Teses / dissertações sobre o tema "Sjuksköterska. 2"

Siga este link para ver outros tipos de publicações sobre o tema: Sjuksköterska. 2.

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Veja os 50 melhores trabalhos (teses / dissertações) para estudos sobre o assunto "Sjuksköterska. 2".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Veja as teses / dissertações das mais diversas áreas científicas e compile uma bibliografia correta.

1

Johansson, Linda, e Lönnqvist Marie. "Egenvård vid typ 2 diabetesur ett sjuksköterske- och patientperspektiv". Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2431.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet. Artiklarna granskades med hjälp av Forsberg & Wengströms modifierade granskningsmall. Av resultatet framkom att sjuksköterskorna och patienterna önskade att de hade mer tid för att tillgodose patientens önskemål. Sjuksköterskorna hindrades av tidsbristen och det påverkade patienterna, vilket ledde till att patienterna inte kunde utveckla sig i hanteringen av sin egenvård. Patienterna önskade även att tillgängligheten av sjuksköterskor fanns kontinuerligt så att de kunde få svar på sina frågor och funderingar kring sin egenvård. Mer ansvar borde läggas på en sjuksköterska som arbetade självständig med diabetespatienter då detta tenderade till att patienterna fick empowerment och ökad kunskap om sin egenvård. Patienterna hade erfarenhet av olika utbildningar som ledde till att deras egenvård förbättrades. Sjuksköterskorna önskade sig mer utbildning som kunde hjälpa patienterna till en god egenvård.
2

Carlsson, Mona, e Carina Vestin. "Att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskors omvårdnad vid diabetes mellitus typ 2". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-23344.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Abstrakt Introduktion/bakgrund: År 2013 fanns det enligt World Health Organisation (WHO, 2013) 347 miljoner människor i världen som hade av någon form av diabetes. 353 000 vuxna personer med diabetes fanns år 2012 registrerade Sverige via Nationella diabetesregistret. Den vård och utbildning som gavs till patienter skullevara baserad på de svenska nationella riktlinjerna för vård och behandling av diabetes. I Sverige var det oftast sjuksköterskorna som planerade och ledde omvårdnaden för personer med diabetes typ 2. Omvårdnaden skulle även leda till att patienterna kunde ta hand om sin egenvård. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskors omvårdnad vid diabetes typ 2. Metod: Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design granskades och kvalitetsbedömdes för att sedan sammanställas till en litteraturöversikt.  Resultat: Fem teman framkom: Upplevelser av att kunna bestämma själv, bli sedd som person, få stöd av sjuksköterskor, få- och ta till sig kunskap av sjuksköterskor, samt bemötande av sjuksköterskor. Diskussion: Patienter ville vara delaktiga i sin egenvård och ville bli accepterade för sina egna mål.  De ville även erhålla trygghet genom att få individuellt stöd av sjuksköterskor. Det fanns behov av att få individanpassad kunskap av sjuksköterskor. Slutsats: Personer som har Diabetes Mellitus typ 2 ville vara delaktiga i sin vård och hade mer eller mindre olika behov av att få stöd och kunskaper från sjuksköterskor. Personer med DMT2 såg sjuksköterskors omvårdnad som tillfredställande när den baserades på individuellt anpassat stöd och karaktäriserades av ett holistisk synsätt.
3

Hedberg, Ida, e Emma Ullberg. "Personer med typ 2 diabetes upplevelser av mötet med sjuksköterskan : Litteraturstudie". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28804.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Abstrakt Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som innebär en nedsatt produktion av insulin samt insulinresistens. Diabetes typ 2 drabbar idag personer i nästan alla åldrar. En orsak till att drabbas kan vara en ohälsosam livsstil. Att sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt ökar patientdelaktigheten samt motivationen till en förändrad livsstil hos personer med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva personer med typ 2 diabetes upplevelser av mötet med sjuksköterskan samt beskriva hur undersökningsgrupperna i artiklarna ser ut. Frågeställning: Hur upplever personer med diabetes typ 2 mötet med sjuksköterskan? Metodologisk frågeställning: Hur beskrivs undersökningsgrupperna i artiklarna? Metod: En beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga studier har granskats och sammanställts, varav åtta studier av kvalitativ ansats samt två mixade studier. Huvudresultat: Att se personen ur ett helhetsperspektiv ansågs vara en viktig aspekt för att skapa en god relation mellan sjuksköterska och patient. Kommunikation och bemötande som anpassas efter individens förutsättningar upplever personer med typ 2 diabetes ger en känsla av delaktighet och förståelse för den fortsatta vården. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2 upplevdes tillfredställande då sjuksköterskan använde sig av ett holistiskt synsätt med fokus på personcentrerad vård. Brister mellan patient och sjuksköterska upplevdes där kommunikation, stöd och rådgivning felade samt ignorerades. De personer som upplevde dessa brister hos sjuksköterskan hade sämre förutsättningar att klara egenvården och levde med en rädsla för eventuella komplikationer.
4

Abbay, Yonas Afewerki. "Patienters upplevelser av egenvård vid typ 2-diabetes". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18031.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund – Typ 2 diabetes mellitus är en av Värdens folksjukdomar som kraftigt ökar nedåt i åldrarna, med förändring i näringsvanor och stillasittande livsstil. Människor med typ 2 diabetes har stora risker att utveckla mikro- och makrovaskulära komplikationer och detta ökar behandlingskostnader och förkortar personens livslängd. Behandlingen för sjukdomen kräver att personen gör ett antal livsstilsförändringar i bland annat kost och motion. Syfte - syfte av denna studie är att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid typ-2 diabetes. Metod - Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat - analysen resulterade i olika upplevelser av egenvård och dessa har kategoriserats i huvudkategorier med underkategorier: 1) Att anpassa sig till de nya levnadsvanorna: Ny kosthållning och Nya motionsvanor, 2) Behöv av stöd; Stöd från närstående och Stöd från sjuksköterska, 3) Att lära sig nya levnadsvanor. Patienterna upplevde en förändrad livsstil på grund av de omständigheter diabetes gav. Information, motivation och färdigheter var tre viktiga faktorer för att patienterna skulle göra livstilförändring för att egenvård ska lyckas. Diskussion - Patienten själv och relationen till sjuksköterskan är huvudpunkter som påverkar patientens livstilförändringsprocessen för att egenvården ska lyckas. Sjuksköterskan gör allt för att uppnå maximalt stöd för patienten.
5

Koroni, Farideh, e Anna Petersson. "Sjuksköterskans sekundär preventiva arbete vid diabetes typ 2". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25905.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Diabetes utgör idag ett växande globalt folkhälsoproblem. Antalet diabetiker beräknas vara 360 miljoner fram till år 2030 (WHO, 2005). Utvecklingen från ett traditionellt liv till en modern livsstil med stress, ökat födointag och mindre motion är några av nyckelfaktorerna i utvecklingen av diabetes typ 2. Sekundär preventiva åtgärder vid diabetes typ 2 är en hälsosam kost i kombination med motion, för att förebygga utvecklingen av komplikationer relaterade till sjukdomen. Syftet med studien var att undersöka vilka sekundära preventiva insatser som finns, för att få patienter med diabetes typ 2 att uppnå god metabol kontroll med fokus på kost och motion samt hur sjuksköterskan kan utnyttja detta i sitt omvårdnadsarbete. Metoden var en litteraturstudie och bygger på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Coping och kunskap tillsammans med individinriktade beteendeförändringsmodeller är viktiga redskap på vägen för att lyckas uppnå en hälsobefrämjande livsstil. Resultatet visade att en kombination av hälsosam kost, ökad fysisk aktivitet och socialt stöd har en positiv effekt på den metabola balansen.
Diabetes constitutes a growing global national health problem and it is estimated that 360 miljon individuals vill have diabetes by the year 2030 (WHO, 2005). The older social life has developed into a modern lifestyle with stress, increased consumption of food and decreased exercise and these issues are main factors leading to diabetes type II. The secondary preventive measures for diabetes type II is a healthy diet combined with exercise, to prevent the complications related to diabetes. The aim of the study was to investigate which secondary preventive efforts there are for patients with diabetes type II in able for them to achieve a good metabolic control, focusing on diet and exercise and how the nurse can utilize this in the nursing work. The study was a literature study which was based on eight scientific articles with qualitative and qvantitative approach. Coping and knowledge together with individual concentrated behavior changing designs are important tools in able to achieve a healthy further lifestyle. The results indicated that a combination of a healthy diet, increased physical activity and social support have a positive effect on the metabolic balance.
6

Liljekvist, Gunnar, e Veronica Skoglund. "Sjuksköterskans betydelse för egenvård vid diabetes typ 2 - en litteraturöversikt". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36013.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Förekomsten av diabetes har under de senaste 20 åren ökat tillsammans med övervikt och fetma. Ca 90% av alla med diagnosen diabetes har typ 2. Egenvård är en viktig del för att bromsa sjukdomsförloppet.Syfte: Att undersöka sjuksköterskans betydelse vid egenvård för patienter med diabetes mellitus typ 2.Metod: Litteraturöversikten innehöll mestadels kvantitativa studier men även kvalitativa studier. Litteratursökning gjordes i PubMed och CINAHL, där 17 studier valdes ut efter kvalitets- och relevansbedömning.Resultat: Majoriteten av studierna visade att sjuksköterskeledd vård förbättrade patienters HbA1c och andra värden såsom vikt, kolesterolhalt och blodtryck. Även förändringar i egenvårdsrutiner samt psykosociala barriärer uppmärksammades. Resultatet påvisade även patienternas upplevelse av vården genom kvalitativa studier.Diskussion: Litteraturöversiktens resultat stöttades av annan litteratur och relaterades till grunderna i Penders omvårdnadsteori. Sjuksköterskans betydelse kopplades till aspekter som var relevanta för framgångsrik vård av DMT2.Slutsats: Sjuksköterskans roll är komplex gällande egenvård för patienter med DMT2. Den innefattar många delar, detta gör det till en svår roll men också en betydelsefull sådan. Vidare forskning rekommenderas gällande ämnet.

