighet. Att vara en ung man handlar om att positionera sig rätt i sin omgivning, vilket har betydelse för hur omgivningen uppfattar de som person. De tre karaktärstyper som förekommer i killarnas omgivning är: innekillen, machokillen och nörden. Killarnas beteende kommer beskrivas utifrån hur de framträder i sin omgivning utifrån Erving Goffmans teorier, samt hur de förhåller sig till de genusdiskurser i deras vardag som formar deras utveckling i deras maskulinitetsprocess.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

38

Carlsson, Tobias. "Manlighet i Jonas Gardells romaner En komikers uppväxt och Ett ufo gör entré". Thesis, Halmstad University, School of Humanities (HUM), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-120.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

39

Larsson, Elin. "En ny man : om skapandet av och synen på svensk manlighet och känslor". Thesis, Linköping University, Department of Culture and Communication, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9316.

Texto completo da fonte

Resumo:

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv. Utifrån mina informanters resonemang bedömer jag att det rådande manlighetsidealen för dem i stor utsträckning är en medveten man som har kontakt med sitt känsloliv och kan vara sig själv.

Masculinity and emotions is a rarely combined phenomenon, at least historically speaking. Men have to a large extent been seen as the rational and unemotional of the two sexes. The ideal masculinity is about too change though and both research and my informants claim that men today are allowed to show more emotions than was allowed in the ideal masculinity in the past. In Sweden it seems that we nowadays live in a context with an androgynous direction of patriarchy, which means more equality between men and women and more individualism. This seems too imply that men have more freedom to choose which part of the ideal masculinity they want to internalize in their lives. I estimate from my informants point of view that the current ideal masculinities for them is a conscious man that are connected with his emotions and that could just be him self.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

40

Ekman, Kajsa Ekis. "Det första könet, dess ”Andra” och den tredje världen : västerländsk manlighet i reseskildringar". Thesis, Södertörn University College, Södertörn University College, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-884.

Texto completo da fonte

Resumo:

Travel literature and especially the ”adventure story” has excited young British boys for over two centuries. However, it has also been a vehicle for the assertion of male dominance and European supremacy. The story of a British man who goes to the colonies, performs some test which is essentially a test of his manliness, and whose compulsory victory marks the end of the book, has been a central myth in colonial masculinity.

Through looking at three Anglo-Saxon male travel writers from the 20th century, this essay aims to study the different ways in which Western male identity is shaped against an Indian background. The novels analysed are Topee and Turban or Here and There in India by H.A. Newell, the Don Juan- tetralogy by Carlos Castaneda and Are You Experienced by William Sutcliffe. Whether the Self is defined against the Indian other; by identification with the Indian other, or through deconstructing the notion of an Indian other, and what role femininity plays, are the central themes of this essay.

Theory paramount to the analysis has been Ann McClintock’s discourse on the feminisation of the colonized country; Simon Gikandi’s assumption that imperialism was crucial in shaping British identity, and Gayatri Spivak’s notion of epistemic violence.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

41

Gummesson, Axel, e Anton Göransson. "Manlighet i mellanstadiet : En kvalitativ studie om maskulina ideal bland pojkar i mellanstadiet". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27614.

Texto completo da fonte

Resumo:

The aim of this study has been to examine, describe and analyze how masculinities can be represented and understood among boys in a Swedish primary school context. The study was conducted within a school located in a small community on the country side. Through the use of a qualitative research design we interviewed 13 boys from the fifth grade of this school, who all got to express and reason their perspectives of what it meant to them to be a boy in primary school and how that could impact their social life. For a wider understanding of the different dimensions of masculinity we used R.W. Connell's (2008) theoretical framework, hegemonic masculinity, which implies that there are multiple definitions of masculinities that are constructed in relation to each other in a hierarchical order. Hereby every man is positioned in a hierarchical order depending on to which degree he embodies the ideal conceptions of how a man should be within the specific context. These ideal conceptions are further more constantly changing and therefore alter through both time and space. The results of this study could show that ideals more commonly related to the concept of being a man from a regional perspective in society also could be found in the specific and local school context. In line with previous studies, this research could also indicate that boys who deviate to far from the existing ideal conceptions of how a boy should be, was combined with a much greater risk of being excluded from the fellowship among the boys in the class. This was made identifiably distinctive in cases where boys surpassed the masculine ideals and instead practiced such ideals that were more commonly associated with girls. The study could also show that in order to reach a high level of status as a boy in school seemed to imply that you had to adapt to the norms being set by the dominating group. This concludes that the dominating group of boys in the class also, to a high degree, was in power of controlling and changing the ideals that all the other boys then in some ways had to relate to.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

