Teses / dissertações: "Skolledningen och Psykosocial arbetsmiljö"

1

Meza, Alejandra. "Covid-19:s påverkan i skolvärlden : En studie om svenska gymnasielärares psykosociala arbetsmiljö samt skolledningens roll". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45863.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Covid-19 har medfört att viktiga samhällsfunktioner såsom gymnasieskolan blivit påverkad och behövt anpassa sin traditionella undervisning till distansundervisning. Anledningen till att denna studie behövs är för att det saknas forskning och kunskap kring hur gymnasielärare och skolledningen påverkats i sitt arbete av covid-19 i Sverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasielärarnas psykosociala arbetsmiljö vid distansundervisning under covid-19 samt skolledningens roll och betydelse för lärarnas arbetsmiljö. Frågeställningarna undersöker hur gymnasielärarna upplevt sin psykosociala arbetsmiljö, vilka effekter den psykosociala arbetsmiljön haft i deras välmående samt vilken roll och betydelse skolledningen haft för gymnasielärarnas arbetsmiljö. Det teoretiska ramverket studien analyseras utifrån är Rubenowitz fem krav för en god psykosocial arbetsmiljö, KASAM och Krav-Kontroll-Stödmodellen. Studiens material grundas på 15 intervjupersoners berättelser som analyserats med en Tematisk Analysmetod. Resultaten visar att gymnasielärare upplever en positiv psykosocial arbetsmiljö baserat på den goda relationen med skolledningen. En viktig del av resultatet är det inflytande och autonomi som lärarna har i sitt dagliga arbete. Nackdelarna med lärarnas psykosociala arbetsmiljö är relaterad till den minskade sociala kontakten med både kollegor och studenter. En viktig iakttagelse i resultaten visar att lärarnas välbefinnande har påverkats negativt på grund av den minskade elevkontakten. Resultaten visar också att skolledningen har behövt vara tillgänglig, flexibel och stöttande till lärarna eftersom distansarbetet har påverkat deras sociala kontakt negativt.
Covid-19 has meant that important societal functions such as high schools have been affected and have needed to adapt from traditional teaching to distance education. The reason why this study is needed is the lack of research and knowledge about how Swedish high school teachers and the school management has been affected by covid-19. The purpose of this study is to investigate the high school teachers psychosocial work environment in distance education during covid-19 and the school management’s role and significance for the teachers work environment. The main questions in this study are to investigate how high school teachers have experienced their psychosocial work environment, which effects the psychosocial work environment has had on their wellbeing and which role the school management has had in the teachers work environment. This study applies theories from Rubenowitz “five requirements for a good psychosocial work environment”, KASAM and Demand-Control-Support Model. The study is based on 15 interviews where the results have been analyzed using a Thematic Analysis Method. The results show that the high school teachers experience a positive psychosocial work environment due to the good relationship with the school management. One important part of the result is the influence and autonomy the teachers have in their daily work. The disadvantages in the teacher’s psychosocial work environment are related to the reduced social contact with both colleagues and students. An important observation in the results show the teachers wellbeing have been affected negatively due to the reduced student contact. The results shows also that the school management have had to be available, flexible and have needed to provide support to the teachers since distance work has had a negative effect on their social contact.

2

Arvidsson, Lisbeth. "Tala är silver men Samtala guld : En studie om lärares upplevelser av samtal och stöd i förhållande till kolleger och skolledning". Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3932.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Denna studie beskriver sju gymnasielärares uppfattningar om stöd och samtal i förhållande till sina kolleger och arbetsledning. Den vetenskapliga metod som använts för undersökningen är kvalitativ och inspirerad av fenomenografin. I resultatet har sex övergripande kategorier vad gäller lärarnas upplevelser av fenomenen analyserats fram. De talar om lösningar av problem, samarbetet, tidsaspekten, inflytande och delaktighet, samtalens struktur och lärarrollen. Lärarna i undersökningen var överlag nöjda med tiden de fick för samtal med kolleger och ledning samt upplevde att stöd fanns att få vid behov. Då problem uppstod i arbetet kunde de få hjälp av kollegerna, skolledningen eller av skolans resurspersonal. Däremot avstod lärarna ibland hjälp från ledningen då de ansåg att den redan var överbelastad. Samarbetet mellan lärarna fungerade för det mesta bra och många upplevde att de också kunde påverka sin arbetssituation. Men en förändrad lärarroll och ökade krav på dokumentation bidrog till att lärarna upplevde sin arbetsbelastning som stor och menade att loven var en förutsättning för att orka fortsätta arbeta som lärare. För att utvecklas i sin profession både vad gäller kunskapsmässigt som didaktiskt, önskade lärarna kontinuerlig fortbildning bekostad av skolorganisationen.

