Bibliografias temáticas / Rektorer / Teses / dissertações
Siga este link para ver outros tipos de publicações sobre o tema: Rektorer.

Teses / dissertações sobre o tema "Rektorer"

Autor: Grafiati
Publicado: 4 de junho de 2021
Última modificação: 1 de fevereiro de 2022

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Veja os 50 melhores trabalhos (teses / dissertações) para estudos sobre o assunto "Rektorer".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Veja as teses / dissertações das mais diversas áreas científicas e compile uma bibliografia correta.

1

Johansson, Elsie. "Rektorer och grundskolereformer : Rektorers erfarenheter av reformarbete." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7875.

Texto completo da fonte
Resumo:
Many political reforms are currently implemented in the Swedish schools. The trend indicate that education in Sweden follows neo-liberal restructuring policy, that highlights assessment, marketization and surveillance in different aspects. According to the new curriculum LGR 11 the school head is the school's educational leader with responsibility for the school's results and development. The reforms put new demands on the school heads tasks, their responsibility and leadership. The aim of my research study is to investigate how the school heads experience andhandle this situation. I have chos
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Johansson, Camilla. "Rektorer : lärares syn på rektorer som ledare i skolan." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-771.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p>Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare. Rektorerna själva anser sig inte hinna med allt d
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Svensson, Elisabeth. "Rektors ledarskap och organisation i Montessorifriskolor – en intervjustudie av tre rektorer." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35952.

Texto completo da fonte
Resumo:
Svensson, Elisabeth (2018). Rektors ledarskap och organisation i Montessori- friskolor – enintervjustudie av tre rektorer. (Principals leadership and organization in Montessori-schools - aninterview study of three principals). Pedagogik, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap,Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet.The research that has taken place has consisted of interviews with principals in two Montessorischools(F-6, F-9) and one Montessori-inspired school (F-6). My purpose with this study was toinvestigate how principals pedagogically lead and organize the daily wor
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Andersson, Andreas, and Sebastian Angel. "Rektorer som fritidshemmets ledare : En kvalitativ studie om rektorers pedagogiska ledarskap i fritidshemmet." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49786.

Texto completo da fonte
Resumo:
Studiens syfte är att bidra med en översikt av hur rektorer beskriver sitt pedagogiska ledarskap i fritidshemmet. De forskningsfrågor som har använts är: • Vad beskriver rektorer som viktiga kvalitéer och förmågor i det pedagogiska ledarskapet i fritidshemmets verksamhet? • Hur arbetar rektorer för att leda fritidshemmets verksamhet? En kvalitativ metod har använts när den empiriska datan har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med verksamma rektorer från olika skolområden inom samma kommun. Datan har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen har inhämtat i
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Jörgensen, Anna. "Kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34978.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förändrar. Studien utgår från Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollärar- eller fritidspedagogsbakgrund är mer skolutvecklingsbenägna än rektorer med lärarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgång av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. Där har typiska kännetecken framkommit när intervjuerna analyserats utifrån fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Sandberg, Gunilla. "Specialpedagogers och rektorers syn på specialpedagogers roll i skolutveckling : En intervjustudie med specialpedagoger och rektorer." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-34821.

Texto completo da fonte
Resumo:
Syftet med studien är att beskriva specialpedagogers och rektorers upplevelser av specialpedagogers roll i skolutveckling samt samarbetet dem emellan. Målsättningen är att utveckla kunskap om hur rektorer inom skolan kan använda specialpedagogens kunskap och kompetens i syfte att bidra med skolutveckling. Det är en kvalitativ undersökning och det empiriska materialet består av intervjuer. Studien utgår från teorier inom fenomenologin då jag som skriver är intresserad av specialpedagogers och rektorers synsätt på specialpedagogers roll i skolutveckling. Resultatet i studien visar att specialped
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Edberg, Christina. "Rektors perspektiv på det specialpedagogiska uppdraget : Hur rektorer förhåller sig till skolans specialpedagogiska uppdrag." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144315.