Godkännande datum: 2018-12-06

7

Westman, Elin, e Jessica Nielsen. "Omvårdnadsbehov hospatienter med diabetesmellitus typ 2 : En systematisk litteraturstudie". Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4447.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att klarlägga vilka omvårdnadsbehov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes. Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut via sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN), databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL) samt sökmotorn och databasen för medicinska artiklar som drivs av United States National Library of Medicine (MEDLINE), för vidare granskning. Sökorden type 2 diabetes AND quality of life AND nurs* användes. Alla titlar lästes, om titeln verkade relevant för forskningsområdet lästes även abstraktet. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven hos patienter med typ 2-diabetes som framkom vid artikel granskningen evidensgraderades på basen av kvalitetsgranskningen med hjälp av graderingsskala. Resultatet visade att hjälp till förbättrad egenvård, önskan om utökad utbildning, information och kunskap, socialt stöd och kontinuerlig vårdkontakt var de omvårdnadsbehov som studien fann evidens för. Omvårdnadsbehov hos patienter med typ 2-diabetes som framkom var kända sedan tidigare men föreliggande studie säkrade evidensen för dessa. Resultatet diskuterades utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori där omvårdnaden måste ha en utgångspunkt i individens egna upplevelser av sina behov och hur dessa behov på bästa sätt kan tillfredsställas. Med hjälp av studiens resultat sammanlänkat med Virginia Hendersons teori om individens omvårdnadsbehov kan sjuksköterskan få en bättre bild av vilka behov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes för att bevara deras livskvalité.
8

Thomson, Liyana, e Besarta Idrizi. "Personer med diabetes typ två upplevelse av mötet med sjuksköterskan". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13418.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner är fyra till sex procent drabbade av diabetes. Nästan nittio procent av dessa personer har diabetes typ två. I omvårdnadsprocessen ingår undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvårdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnå goda resultat, krävs en förändrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förändra sin livsstil. Syfte: var att beskriva personer med diabetes typ två upplevelse av mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på femton kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes med inspiration av Friberg (2012). Resultat: presenteras i tre kategorier med subkategorier: upplevelsen av det första mötet, upplevelsen av information i mötet, upplevelsen av sjuksköterskans undervisning i mötet. De viktiga faktorerna i mötet som framkom var; samarbete, kontinuitet, delaktighet, undervisning och individuell information. Diskussion: Tre delar som diskuterades var; faktorer i det första mötet som främjade att en relation utvecklades, betydelsen av att få individuell information och betydelsen av sjuksköterskans undervisning. Slutsats: Det finns ett behov av att belysa hur personer upplever mötet med sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan utbildas att ge personer stöd och individuellt anpassad information och undervisning kan det leda till en förbättrad egenvård.
Background: Of the population in Sweden 9.7 million are four to six percent injured by diabetes. Almost ninety percent of these persons have diabetes type two. In the nursing process includes support as a part of the nurse's work. In the nursing process includes education and to convey information as a part of the nurse's work. The goal with the care of diabetes is to stabilize HbA1c and to achieve good results is it necessary to change lifestyle. Research has shown that the meeting with the nurse is important for the person to be able to change their lifestyle. Aim: The aim was to describe people with diabetes type two experience of meeting with the nurse. Methods: The study was conducted as a literature study based on fifteen qualitative articles. The analysis was performed with the inspiration of Friberg (2012). Results: Presented in three categories with subcategories: the experience of the first meeting, the experience of information in the meeting, the experience of the nurse's teaching in the meeting. The important factors in the meeting that emerged were: cooperation, continuity, participation, education and individual information. Discussion: Three sections that were discussed; factors in the first meeting that promoted a relationship developed, the importance of getting individual information and the role of the nurse's teaching. Conclusion: There is a need to describe how people experience the meeting with the nurse. If the nurse are trained to give persons support and individual information and education can it lead to a better self-care.
9

Oscarsson, Jenny, e Per Svensson. "Diabetes : Resurser och brister i sjuksköterskans undervisningsarbete". Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1334.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:

Diabetes är en utav Sveriges vanligaste folksjukdomar och idag lever 300 000 personer med denna kroniska sjukdom, och antalet ökar. I denna litteraturöversikt behandlas typ 2 diabetes vilken är den vanligast förekommande typen av diabetes. Något botemedel finns idag inte utan dagens behandling består av insulin, antidiabetika, god kosthållning samt fysisk aktivitet och är mer av ett preventivt syfte för att förebygga åtföljande komplikationer. Diabetes är vanligt förekommande inom vården och sjuksköterskan har ett stort ansvar i behandlingen, då den till stor del består av patientundervisning. I tidigare forskning har det framkommit att sjuksköterskor upplevt att de har brister i sin kunskap och undervisning. Syftet med denna litteraturöversikt består i att beskriva resurser och brister i sjuksköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Totalt analyserades 15 vetenskapliga artiklar och sex teman framkom. Dessa är; Undervisning och information, Kunskap, Kommunikation, Motivation och engagemang, Psykisk påverkan och Förutsättningar. Resultatet visar att det finns både resurser och brister i sjusköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Dessa påverkar sjuksköterskan i hennes undervisningsarbete och därmed även patienternas vårdkvalitet.


Diabetes is one of the most common diseases in Sweden today and 300 000 persons live with this chronic disease and the number is increasing. In this literature survey type 2 diabetes is processed which has the highest prevalence rate. No cure exists, instead treatment focuses on preventive measures consisting of insulin, antidiabetic, diet therapy and physical activity, which is found effective in preventing complications. The diabetes prevalence is high in all health care instances and the nurse has a great responsibility which to a large extent consists of patient education. Former surveys have shown that nurses experienced shortage in their knowledge and education skills. The aim of this literature survey is to describe resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. A total of 15 scientific articles where analysed and six themes emerged. The themes are; Education and information, Knowledge, Communication, Motivation and engagement, Psychical influence and Presumptions. The results show that there are both resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. These resources and short-comings affect the nurse in her education and consequently the patients quality of care.

10

Anita, Wilander, e Aronsson Camilla. "Patienters erfarenheter av diabeteskontroller på hälsocentral". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45117.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Sammanfattning   Titel: Patienters erfarenheter av diabeteskontroller på hälsocentraler. Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan orsaka flera olika komplikationer. För att undvika diabeteskomplikationer erbjuds patienter med diabetes typ 2 regelbundna kontroller. Sjuksköterskan har en viktig roll i behandlingen av dessa patienter, genom dialog och kompetens kan sjuksköterskan stärka patienten i sin diabetes. Med denna studie vill författarna ta tillvara på patienternas erfarenheter för att utveckla de återkommande diabeteskontrollerna på hälsocentralerna. Syfte: Att belysa de erfarenheter som patienter med diabetes typ 2 har av återkommande kontroller på vård-/ hälsocentral. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Nio patienter med diabetes som gick på regelbundna diabeteskontroller på vård-/ hälsocentral, intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Vid analysen framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. De tre huvudkategorierna var: Vårdrelation, patienterna upplevde att de fick bra bemötande när de var på kontroll för sin diabetes. Vårdpersonalen ingav trygghet och förtroende. Patienterna kände sig delaktiga i sin diabetesbehandling och de kände att de fick det stöd som de önskade från vården. Kontinuitet, att möta samma kompetenta vårdpersonal på sina regelbundna diabeteskontroller var uppskattat av alla patienterna. Egenvård, informationen om egenvård upplevdes som tillräcklig. Slutsats: Med utgångspunkt från resultaten är det viktigt att patienter med diabetes får träffa samma vårdpersonal för att känna trygghet i vårdrelationen. För att frambringa en god vårdrelation förutsätter det att sjuksköterskorna kan möta patienterna i en jämbördig och ömsesidig vårdrelation. Studiens resultatet visar att det är viktigt att bekräfta och se patientens erfarenheter av att leva med diabetes.
11

Strandberg, Marie-Louise. "Empowermentbaserad undervisning för patienter med diabetes typ 2". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25537.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Diabetes typ 2 är en av vår tids stora folksjukdomar. Det är oftast inte sjukdomen i sig, utan komplikationer till sjukdomen som orsakar det största lidandet hos patienterna. Det är därför viktigt att patienterna inser betydelsen av en god egenvård och att de har förmåga att genomföra den. Sjuksköterskan behöver också en förståelse för hur hon kan hjälpa dem. Syftet med denna litteraturöversikt var att få en uppfattning om hur empowermentbaserad undervisning påverkar patienter med diabetes typ 2 sett ur ett patientperspektiv. Studien är baserad på åtta olika artiklar, två kvalitativa och sex kvantitativa studier, publicerade mellan 2003-2008. Resultatet från studierna visar att deltagarna förändrade sina vanor, fick ökad förståelse för diabetes och deras förmåga till egenvård förbättrades genom empowermnet baserad undervisning. Dessutom visade studien även att sjuksköterskans stöd till patienten var av stor betydelse. Slutsats, resultatet tyder på att empowermentbaserad undervisning kan stärka patienternas förmåga att utöva egenvård samt öka deras förståelse för sjukdomen.
Type 2 Diabetes is one of our time's big ethnic diseases.It is most often not the disease itself that causes the biggest suffering for thepatients but complications to the disease.Therefore it is important that the patients’ realize the importance of a good self-care and that they have the ability to carry out the actions needed for this. The nurse also needs to have an understanding of how she/he can help these patients’.The aim with this literature overview was to understand more about: how empowerment based education influences patients with Type 2 Diabetes from a patients perspective. The study is based on eight different articles, two qualitative and six quantitative studies, published between 2003-2008.Conclusion, the result of the study indicates that empowerment based education can be positive for the patients. The education increased the patients' understanding, strengthened their ability to self-care and the patients were able to change their habits. The study also showed that the nurse's support to the patient is of great importance.
12

Kilander, Mona, e Liselotte Bergsten. "Motiverande samtal mellan sjuksköterskan och personer med diabetes typ 2 – en litteraturöversikt". Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20959.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar. Det har blivit en global epidemi. Risken för dödsfall bland människor med diabetes, är ungefär dubbelt så stor, som för människor i samma ålder utan diabetes. Diabetes typ 2 (DT2) är den vanligaste typen av diabetes. Inom hälso- och sjukvården används alltmer motiverande samtal (MI) som behandlingsmetod för livsstilsrelaterade problem som till exempel: kost, motion alkohol och tobak. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskans användning av MI påverkar livsstilsförändringar hos personer med DT2 och deras upplevelse av behandlingen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: MI som behandlingsmetod gav flera positiva hälsoeffekter. Det framgick bland annat genom en sänkning av HbA1c. Även kunskapsnivån gällande livsstilsförändringar ökade efter MI-behandling. Vid användning av MI stärktes personens inneboende motivation till förändring. Slutsats: MI är en relativt ny metod som ännu inte fått stor genomslag inom diabetesvården. MI ger positiva hälsoeffekter som till exempel sänkt HbA1c. Deltagarna blev mer motiverade och medvetna om sitt eget ansvar för att göra livsstilsförändringar. Mer forskning om MI för personer med DT2 behövs.
Background: The number of people in the world with diabetes is on the rise. It has become a global epidemic. The mortality risk among people suffering from diabetes is about twice as large, then for people in the same age without diabetes. Diabetes type 2 (DT2) is the most common form of diabetes. Motivational interviewing (MI) as a method of treatment, has a growing use within the health care sector and is applied to lifestyle related issues such as alcohol, tobacco, diet and exercise. Aim: The aim of the study was to describe how the nurse’s use of MI affect life-style changes in people with DT2 and their experience of the treatment. Method: A literature review. Result: MI, used as a treatment gave several positive health benefits. It showed among other things that HbA1c was lowered. Also the level of knowledge regarding lifestyle changes increased after MI treatment. The use of MI strengthened the person’s intrinsic motivation of change. Conclusion: MI is a relatively new treatment method that still hasn’t received a greater impact within the diabetic health care. MI shows positive health benefits such as a lowered HbA1c. The participants became more motivated and aware of their own responsibility to make life-style changes. More research is needed concerning MI for people with DT2.
13

Svärd, Nellie, e Karin Säfströmer. "Sjuksköterskors kunskap i relation till diabetes mellitus typ 2 - En litteraturstudie". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70696.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en livslång sjukdom med ökande prevalens i hela världen. Diagnostisering sker oftast många år efter insjuknandet och därmed har många patienter redan utvecklat komplikationer som kräver kontinuerlig vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors kunskap i relation till diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie som utformades efter Polit och Becks (2012) nio steg. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Relevanta artiklar till studiens syfte genomgick en artikelgranskning. Efter granskningen kvarstod elva artiklar. Därefter sammanställdes data.         Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras genom fyra kategorier: Sjukdomslära, Behandling, Patientundervisning samt Sjuksköterskans reflektion över sin egen kompetens. Slutsats: Brister inom teoretisk och praktisk kunskap identifierades hos sjuksköterskorna i relation till diabetes mellitus typ 2.  Mer kunskap krävs hos sjuksköterskor vid omvårdnad till patienter med diabetes mellitus typ 2.
14

Andersson, Mattias, e Louise Perelius. "Kommunicera professionellt : Kommunikationens betydelse för patienter med diabetes typ 2". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-22143.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Diabetes typ 2 är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Eftersom sjukdomen ställer stora krav på egenvård är det viktigt att patienten själv förstår sjukdomen. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient har därför en central roll. Syftet var att belysa kommunikationens betydelse för samspelet mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. I resultatet framkom att en bristfällig kommunikation kunde leda till sämre egenvård då det kunde orsaka osäkerhet och sämre motivation hos patienterna. En fungerande kommunikation kunde bidra till att patienterna kände tillit till vården, kände sig stöttade, förstådda samt sedda som individer, vilket kunde leda till bättre egenvård. Det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om hur kommunikation kan påverka patienten. Sjuksköterskestuderande behöver mer feedback vid den verksamhetsförlagda utbildningen på sitt sätt att kommunicera med patienter. Mer forskning och beprövad erfarenhet om kommunikationens betydelse vid diabetes typ 2 och hur den kan utföras mer effektivt behövs.
Type 2 diabetes is one of the most common diseases in Sweden. Since the disease brings great demands on self-care, it´s important that the patient understands the disease. The communication between the nurse and the patient therefore is important. The aim of the study was to illuminate the importance of communication in the interaction between nurse and patient with type 2 diabetes. The study is a literature review based on 12 scientific articles. Insufficient communication could lead to poor self-care as it could cause uncertainty and poor motivation among patients. Good communication could help a patient to feel confidence in the care system, feel supported, understood and feel unique as a person, which could lead to better self-care. It´s important that the nurse is aware of how communication can affect the patient. Nurse students need more feedback of the way they communicate with patients in clinical training. More research and experience about the importance of communication in type 2 diabetes and how it can be performed more efficiently is needed.
15

Peterson, Andreas, e Selwan Shalan. "Sjuksköterskans förebyggande arbete vid diabetesfotsår hos patienter med typ 2 diabetes : – En litteraturöversikt". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19911.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som uppskattas att ca 19 % av all jordens befolkning över 65 år har. Typ 2 diabetes brukar oftast upptäckas vid en komplikation såsom fotsår. Fotsår kan förebyggas tidigt och sjuksköterskan kan ha en stor betydelse i denna process. Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården går snabbt och därför är det av betydelse att se över de senaste årens forskning om hur sjuksköterskan bäst kan bidra till att förebygga diabetsfotsår. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan förebygga diabetesfotsår hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Nio artiklar sorterades ut till resultatet. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) definition.  Resultat: Studien resulterade i tre kategorier, att informera och utbilda, att screena fördiabetesfotsår och att samarbeta mellan professioner. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera och utbilda patienterna om diabetes för att förebygga komplikationer av diabetesfotsår hos patienter med typ 2 diabetes. Tidig upptäckt av neuropati och perifer artärsjukdom med hjälp av screeningsverktyg kan vara essentiell för att förebygga diabetesfotsår. Det är av betydelse att sjuksköterskan har ett gott samarbete med multidisciplinära team för att förebygga diabetesfotsår hos patienter med typ 2 diabetes.
16

Eidhagen, Kristin, e Leiva Elcias Kevin Cerna. "Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid behandling av diabetes mellitus typ 2". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32228.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Background Diabetes mellitus is a chronic disease affecting many people around the world. Diabetes mellitus is divided into two types; type-1 and type-2. People with Diabetes Mellitus type 2 have a greater risk of complications as they age if they have an unhealthy lifestyle, such as smoking, obesity and malnutrition. Previous research has shown that patients do not always receive clear information about their diagnoses, how they can best manage their conditions, and what lifestyle changes they may need to make. The nurse's objective is to promote or maintain health, prevent ill-health and strengthen well-being. Aim The aim of this study has been to describe the care nurses can provide to patients with diabetes mellitus type 2.   Method A descriptive literature study that identified 10 articles through the databases Medline via PubMed. These articles have been analyzed and thematized for this literature study.  Results It showed that the nurse has an important role in supporting the patient to follow the treatment program prescribed by other caregivers, eg by a doctor or dietician. The nurse experienced that they promoted health of patients in different ways. The results have been compiled under one main heading, Stimulate for better health and four sub-headings; Motivate for better nutrition, Motivate for increased physical activity, Diabetes education - support and inform and Support for self-care. Conclusion The nursing care that nurses can apply to patients with diabetes mellitus type 2 are to motivate to better diet, motivate to physical activity, stimulate to better health and provide diabetes information. In addition, the nurse should regularly review the information patients receive to ensure it is appropriate. Continuous education and training in counseling for the nurse, would improve the motivational work that is part of the nursing care of diabetes mellitus type-2.
Bakgrund Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som drabbar många personer runt om i världen. Diabetes mellitus delas in i två typer; typ-1 och typ-2. Diabetes mellitus typ-2 har större risk att utveckla komplikationer då dessa ökar vid dåliga levnadsvanor, rökning, övervikt och dålig nutrition. Tidigare forskning har visat att patienter inte alltid får tydlig information om sin diagnos. T ex hur den skall hanteras och vilka livsstilsförändringar som behöver göras. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder är att främja eller bibehålla hälsa, förebygga ohälsa och stärka välbefinnandet.  Syfte Syftet med denna studie har varit beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid diabetes mellitus typ 2.  Metod En beskrivande litteraturstudie som har identifierat 10 artiklar genom databasen Medline via PubMed. Dessa artiklar har analyserats och tematiserats till denna litteraturstudie.  Resultat Det visade att sjuksköterskan har en viktig roll att stödja patienten till att följa behandlingsprogrammet som är ordinerat av andra vårdgivare, t ex av läkare eller dietist. Sjuksköterskan upplevde att de utförde omvårdnadsåtgärder som främjar hälsan hos patienterna på olika sätt. Resultatet har sammanställts under en huvudrubrik, Stimulera till bättre hälsa och fyra underrubriker; Motivera till bättre kost, Motivera till ökad fysisk aktivitet, Diabetesutbildning - stödja och informera och Stöd till egenvård.  Slutsats Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid diabetes mellitus typ 2 är att motivera till bättre kost, motivera till fysisk aktivitet, stimulera till bättre hälsa och ge diabetesinformation. Dessutom skall sjuksköterskan stödja och granska den information som patienterna får av andra vårdgivare. Fortbildning och träning inom rådgivningsteknik, skulle förbättra motivationsarbetet som ingår i sjuksköterskans omvårdnad av diabetes mellitus typ-2.
17

Briand-Eriksson, Viktoria, e Ida Dusic. "Patientundervisning för typ 2 diabetiker - en litteraturstudie om sjuksköterskans undervisande funktion". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25771.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Det metabola syndromet är ett utbrett och omfattande problem. På grund av syndromets komplexa symtombild valdes insulinresistens alternativt diabetes typ 2 att belysas, eftersom detta är WHO:s (World Health Organisation) huvud-kriterium för syndromet. En stor del av sjuksköterskans arbete med dessa patienter är undervisning. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion i arbetet med patienter med insulinresistens alternativt diabetes typ 2. Litteraturstudie utfördes med 8 inkluderade artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Tre kategorier av denna identi-fierades; förmedling av kunskap, utbildning i grupp samt empowerment med subkategorin individanpassat tillvägagångssätt. Dessa visade sig vara användbara strategier för sjuksköterskan att tillämpa vid patientundervisningen. Autonomi/ self-management identifierades vara målet med undervisningen. Detta uppnådde patienterna med hjälp av sjuksköterskornas förhållningssätt och tillämpning av dessa patientundervisande strategier. Undervisningen bör baseras på ett samarbete mellan sjuksköterskan och patienten, där den senares behov och intresse är centrala.
The Metabolic Syndrome is a widely spread and extensive problem. Due to its complexity, one diagnostic criterion was chosen to be elucidated. WHO (World Health Organisation) has selected insulin resistance or diabetes type 2 as the main criteria for the syndrome, therefore that symptom/disease was chosen. A major part of the nurse’s work with these patients is education. Hence the purpose of this study was to illuminate the educational function of the nurse working with patients having insulin resistance or type 2 diabetes. Manifest content analysis of 8 articles, which illuminated patient education, was done. This resulted in three categories; mediation of knowledge, group education, empowerment with the subcategory individualization. These were revealed to be useful teaching strategies for the nurse. Autonomy/self-management was identified to be the goal of patient education. The patients achieved this with the help from the nurses using these teaching strategies. The education should be based upon cooperation between the nurse and the patient, of which the patient’s needs and interests are central.
18

Löfvendahl, Sandra, e Linda Berntsson. "En beskrivning av effekter av utbildning avseende egenvård för patienter med typ 2 diabetes. : En litteraturstudie". Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-561.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:

Diabetes är en av de största folksjukdomarna i världen. I Sverige är ca 300 000 individer drabbade. För att dessa patienter skall kunna leva ett så bra liv som möjligt så krävs preventiva behandlingsformer för att förhindra komplikationer som leder till ökat lidande för individen. Syftet med studien är att beskriva effekter av utbildning avseende egenvård för patienter med typ 2 diabetes. Metoden är en litteraturstudie och artiklar söktes i olika databaser. Elva artiklar användes i resultatet. Resultat: Utbildning i grupp av patienter visade sig vara ett framgångsrikt sätt då patienterna kunde utbyta erfarenheter och finna stöd i varandra. Den individuella utbildningen var även den framgångsrik men då främst gällande mätbara faktorer så som HbA1c, blodtryck och vikt och inte på en djupare nivå hos patienterna. Diskussion: Då patienterna fick möjlighet att möta andra i samma situation kunde de finna stöd i varandra och genom detta implementera egenvården i vardagen. I den individuella utbildningen är det viktigt som personal att se till individen och anpassar omvårdnaden där efter. Slutsats: Det är av stor vikt att aktuell forskning angående utbildning avseende egenvård implementeras i klinisk verksamhet för att främja en god omvårdnad.


Diabetes is one of the biggest diseases in the world. In Sweden around 300,000 people are affected. For these individuals to live as normally as possible it is imperative to use preventative treatment methods to prevent serious complications, that ultimately lead to increased suffering for the individual. The aim of this study was to describe effects of education among patients with type 2 diabetes regarding their self-care. Method: Information was obtained via an electronic literature search from a number of scientific databases. Findings were derived from eleven articles. Findings: In the group setting, education about lifestyle modification proved to be a more successful than in individual education, as patients could exchange experiences and finding support in each other. On an individual basis the education provided regarding measurable factors such as HbA1c, blood pressure and weight but did not endure in deeper understanding in the patients. Discussion: When patients were able to meet others in the same situation they could find support and this way implement self-care in their day to day life. During the individual education it was important for the staff to adapt to the needs of the individual. Conclusion: It is of great importance to implement up to date research in education of patients in the clinical setting to promote good care.

19

Dag, Sara, e Ambiah Warsame. "Hur sjuksköterskans bemötande upplevs av personer med diabetes mellitus typ 2". Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43977.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan medföra olika komplikationer. Personer med sjukdomen har ofta regelbunden kontakt med vården, de får stöttning och råd vad gäller livsstilsförändringar samt självhantering av sjukdomen.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans bemötande upplevs av personer med diabetes mellitus typ 2.  Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultat tolkades med en induktiv ansats.  Resultat: HuvudkategoriernaIngå i team tillsammans med sjuksköterskanoch Känna sig utelämnad beskriver upplevelser av en god relation där vården planerades gemensamt och personer upplevde delaktighet i mötet, samt upplevelser av att inte bli sedda som individer, att bli ignorerade och att känna sig dömda.  Slutsats: Sjuksköterskans bemötande har en betydande inverkan på personer med diabetes mellitus typ 2. När en god relation skapats, där personer erfar stöd har de lättare att anpassa sig till behandlingar och godare förutsättningar att genomgå livsstilsförändringar. En god relation relateras till personers upplevelser av trygghet, tillit och lugn. Ett bristande bemötande kan istället leda till negativa upplevelser av sjukvården och minska motivationen att se efter sin sjukdom. Avsaknad av stöd ledde till upplevelser av besvikelse, ensamhet och att bli missförstådd.
Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that can cause various complications. People living with the disease often have regular contact with the healthcare, they receive support and advice on lifestyle changes and self-management of the disease. Aim:To describehow the nurse’s approach is experienced by people with diabetes mellitus type 2.  Method: A literature review based on eleven scientific articles with a qualitative design. The results of the articles were interpreted with an inductive approach.  Results: The main categories Being a part of a team with the nurse and Feeling left outdescribes experiences of a good relationship where the care was planned jointly and people experienced participation in the meeting, as well as experiences of not being seen as individuals, to be ignored and to feel condemned.  Conclusion: The nurse’s approach has a significant impact on people with diabetes type 2. When a good relationship is created, where people experience support, they are more likely to adapt to treatments and has better means for undergoing lifestyle changes. A good relationship is related to people’s experiences of security, trust and serenity. A failing approach can instead lead to negative experiences of the healthcare and reduce motivation for self-management. Lack of support led to experiences of disappointment, loneliness and being misunderstood.
20

Johansson, Lena, e Annelie Norgren. "Undervisning till patienter med diabetes typ 2.Faktorer som påverkar resultatet av egenvården- En systematisk litteraturstudie". Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-227.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att undervisningen bör vara en ständigt pågående process. Kontinuitet, hänsyn, tillgänglighet och stöd av hela diabetesteamet under en längre tid är viktiga faktorer i behandlingen. Andra viktiga faktorer som kan påverka resultatet av egenvård är patientens självkänsla, motivation och upplevd ensamhet. Det är viktigt att undervisarens förhållningssätt varieras och anpassas efter patientens individuella resurser och behov. Undervisningsprogram som innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning har en positiv betydelse för patientens egenvård. Diskussioner och sociala aktiviteter i grupp, visade sig ha en god inverkan på patientens livsstilsförändringar.
21

Tunieva, Svetlana, e Alma Zverotic. "Diabetes mellitus typ 2 och livskvalitet". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25250.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2 patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning. I resultaten framgick att socialt stöd, egenvård, diabeteskomplikationer, psykologiska faktorer samt socioekonomiska faktorer påverkade patienternas livskvalitet på olika sätt. Sjuksköterskor behöver öka sina kunskaper om faktorer som påverkar livskvaliteten och att öka förståelsen för patienterna. Genom patientundervisning och information, stöd, patientengagemang i egenvården samt uppmuntran till uppföljning av den kommer sjuksköterskan att bidra till en lyckad sjukdomsbehandling och att patienten bibehåller eller stärker sin livskvalitet.
Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease increasing in Sweden as well as worldwide. To be diagnosed with type 2 diabetes means a difficult experience and it is often associated with complications, leading to the perception of decreased quality of life. The purpose of this literature review was to describe how type 2 diabetes patients experience their quality of life. The question was which factors that affect the healthrelated quality of life in both positive and negative ways. Search for scientific articles in the databases PubMed, Cinahl and Medline resulted in a total of twelve scientific articles on the subject that answered the study's purpose and question. The results showed that social support, self care, diabetes complications, psychological factors and socio-economic factors affected patients' quality of life in different ways. Nurses need to increase their knowledge about factors that affect quality of life and increase understanding of patients. Through patient education and information, support, patient involvement in self care and encouragement to follow-up self care behaviours can the nurse contribute to a successful disease treatment and the patient maintain or increase their quality of life.
22

Johansson, Michaela, e Mattias Larsson. "Faktorer som kan påverka patienters följsamhet av egenvård vid diabetes typ 2 : En litteraturöversikt". Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29468.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Patienter kan med hjälp av sin egenvård minska risken för ytterligare komplikationer från sin typ 2 diabetessjukdom såsom följdsjukdomar. Diabetes typ 2 är ett mycket stort problem för samhället där det fortfarande finns stora vinster att göra för patienten och för hälso- och sjukvården. Om fler patienter sköter sin egenvård skulle dessa problem minska och sjukdom samt lidande av diabetes typ 2 minskas. Syfte: Syftet är att beskriva möjliga faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård vid diabetes typ 2 Frågeställning: På vilket sätt kan sjuksköterskan påverka patientens följsamhet till egenvård? Metod : Examensarbetet är en litteraturöversikt. Litteratursökning har skett via de vetenskapliga databaserna Pubmed och Cinahl där artiklar har hög kvalitet och med ett etiskt korrekt innehåll valts. Resultat: Resultatet visar främst att patienternas kunskap om diabetes typ 2 påverkar följsamhet av egenvård i stor grad. Även egenvårdsstöd var en viktig faktor som verkar skydda mot bristfällig följsamhet av egenvård vid diabetes typ 2. Andra faktorer som framkommer är duration, motivation, kön och arv, psykiska faktorer och livsstil. Sjuksköterskan visas på flera olika sätt kunna vara till god hjälp för patienten för att uppfylla skötsamhet till egenvård. Slutsats: Kunskap, utbildning och egenvårdsstöd är av vikt för patienter med diabetes typ 2 för att minimera de faktorer som påverkar följsamheten negativt vid sjukdomen. Resultaten visar exempel på områden som sjuksköterskan bör ha kunskap om och där han eller hon kan stödja patienter i processen till god följsamhet i sin egenvård. Vidare forskning behövs inom detta område för att ytterligare stärka patientens egenvård.
Background: Patients can reduce their risk of further complications from their type 2 diabetes disease, such as sequelae, by their self-care. This is linked to current legislation and a self-care theory by Orem. It is further described that type 2 diabetes is a very big problem for society, where there are still great benefits to get for the patient and for the health and medical care. If more patients take care of their self-care, these problems will decrease and the disease and suffering of type 2 diabetes will be reduced. Aim: To describe factors that can affect the patient's adherence to self-care in type 2 diabetes. Question formulation: In what way can the nurse influence the patient's adherence to self-care? Method: The graduate thesis is a literature review. Literature search has been done via the scientific databases Pubmed and Cinahl where articles are of high quality and with an ethically correct content chosen. Result: The result shows that the patient’s knowledge of type 2 diabetes greatly affects adherence to self-care. Self-care support was an important factor that seems to protect against poor adherence to self-care in type 2 diabetes. Other factors that arise are duration, motivation, gender and inheritance, mental factors and lifestyle. The nurse is shown in several different ways to be able to help the patient well in order to fulfill care for self-care. Conclusion: Knowledge, education and self-care support are important for patients with type 2 diabetes to minimize the factors that negatively affect the adhesion of the disease. The results show examples of areas that the nurse should have knowledge of and where he or she can support patients in the process to good compliance in their self-care. Further research is needed in this area to further strengthen the patient's self-care.
23

Svensson, Felicia, e Marie Rydell. "Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad i mötet med patienter med diabetes typ 2. : En litteraturstudie". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-11386.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en ständigt växande folksjukdom i världen. Sjukdomen innebär att kroppen inte klarar av att producera tillräckligt med insulin för att hålla blodsockernivån i kroppen på en jämn nivå. Sjuksköterskans roll för dessa patienter är att bedöma deras möjlighet och förmåga till egenvård, men även att undervisa om sjukdomen. Undervisningen ska anpassas efter varje individ då dessa patienter är i behov av kunskap om sin sjukdom, men även hjälp med att tillämpa den i det dagliga livet. Förutom detta krävs även ett motivationsarbete för att patienterna ska kunna göra de livsstilsförändringar som sjukdomen kräver. För att allmänsjuksköterskor ska kunna hjälpa patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att skapa en sammanfattning av den forskning som finns inom området idag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad i mötet med personer med diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Tio artiklar analyserades, varav åtta ansågs ha hög kvalitet och utgör resultatet. Innehållsanalysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorff. Resultat: Resultatet som framkom delades in i tre kategorier; utbildning i egenvård, motivation till förändring och mötet mellan sjuksköterska och patient. Utbildning i egenvård inkluderar svårigheter som kan uppstå i samband med patientutbildning, men även hur sjuksköterskan kan stödja patienten till god egenvård. Då patienten själv har huvudansvaret för sin sjukdom. Motivation till förändring omfattar sjuksköterskans inverkan på motivationen och vilka förväntningar som patienterna kan ha på sjuksköterskorna de möter. Förutom detta förekommer det även information, utifrån sjuksköterskors perspektiv, om diverse faktorer som påverkar patienternas motivation till gynnsamma livsstilsförändringar. Den sista delen i resultatet, mötet mellan sjuksköterska och patient inkluderar bra egenskaper som sjuksköterskor bör ha för att kunna möta patienterna och ge dem god vård. Samspelet mellan sjuksköterska och patient och stödet från närstående är ytterligare områden som berörs. Slutsats: Motivationsarbetet och mötet mellan sjuksköterska och patient är grundstenarna för en bra diabetesvård. Sjuksköterskans centrala uppgift är att finnas där som ett stöd för patienten samt hjälpa dem att leva ett bra liv trots sjukdomen.
24

Ibrahim, Sahra, e Li Ly. "Patienters upplevelser av undervisning i diabetes typ 2". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19365.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Diabetes typ 2 är i dag en av de största folksjukdomarna, och den fortsätter att öka successivt. Fetma, som oftast beror på dåliga matvanor och låg fysisk aktivitet, är en stor bidragande orsak till ökningen. När en person drabbas av diabetes innebär det att patienten bör ändra sin livssituation när det gäller kost och motion. Undervisning av sjuksköterska kan stödja patienten i denna omställning. Syftet med denna studie är att beskriva patienters erfarenheter av undervisning i diabetes typ 2.Datainsamlingen genomfördes genom sökning i databas Cinahl, Pubmed, och sökningar i andra artiklars referenser. Studien genomfördes som litteraturstudie av kvalitativa artiklar som analyserades med hjälp av Evans analysmodell. Utifrån analysen av artiklarna skapades resultatet som framställdes med kategorier och subkategorier. Resultatet utmynnade i två kategorier och åtta subkategorier. Kategorier är: (1) Undervisningens innehåll (2) Patienternas önskemål. Subkategorier är: (a) kost (b) medicinering (c) kontroll av sjukdomen, (d) information om sjukdom (e) önskan om mer tid, (f) önskan om kontinuitet, (g) stöd och uppmuntran, (h) gruppmöte. Litteraturstudiet visar att patienter inte får den undervisning de är i behov av.I diskussionsavsnittet diskuteras frågan om patientens önskan om kontinuitet, information om sjukdomen samt patienters behov av stöd och uppmuntran.
Program: Sjuksköterskeutbildning
25

Henriksson, Jeppsson Anna, e Malin Owman. "UPPLEVELSEN AV ATT FÅ DIAGNOSEN DIABETES TYP 2 - EN LITTERATURSTUDIE". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25143.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Diabetes typ 2 är en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebär att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvården, varför det är av intresse att studera upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i ämnet kan möjliggöra en bättre och mer personlig omvårdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, då syftet var att beskriva en upplevelse. Vi fann fem övergripande teman för resultatet: emotionella reaktioner, effekter på det dagliga livet, förändrad identitet, information och utbildning samt copingstrategier. Slutsatsen är att upplevelsen av att få diabetes typ 2 varierar kraftigt. En kombination av olika faktorer tros påverka patienters reaktioner vid diagnostillfället; dessa är kultur, socioekonomisk tillhörighet, kulturell bakgrund och identitet samt tidigare erfarenheter av sjukdomen. En viktig uppgift för sjuksköterskan är att se individen vid diabetesdiagnosen och att inte utgå ifrån att patienten ska uppvisa en viss reaktion, utan ta såväl personens bakgrund som livssituation i beaktande.
Type 2 diabetes is a widespread disease that is of increasing incidence in Sweden. Since this means that these patients will be a more common patient category in Swedish health care, we found it of interest to study the lived experience of being diagnosed with type 2 diabetes. By gaining a better knowledge on this subject nurses can be able to provide a better care for these patients. The aim of the literature review is to describe the patient’s experience of being diagnosed with type 2 diabetes. Only qualitative articles were included since we seeked to describe experiences. Five themes were found: emotional reactions, effects on daily living, a changed identity, information and education, and coping strategies. Our conclusion is that the experience of being diagnosed with type 2 diabetes varies greatly. A combination of various factors are believed to influence patients' reactions at the time of diagnosis; these are culture, socioeconomicbelonging, cultural background and identity, and previous experience of the disease. It is important for nurses to see the individual at the time of the type 2 diabetes diagnosis, and not to expect a certain reaction from the patient, but to take into account the background of the person as well as his/her life situation.
26

Haglund, Angelica, e Tun Yin Mon. "Patienter upplevelse av egenvård vid diabetes typ 2 : Beskrivande litteraturstudie". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34329.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Typ 2-Diabetes är en av världens vanligaste folksjukdomar. Varje år dör fyra miljoner människor av diabetes och dess komplikationer. Det har ökat genom åren och det är 8,5 procent av världsbefolkningen över 18 år som drabbas av typ 2-diabetes. Typ 2-Diabetes ses inte längre som en sjukdom för äldre utan drabbar även yngre personer. Denna sjukdom är ärftlig och kan drabba patienter som är överviktiga. Egenvård har en stor del i att hur diabetes ska behandlas. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av egenvård vid typ 2-diabetes. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Databassökning gjordes i PubMed och Cinahl. Studiens resultat grundar sig i elva artiklar. Tio kvalitativa artiklar och en mixad design. Resultat: I studiens resultat framkom två huvudteman livstilförändring samt stöd och information. Fem underrubriker framkom, frustration över vardagen, upplevelse av kost, rollen av fysisk aktivitet, vikten av rätt stöd, samt patienters upplevelse av teknikens hjälp. Slutsats: Denna studie visade på hur patienter upplevde egenvård vid typ 2-diabetes. Patienter upplevde frustration över att behöva ändra sin vardag samt att patienter kände att dem inte blev hjälpt av sjukvården försen det uppkommit komplikationer även att de bara fick hjälp med den medicinska delen. Patienter vill att anhöriga ska vara mer involverad i deras egenvård för att få bättre stöd.
27

Brungs, Jenny, e Anna Granevåg. "BVC-sjuksköterskors reflektioner kring sitt arbete med övervikt och fetma hos barn mellan 2 och 5 år inom primärvården". Thesis, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24809.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Fyrtioen miljoner barn runt om i världen under 5 års ålder lider idag av övervikt eller fetma. Detta ställer högre krav på BVC-sjuksköterskans arbete med prevention av övervikt och fetma. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors reflektioner kring sitt arbete med övervikt och fetma hos barn mellan 2 och 5 år inom primärvården. Metod: En kvalitativ ansats med en deskriptiv design har använts i denna studie. Datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga BVC-sjuksköterskor som hade erfarenhet av fetma och övervikt hos barn mellan 2 och 5 år. Materialet analyserades med hjälp av manifest och latent innehållsanalys. Huvudresultat: I analysprocessen framkom ett tema och fyra kategorier. Temat var Att inte skuldbelägga föräldrarna och skapa förutsättningar för livsstilsförändringar för hela familjen. De fyra kategorierna som framkom var: Förutsättningar i BVC-sjuksköterskans arbete, Ett familjefokuserat arbetssätt, BVC-sjuksköterskans förebyggande arbete samt Hinder och utmaningar i BVC-sjuksköterskans arbete. De BVC-sjuksköterskor som deltog beskrev önskan av att inte skuldbelägga föräldrarna och hur de försökte skapa förutsättningar för en livsstilsförändring för att kunna passa hela familjen. Ibland hade dock BVC-sjuksköterskorna svårt att utföra detta arbetet på grund av olika hinder. BVC-sjuksköterskorna upplevde att föräldrarna var det största hindret i arbetet med livsstilsförändringar hos familjen. Slutsats: BVC-sjuksköterskor behöver mer tid och kunskap inom området barnfetma, för att lättare kunna hjälpa föräldrarna så att familjen kan uppnå en livsstilsförändring, som i slutändan hjälper barnet att uppnå en hälsosammare kroppsvikt.
28

Aya, Ramirez Alexandra, e Adina Hultman. "Egenvårdens betydelse vid diabetes typ 2 : En litteraturöversikt". Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44002.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett internationellt hälsoproblem och antal patienter som får diagnosen fortsätter att öka. Egenvård är en del av behandlingen där krav ställs på att patienten förändrar sina levnadsvanor. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård relaterat till diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig i tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. En induktiv ansats har använts. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: I analysen framkom temat kampen i vardagen med subteman fysisk aktivitet och anpassad kost och temat stöd från omgivningen med subteman betydelsen av information och utbildning, betydelsen av att möta en engagerad sjuksköterska och familjen på gott och ont. Sjuksköterskans engagemang i patienter och dess diagnos var viktigt för egenvårdshanteringen och även stöd från familjen. Slutsatser: Förändringarna i matvanorna var det svåraste för patienter med diabetes typ 2. Patienterna sökte stöd hos familjen, religionen samt hälso- och sjukvården för bättre förutsättningar för en god egenvård.      Bristande kunskap om sjukdomen hos patienter bidrog till negativa erfarenheter i mötet med sjuksköterskan och läkaren. Vidare forskning behövs om hur patienter upplever sitt vardagliga liv, vilket kan öka kunskapen hos både sjuksköterskor och allmänheten om diabetes typ 2.
Background: Type 2-diabetes is an increasing international health problem. Self-care is part of the treatment where demands are made on the patient changing lifestyle. Aim: To describe patients' experiences of self-care related to type 2-diabetes. Method: A literature review based on twelve qualitative articles. An inductive approach has used. Friberg's five-step model was used in the analysis process. Result: In the analysis, the theme of the struggle in everyday life emerged with subtitles physical activity and adapted diet and the theme of support from the environment with sub-information and the importance of information and education, the importance of meeting a committed nurse and family for good and evil. The nurse's involvement in patients and its diagnosis was important for self-care and family support. Conclusions: The changes in lifestyle were the most difficult for patients with type 2 diabetes. Patients sought support from the family, religion and healthcare to have better conditions for good self-care. Further research is needed on how patients experience their everyday lives, which can increase the knowledge of both nurses and the public about type 2-diabetes.
29

Lindbäck, Pernilla. "Sjuksköterskors omvårdnadsstrategier i omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 : en litteraturöversikt". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4740.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Inledning: Det här är en litteraturstudie om sjuksköterskan bemötande av patienter med diabetes typ 2 genom information och motivering till egenvård och livsstilsförändringar. Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ständigt ökar världen över liksom fetma. Genom att göra förändringar i livsstilen kan biverkningar av sjukdomen minskas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans olika omvårdnadsstrategier i att bemöta och motivera patienter med diabetes typ 2 till att ändra livsstil. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre områden identifierades: Att motivera till livsstilsförändring, Vikten av bra bemötande och utbildning i egenvård. Genom att sjuksköterskan använder sig av motiverande samtal och utbildning i egenvård ökar chansen att patienten lyckas med en livsstilsförändring. För detta krävs att en god relation mellan sjuksköterska och patient. Detta kan uppnås genom en patient-centrerad vård där sjuksköterskan ser varje patient som en unik individ. Slutsats: Det fordras ytterligare utbildning för sjuksköterskorna för att de ska kunna tillämpa patientutbildning och egenvård med goda resultat. Sjuksköterskorna måste ha förmåga att stödja patienter till egenvård.
Introduction: This is a literature review of nurses nursing strategies in caring for patient with type 2 diabetes Background: Type 2 diabetes is increasing over the world along with obesity. By making changes in lifestyle secondary effects may be reduced. Aim: The aim of the literature review is to compile and illustrate research that describes different nursing strategies in encountering and motivating patients with type 2 diabetes to lifestyle-changes. Method: A literature review using a qualitative analyses approach based on ten scientific articles. Result: Three areas were identified: To motivate lifestyle changes, The importance of a good treatment. By motivating and educating nurse´ may contribute to supporting the patient in lifestyle changes. To succeed in changes a relation build upon nurse-patient are needed, where every patient is seen as a unique individual. Conclusion: Further nurse-education is necessary to make the patients apply self care with good results. Nurses must have the ability to help the patients to self-care.
30

Erlandsson, Isabell, e Jenny Johansson. "En helt ny vardag : Upplevelsen av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17228.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
En del av behandlingen vid diabetes typ 2 är att genomföra livsstilsförändringar som ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Att sköta sjukdomen är viktigt för att inte riskera framtida komplikationer och därför läggs stor vikt på patientens eget ansvar. Sjuksköterskans uppgifter är att motivera, stödja och undervisa patienten, samt se till att vårdrelationen blir en vårdande relation där patienten känner trygghet. Syftet med studien är att beskriva vuxna personers upplevelser av att göra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Studien är en litteraturstudie, där data utgörs av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i tre teman; Påverkan i vardagen, Emotionella upplevelser och Sjukvårdens roll. Det upplevdes som en stor utmaning att anpassa sig till en ny situation. Närstående hade en central roll och upplevdes både som stöttande och som ett hinder. Stöd från sjukvårdspersonal bidrog till att det upplevdes lättare att lyckas med livsstilsförändringar. Kunskapsbristen var utbredd och ledde till svårigheter med att lyckas integrera förändringar. För att integrera livsstilsförändringar krävs ett personligt bemötande från sjuksköterskan där hon ser till personens livsvärld.
Program: Sjuksköterskeutbildning
31

Pehrson, Maximilian, e Emma Viktorsson. "Patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2 : En litteraturöversikt". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16819.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan drabba alla människor. Sjukdomen kan orsaka lidande och patienternas livsvärld kan förändras då komplikationer uppstår om egenvården inte utförs korrekt. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt och baserades på elva orginalartiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom fem områden: Lära känna sjukdomen genom kunskap och information, påverkad livsvärld, förändring i levnadsvanor och livsstil efter sjukdomsdebut, mentala påfrestningar och att hitta motivation till förändring. Slutsats: Upplevelserna av att av diabetes typ två var unik och individuell. Därför är det viktigt att sjuksköterskan möter varje patient med öppenhet för deras livsvärld och anpassar sig efter deras behov eftersom målet är att patienterna själva ska känna meningsfullhet i vardagen.
Background: Diabetes is a disease that can affect all people. The disease can cause suffering and the patients' lifeworld can be changed as complications arise if self-care is not performed correctly. Aim: To describe patients' experiences of living with type 2 diabetes mellitus. Method: The thesis is a literature review and was based on 11 original articles of qualitative and quantitative approach. Results: Five areas were identified from the analysis: Get to know the disease through knowledge and information, influenced lifeworld, change in habits and lifestyle after the onset of disease, mental stress and finding motivation for change. Conclusion: The experiences of type 2 diabetes were unique and individual. Therefore, it is important that the nurse meets every patient with openness to their lifeworld and adapts to their needs because the goal is that the patients themselves should feel meaningfulness in everyday life.
32

Einarsson, Sara, e Linda Lyppert. "Sjuksköterskans pedagogiska och preventiva funktion i diabetesvården för att förhindra fotsår". Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3659.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:

I denna systematiska litteraturstudie analyseras och beskrivs sjuksköterskans förebyggande(prevention), undervisande och rådgivande funktion i att stödja (promotion) patienter medsjukdomen diabetes typ 2 och i att förhindra (protection) att komplikationer uppstår. I Sverigefinns cirka 365 000 personer som har en diagnostiserad diabetes typ 2 och ungefär lika mångaberäknas ha sjukdomen oupptäckt och odiagnostiserad. Förekomsten av diabetes ökarlavinartat i hela världen just nu. Ökningen kommer att få stora hälsoekonomiska konsekvenserför olika länders sjukvård och samhällen. Då diabetes är en kronisk livslång sjukdom krävsdet i framtiden ökade kunskaper för att möta den utmaning som den pågående utbredningenav sjukdomen utgör.Syftet med denna studie var att söka kunskap utifrån aktuell forskning mellan åren 2005-2009om sjuksköterskans undervisande och rådgivande funktion angående egenvård i samband meddiabetes typ 2, hur uppkomst av fotsår förhindras samt undervisningens effekter.Datamaterialet (10 inkluderade studier) analyserades och sammanställdes.Studiens resultat visade att undervisning i egenvård inte är patient eller individbaserad, attfotkomplikationer inte förebyggs tillräckligt, att det föreligger starkt samband mellanutbildning och livskvalitet samt att sjuksköterskan behöver öka sin pedagogiska kompetens.


In this systematic literature review study the pedagogical, preventive, instructive and advisoryrole of the nurse is analyzed and described, as regards to the promotion of patients diagnosedwith Diabetes type 2 as well as their protection from further complications. In Sweden thereare about 365 000 diagnosed cases of Diabetes type 2 and approximately the same number ofpeople are estimated to suffer from the condition without being identified or diagnosed. Theprevalence of Diabetes around the world is rapidly increasing. This increase will have anotable impact on the economics of healthcare and on the societies of various countries. SinceDiabetes is a chronic lifelong condition, further knowledge will in future be needed in order toface up to the challenge that the present spread of the condition entails.The purpose of this study was to gather information based on current research published from2005 to 2009, related to the teaching and advisory role of the nurse in terms of self care inconnection with Diabetes type 2, how to prevent the origin of foot ulcer as well as the efficacyof patient instruction.The research data (including 10 research studies) was compiled andanalysed.The results of the study showed that self care instruction is generally not based uponindividual or patient preconditions, that foot complications are not subject to sufficientprevention, that a strong correlation exists between quality of education and patient quality oflife, and that nurses need to improve upon their pedagogical skills.

33

Stigberg, Robin, e Julia Wictorsson. "Sjuksköterskans insatser för att öka fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2. : En kvantitativ litteraturstudie". Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40560.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som drabbar allt fler i världen.Från år 1980 har antalet personer med diabetes ökat från ca 108 miljoner till 422miljoner år 2014. Diabetes typ 1 och diabetes typ 2 är de vanligast förekommandetyperna av diabetes. Diabetes typ 2 är i hög grad ärftlig men det finns fleralivsstilsförändringar människan kan göra för att förebygga eller minska risken förkomplikationer, bland annat ökad fysisk aktivitet. Vid diabetes typ 2rekommenderar Socialstyrelsen 30 minuter medelintensiv fysisk aktivitet per dageller 150 minuter medelintensiv fysisk aktivitet per vecka.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka det vetenskapliga stödet förolika egenvårdsinsatser som sjuksköterskan kan rekommendera för att öka fysiskaktivitet hos patienter med diabetes typ 2.Metod: En litteraturstudie baserad på studier med kvantitativ ansats hargenomförts. Deltagarna i studierna var vuxna patienter med diabetes typ 2.Interventionernas syfte var att öka den fysiska aktiviteten hos deltagarna.Resultatet i litteraturstudien bygger på data från tio olika vetenskapliga artiklarfrån databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Olika former av insatser från sjuksköterskan exempelvis rådgivande,individuell- eller grupputbildning samt med hjälp av olika tekniska hjälpmedelsom komplement visade resultat i form av ökad fysisk aktivitet hos deltagarna.Konklusion: Det finns ett flertal insatser som kan hjälpa patienter med diabetestyp 2 att öka sin fysiska aktivitet och minska risken för diabetesrelateradekomplikationer. I genomförandet av dessa insatser har sjuksköterskan en viktigpedagogisk, motiverande och stödjande roll gentemot patienterna.
34

Minnestjärna, Angelica, e Louise Molund. "Hur sjuksköterskor kan stärka hälsolitteracitet och främja egenvård för patienter med diabetes typ 2 : En allmän litteraturstudie". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43469.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Diabetes är en vanlig dödsorsak världen över och diabetes typ 2 är den diabetesform som ökar mest i världen. Patientens förmåga att kunna använda ny tillförd hälsofrämjande kunskap är avgörande för egenvård vid diabetes. Låg hälsolitteracitet kan vara ett hinder för positiv hälsoutveckling. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan kan arbeta med hälsolitteracitet för att stödja egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En allmän litteratursökning utfördes genom systematiska sökningar i databaser. Resultatartiklarna granskades via kvalitativ innehållsanalys. Bärande begrepp och textenheter kodades och innehållet sorterades i huvudkategorier eller underkategorier. Resultat: Tio kvalitativa artiklar bearbetades. Två huvudkategorier samt fem underrubriker identifierades. Första huvudrubrik var “Patientens stödjande relationer”. Underkategorierna innefattade vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samt det sociala nätverket som resurs. Andra huvudrubriken var: “Sjuksköterskans pedagogiska strategier”. Underkategorierna innefattade att tillgodose patientens behov av motivation, praktiska tillvägagångssätt för inlärning samt individanpassad information. Slutsats: Studien visar att strategier kan användas av sjuksköterskor för att stärka patientens hälsolitteracitet vid diabetes typ 2. När patientens hälsolitteracitet stärks främjas egenvården.
Background: Diabetes is a common cause of death worldwide and diabetes type 2 is the fastest growing form of diabetes in the world. The patient's ability to use new added health-promoting knowledge is crucial for self-care in diabetes. Low health literacy can be an obstacle to positive health outcomes. Aim: The aim was to illustrate how nurses can work with health literacy to support self-care in patients with diabetes type 2. Method: A general literature search was performed through systematic searches in databases. The result articles were reviewed through qualitative content analysis. Core concepts and text units were coded and sorted into main categories and subcategories. Results: Ten qualitative articles were processed. Two main categories and five subcategories were identified. The first main category was "The patient’s supportive relationships". The subcategories included the care relationship between patient and nurse and the social network as a resource. The second main category was: "Nurses pedagogical strategies". The subcategories included meeting the patient's needs for motivation, pedagogical strategies and customize information and education. Conclusion:The study shows that strategies can be used by nurses to strengthen health literacy in patients with type 2 diabetes. When the patient's health literacy increases, self-care improves.
35

Jaferzadeh, Delwin, e Rozia Sharif. "Sjuksköterskors stöd i egenvård hos patienter med diabetes mellitus typ 2 : En litteraturöversikt". Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7832.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
36

Klara, Axelsson, e Sofie Håkansson. "Livsstilsförändring vid diabetes typ 2. : En litteraturstudie om patienters och sjuksköterskors uppfattning om betydelsen av motivation och stöd". Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5203.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar alltmer i omfattning världen över. Livsstilsförändring är en del av behandlingen men kan vara svår att genomföra om motivation saknas. Att vara delaktig i sin egenvård och få stöd från sjuksköterskor ger bättre förutsättningar att lyckas uppnå förändring. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters och sjuksköterskors syn på motivation, stöd och delaktighet vid livsstilsförändring i samband med diabetes typ 2. Metod: Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie med en kvalitativ metod som har inspiration av fenomenologi. Åtta vetenskapliga artiklar och två avhandlingar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman framkom efter analys: Patienters upplevelser av hälso- och sjukvården, Livsstilsförändring, Stöd samt Sjuksköterskors upplevelser av möjligheter och hinder. Slutsats: Ovilja till förändring framkommer som det största hindret för livsstilsförändring. Sjuksköterskor bör kunna acceptera misslyckanden och tillvarata patienters individuella behov. Delaktighet och stöd ses som viktiga aspekter för att patienter ska kunna bli motiverade.

37

Aldrin, Ellinor, e Klara Björkqvist. "Hur kan jag hjälpa dig? : Hur sjukvården kan bistå personer med diabetes typ 2 i deras egenvård". Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-3684.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som behöver bemötas dagligen. En av hörnstenarna i behandlingen är egenvård som personen själv utför vilket är nödvändigt för att bromsa eller förhindra komplikationer. För att personer med diabetes skall kunna utföra egenvården behövs kunskap om sjukdomen. Hur det är att leva med diabetes är en subjektiv upplevelse och behöver bemötas utifrån det. Människor kan uppleva det mödosamt att bryta vanor och beteenden, det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor. Vården har ett ansvar att främja patienters hälsa och välmående och att ge verktyg för att sköta om sin diabetes. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa hur sjukvården kan stötta personer med diabetes typ 2 för bättre kontroll av diabetessjukdomen. Metod: Metoden för denna studie har varit litteraturöversikt. Ett utbrett sökande av vetenskapliga artiklar och efterföljande analys samt sammanställning har gjorts. De elva artiklarna som valts ut har varit av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Resultat: Författarna har kommit fram till tre teman. Det första temat är Utbildning och har tre subteman; Egenvårdsutbildning, Personcentrerad utbildning, och Utbildning i grupp. Det andra temat är; Motiverande samtal. Det tredje temat är; Skapa relationer och har tre subteman; Avsätta tid och lyssna, Personligt bemötande och Engagemang. Diskussion: Litteraturöversikten visar på att egenvårdsutbildningar ger viktiga kunskaper så att personer med diabetes tar riktiga beslut och utför egenvård korrekt. Vidare är relationen mellan sjuksköterskan och patienten viktig vilket även styrks av Dorothea Orems egenvårdsteori. Närstående kan också ha en positiv inverkan på egenvården om de är engagerade i den.
38