3

Lindström, Jenny. "Psykosocial arbetsmiljö och besvärsförekomst bland flygplanslastare". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8479.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

The purpose of this study was to describe perceived psychosocial work environment and musculoskeletal complaints among baggage handlers, and to evaluate whether there is any linear relationship between them. The study is a questionnaire based cross-sectional study, and part of an ongoing larger project. Therefore, the number of forms has been limited to those that were collected in the project by 2010-11-25 (N=117). The questions analyzed in the study come from the Copenhagen Psychosocial Questionnaire and “Nordiska Ministerrådets formulär om besvär i rörelseorganen”, respectively. In addition, ratings of pain intensity according to Borg CR-scale have been used. Linear correlations were assessed by Spearman’s rank correlation. The results showed that the baggage handlers rated good sense of Community and low Emotional demands, but poor Influence and Feedback at the workplace. Their ratings of pain frequency and intensity were relatively low, but the regions where they had most complaints were shoulders and low back. The highest correlation was -0.36 between Meaning and pain frequency in the Shoulders. No particular psychosocial factor or body region appeared highly correlated with all or most of the other variables. For the psychosocial environment factors investigated in this study no extremely good or extremely bad values were discovered. Musculoskeletal complaints were low. No strong correlations between baggage handlers ratings of psychosocial work environment and musculoskeletal complaints were found in this study.

4

Engblom, Teresia. "Anknytningsstil och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5150.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Introduction: Although attachment theory is widely studied within the field of developmental psychological research, work environment research frequently disregards attachment-related individual characteristics of co-workers when studying workplace environment. The aim of this study was to investigate the impact of attachment style on the perception of psychosocial work environment. Research question: How does attachment style relate to the experience of demands, influence and social support at work? Method: Nurses and assistant nurses employed at the emergency departments, Skåne University Hospital (n = 218), were asked to answer the Attachment Style Questionnaire (ASQ) and Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Results: A total of 135 questionnaires (62%) were included in the study. In the majority of the analyses no correlations were found between attachment style and experience of psychosocial work environment. A lower degree of perceived support from colleagues was, however, related to higher discomfort with closeness and relationships as secondary. An association between higher degree of perceived support from peers and higher degree of confidence in self and others was found. Securely attached individuals were less burdened by quantitative requirements and experienced more support from peers than insecure attached individuals. Discussion/conclusion: There is only a weak relationship between attachment style and experience of demands, influence and social support at work. This might partly be explained by the nature of the questionnaires, the homogeneity of the study population and missing cases. The statistically significant correlations that were found are supported by findings in previous studies.
Inledning: Trots att anknytningsforskningen är väl utbredd inom det utvecklingspsykologiska forskningsfältet har arbetsmiljöforskare hittills i stor utsträckning bortsett ifrån anknytningsteorin vad gäller studier av individers olikheter på arbetsplatsen. Syftet med denna studie var att undersöka anknytningsstilens betydelse för upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö. Frågeställningar: Hur förhåller sig anknytningsstil till upplevelsen av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen? Metod:Sjuksköterskor och undersköterskor anställda på akutmottagningarna, Skånes universitetssjukhus (n=218), fick besvara Attachment Style Questionnaire (ASQ) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Resultat: 135 enkäter (62%) inkluderades i studien. I flertalet analyser sågs inga samband mellan anknytningsstil och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö. Hög grad av sakorientering och distans på ASQ var dock relaterad till lägre grad av upplevt stöd ifrån kollegor. Dessutom fanns ett samband mellan högre grad av upplevt stöd ifrån kollegor och högre grad av tillit. Tryggt anknutna visade sig i lägre utsträckning belastade av kvantitativa krav och upplevde mer stöd från kollegor än otryggt anknutna. Diskussion/slutsats: Det finns endast ett svagt samband mellan anknytningsstil och upplevelse av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen. Anledningen till detta kan delvis bero på mätinstrumentens utformning, studiepopulationens relativa homogenitet samt ett relativt stort bortfall. De samband som återfanns överensstämmer med tidigare forskning.

5

Johansson, Per, e Haaranen Albin Bjelkendal. "Arbetstillfredsställelse : Relationen mellan arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32872.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med denna kvantitativa studie var att ta reda på hur den psykosociala arbetsmiljön och ålder är relaterad till arbetstillfredsställelse. Den psykosociala arbetsmiljön delades upp och mättes utifrån tre olika kategorier, krav i arbetet, samarbete och ledning samt hälsa och välbefinnande. Enkäten som delades ut innehåll två bakgrundsfrågor och 75 påståenden. Enkäten var en kombination mellan Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Resultatet av studien visade att två av de fyra prediktorerna (Samarbete och ledning och hälsa och välbefinnande) kunde förklara en signifikant del av variansen i arbetstillfredsställelse. Av prediktorerna var det samarbete och ledning samt hälsa och välbefinnande som visade sig vara signifikanta prediktorer och där båda hade en positiv korrelation med arbetstillfredsställelse. Ålder och krav i arbetet visade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Resultatet skulle kunna förklaras av att undersökningen gjordes på ett företag där de många olika befattningarna inom företaget var väldigt olika.