Texto completo da fonte
Resumo:
Sammanfattning Denna rapport handlar om åtta rektorers tankar kring skolans specialpedagogiska uppdrag. De intervjuade rektorerna ansvarar alla för grundskolans tidigare år, vilket innebär antingen ansvar för årskurs F-3 alternativt för årskurs F-6. Informanterna kommer från tre olika kommuner samt har olika lång erfarenhet från rektorsyrket. Studien är en kvalitativ undersökning och resultat och analys bygger på semistrukturerade intervjuer. I resultatet kan bland annat utläsas att rektorer tar stort ansvar för skolans specialpedagogiska uppdrag samtidigt som en formell kompetens för uppdrage
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Nohlin, Maria. "Medarbetarsamtalet – ett lärtillfälle för rektorer i förskolan?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3701.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p>Syftet med denna uppsats är dels att undersöka vilket syfte rektorerna i en kommunal förskola anser att medarbetarsamtalet har dels om de ser samtalet som ett led i sitt eget lärande. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem rektorer inom den kommunala förskolan. Analysen av intervjusvaren har gjorts dels utifrån teorier om medarbetarsamtal dels lärande betraktat ur sociokulturellt perspektiv. </p><p>Resultatet visar att rektorerna anser att syftet med medarbetarsamtal är att diskutera verksamhet och arbetsresultat men även att förbättra relationer
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Jonsson, Theres. "Hur talar rektorer om inkludering? : En intervjustudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-40204.

Texto completo da fonte
Resumo:
The purpose of this study is to describe principals’ perceptions and experiences of inclusion of students belonging to special school. The study is of qualitative approach and is based on interviews with principals. All the interviewed principals, has both past and/or present experiences of placement of students belonging to special school. The study is based on three different definitions of inclusion, the first is the community-oriented definition that refers to a system where differences should be seen as an asset. The individual-oriented definition highlights that the situation will be det
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Rundblad, Emilia. "Skolors arbete med matematiskt begåvade elever : En intervjustudie med fokus på rektorer för grundskolans tidiga åldrar." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45579.

Texto completo da fonte
Resumo:
Enligt Skollagen ska skolledaren leda den pedagogiska verksamheten. Den här studien utreder hur fyra skolledare arbetar för att främja matematiskt begåvade elever. Studien utreder vidare om de fyra skolorna har en gemensam strategi för att identifiera matematiskt begåvade elever. Studien utreder dessutom om det finns en gemensam strategi på varje skola för att stimulera de eleverna med vidareutvecklande arbetsmetoder. Rektorerna får även ta ställning till en handlingsplan för särbegåvade elever som SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tagit fram i samarbete med sju av Sveriges kommuner. D
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
11

Karlsson, Marcus. "Upplevelser av rektorsrollen : en studie av tre rektorer." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2108.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p> </p><p>This report is about the principle and his / her role at the school it’s also about how the principle understands the role, its expectations and the demands connected. The facts are based on deep detailed interviews with three different principles. The theoretical approach is coming from “hermeneutiken” and “Gadamers” ideas regarding how an individual is creating the world and the surroundings to act within. The ambition was to evaluate the three different principles opinions and feelings in the light of the above approach plus describe possible areas of difficulties because of too
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
12

Eklund, Johanna, and Jenny Hedin. "Skolutvecklande specialpedagoger : en intervjustudie med specialpedagoger och rektorer." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19663.

Texto completo da fonte
Resumo:
The purpose of the study is to investigate which possibilities SENCos have to work with school development. By interviewing principals and sencos working in school we hope to get answer to this question. We also want to find out how SENCos may contribute to develop “a school for all” by implement the special educational perspective. The study is based on following questions; How do principals and SENCos define school development? Which function does the SENCo have in the school development work? Which possibilities does the SENCo have to work with school development whether he or she is a part
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
13

Forssten, Seiser Anette. "Stärkt pedagogiskt ledarskap : Rektorer granskar sin egen praktik." Doctoral thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-63822.