Aregawi, Lydia, e Wenhong Johansson. "Patienters upplevelse av att leva med diabetes typ 2 : En litteraturöversikt". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13571.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan drabba människor i alla åldrar. Sjukdomen orsakar lidande och kan även påverka patienters livskvalitet. Förmåga till egenvård har en avgörande betydelse för att undvika komplikationer i samband med diabetes typ 2. Syfte: Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt bestående av 15 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom sex teman; begränsningar i vardagar, väcker många känslor, vikten av egenvårdsförmåga, vikten av kunskap och information, att bli stärkt i mötet med vårdpersonalen och behov av stöd från sin omgivning. Livet med diabetes innebär en kamp med krav i samband med sjukdomshantering. Patienter upplever avsaknad av motivation för att utföra egenvård kring förändringar av levnadsvanor och hantering av sjukdomen. Kunskap resulterar i en förbättrad sjukdomshantering. Patienter uttrycker sina behov av information. Stöd från vårdpersonal och omgivning underlättar patienters vardag med diabetes. Slutsats: Genom att förstå patienters upplevelser av att leva med diabetes kan vårdpersonal identifiera varje persons behov och förväntningar och därigenom erbjuda en personcentrerad vård. Vårdpersonal har en avgörande roll för att främja patienters förmåga att hantera sin sjukdom och uppleva välbefinnande.
Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that can affect people of all ages. The disease causes suffering and even can affects patient’s quality of life. Ability for self-care is crucial to avoid the complications associated with diabetes. Aim: The study aims to describe patients' experience of living with type 2 diabetes. Method: The method chosen was a literature review consisting of 15 qualitative articles. Result: The result showed six themes; limitations in everyday life, evokes many emotions, the importance of self-care ability, the importance of knowledge and information, to be strengthened in the meeting with healthcare professionals and the need of support from their surroundings. Life with diabetes means a struggle with the requirements associated with disease management. Patients experience lack of motivation to perform self-care around the changes of living habits and management of disease. Knowledge results in an improved disease management. Patients express their need of information. Support from health professionals and environment facilitates patient’s daily life with diabetes. Conclusion: By understanding the experiences of patients living with diabetes, healthcare professionals can identify each individual's needs and expectations, and thereby offer a person-centered care. Health care professionals have a crucial role in promoting patients' ability to manage their illness and experiencing wellness.
39

Ademi, Gzim. "Det nya livet för patienten : En kvalitativ litteraturöversikt om patientens upplevelser av diabetes typ 2". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18427.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Sjukdomen diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ständigt ökar runt om i världen. Sjukdomen medför ett lidande för patienten, vilket leder till att livskvaliteten försämras. Därför är egenvård viktigt för att patienterna inte ska besväras av komplikationerna. Syftet: Beskriva patientens upplevelser att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Består av tre teman; påfrestningar att leva med diabetes, ansvar för sin livsstilsförändring och stöd från omgivningen. Dessa tre teman bilda sex subteman; livskvaliteten försämras, det skapar oro, en ständig kamp att förändra kosten, viljan att kunna röra sig, stöd från närstående och stöd från vården. Resultatet visar på en ständig kamp för patienten att hantera diabetes typ 2, då det skapar oro och rädsla över komplikationerna som diabetes kan leda till. Det visar också hur påfrestande det är med nya livsstilsförändringar när det gäller kost och fysisk aktivitet. Närstående och vården har en betydande roll när det gäller stöd till patienterna. Slutsats: Visar hur viktigt det är att patienter får stöd både från vården och närstående för att öka motivationen till att ändra sina livsstilsförändringar och minska riskerna för komplikationer.
Background: The type 2 diabetes is a chronic disease that is increasing around the world. The disease causes a suffering, which leads to deterioration in health. Self-care is important so that patients are not bothered by the complications. Aim: Patient's experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature review was used, in which 12 qualitative articles were selected. Results: Consists of three themes; stress of living with diabetes, responsibility for lifestyle changes and support from the surrounding area. These three themes form six subthemes; the quality of life deteriorates, it creates concern, a struggle to change the diet, the will to exercise, support from relatives and health care. The results show that they create a constant struggle for the patient to manage diabetes, as it creates anxiety over the complications that diabetes can cause. It also shows how stressful it is with new lifestyle changes in terms of diet and physical activity. Relatives and care have a significant role to play in supporting patients. Conclusion: Shows how important it is for patients to receive support from both health care and their relatives in order to motivate them to change their lifestyle changes and reduce the risk of complications.
40

Lindgren, Elgh Anna, e Helena Milton. "Gör vi vårt bästa? : En litteraturöversikt om motiverande samtals inverkan inom vården av diabetes typ 2". Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2051.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
41

Gustafsson, Julia, e Maria Vallberg. "Sjuksköterskors erfarenheter av egenvård hos diabetes typ-2 patienter". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35697.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Diabetes mellitus typ-2 är en av de vanligaste folksjukdomar världen över, i Sverige uppskattas det till att ca 300 000 människor lider av sjukdomen. En stor del av behandlingen för människor med diabetes typ-2 är att ändra sina matvanor, fysisk aktivitet och att medicinera sig själva, detta kallas för egenvård. En stor del av sjuksköterskors arbete med diabetes typ-2 patienter är att motivera och ge stöd till patienterna så att de efterlever de livsstilsråd som ges i den mån det går. Hur patienterna upplever sin egenvård ser olika ut, några menade att eftersom sjukdomen är genetisk är det inget som kunde styras medan andra menade att egenvården och sjukdomen kunde vara svår att hantera och att stödet från sjukvården är viktigt.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av egenvård hosdiabetes mellitus typ-2 patienter  Metod: En litteraturstudie med beskrivande design som totalt innefattar 10 artiklar av kvalitativ ansats från databasen Pubmed. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna ofta upplevde sina patienter som omotiverade i deras egenvård och att de hade svårt att efterfölja de livsstilsråd som gavs, detta var ett vanligt förekommande tema. Sjuksköterskorna använde sig av olika metoder till att förbättra egenvården och motivationen hos deras patienter. Det framkom även i resultatet att sjuksköterskorna upplevde stress och minskad arbetsglädje relaterat till att de inte kunde ge den bra diabetesvård de ville då de kände att de inte fick något gehör från patientens sida.  Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visade att sjuksköterskor kunde behöva stöd och verktyg till att ge rätt egenvårdsstöd till deras patienter. Detta kunde därmed leda till att sjuksköterskor kan känna sig mer nöjda med det arbete de åstadkommit och därmed även främja arbetsglädjen.
Background: Diabetes mellitus type-2 is one of the most common public diseases worldwide, in Sweden it is estimated that about 300,000 people suffer from the disease. A large part of the treatment for people with type 2 diabetes is to change their eating habits, physical activity and to medicate themselves, this is called self-care. A large part of nurses' work with type 2 diabetes patients is to motivate and provide support to the patients so that they comply with the lifestyle advice given as far as possible. How patients experience their self-care looks different, some believe that because the disease is genetic it is not something that could be controlled while others thought that self-care and the disease could be difficult to manage and that support from health care is important.   Aim: The aim of the study was to describe the nurse's experiences of self-care in diabetes mellitus type-2 patients   Method: A literature study with descriptive design that includes a total of 10 articles of qualitative approach from the database Pubmed.   Results:  The results showed that nurses often perceived their patients as unjustified in their self-care and that they had difficulty following the lifestyle advice given, this was a common theme. Nurses used various methods to improve the self-care and motivation of their patients. It also emerged from the results that the nurses experienced stress and reduced job satisfaction, related to the fact that they could not provide the good diabetes care they wanted as they felt that they did not get any hearing from the patient.   Conclusion: The present literature study shows that nurses may need support and tools to provide the right self-care support to their patients. This can thus lead to the nurses feeling more satisfied with the work they have accomplished and thus also promote job satisfaction.
42

Andréasson, Susanne, e Maria Erixon. "Hur gör jag? - En litteraturstudie om hur sjuksköterskan kan motivera patienter med diabetes mellitus typ 2 och övervikt till ökad fysisk aktivitet". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25803.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
En viktig uppgift i sjuksköterskans arbete idag är att motivera patienter till livsstilsförändringar. Diabetes mellitus typ 2 är en kraftigt ökande sjukdom i dagens välfärdssamhälle som associeras med olika senkomplikationer. Det finns ett samband mellan diabetes mellitus typ 2, övervikt och fysisk inaktivitet. Med rätt behandling kan utvecklingen av sjukdomen förhindras. Ett komplement till den medicinska behandlingen är regelbunden fysisk aktivitet. Syftet med litteraturstudien var, att kartlägga sjuksköterskans olika möjligheter att motivera till ökad fysisk aktivitet, hos patienter med diabetes mellitus typ 2 och övervikt. Studien undersökte också vilken betydelse undervisningens tillvägagångssätt hade för att genomföra förändringen. En litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar gjordes. Resultat som framkom var att samtal, tid och kunskap var viktiga beståndsdelar i motivationsarbetet. Undervisningens tillvägagångssätt hade också en betydande roll i motivationsarbetet. I det insamlade materialet, framkom det även ett flertal olika verktyg, som kan underlätta patientens livsstilsförändring och sjuksköterskans motivationsarbete. Vad som framkom i studien var att sjuksköterskan har en betydande roll i patientens livsstilsförändring och motivationsarbete.
The capacity to motivate patients to a lifestyle change is one of the important tasks in the nurse’s work today. Diabetes mellitus type 2 is a rapidly increasing illness in today’s modern world, which is associated with various late complications for the patient. There is an established relation between diabetes mellitus type 2, overweight and physical inactivity. With the right type of treatment the development of the illness can be prevented. A compliment to the medical treatment is regular physical activity. The aim with this literature review was to examine nurses different possibilities to motivate patients with diabetes mellitus type 2 and overweight to increased physical activity. The study also examined what significance the procedure had in implementing a change. A literature review of quantitative and qualitative articles was done. Importand factors that were found to have effect in the course of motivational work were conversation, time and knowledge. The method used in educating patients also proved to have significant part in the motivational work. In the collected material it also emerged several different kinds of tools that could facilitate in the patients lifestyle change and the nurses motivational work. The conclusion of the study is that the nurse has an important part in the patients’ lifestyle change and motivational work.
43

Jusufi, Eleonora, e Martin Bremer. "Motiverande samtal : Effekten på livsstilsförändringar och kliniska värden hos patienter med typ 2 diabetes mellitus - En litteraturöversikt". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19239.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus är en av de stora folksjukdomarna och förekomsten av sjukdomen ökar i hela världen. Typ 2 diabetes mellitus kan medföra allvarliga komplikationer om sjukdomen inte behandlas korrekt. Det går inte att bli frisk från sjukdomen, men genom livsstilsförändringar kan blodsockret sänkas till normala nivåer. Detta innebär att vården har en stor uppgift att hantera för att främja hälsan hos dessa patienter. För att stödja patienten i att hantera sin situation kan sjuksköterskan använda sig av motiverande samtal. Syfte: Beskriva effekten av motiverande samtal hos patienter med typ 2 diabetes mellitus gällande levnadsvanor. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Motiverande samtal visar en varierad effekt. Positiv effekt kunde ses på egenvård, midjemått samt fysisk aktivitet. Ingen effekt kunde påvisas gällande övriga utfallsmått. Vid summering av samtliga utfallsmått från artiklarna visade motiverande samtal endast ha 35% signifikant effekt. Konklusion: Trots varierande effekt av motiverande samtal kan det vara en möjlig metod för sjuksköterskor i mötet med patienter med typ 2 diabetes mellitus för att minska risken för komplikationer.Sjuksköterskan kan med hjälp av motiverande samtal främja motivation, men för att detta ska ha effekt krävs att patienten själv har motivationen att förändra sin livsstil.
Background: Type 2 diabetes mellitus is one of our primary public diseases, and the incidence of the disease is increasing worldwide. Type 2 diabetes mellitus can lead to severe complications if the disease is not controlled. It is not possible to cure the disease, but blood sugar can be lowered to normal levels through lifestyle changes. This means that healthcare has a major task to handle to promote the health of these patients. To support the patient in managing their situation, the nurse can use motivational interviewing. Aim:To describe the effect of motivational interviewing in patients with type 2 diabetes mellitus regarding lifestyle. Method: A quantitative review with 14 scientific articles. Result: Motivational interviewing showed a varying effect. The positive effects could be seen onself-care, waist measurements, and physical activity. No effect is shown regarding other outcome measures. When summarizing all outcome measures from the articles, motivational interviewing showed only a 35% significant effect. Conclusion: Despite the varying effect of motivational interviewing, it may be possible for nurses to use in care for patients with type 2 diabetes mellitus to reduce the risk of complications. With the help of motivational interviewing, the nurse can promote motivation, but for this to have an effect,the patient himself must have the motivation to change his lifestyle.
44

Forsberg, Karianne, e Pantéa Heshmati. "Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete vid diabetes typ 2 : Sjuksköterskans perspektiv". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40597.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
45

Mulhi, Vian, e Sara Cygan. "Omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning : En kvalitativ litteraturstudie". Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43906.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Cygan S & Mulhi V. Omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för hälsa och samhälle, 2021. Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning klassificeras som en kognitiv sjukdom som till största sannolikhet är orsakad av en hjärnskada. Hjärnskador kan uppstå på grund av missbildningar, andra sjukdomar hos modern eller barnet. Funktionsnedsättningen kan även uppstå på grund av kromosomavvikelser. Det är av vikt att sjuksköterskan går på special utbildning för att få mer kunskap, förståelse samt att kunna kommunicera och bemöta patienterna på rätt sätt för att ge en förbättrad omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid omvårdnad av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där Cinahl och PubMed användes som databassökningar. Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som besvarar syftet. De genomfördes och dataanalyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades: Omvårdnadsbehovet, sjuksköterskans yrkesprofession samt sjuksköterskans professionella presentation. I omvårdnadsbehovet lyfter författarna delaktigheten i omvårdnaden. Detta genom att inkludera patienterna mer i samband med sin vårdplanering. Det hälsofrämjande behovet är också ett omvårdnadsbehov som patienterna behöver. Mycket fokus läggs på den intellektuella funktionsnedsättning den fysiska hälsan riskerar då att förbises. Att kunna upptäcka, behandla och utvärdera smärta är ytterligare en del av omvårdnadsbehovet som lyfts fram i resultatet. Under den andra rubriken, sjuksköterskans yrkesprofession, benämns kommunikation som ett ämne av vikt då patientgruppen ibland kräver en speciell form av kommunikation från sjuksköterskan för att kunna göra sig förstådd. Under den sistnämnda huvudrubriken i resultatet lyfter författarparet kunskap och erfarenheter. Dessa ämnen har visat sig ha en stor inverkan i sjuksköterskans arbete med patientgruppen. Den sista underrubriken, etik och kulturella skillnader, handlar om att förhålla sig etiskt korrekt i samband med patienter som lider av intellektuell funktionsnedsättning, men även dess anhöriga. Konklusion: Litteraturstudien framför flera olika faktorer som kan förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Det som var utmärkande var att personcentrerad vård och vårdplanering är vad som behövs, vidare ska sjuksköterskor gå på specialutbildning för vidare kunskap, erfarenhet och ha ett öppet sinne för de kulturella aspekterna. Men även att ha en god kommunikation, väl bemötande och attityd gentemot patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Dessa faktorer kommer att förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning.
Cygan S & Mulhi V. The care of patients with intellectual disabilites. A qualitative literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Health and Society, 2021. Background: Intellectual disability is classified as a cognitive disorder that is most likely caused by a brain injury. Brain damage can occur due to malformations, other diseases in the mother or child. The disability can also occur due to chromosomal abnormalities. It is important that the nurse attends special training to gain more knowledge, understanding and to be able to communicate and respond to patients in the right way to provide improved nursing. Aim: The aim of the study was to investigate which factors are important to take into account when caring for patients with intellectual disabilities. Method: A qualitative literature review was conducted where Cinahl and PubMed were used as database searches. The literature review is based on ten scientific articles with a qualitative approach that answer the purpose. They were performed and data analysed with content analysis. Results: Three themes were identified: the need for nursing, the nurse's professional profession and the nurse's professional presentation. In the need of nursing, the authors highlighted the participation in nursing. This by including patients more in connection with their care planning. The need of health promotion is also a need for the care that patients need. A lot of focus is placed on the intellectual disability; the physical health risks being overlooked. Being able to detect, treat and evaluate pain is another part of the need for care that is highlighted in the results. Under the second heading, the nurse's professional profession, communication, is referred to as a subject of importance as the patient group sometimes requires a special form of communication from the nurse in order to be understood. Under the later main heading in the result, the author couple highlights knowledge and experience. These substances have been shown to have a major impact on the nurse's work with the patient group. The last subheading, ethics and cultural differences, refers to the importance of behaving ethically in connection with patients suffering from intellectual disabilities, but also suffering of their relatives. Conclusion: The literature review presents several different factors that can improve nursing care for patients with intellectual disabilities. What was distinctive was that person-cantered care and care planning is what is needed, and nurses must attend special training for further knowledge, experience and have an open mind for the cultural aspects. But also to have good communication, good treatment and attitude towards patients with intellectual disabilities. These factors will improve nursing care for patients with intellectual disabilities.
46

Bromsjö, Cecilia, e Emma Brodin. "Egenvård vid typ 2 Diabetes- Sjuksköterskans perspektiv". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33594.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
47

Larsson, Åsa. "Hur sjuksköterskan gör för att motivera patienter med typ 2-diabetes till livsstilsförändring". Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1117.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:

Att lägga om sin livsstil är inte lätt, men i många fall kan det vara nödvändigt för att bibehålla en god hälsa. Ett exempel på ett sådant tillfälle är vid en diabetesdiagnos, där förstahandsbehandlingen består i livsstilsförändring, som främst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat från tidigare forskning visar att det är viktigt att patienten är motiverad att genomföra en livsstilsförändring, och även diabetessköterskorna i den här studien är av den uppfattningen. Det är viktigt att patienten själv tar ansvaret för sin sjukdom, det är bara han eller hon som kan förändra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjälpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförändring. En kvalitativ intervjumetod användes för att samla material, fem diabetessköterskor intervjuades. Den efterföljande analysen är inspirerad av hermeneutisk metod. Resultatet av studien visar att patienten själv måste hitta sin motivation, det finns inget sätt för diabetessköterskan att konkret hjälpa sin patient att hitta den. Diabetessköterskans uppgift är att finnas där när patienten själv hittat sin motivation, och leda patienten rätt.


To change your way of living is not easy, but in many cases it might be necessary to sustain a good health. An example of this is when you get a diagnosis of diabetes and the first treatment is a change of lifestyle, especially concerning diet, exercise and no smoking. Former studies have shown that the patient has to be motivated to change their lifestyle and this is the opinion of diabetes nurses in this study as well. It is important that the patient takes the responsibility for the disease because it’s only himself who can change the lifestyle. The aim of this study was to look into how the diabetes nurses helped the patients to find motivation to a change of lifestyle. Five nurses were interviewed. A qualitative field survey has been used to gather the material and the following analysis is inspired of the hermeneutic method. Results of the study show that the patients have to find the motivation on their own and that the diabetes nurse doesn’t have a concrete way of helping him or her. The nurse’s task is to be there when the patient has found the motivation and lead them on to the right track.

48

Helsingius, Cornelia, e Ida Hertzman. "Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med diabetes mellitus typ 2". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-57141.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
49

Jansson, Emma, e Anna Linderberth. "Patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd vid typ 2-diabetes : en litteraturstudie". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11068.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Bakgrund: I Sverige har 325 000 människor diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen ställer stora krav på individen. För att sjuksköterskan ska ge en god omvårdnad behövs kunskaper om patientens individuella behov av stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd vid typ 2-diabetes. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd kategoriserades som emotionellt, informativt och värderande stöd. Viktiga faktorer i sjuksköterskans stöd var gemensamt engagemang, tillit, lindring av bördan, att bli sedd som en individ, kunskap genom information, dialog, kontroll och bekräftelse. Diskussion: Två faktorer diskuterades som påverkade upplevelsen av sjuksköterskans stöd. Hur sjuksköterskan gjorde patienterna delaktiga och tillgodosåg patientens individuella behov ansågs vara väsentligt. Slutsats: Det finns ett behov av att belysa hur patienter upplever sjuksköterskans stöd. Genom att sjuksköterskan har insikt i vad ett gott stöd innebär kan patienten få redskap till sjukdomshantering och ett förbättrat välmående.
Background: In Sweden, 325 000 people have the diagnoses of type 2-diabetes. The disease makes great demands on the individual. The nurse needs knowledge about the patient´s individual needs of support to give good nursing care. Aim: The aim was to describe the patients’ experiences of nurse-support in type 2-diabetes. Method: The study was conducted as a literature review and based upon nine scientific articles that were quality assessed and analyzed. Results: The patients’ experiences of nurse-support were categorized as emotional, informational and evaluative support. Important factors given about the nurse´s support was participation by both nurse and patient, trust, easing the burden, to be seen as an individual, knowledge through information, dialogue, control and acknowledgment. Discussion: Two factors were discussed that affected the patients’ experiences of nurse-support. How the nurse included the patients’ in the recovery and management of their disease and catered to the patient´s individual needs that were considered to be essential. Conclusion: There is a need to highlight how the patients’ experience the nurse's given support. Insight from the nurse into what good support means to the patient can improve disease management and well-being.
50

Lambertsson, Pernilla, Anna Bragsjö e Magnus Gryte. "Lågkolhydratkost Effekterna hos patienter med diabetes typ 2 : Kunskapsutveckling inom sjuksköterskans kompetensområde". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-20269.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Diabetesmellitus typ 2 ökar kraftigt både i Sverige och i övriga världen. Detta kanrelateras till sämre matvanor och övervikt. Förvirringen kring vad människorska äta för att hålla sig friska och sunda har aldrig varit större. Det finnsskilda uppfattningar och media sänder olika budskap. Sjuksköterskan ska arbetaefter vetenskap och beprövad erfarenhet, och ska därmed kunna ge rättinformation till patienter avseende kost. Syftet med litteraturstudien var attkartlägga effekterna av lågkolhydratkost till patienter med diabetes typ 2genom att sammanställa aktuell forskning. Resultatet visade bland annatbetydande viktreduktion samt minskning av HbA1c och antidiabetika.Inga negativa effekter på kardiovaskulära riskfaktorer sågs. Sjuksköterskan kandärför ge information om lågkolhydratkost och dess effekter för att underlättaför diabetes patienter att ta beslut i sin egenvård. Det ställer dock krav påuppföljning från sjukvården för att undvika hypoglykemi hos patienterna. Dåartikelsökningen endast genererade i kvantitativa studier behövs det iframtiden kvalitativa studier för att få fram effekterna av lågkolhydratkost påpatientens upplevelse av hälsa och livskvalitet. Det behövs ocksåuppföljningsstudier för att få fram långtidseffekterna av att ätalågkolhydratkost för diabetiker.
Diabetes mellitus type 2 is increasing rapidly in Sweden and all over the world. This can be related to bad eating habits and overweight. The confusion about what people should eat to stay healthy and slim has never been bigger. There are different ideas and media sends different messages. The nurse shall work for science and proven experience, and will therefore be able to provide the right information to patients regarding diet. The purpose of this study was to identify the effects of low carbohydrate diet in patients with type 2 diabetes by compiling the current research. The result showed among other things, significant weight reduction and decrease of HbA1c and antidiabetic medications. No negative effects were observed on the cardiovascular risk factors. The nurse can therefore provide information about low carbohydrate diet and its effects to make it easier for diabetics to make decisions in their self-care. It does however require follow-up from health care to avoid hypoglycaemia in patients. Since the article search only generated in quantitative studies, qualitative studies are needed in the future to obtain the long term effects of low carbohydrate diet in patients experience of health and quality of life. It also needs follow-up studies to obtain the long term effects of eating low carbohydrate diet for diabetics.

Vá para a bibliografia