6

Enquist, Fredrik. "Är en gynnsam psykosocial arbetsmiljö oviktig? : En kvantitativ enkätundersökning om psykosocial arbetsmiljö och stress hos kontorsarbetare". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54084.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Bakgrund: Antalet fall av utmattningssyndrom i Sverige har ökat sedan 1980 och en orsak till ökningen är höga krav i relation till låg kontroll och lågt stöd på arbetsplatsen. Krav-kontroll-stöd-modellen kan identifiera förekomsten av psykosocial arbetsmiljö och dess påverkan på arbetares stressnivåerna. Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan kontorsarbetares psykosociala arbetsmiljö och stress på arbetsplatsen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med en enkätundersökning för att besvara uppsatsen syfte. Totalt svarade 109 respondenter och data analyserades i SPSS med korrelationsanalyser och Fisher’s exact test. Resultat: Kontorsarbetare skattar höga nivåer av krav, kontroll och stöd. Ungefär 57% av 101 kontorsarbetare skattar att de har en hög stressnivå och ungefär 86% befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Det förekommer en svag till medelstark korrelation mellan krav, kontroll och stöd i samband med stress. Slutsatser: Majoriteten av kontorsarbetare har höga krav, hög kontroll och högt stöd på deras arbetsplats men lite mer än hälften av alla kontorsarbetare har en hög stressnivå. Det förekommer ingen skillnad mellan en gynnsam- och en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö i samband med stress.

7

Lindgren, Susanne, e Kari Petrusson. "Psykosocial arbetsmiljö hos vårdpersonal inom äldreomsorg". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115785.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Bakgrund: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal som arbetar inom äldreomsorgen idag. Ökad arbetsbelastning, tidspress och en högre stress på arbetet påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Enligt Karasek och Theorell så handlar det om krav, kontroll och socialt stöd för att kunna påverka hur vi mår på våra arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt belysa vårdpersonalens upplevda psykosociala arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Det finns en stolthet att arbeta inom äldreomsorgen, en tillfredsställelse av att hjälpa andra och att känna att de kan göra skillnad för någon. Den höga arbetsbelastningen, tidspressen, högt ställda krav, stress och hopplöshet leder till en rädsla av att begå misstag och ger en känsla av att inte känna sig tillfreds på sitt arbete. Att få utvecklas på arbetet har betydelse. Dels att få utbildning och en chans att förkovra sig inom sitt arbete samt dels att få chansen att använda sig av de kunskaper de har. Konklusion: Litteraturöversiktens resultat visar att vårdpersonalen upplever sig frustrerade på sitt arbete, att när kraven är för höga och när de inte har kontroll över sitt arbete minskar arbetstillfredsställelsen. Bra stöd och samverkan från chefer samt arbetskamrater ökar trivseln. Krav och resurser bör ha en hälsosam balans.

8

Gustafsson, Maria, Ann-Louise Nilsson e Maria Eliasson. "Psykosocial arbetsmiljö : kommunikation och trivsel i industriella arbetslag". Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1273.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals\2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective. The purpose of this study is to investigate the relationship between experiences of communication and job satisfaction in the working team as perceived by the individual worker. The results show that there is a strong significant correlation between communication and job satisfaction in the working team. The method used in this study is quantitative with a questionnaire given to 139 industrial workers who work in shifts.

9

Nilsson, Maria, e Heidi Lindmark. "Psykosocial arbetsmiljö bland sjuksköterskor och kundtjänstmedarbetare. En jämförelsestudie". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82893.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syfte: Denna studie har som syfte att beskriva och jämföra den psykosociala arbetsmiljön hos två olika yrkeskategorier, sjuksköterska på vårdavdelning och personer anställda inom kundsupport och samband med upplevd hälsa. Bakgrund: Sjuksköterskor och personer anställda inom kundsupport arbetar i verksamheter där kraven ofta är höga. Stor arbetsbelastning i kombination med tidspress kan leda leda till att personalen drabbas av ohälsa. Metod: En jämförande tvärsnittsstudie genomfördes våren 2013. Frågeformulär användes för insamlande av data. Deltagarna bestod av 50 sjuksköterskor från 4 olika vårdavdelningar samt 48 personer anställda inom kundsupport från 2 företag. Data analyserades med statistikprogrammet SPSS version 20.0. Analyser som gjordes var frekvensberäkning, independent T-test (för medelvärden, standardavvikelser och p-värden) samt Pearsons korrelation för sambandsanalys. Resultat: Studien visade skillnader i upplevelse av psykosociala arbetmiljöområden mellan de båda yrkeskategorierna. Samband mellan psykosocial arbetsmiljö och hälsa fanns i områdena Kontroll i arbetet, Skicklighet i arbetet, Social interaktion, Ledarskap, Organisationskultur-och klimat samt Grupparbete. Sambanden var tydligare för personer anställda inom kundsupport. Slutsats: Det kan finnas samband mellan hälsa och den psykosocial arbetsmiljö.

10

Lundkvist, Johan, e Tobias Totsås. "Sjuksköterskan och den psykosociala arbetsmiljö". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21942.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

BAKGRUND: Alla personer inom sjuksköterskans omgivning är en del av den psykosociala arbetsmiljön. Sjuksköterskor, patienter och övrig personal i arbetsomgivningen är med och skapar miljön och utvecklas av den. Sjuksköterskan har en stor betydelse för hur den psykosociala miljön ser ut på till exempel sjukhusavdelningar och äldreboenden. SYFTE: Syftet var att belysa den psykosociala arbetsmiljöns påverkan i sjuksköterskans arbete. METOD: Är en litteraturöversikt med 14 vetenskapliga artiklar av både Kvalitativ och kvantitativ design. RESULTAT: De främsta faktorerna som påverkar sjuksköterskors arbete och välbenfinnande är stress, tidsbrist, brist på uppskattning och extra arbete som inte hör till sjuksköterskans profession. Flertalet sjuksköterskor vantrivs på sitt arbete och funderar på att avsluta sin anställning eller lämna sjuksköterskeyrket. Det finns en signifikant sammankoppling mellan personalen och patienters välbefinnande. För att patienterna ska få förtroende för sjuksköterskorna är det viktigt att sjusköterskorna avspeglar ett gott välbefinnande och lugn. Sjuksköterskor som arbetar i en dålig psykosocial arbetsmiljö rapporterar att vårdkvalitén inte håller tillräcklig nivå. DISKUSSION: Majoriteten av sjuksköterskorna som arbetar på sjukhus anger att den psykosociala arbetsmiljön är dålig eller endast acceptabel. En dålig psykosocial arbetsmiljö leder oftast till sämre vårdkvalitet då till exempel kommunikationen mellan personalen blir bristfällig. Ju mindre patienter per sjuksköterska desto bättre psykosocial arbetsmiljö, vilket resulterar i bättre vårdkvalité. SLUTSATS: Stress är en stark faktor som påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Möte mellan personalen och ledning bör hållas ofta, så att alla får dela med sig av sina åsikter om arbetsmiljön.

11

Persson, Tony, e Daniel Lindgren. "Psykosocial arbetsmiljö inom Individ- och familjeomsorgen i Jönköpings kommun". Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45843.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

This study is a quantitative secondary analysis of existing data from psycho-social working environment questionnaires for the municipality of Jönköping. The goal of the analysis is to study differences between two parts of the individual- and family care, the public authority part and the outpatient care, as well as differences in sex and age-categories. To accomplish this, the methodology is to analyse the existing data from the 2015 questionnaire on psycho-social work environment that the municipality answered. This questionnaire is called QPS/QPS-Nordic and stands for Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work. Subsequently, significant findings of differences have been studied and discussed. The result of the analysis shows that while there are some differences, there is many similarities between the two groups. The study does not present any specific causes for the existing significant differences but clarifies which areas the differences occur within. Furthermore, the study gives suggestions for further research of how the differences could be clarified, and what the relevance is for future research into the Swedish social services work performance. The purpose is to spread information about Swedish social worker’s working environment and to figure out where there are any differences. Do social workers at public authority mark their working environment different from the outpatient care workers or are their similar in their beliefs.
Detta arbete är en kvantitativ sekundärstudie med målet att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom individ- och familjeomsorgen i Jönköpings kommun. Den jämför huruvida det finns skillnader mellan de som arbetar med myndighetsutövning och öppenvårdsinsatser men också skillnader mellan personalens köns- och ålderstillhörighet. Metoden för detta har varit att granska numeriska data som tagits fram ifrån 2015 års psykosociala arbetsmiljöenkät som personalen fått skatta sina upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö. Enkäten kallas QPS/QPS-Nordic och står för Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work. Därefter har signifikanta skillnader undersökts och diskuterats. Resultatet som studien visar tyder på att det förekommer vissa skillnader mellan myndighet och öppenvård, olika åldrar och kön, men mestadels likheter. Studien presenterar inte orsakerna till detta men klargör dock mellan vilka områden skillnaderna finns. Utöver det ger studien förslag på vidare forskning om hur skillnaderna kan klargöras och vad den har för relevans för dagens forskning om den svenska socialtjänstens praktiska utförande. Syftet är att ge mer kunskap om socialarbetares psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det skiljer sig åt. Skattar anställda inom myndighet på ett sätt och öppenvården på ett annat eller är miljön likvärdig dem emellan?

12

Anegrund, Stephanie. "Psykosocial arbetsmiljö och förändringsmöjligheter inom demensvården : En kvalitativ intervjustudie". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48010.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Psykosocial arbetsmiljö som begrepp innebär många olika saker för olika individer och verksamheter. Det finns en överrepresentation av sjukfrånvaro hos individer som arbetar inom vård- och omsorg trots att arbetsplatser ska arbeta i förebyggande syfte för att upptäcka risker och skador som kan leda till sjukskrivningar. Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal inom demensvård upplever arbetsmiljön och dess eventuella påverkan på personalens psykiska hälsa, samt om vårdpersonalen har förslag på hur deras arbetsmiljö kan förbättras. För studien valdes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Urvalet är målstyrt och sex undersköterskor intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vårdpersonalen upplever att kraven i arbetet är för höga i relation till kontrollmöjligheter i arbetet. De flesta upplever att de kan få stöd från sin chef. Ett förbättringsområde som framkommer är personalen bör få styra mer själva över bemanningen, avgöra själva när det behövs förstärkning. Verksamheten behöver öka förutsättningarna för delaktighet bland vårdpersonalen så som att involvera dem i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

13

Andersson, Emelie, e Pontus Harrysson. "Global arbetstillfredsställelse : Och dess samband med arbetsattityder, personlighetsegenskaper och psykosocial arbetsmiljö". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21512.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med studien var att undersöka samband mellan global arbetstillfredsställelse, personlighetsegenskaper, psykosociala arbetsmiljöaspekter och arbetsattityder på arbetstagare i en verkstadsindustri. Dessutom var syftet att få ökad kunskap om vad det är som bidrar till global arbetstillfredsställelse. 74 deltagare besvarade frågeformuläret innehållande 53 påståenden rörande global arbetstillfredsställelse, personlighet, arbetsattityder och psykosociala arbetsmiljöaspekter. Resultatet visade samband mellan global arbetstillfredsställelse, upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön och arbetsattityderna job involvement, organizational commitment och arbetsengagemang. Det fanns inget samband mellan personlighetsegenskaperna och global arbetstillfredsställelse. Däremot framkom ett indirekt samband mellan personlighetsegenskaperna extraversion och samvetsgrannhet och global arbetstillfredsställelse via arbetsattityderna job involvement och arbetsengagemang. Studien visade även att global arbetstillfredsställelse påverkas mer av hur individen uppfattar sina arbetsmiljöförhållanden än av individens personlighetsegenskaper. Slutsatsen blev att organisationer bör lägga mindre fokus på individens personlighet och istället arbeta kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljöförhållandena, då de bidrar till individens upplevda globala arbetstillfredsställelse.

14

Hailemariam, Rebecca, Sally Hiruy e Salem Rustom. "Att uppfinna hjulet : Psykosocial arbetsmiljö på socialtjänsten". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155420.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Denna studie undersöker socialsekreterarnas arbetsmiljö på socialtjänstens barn- och ungdomssektion i Luleå kommun. Studien strävar efter att skapa en deskriptiv bild över hur socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare studeras vilket stöd de upplever samt vilka förbättringsmöjligheter de önskar på sin arbetsplats. Studien använder en webbaserad enkätundersökning som bygger på både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningens genomförande baseras på ett hypotetiskt-deduktivt och induktivt arbetssätt. Sammanfattningsvis visar resultatet att det råder ett starkt kollegialt stöd men att stödet från ledningen upplevs som bristande. Det framgår även att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning där arbetssituationen påverkar deras privatliv i form av koncentrations-, och sömnsvårigheter. Socialsekreterarna tvingas ta till med strategier för att hantera bristerna och beskriver det som att uppfinna hjulet, vilket även utgör uppsatsens titel. Avslutningsvis krävs det fler tillgångar i form av större arbetskraft och utökning av ekonomiska resurser för att öka välbefinnandet och skapa en trivsam arbetsplats för socialsekreterarna.