Texto completo da fonte
Resumo:
The aim of the study is to generate knowledge about principals´ pedagogical leadership practice. Furthermore, the study aims at generate knowledge of what is happening in a joint action research practice when principals explore a pedagogical leadership. In the study the theory of practice architectures interacts with the choice of methodological orientation and is used to analyse the results. The study is embedded in the Nordic action research tradition. Partnership between universities and practitioners is seen as an important arena for professional development. The results are of importance
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
14

Axelsson, Charlotte, and Margareta Blomster. "Samverkan i arbetslag : utifrån rektorers uppfattning." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1154.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p>Bakgrund: Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte är självklar. Beroende på vilka lärare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lärare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lärare emellan, men vi känner att rektorernas direktiv inte är tydliga. Utifrån detta väcktes vårt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan på sin skola. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur rektorer uppfattar att de organiserar för
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
15

Hütten, Robert, and Mats Johansson. "Rektor och skolbiblioteket : en kvalitativ studie av rektorers syn på sin betydelse för skolbibliotekets pedagogiska roll." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17642.

Texto completo da fonte
Resumo:
The aim of this Bachelor´s thesis is to contribute to theunderstanding of the headmaster´s view of his role when it comes to developing the school library and in particular the work of integrating the library into the teaching. The basis is three questions: What views do the headmasters express regarding the libraries´ main functions? What views do the headmasters express regarding their own importance for the school libraries´ pedagogical role? How do the headmasters regard the interaction between teachers and librarians, as to how the interaction works? To get answers to these questions we c
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
16

Wedstedt, Eleonor, and Maria Bergold. "Konsten att samverka : - rektorer och socialsekreterares upplevelser om samverkan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12901.

Texto completo da fonte
Resumo:
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur rektorer och socialsekreterare ansåg att samverkan dem emellan fungerade samt om det fanns utrymme för utvecklingsmöjligheter. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra rektorer och fyra socialsekreterare. I tolkningen av empirin låg hermeneutiken som grund och i analysen kopplade vi empirin till Berth Danermarks modell och tidigare forskning. Vår undersökning visade på att respondenterna ansåg att samverkan fungerar väl till en början när en anmälan utreds men att samverkan sedan försvåras genom att tystnadsplik
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
17

Bulatovic, Branislav, and Sofie Wedin. "Förskollärarens pedagogiska ledarskap - En intervjustudie med förskollärare och rektorer." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29045.

Texto completo da fonte
Resumo:
The aim of our study is to investigate and analyze how preschool teachers and principals reason about the preschool teacher's pedagogical leadership in general and in relation to the teaching concept in particular. To collect the empirical material for our study, we conducted a total of eight interviews, two with principals and six with preschool teachers. We chose to look at the interviews from a theory of professions perspective. The result of the analysis shows that the preschool teachers' interpret pedagogical leadership as largely about contributing to children's knowledge development thr
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
18

Israelsson, Johan. "En studie av specialpedagogers interaktion med rektorer och ämneslärare." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27353.

Texto completo da fonte
Resumo:
Introduction*The introduction notes worrisome statistics from 2017 that had one in four high-school students either drop out prematurely or fail to achieve passing grades in all their subjects. The importance of the SNE role to remedy this problem is emphasized. However, the profession occasionally lacks legitimacy in the workplace, as it is not statutory, and the role is not always well-understood among principals and general educators alike. Aim*This study examines how the interactions of special needs educators (SNEs) with principals and general educators affect their ability to perform ef
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
19

Wallentin, Berit. "Rektorers uppfattningar om och erfarenheter av speciallärarens uppdrag i elevhälsan : Hur ser rektorer på speciallärarens roll i elevhälsan med inriktning mot läsinlärning?" Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-143810.