42

Larsson, Malin. ""Gud bevare mig från honom!" : Manlighet, sexualitet och ansvar i Gävle 1631-1639". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35144.

Texto completo da fonte

Resumo:

This thesis investigates and illustrates how men are presented and treated in legal cases concerning sexual crimes in Gävle during the time period of 1631 to 1639 and how the norms concerning manhood are represented in the text. The theoretical material used to analyse the result are based on a number of different approaches to the concept of the social constructed gender, such as Marxism, power, control and gender-system. Joan Wallach Scott, R. W Connell and Yvonne Hirdman are three of the seven researchers used in the theoretical material and analysis. Previous research regarding similar cases has mainly been focused on women and their rights. Åsa Karlsson Sjögren is one researcher who used the same source material that is used in this thesis but her dissertation focuses on women’s rights in all of the legal cases and men are only mentioned to show the contrast between the sexes. Marie Lindstedt Cronberg, Gudrun Andersson, and Malin Lennartsson are some of the other researchers that have concluded similar research. The most important thing that this thesis illustrates is the fact that is seems to be the women’s sexual status in each case that determines the man’s sentence, in excess of the crime itself, apart from the crimes concerning incest and fornication. The men are presented in a different way than the women where the men’s social status is more important than the women’s. This indicates that the norms concerning manhood differs depending on who the woman in the crime is and what she has done, sexually, beforehand. Men should not commit sexual crimes but the severity of the crime differs depending on the man’s social status and the woman’s sexual status.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

43

Erlandsson, John. "Maskulinitet och lusten att bilda herrklubbar : den nakna mannen och maskulinitet i bilder". Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3257.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder. I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga. Den konstnärliga gestaltningen parafraserar ett motiv med tydliga markörer för könstillhörighet. Kvinnliga blickar och poser i kombination med manliga kroppar och muskler. Manskroppen görs till ett åtråvärt objekt och muskler som vanligtvis är en stark symbol för maskulinitet och styrka får tvetydiga betydelser. Syftet är att förskjuta läsningen av manskroppen genom att bearbeta och granska hur maskulinitet påverkas av kvinnligt och feminint tillskrivna visuella markörer.
BI / Konst

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

44

Sörbrand, Hanna. "Man vill bli älskad : En litterär analys av manlighet i Doktor Glas och Gregorius". Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384167.

Texto completo da fonte

Resumo:

I denna uppsats har en litterär analys gjorts av maskuliniteter i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Bengt Ohlssons Gregorius. Uppsatsen har avgränsats till att enbart studera karaktärerna Glas och Gregorius. Den teori som främst använts är R.W Connells maskulinitetsteori där litteraturen har studerats utifrån tre av hennes fyra maskulinitetskategorier: 1) hegemoni, 2) underordnade, 3) delaktighet. Uppsatsen har inte enbart grundat sig i maskulinitetsforskning utan även i litteraturforskning och specifikt en litteratursociologisk teori som menar att litteraturen och samhället samverkar. Alltså kan litteraturen anses säga någonting om hur samhället såg ut vid tiden verket utgavs. Det går att urskilja hegemoniska, underordnade och delaktiga maskulinitetsdrag i respektive karaktär. Den hegemoniska genom att de exempelvis tillhör en bildad högre klass och att de ses som högmodiga, men även att de erhåller en maktposition i samhället i och med deras yrken: doktor och präst. Den underordnade maskuliniteten kan urskiljas i Glas gällande kärlek och sex då han fortfarande är oskuld, medan i Gregorius syns det istället i hans oro över vad andra tycker, hans oattraktiva yttre och att han visar känslor genom att gråta. Båda karaktärerna kan anses tillhöra den delaktiga maskuliniteten i och med att ingen är essensen av en hegemonisk man. Trots att de tillhör en privilegierad klass är ingen av dem särskilt attraktiv, de är oälskade och ensamma, de tvivlar på sig själva och de båda lider av brist på handlingskraft. Karaktärerna beskrivs även tillhöra den underordnade kategorin flera gånger när handlingen beskrivs utifrån deras egna perspektiv. Detta är framförallt tydligt i Gregorius då pastorn vid flera tillfällen distanserar sig från den manliga normen. Det finns flera likheter mellan karaktärerna, men den främsta skillnaden är deras syn på sex där Gregorius njuter av sex och i sexakten kan han även använda sig av våld, vilket kan ses tillhöra en hegemonisk maskulinitet. Glas däremot menar att sex är avskyvärt, vilket kan ses som avvikande och därmed en underordnad maskulinitet. Karaktärernas inre tankar och omgivningens uppfattning av dem kan stundtals tillhöra motstridiga maskuliniteter i olika sekvenser av verken. Därför har skillnaden mellan yttre och inre manlighet beaktats. Skillnaden mellan yttre och inre manlighet handlar alltså om hur karaktärerna beskriver sig själva och hur de beskrivs av andra. Generellt sett tillhör karaktärerna en mer hegemonisk eller delaktig maskulinitet när de beskrivs av någon annan, medan de har en mer underordnad syn på sig själva.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

45

Holmberg, Daniel, e Johanna Övling. "Top Gay : En etnologisk studie av identitet, sexualitet och genus bland homosexuella män i höga positioner". Thesis, Södertörn University College, School of Language and Culture, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-657.

Texto completo da fonte

Resumo:

Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet. Homofobi strider helt enkelt mot de värden som måste omhuldas för att fältet ska kunna upprätthållas.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

46

Folkesson, Markus. "Män i skolan : Förväntningar och omdömen om män i den obligatoriska skolan". Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7792.

Texto completo da fonte

Resumo:

Den här uppsatsen handlar om män som är i en något ovanlig sits. De är nämligen i underläge numerärt och har dessutom i allt fler fall inte särskilt mycket makt. I en skola där merparten av arbetskamraterna är kvinnor och chefen dessutom är kvinna är det rent logiskt sett inte så lätt att vara "mannen i huset" på det sätt man brukar mena med detta talesätt. Hur klarar männen det?

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

47

Hell, Johanna, e Emelie Nyström. "På en mansdominerad arbetsplats : Manlighet, organisationskultur och rollintagande på en arbetsplats i form av en brandstation där alla brandmän är män". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14335.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas på en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi använder oss utav åtta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att få en klarare bild av organisationen som sådan. Insamlad empiri analyserar vi utifrån tre för ämnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnå avsatt syfte uppstår ett flertal frågeställningar. Relaterat till manlighet är det relevant att undersöka hur samspelet ser ut på en mansdominerad arbetsplats, hur det kommer sig att brandmannayrket är så dominerat av män och om brandmännen själva vill ha en förändring. På vilka sätt påverkas organisationskulturen av att brandmännen och arbetsgruppen bara består av män? Vi vill undersöka om den mansdominerade könsfördelningen inom Räddningstjänsten beror på krav som ställs på yrkesrollen i sig eller om det kan finnas någon annan bakomliggande orsak? Vi vill även titta på teamens betydelse och om det kan uppstå krockar mellan den äldre och yngre generationen brandmän. För att undersöka rollintagandet ser vi på hur brandmännens beteende förändras när de åker ut på larm och hur förhållandet mellan yrkesroll och mans- eller könsroll yttrar sig. Resultatet visar att brandmännens organisation bygger på en stark moralkänsla där arbetsuppgifternas utförande helt bygger på brandmännens tillit gentemot varandra. För att uppnå en sådan organisationskultur arbetar brandmännen i tajt sammansatta team. Något som visar sig hota denna sammanhållning är generationskrockar mellan olika åldersgrupper inom brandkåren. Det finns en signifikant skillnad på hur brandmännen ser på sitt yrke beroende på vilken generation de tillhör. Synen på manlighet skiljer sig åt mellan de informanter vi intervjuar och få av dem ser arbetsplatsen som manlig eller att just manlighet skulle uttrycka sig på något särskilt sätt. Resultatet visar att brandmännen utåt sett intar en manligt stereotyp roll när de befinner sig i offentlighetens ljus. Men bakom kulisserna i stationshuset visar brandmännen upp en mer familjär och tillbakalutad roll som skiljer sig från den stereotypa bilden av en brandman.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