15

Rogmark, Charlotte, e Karolina Rydh. "Hälsa och psykosocial arbetsmiljö i grundskolan - en studie av lärares upplevelser av sin arbetsmiljö och sin lärarutbildning". Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3085.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Statistik visar att fem procent av alla sjukskrivna i Sverige är lärare. Sjukskrivningar orsakade av den arbetsrelaterade ohälsan har under senare år alltmer även kommit att förknippas med psykosociala faktorer. Syftet med studien är tvådelat. Vi ville för det första undersöka hur grundskollärare anser att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras hälsa. För det andra ville vi undersöka om lärarna anser att lärarutbildningen har bidragit till deras förmåga att hantera den psykosociala arbetsmiljön eller om hälsofrämjande insatser behövs. Datainsamling skedde genom tio intervjuer på tre grundskolor i Skåne. I vårt resultat framkom att det finns vissa faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som kunde påverka lärares hälsa, varav ett exempel är läraryrkets gränslöshet. Andra faktorer i den psykosociala arbetsmiljön kunde vara

rollkonflikter samt brist på bekräftelse och belöning. För att förhindra att vissa av faktorerna orsakade hälsoproblem ansåg lärarna att arbete med detta kunde integreras i lärarutbildningen. Förslag till det kunde innebära t.ex. konflikthantering, reflektion över lärarrollen, samt att verksamma grundskollärare kunde föreläsa i lärarutbildningen. Slutsatsen blev den att det fanns faktorer i lärares psykosociala arbetsmiljö som kunde påverka deras hälsa negativt och att en del av dessa faktorer skulle kunna arbetas hälsofrämjande med redan under lärarutbildningen.

Statistics show that in Sweden teachers make up five percent of the total number of people on sick leave. During recent years the number of people on sick leave caused by work-related health problems have also come to be associated with psychosocial factors in the environment. The aim of our study is divided into two parts. First, the aim was to examine to what extent elementary teachers between the grades 1-9 consider their psychosocial environment to influence their health. Secondly, our aim was to examine if they found the teacher education to have contributed to their coping ability of the psychosocial working environment or if health promotion was needed. The collection of data was made by ten interviews in three different elementary schools in Skåne, Sweden. The results show that there are some factors in teachers’ psychosocial environment that could affect their health, for example the boundless nature of the teaching profession. Other factors could be role conflict and lack of confirmation and reward. To prevent some of the factors from causing health problems the teachers’ opinion was that health promotion could be integrated in the teacher education. Suggestions for this could involve more attention paid to the ability of handling conflicts and reflection on teacher role. Another example was to involve elementary teachers in lectures during teacher education to share their experiences of being a teacher. We have come to the conclusion that there are psychosocial factors in teachers working environment that could influence their health in a negative way and that it is possible to work in a health-promoting manner with these factors already in the teacher education.

16

Kaltenbrunner, Nyqvist monica. "Hälsa och psykosocial arbetsmiljö bland sjuksköterskor och skötare inom den psykiatriska vården". Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4925.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Den psykosociala arbetsmiljön har inverkan på vår psykiska och fysiska hälsa. Fysiska hälsobesvär kan vara i form värk från nacke och rygg. Psykiska hälsobesvär kan bland annat handla om trötthet, sömnproblem eller oro. Syftet med föreliggande studie var främst att bedöma hur omvårdnadspersonal inom psykiatrisk vård upplevde sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa, men även att beskriva eventuella samband mellan dessa. Studien är av tvärsnittskaraktär och bygger på enkätsvar från 395 personer (sjuksköterskor n= 166, skötare n= 229) från en nationell studie. Resultatet visade att sjuksköterskorna i högre grad uppgav stöd från kollegor, inflytande över arbetstider och hur arbetet skulle utföras jämfört med skötarna. Skötarna skattade lägre angående psykisk trötthet, lärande samt arbetstid vid datorn än sjuksköterskorna. Värk från nacke förekom oftare hos sjuksköterskorna. Signifikanta samband fanns mellan att ha värk i nacken och att känna sig psykiskt trött. Inga samband sågs mellan besvär från nacken och krav på att arbeta fort eller arbetstid vid datorn. Konklusioner som kan dras av resultatet är att sjuksköterskorna uppgav mer kontroll, lärande, stöd och inflytande på arbetet än skötarna samt upplevde de oftare psykisk trötthet och värk från nacken. Skötarna rapporterade värk i lägre utsträckning trots att de skattat lägre på inflytande, krav och stöd.

17

Wallin, Joachim. "Hälsa, psykosocial arbetsmiljö och övervägande att byta jobb : En tvärsnittsstudie". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15407.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

En viktig faktor för människans förmåga att arbeta är hälsa. På arbetsplatsen tillbringar människan mer än en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hälsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sämre hälsa samt högre sjukfrånvaro bland sina anställda än andra arbetsgivare. De som jobbar inom vård och omsorg har generellt dåliga psykosociala arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dåligt socialt stöd kan påverka hälsan negativt, vilket kan öka rörligheten på arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb på grund av dåliga arbetsförhållanden. Syftet är att undersöka samband mellan självskattad psykosocial arbetsmiljö, självskattad hälsa och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige. Studien har genomförts som en deduktiv tvärsnittsstudie och är en del av en störres studie. Den baseras på 9 270 kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige. Studien teoretiska referensram är krav/kontroll/stöd modellen. Analys skedde genom univariata, bivariata och multivariata metoder. Resultatet visar att det fanns signifikanta bi- och multivariata samband mellan att kommunanställda som upplever den psykosociala arbetsmiljön som god även skattar hälsan bättre samt i mindre utsträckning överväger att byta jobb än de som upplever sämre psykosocial arbetsmiljö. Ålder och antal år på arbetsplatsen hade betydelse för övervägandet att byta jobb. Detta i form av att ju äldre de anställda är samt ju längre de arbetat på arbetsplatsen desto mindre är övervägandet att byta jobb. Slutsatsen är att den psykosociala arbetsmiljön hade betydelse för den upplevda hälsan och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre och handikappsomsorgen.
Health is an important prerequisite for the ability to work. In the workplace, the human being spends more than a third of their lives. This makes the workplace a major arena for health promotion. Municipalities have as employers in Sweden generally poorer health and higher rates of sick leaves among the employees than other employers. Those who work in health care have bad demanding working conditions. Psychosocial work environment in the form of high demands, lack of control and poor social support may affect health negatively. This can increase labor market mobility in the form of more tend to change jobs due to poor working conditions. The aim of this study is to investigate the relationship between self-rated psychosocial work environment, self-rated health and occupational mobility among municipal employees in the elderly and disabled care in Sweden. The study is implemented as a deductive cross sectional study and is a part of a major study. It is based on a sample of 9 270 municipal employees in the elderly and disabled care in Sweden. The theoretical frame of reference of study is the demand / control / support model. The analyses were done by univariat, bivariat - and multivariate methods. The results show that there were significant correlation between municipal employees who experience the psychosocial work environment as good rated health better and lesser extent considering changing jobs than those who experience poorer psychosocial work environment. Age and number of years in the workplace was relevant to the consideration of changing jobs. This is in the form of the older employees are and the longer they worked in the workplace, the less is the consideration of changing jobs. The conclusion is that the psychosocial work environment was important for the perceived health and the consideration to change jobs among municipal employees in the elderly and disabled.

18

Backman, Linda Marie Nilsson Emma. "Psykosocial arbetsmiljö på äldreboenden : En intervjustudie med verksamhetschefer och undersköterskor". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18913.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide. Resultatet visade att både verksamhetscheferna och undersköterskorna upplevde krav i sitt arbete, dock på olika sätt. Gällande upplevelsen av stöd och hjälp från kollegor, visade det sig att majoriteten av respondenterna upplevde sig ha det, dock med undantag från en verksamhetschef som arbetade mycket ensam. Att arbeta på ett äldreboende, upplevdes som stressigt och ibland psykiskt påfrestande bland samtliga respondenter.

19

Brundin, Jessica, e Frida Rosengren. "Upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö : Med fokus på mångfald och särbehandling". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35887.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Sverige har en arbetsmiljölag som syftar till prevention av olycksfall och ohälsa i arbetet, samt ämnar leda till en god arbetsmiljö. De faktorer som påverkar arbetsmiljön delas i, fysiska respektive psykiska. Där psykiska faktorer avser bland annat sociala relationer till andra anställda och meningsfullhet. Syftet med denna studie var att undersöka medarbetares upplevelser av psykosocial arbetsmiljö, med fokus på mångfald och särbehandling ur ett individ- och organisationsperspektiv. Elva strukturerade intervjuer genomfördes på ett industriföretag, och berättelserna analyserades med tematisk analys. Det arbetades fram 2 övergripande teman, Individ och Organisation, 6 subteman samt underkategorier. Studiens centrala resultat visar på att: (1) tydlig kommunikation ger mening, (2) socialt stöd ger trivsel/trygghet, (3) kompetens ger uppskattning, (4) närhet till chef är viktigt, (5) skilda arbetstider kan generera bristande delaktighet, (6) acceptans för mångfald är knutet till mental inställning. Vidare diskuteras hur teman, subteman och underkategorier hör samman, samt förslag till framtida forskning.