Texto completo da fonte
Resumo:
Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om variationen i hur rektorer använder speciallärarens kompetens i och utanför elevhälsoteamet för att säkerställa elevers läsinlärning. Denna studie vill beskriva hur speciallärarens uppdrag ser ut utifrån rektorers uppfattningar och erfarenheter. Studiens datainsamling omfattar nio kvalitativa intervjuer med rektorer från tre olika kommuner. Rektorerna arbetar i grundskolor som innefattar en skolverksamhet mot F-6 som studien riktar sig mot. Metodansatsen i studien är inspirerad av Grundad teori som är en kvalitativ metodansats där man
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
20

Andersson, Åsa, and Camilla Nygård. "Man är inte starkare än sin svagaste länk : En studie om hur åtta rektorer och biträdande rektorer resonerar om en likvärdig utbildning i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41223.

Texto completo da fonte
Resumo:
Children have the by law regulated right to an equal education and they also have the right to equivalence in their education. Furthermore, it is also important that their education should lead to equity. Equal, equivalence and equity are different words used in the same context. They stand for somewhat different meanings, but they are used as an important objective of the educational system. Equivalence is a word with a wide meaning and how you define the word might impact your educational practice of equivalence somewhat differently. Although the meaning of equivalence as a concept have diff
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
21

Persson, Tomas. "En rektors damoklessvärd : en studie över det ansvar och de krav lagar och förordningar ställer på skolan och dess rektorer." Thesis, Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134648.

Texto completo da fonte
Resumo:
Syftet med denna magisteruppsats var att genom en litteraturstudie försöka fastställa vad de krav som arbetsmiljölagen ställer innebär för skolans arbete. Arbetet har haft skolans kemiundervisning som utgångspunkt, men resultaten är tillämpliga på all skolverksamhet. Målet var att klargöra vilka lagar och förordningar som gällde inom arbetsmiljöområdet, samt vilket ansvar som då låg på skolförvaltning, rektor och lärare. En annan viktig fråga var hur ansvaret förflyttades mellan olika beslutsnivåer inom skolan. Resultaten tyder på att arbetsmiljöarbetet är eftersatt inom skolvärlden. Rektorer
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
22

Müller, Lundgren Frida, and Therese Johansson. "Åtgärdsprogram inom Dyslexi : -Med fokus på rektorers ansvar inom åtgärdsprogram." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1053.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p>Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att ta reda på hur rektorerna ser på sitt ansvar när det gäller åtgärdsprogram för elever med dyslexi. Därefter ville vi även se hur rektorernas ansvar ser ut kring utvärdering, uppföljning och vid diagnostisering av dyslexi. Vi fick vår information genom kvalitativa intervjuer med sju rektorer vid skolor som var olika till storlek och låg i fyra olika kommuner. Vi fann att rektorerna i vår undersökning följer de allmänna råd som skolverket gett ut när det kommer till deras ansvarsområde. Däremot tog de även på sig annat ansvar beroende på deras i
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
23

wennberg, pia. "Förebyggande arbete mot mobbning i skolan : En intervjustudie med två rektorer." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6143.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p>Syftet med studien är att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna använder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien är den stora förekomst av mobbning som finns i skolans värld och hur försöken till att bekämpa mobbningen går till. Metoden för studien bygger påintervjuer gjorda me dtvå rektorer från två kommuner. I intervjuerna ställdes frågor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvänder sig av likabehandlingsplaner och egna m
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
24

Bodinger, Andrea, and Emma Nilsson. "Upplevelsepedagogik : Vad säger läroplanen – Hur arbetar lärare och rektorer utifrån detta?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3922.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p>Vårt övergripande syfte är att ta reda på vad läroplanen säger om upplevelsepedagogik och hur lärare och rektorer arbetar utifrån detta. I vår teoretiska studie tar vi upp läroplanen, en historisk tillbakablick, olika pedagogiska teorier, olika inlärningssätt och undervisningsmetoder. Den empiriska delen bygger på kvalitativa intervjuer av lärare och rektorer. Det sammanfattande resultatet av vår litteraturstudie och våra kvalitativa intervjuer är att lärare idag är väl medvetna om läroplanens mål och riktlinjer och att de till stor del använder sig av upplevelsepedagogik i sin undervisning
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
25

Hellberg, Jesper, and Peter Björklund. "Liv och hälsa ung i Örebro län : Hur använder rektorer resultatet?" Thesis, Örebro University, School of Health and Medical Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-8818.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p>Liv och hälsa ung är en enkätundersökning bland ungdomar i skolår 7, 9 samt år 2 på gymnasiet i Örebro län. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för Sverige och Örebro län enligt regeringens folkhälsoproposition samt Örebro läns folkhälsoplan. I skolan har rektorn det yttersta ansvaret, i denna studie valdes rektorer ut för att ge ett ledarskapsperspektiv på ett användande. Uppsatsens syfte äratt undersöka hur resultatet från Liv och hälsa ung undersökningarna används avrektorer för skolår 7-9 i Örebro län. Studien är kvalitativ där nio stycken rektorer iÖrebro län har intervjuats.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
26

Ludvigsson, Ann. "Samproducerat ledarskap : Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete." Doctoral thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Livslångt lärande/Encell, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-10430.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denna avhandling handlar om ledarskapet i skolan. Skolan är en sammansatt verksamhet och i ledarskapet handlar det om att hantera många olika uppgifter på olika nivåer. Samtidigt som skolledare och lärare skall leva upp till samhälleliga förväntningar på skolverksamheten skall de också hantera kulturella villkor inom skolan. I avhandlingen studeras hur ledarskapet formas i och av samspelet mellan skolledare och lärare i vardagsarbetet. En fråga fokuserar på hur skolledare och lärare ser på varandra och hur de influerar och förstår varandra i vardagsarbetet. En annan fråga uppmärksammar vilken
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
27

Mardini, Lama. "Att arbeta med formativ bedömning : En intervjustudie med rektorer och lärare." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158500.

Texto completo da fonte
Resumo:
Syftet med min studie är att ta reda på hur lärare och rektorer i grundskolan beskriver att de arbetar med formativ bedömning för att stärka lärande. I forskningsläge presenterar jag teori och forskningar om formativbedömning och dess nyckelprocesser. I resultatet beskriver jag lärares och rektorers uppfattningar om begrepp och genomförande av formativ bedömning samt hinder som de upplever med arbetet. Resultatet visar att informanterna anser att tydlig information om målen kan underlätta lärande. Återkopplingen kan också utveckla elevs kunskaper. Genom självbedömning kan eleverna få djupare f
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
28

Mattsson, Sofia, and Sophia Södergren. "Skolledares syn på biblioteket : intervjuer med två rektorer och två gymnasiechefer." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16750.

Texto completo da fonte
Resumo:
The purpose of this Bachelor’s thesis was to explore how principals and school administrators work to develop their school libraries. To narrow our area of study we chose to only include gymnasiums run by the municipality and conducted four semi-structured interviews with two principals and two heads of upper secondary school. We formulated two questions: (1) what perceptions of the school library and its functions can be found among our four respondents? And, (2) how do they work with developing the school library? As a theoretical framework we used Loertscher’s taxonomy of the school leader.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
29

Hell, Maud. "Skolbibliotek och kvalitet. Hur ser rektorer, skolbibliotekarier och skolinspektörer på kvalitet?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19956.

Texto completo da fonte
Resumo:
The aim of this master´s thesis is to analyse what factors have an impact on the quality of school libraries. The research questions are: How do some school principals, school librarians and school inspectors view quality in school libraries and what has an impact on quality?How do they view some existing quality criteria?How important do they think the integration of the school library into the curriculum is?The theoretical approach is derived from research about school libraries by David Loertscher and by Sharon Markless and David Streatfield. The empirical material has been collected throug
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
30

Wennberg, Pia. "Förebyggande arbete mot mobbning i skolan : En intervjustudie med två rektorer." Thesis, Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6143.

Texto completo da fonte
Resumo:
Syftet med studien är att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna använder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien är den stora förekomst av mobbning som finns i skolans värld och hur försöken till att bekämpa mobbningen går till. Metoden för studien bygger påintervjuer gjorda me dtvå rektorer från två kommuner. I intervjuerna ställdes frågor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvänder sig av likabehandlingsplaner och egna mobb
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
31

Bergkvist, Anna. "En fallstudie om attityder till teknikämnet, hos elever, lärare och rektorer." Thesis, KTH, Lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-286785.

Texto completo da fonte
Resumo:
Genom att läsa Skolinspektionens granskningsrapport från 2014, Teknik – gör det osynliga synligt, förstår jag att problemen med skolämnet teknikämnet är många. Brist på behörig alärare och svårigheter med att tolka syfte, kunskapskraven och det centrala innehållet framhålls. Skolverkets statistik 2020 säger dessutom att andelen behöriga tekniklärare minskar från 48,6 % läsåret 18/19 till 47,5 % läsåret 19/20 (Skolverket, 2020) även om antalet behöriga lärare generellt har ökat med 17,6 % i hela landet. Endast ämnet ”svenska som andraspråk” med 41,1 % behöriga lärare ligger sämre till. Med det
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
32

Grönqvist, Johan. "Att påverka i skolan : En studie om rektorers och elevers uppfattningar om elevinflytande." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23209.

Texto completo da fonte
Resumo:
Studiens syfte har varit att undersöka hur två gymnasieskolor med olika huvudmän arbetar med elevinflytandet och elevers påverkansmöjligheter och hur detta kan förhålla sig till begreppet en likvärdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med två rektorer och två elever på skolorna. Den teoretiska utgångspunkten för studien har visat att skolorna gått igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lärprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar på olika sätt med elevinflyta
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
33

Buhre, Helena, and Sofia Svensson. ""Hur man bemöter varandra i skolan är samma sätt som man bemöter varandra i samhället" : En studie kring rektorers inställning och attityd till ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-861.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p>Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
34

Pettersson, Camilla. "Rektorers inställning till introduktion av nyexaminerade lärare." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77650.

Texto completo da fonte
Resumo:
I Sverige är skolan en av de största arbetsplatserna där det är av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det är arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lärare. Jag önskade även undersöka vilken betydelse de såg sig själva ha påintroduktionen. Mina frågeställningar var hur sker introduktionen av nyanställda enligt rektorerna?Vilka är de uppfattningar som rektorerna har om värdet av introduktion? Vilka hinder finns för att k
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
35

Zell, Heder Jennie, and Sofia Höglund. "Främlingsfientlighet i skolan : en kvalitativ intervjustudie om hur rektorer hanterar främlingsfientliga idéer." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1645.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p>Bakgrund: Främlingsfientlighet är ett ständigt debatterat ämne i media där det påstås att främlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena där främlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi är intresserade av att ta reda på hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska värderingar skolan skall arbeta med. Detta är ett intressant problem som behöver forskas i. I Ytterby vägrades en elev godkänt betyg i samhällskunskap då han vägrat arbeta med en elev av utländsk härkomst. Främlingsfient
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
36

Dahlin, Ulf. "Målstyrning i teori och praktik. Politiker, rektorer och lärares syn på målstyrning." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1161.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p>Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. </p><p>Jag har därför intervjuat politiker, rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
37

Laurent, Christoffer, and Fannis Paliouras. "Vilka argument har några rektorer i grundskolans senare år gällande skriftliga ordningsomdömen?" Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7989.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p>Grundtanken med vår forskning har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på några skolledares uppfattning kring skriftliga ordningsomdömen och vad införandet av dem skulle kunna tänkas få för konsekvenser för såväl personal, föräldrar men kanske främst för eleven. Vi vill belysa både konkreta och påtagliga fördelar och nackdelar med omdömena, såväl som långsiktiga spekulativa effekter som införandet av skriftliga ordningsomdömen skulle kunna föra med sig. Allt detta ställs också i kontrast till hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna arbetar för att upprätthålla ordning och
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
38

Pereira, Nielsen Hugo. "Arbetet med nyanlända barn i svensk skola : En intervjustudie med sex rektorer." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-135758.

Texto completo da fonte
Resumo:
Mitt arbete handlar om sex olika rektorers beskrivningar av hur de arbetar med nyanlända och flyktingbarn i en mottagarskola och fyra ordinarie skolor i en större svensk stad i Mellansverige. Med uppsatsen vill jag ge läsaren en förståelse och kunskap kring hur detta arbete ser ut och bidra till att fler människor får upp ögonen för arbetet med nyanlända i skolan. De frågeställningar jag har i min studie är ”Hur beskriver rektorer hur arbetet ser ut med nyanlända i skolan?” och ”Vilka faktorer lyfter de fram som centrala och viktiga i arbetet med nyanlända och flyktingbarn?” Jag använde mig av
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
39

Samuelsson, Claire, and Annika Albihn. "Hur uppfattar rektorer och specialpedagoger sitt ansvar för de särskilt begåvade eleverna?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34400.

Texto completo da fonte
Resumo:
Sammanfattning/AbstractExamensarbete: 15 hp Program: Specialpedagogprogrammet SPHAH 16, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hpNivå: Avancerad nivå Datum: 2019-05-20Titel: Hur uppfattar rektorer och specialpedagoger sitt ansvar för de särskilt begåvade eleverna?How do principals and special need coordinators view their responsibility regarding gifted students?
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
40

Larsson, Malin, and Marie Lindin. "Specialpedagogens roll i skolutveckling : En kvalitativ intervjustudie med rektorer, förstelärare och specialpedagoger." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-130677.

Texto completo da fonte
Resumo:
Syftet med studien var att förstå vad som påverkar några specialpedagogens roll i skolutveckling. Vi använde oss av fyra frågeställningar: Vad menar några rektorer, förstelärare och specialpedagoger med skolutveckling? Vilka aspekter anser de intervjuade rektorerna, förstelärarna och specialpedagogerna är väsentliga för att åstadkomma skolutveckling? Hur ser de intervjuade rektorernas, förstelärarnas och specialpedagogernas roll ut i skolutveckling? Vilka faktorer påverkar specialpedagogernas roll i skol­utveckling?   Metoden som användes var kvalitativ med hermeneutisk ansats. Nio halvstruktu
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
41

Karlsson, Fredrik, and Håkan Tillmar. "Rektorers upplevelser av förändringsarbete." Thesis, Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19154.

Texto completo da fonte
Resumo:
Under vår tid på lärarprogrammet har vi på flera kurser diskuterat varför inte skolan implementerat alla delar av Lpo 94 fullt ut och snart får vi en ny läroplan. Samtidigt har vi i lärarrummet hört lärare klaga över olika förändringsarbeten som har pågått samtidigt som andra efterfrågat desamma eller andra förändringar. Ofta har det varit rektorn som har varit föremål för den här kritiken. Den här studien syftar till att ta reda på hur ett antal rektorer upplever förändringsarbetet generellt och i synnerhet implementationen av Lpo 94 från sitt skolledarperspektiv. Vilka möjligheter och vilka
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
42

Bohlin, Petra. "Rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärares uppdrag : En studie av nio rektorer med fokus på de insatser speciallärare gör för att främja barns läs- och skrivutveckling." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-143225.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denna studie är inspirerad av metodansatsen Grundad teori och omfattar kvalitativa intervjuer med nio rektorer som är ansvariga för kommunala skolor inom årskurserna F-6i tre kommuner i landet. Syftet med studien har varit att beskriva och problematisera rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärares uppdragmed inriktning mot läs-och skrivutveckling. Eftersom den tidigare forskning som finns kring rektorers uppfattningar och erfarenheter av den specialpedagogiska verksamheten (Nilholm, m.fl, 2007, Lindqvist, 2013) riktar in sig mot specialpedagogers arbete väcktes ett intresse för
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
43

Halvarsson, Linnea. ""Att vara den förlängda armen till tjänstemän och politiker" : En kvalitativ studie om rektorers arbetsbeskrivningar i relation till deras rollförståelse." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-111725.

Texto completo da fonte
Resumo:
Som rektor i kommunal verksamhet förväntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man är anställd. Rektorers roll är ofta förknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket gör att det inte är enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det är vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, så som arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utförda arbetet. Med bakgrund av detta har uppsatsens frågeställning varit ”hur rektorer förstår och förhåller sig till s
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
44

Lønseth, Siri Holm. "Ansvar, accountability og kommunal styring : En kvantitativ studie blant rektorer i to kommuner." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Pedagogisk institutt, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-25555.

Texto completo da fonte
Resumo:
Målet med dette prosjektet har vært å undersøke hvordan ulike former for ansvar gjør seg gjeldende hos skoleledere underlagt forskjellige kommunale systemer. Dette er gjort med hjelp av en kvantitativ undersøkelse utført blant rektorer i to kommuner som benytter seg av styringssystemer som omtales som forskjellige. Prosjektet gir en teoretisk utdyping av det angloamerikanske begrepet accountability. Prosjektet tar utgangspunkt i en forståelse av accountability som et flerdimensjonalt begrep knyttet til hva slags aktører som stiller rektorene til ansvar. Det blir også utdypet hvordan og hvilke
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
45

Johansson, Barbro. "Det specialpedagogiska uppdraget ur olika perspektiv : En intervjuundersökning bland rektorer, lärare och elevhälsopersonal." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-147494.

Texto completo da fonte
Resumo:
The purpose of this study has been to gain knowledge of the different perspectives on the special educational assignment, which form the basis of the mission, by examining perceptions, expectations and frameworks for the special education assignment of principals, educators and student health professionals. The study is done with a phenomenographic research effort with interview as a method, where the perceptions of the interviewees are central. Two classical pedagogical perspectives visualize the field of special education in the study, the relational and the compensatory perspective. The res
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
46

Bondesson, Bettina, and Ericsson Maria Schölin. "Rektorers uppfattningar av lärande och skriftliga omdömen." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4160.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p>Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna. Det har även framkommit att rektorernas uppfattningar
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
47

Bornliden, Linn. "Rektorers psykosociala arbetsmiljö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-41481.

Texto completo da fonte
Resumo:
The purpose of this study is to review the legal situation of the psychosocial work enivronment for principals. The purpose is also to get an increased understanding for how the principals work environment can affect people involved in the swedish school. The psychosocial work environment is explained through studying European law, national law and case law. The principals work situation is studied by different sources, for example from the Work Environment Agency and a report from the Swedish School Agency. The legal dogmatic method has been applied with the legal sociology method to analyze
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
48

Svensson, Jan. "Fem rektorers uppfattningar om drama- och teaterverksamhet i gymnasieskolan." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-32863.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
49

Karlsson, Anna-Karin, and Linnéa Hermansson. "Musikens roll i skolan - Hur några lärare och rektorer ser på musik i skolan." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-949.

Texto completo da fonte
Resumo:
<p>Studien visar vad några lärarna och rektorerna på tre utvalda skolor har för inställning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgångspunkterna beskriver författares olika syn på vad musikalitet är, vilken roll läraren har i musiken, vad som påverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har på hjärnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklärare och en klasslärare på tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade är positivt inställda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola använder musiken som
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
50

Paju, Alskog Maria. "Från april till april : En studie om rektorer och deras arbete med individuell lönesättning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-156791.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Oferecemos descontos em todos os planos premium para autores cujas obras estão incluídas em seleções literárias temáticas. Contate-nos para obter um código promocional único!

Vá para a bibliografia