48

Drottz, Nykvist Martin. ""Vi män höra ock Guds rike till!" : Manlighetsideal inom Kyrkobröderna, Svenska kyrkans lekmannaförbund 1918-1929". Thesis, Uppsala universitet, Kyrkohistoria, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-174236.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

49

Almarsson, Lucas, e Tessan Karlsson. "Maskuliniteter inom förskolläraryrket : - En intervjustudie med tre manliga förskollärarstudenter". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-252095.

Texto completo da fonte

Resumo:

I denna studie har vi genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod undersökt tre manliga förskollärarstudenters upplevelser av att vara män inom förskollärarprogrammet med fokus på maskulinitetspositioner. Vi har genom vår studie velat ta reda på hur de manliga förskollärarstudenterna förmedlar sin maskulinitet i berättelsen om deras verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Samt vilka typer av maskulinitetspositioner som kan identifieras utifrån informanternas utsagor.De teoretiska utgångspunkterna vi utgått ifrån är R. W Connells maskuliniteter med utgångspunkt i hegemonisk maskulinitet samt relaterade maskulinitsbegrepp. Dessa har genomsyrat såväl planerande som den analys som gjordes i diskussionen till denna uppsats. Ett antal teman utkristalliserades i informanternas berättelser om sina upplever, varför dessa även blev en viktig del av vårt resultat och vår diskussion. Då förskoleverksamheten vilar på läroplan för förskolan, är även denna en viktig del av arbetet.De data som samlades in under intervjuerna utgör studiens resultat. De temaområden som belyses i studien är bland annat omvårdnads- och rutinsituationer där risken att missuppfattas som pedofil är stor; manliga förskollärare som förebilder och kompensation för frånvarande pappor; samt könskodat görande och genusmedvetet arbete i förskolan.Resultatet av denna studie visar att de manliga förskollärarstudenterna förmedlar olika maskulinitetspositioner i den dagliga verksamheten på förskolan utifrån vilken social situation de befinner sig i, men att de i och med hotet att missuppfattas som förbrytare får ta ett steg tillbaka; såväl i sin förskollärarroll som i sin maskulinitet när det gäller exempelvis omvårdnadssituationer. Studien visar även att de manliga förskollärarstudenterna genom att gå utanför en traditionellt manlig yrkesväg bidrar till en maskulinitet i förändring.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

50

Nord, Sahra. "Ett manligt hantverk? : En studie om genus inom hantverk". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-108132.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativa data undersöka hur genus framställs inom dettextila hantverket, samt vad som händer när en hantverkare/konstnär inte följer de normersom finns inom det området. Teorin utgår ifrån genus, hur den textila normen har skapats ochvilka drag det finns idag. Som metod har en ideologikritisk textanalys använts, där datan ianalysen delats upp i fyra teman. Resultatet visar att normen att textil är feminint ännu leverkvar, men att det börjar bli mer accepterat för män att utöva textila hantverk.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Teses / dissertações sobre o tema "Manlighet"

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos