Literatura científica selecionada sobre o tema "Sjunga och spela"

Enligt den svenska förskolans undervisande uppdrag ska alla barn få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga. Forskning visar dock att förskollärare ofta känner sig osäkra på estetiska uttrycksformer, särskilt musik, och som följd undviker de att sjunga och spela med barn. Musik har samtidigt fått ett allt mindre utrymme i förskollärarutbildningen. I studien adresseras frågan vad ett musikundervisande arbete i förskolan innebär och vilka utmaningar förskollärare talar om i relation till arbetet med målstyrd undervisning i musik med förskolans yngsta barn. Studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsprojekt i samverkan med tre förskolor med 1–2-åriga barn. I projektet har fokusgruppssamtal med förskollärarna genomförts och detta har analyserats utifrån ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Två tolkningsrepertoarer framträder i materialet: musik som känsla och musik som ämne, där förskollärarrollerna skiljer sig åt. En slutsats är att ett ämnesadekvat språk är viktigt för möjliggörandet av undervisningsuppdraget. Här befinns lärarutbildningen spela en central roll.

Under sista året på musikhögskolan har jag arbetat på min musikaliska koordination. Det handlar om konsten att kunna spela gitarr och sjunga samtidigt. Bakgrunden till arbetet är att jag har upplevt en brist på information i ämnet, och att detta är ett koncept som fler borde sätta sig in i. Syftet med arbetet är att utforska de utmaningar och lärdomar som kommer av att spela och sjunga samtidigt.  I mitt arbete så jobbar jag med tre olika tillvägagångssätt för tre olika låtar. De tre koncepten är att spela rakt och shuffle samtidigt, flytande rytmik, och rytmisk komplexitet. I genomförande-delen så analyserar jag förhållandet mellan sång och gitarrspelet i de tre låtarna. Det gör jag genom att skriva noter till dessa, och därefter studera musiken.  Efter att ha lärt mig de tre låtarna så finns det fortfarande mycket kvar att slipa på. Med det sagt så lyckades jag musicera fram en idé som jag upplever att jag inte har hört någon gitarrist göra på en sådan hög nivå. Det jag har fått med mig från arbetet är en starkare rytmisk självständighet, en bättre förståelse för rytmernas relation till varandra, och en bättre koordinationsförmåga.

Under de senaste åren har jag börjat sjunga mer och mer samtidigt som jag spelar trummor. Framför allt förekommer detta vid speljobb utanför universitetet som after work, after ski, bröllop och andra underhållningsjobb. Min huvudsakliga funktion vid dessa typer av jobb är att spela trummor men jag blir ofta ombedd att sjunga också. Då i form av bakgrundskör. Syftet med den här undersökningen är att utveckla min förmåga att sjunga och spela trummor samtidigt. Efter undersökningen är förhoppningen att jag ska ha hittat en metod som fungerar bra för mig. Jag har studerat tre olika låtar, vardera med en egen instuderingsmetod. Låtarna har sedan spelats in för att jämföras mot varandra. Mina upplevelser under genomförandet av de olika låtarna kommer i arbetet att jämföras för att hitta en bra instuderingsmetod för sång och trummor. I slutändan diskuterar jag vilken instuderingsmetod som fungerat bäst och varför, hur sången och trumspelet har påverkat varandra och vad för svårigheter jag har stött på under arbetets gång.

Denna studie har undersökt professioners lärande inom äldreomsorg, förskola och musikskola i det tillfälliga nätverket "sång- och musikstunden" som är en del av projektet "Barn och äldre sjunger tillsamman". Studien är inspirerad av Aktör-nätverksteorin. Studiens är kvalitativ och data har insamlats med hjälp av intervjuer och observationer. Studien har studerat samspelet mellan mänskliga och icke-mänskliga aktanter och hur dessa påverkat det tillfälliga nätverket. Resultatet visar på att aktanterna har betydelse för hur kommunikationen uppstår i det tillfälliga nätverket. Studien har också visat att det tillfälliga nätverket bidragit till lärande hos professionerna som deltagit.
This study examined professions learning in elderly care, kindergarten and music school in the temporary network "song- and music time" as part of the project "Children and the elderly are singing together" The study is inspired by actor-network theory. The study is qualitative and the data was collected through interviews and observations. The study has studied the interaction between human and non-human actants and how these affected the temporary network. The results show that the actants are important for how communication occurs in the temporary network. The study has also shown the temporary network contributed to the learning needs of the profession who participated.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och förstå hur könsfördelningen ser ut i grundskolan i musikundervisningen utifrån fyra olika musiklärares perspektiv. Studiens syfte är att undersöka genusmönster i musik undervisningen och hur lärare förhåller sig till genusmönster och om hur lärare arbetar med stereotypiska könsfördelningar. Bakgrundsavsnittet, som är baserat på tidigare forskning i form av avhandlingar, skolans läroplan och annan litteratur, framkommer det att pojkar tar mera plats i klassrummen och dras gärna mer mot trummor och gitarr medan flickor är mer försiktiga och tar det som blir över eller väljer endera sång eller piano. Enligt forskningen kunde man konstatera att instrument och sång är könskodade. I metodavsnittet presenteras det att studiens resultat är baserat på kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare som analyserats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Studiens resultat visar att informanterna som arbetar som aktiva musiklärare generellt ser en skillnad på könen i form av dragning till olika instrument i högstadiet men att skillnader inte är stora i tidigare årskurser. Resultatet tar även upp hur informanterna arbetar med genus och hur de ser på skillnader och likheter i klassrummet
This thesis has been done at the department of education at Umeå university. The study’s aim is to explore and understand how the gender distribution in junior high school in music education look like from the perspective of four different music teachers. The purpose of the study is to study the awareness of stereotypical distributions in music and music education, how teachers work with stereotypical gender distributions and what development opportunities there are. The background section, which is based on previous research in the form of dissertations, the school curriculumand other litterature, shows that boys take more space in the classrooms and are more likely to be drawn to drums and guitars while girls are more cautious and take what is left or they choose either vocals or piano. In the method section it is presented that the study's results are based on qualitative interviews with four active music teachers who have been analyzed with qualitative content analysis as a method. The study's results show that the informants who work as active music teachers generally see a difference in the sex in the form of attraction to different instruments in high school, but that differences are not seen in previous grades. The result also addresses how informants work with gender awareness and how they view differences and similarities in the classroom