20

Hultgren, Simon. "Relationen mellan fysisk aktivitet, stress och psykosocial arbetsmiljö : Kundtjänstmedarbetares upplevelser". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31938.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Fysisk aktivitet, stress och psykosocial arbetsmiljö är viktiga faktorer på och utanför arbetsplatsen. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet kan påverka den subjektiva stressupplevelsen. En arbetsmiljö präglad av höga krav, för lite kontroll och socialt stöd kan leda till negativa känslor och stress. Syftet med uppsatsen var att undersöka deltagarnas träningsgrad och dess betydelse för upplevelse av allmän stress och fysisk aktivitet. Psykosocial miljö undersöks och sätts i relation till stressupplevelse, anställningstid, ålder och träningsgrad genom multipla regressionsanalyser. Deltagare i undersökningen var 82 anställda, varav 54 kvinnor. Resultaten visade bland annat att träningsgrad har betydelse för den allmänna upplevelsen av stress och fysisk aktivitet. Slutsatsen att psykosocial arbetsmiljö, stress och fysisk aktivitet kan interagera med varandra är av värde att lyfta fram. Detta kan bidra till ökad medvetenhet för organisationer och vara ett hälsofrämjande verktyg för att minska negativt upplevd stress på och utanför arbetsplatsen.

21

Häggström, Madeleine, e Hanna Håkansson. "Skillnader i upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön : En explorativ studie av anställningsform och arbetslivserfarenhet med särskilt fokus på kvinnors upplevelse". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26620.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Studien undersökte sambandet mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer, anställningsform och arbetslivserfarenhet. Undersökningen belyste även hur kvinnor inom ett verksamhetsområde i en kommun upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Ett bekvämlighetsurval gjordes (n=130, 122 kvinnor och 8 män) och instrumentet som användes var en förkortad version av QPS Nordic 34 + (Arbetslivsinstitutet, 2000) där Cronbach’s alfanivån låg mellan 0,71 – 0,83 på de subskalor som användes. Envägs (One-Way) ANOVA visade signifikanta skillnader mellan tidsbegränsat – och tillsvidareanställda gällande arbetskrav (p=0,002). Analysresultatet visade även att arbetslivserfarenhet har en signifikant effekt i samband med arbetskrav (p = 0,04). De kvinnliga respondenterna skattade arbetskrav (M=3,06), social interaktion (M=4,06) och kontroll (M=2,89). Slutsatsen blev att de som har en tillsvidareanställning och mer arbetslivserfarenhet upplever högre arbetskrav och att de kvinnliga respondenterna inte anses ha ett ”spänt eller iso-spänt - arbete” enligt Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell.

22

Wallin, Emilia. "Ansvar för uthyrd arbetskraft. Vem ansvarar för psykosocial arbetsmiljö och rehabilitering?" Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-102748.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

23

Andersson, Jenny, e Anna-Karin Lundberg. "Upplevd arbetsmiljö och känsla av sammanhang hos omvårdnadspersonal". Thesis, Högskolan Dalarna, Psykologi, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2181.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

24

Välitalo, Linda. "Certifiering - Hälsofrämjande arbetsplats. : En process för att systematiskt främja psykosocial hälsa och förebygga psykosocial ohälsa". Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-142576.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Under 2000-talet ökade långtidssjukskrivningarna och de psykiska diagnoserna anmärkningsvärt, gentemot 1980-talet då fortfarande belastningsskador var de vanligaste orsakerna till sjukdom. Denna förändrade belastning ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet. Sedan 2011 har Västerbottens läns landsting (VLL) en hälsocertifieringsprocess som ska syfta till att arbeta systematiskt med främst den psykosociala hälsan. I den här studien undersöktes och analyserades hur denna process fungerar som metod för att understödja det systematiska arbetet med att främja psykosocial hälsa och förebygga psykosocial ohälsa. Processen innehåller dels en enkät för att mäta den psykosociala hälsan samt en efterföljande processinriktad metod för att uppnå systematik i det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Den teoretiska utgångspunkten har tagit grund i det salutogena förhållningssättet med nära sammankopplade teorier. Metoden för datainsamlande är semistrukturerade intervjuer med fyra chefer och fyra medarbetare på lika många arbetsplatser – två certifierade och två ännu icke-certifierade arbetsplatser. Resultatet visar att enkäten i huvudsak är väl fungerande. Processen fyller ett syfte i det psykosociala arbetsmiljöarbetet och har bidragit till utökade diskussioner och ett fortsatt eller utökat systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsplatsträff är ett viktigt forum för att arbeta med processen och den bör fortsätta att utvecklas. För minskat motstånd vid implementering bör medarbetare involveras tidigare i processen. Målet om känslan av sammanhang bör även vara ett arbetssätt under vägen mot en hälsofrämjande arbetsplats. Begreppet hälsofrämjande behöver redas ut och information om vad företagshälsovård och hälsofrämjande arbetsgrupp kan bistå med bör förtydligas. En arbetsmiljöutbildning för medarbetare bör övervägas och en översyn av hur AFS (2015:4) förhåller sig till hälsocertifieringsprocessen och VLL:s checklista för organisatorisk och social arbetsmiljö bör utföras.

25

Sundborg, Emma, e Marie Doohan. "Psykosocial arbetsmiljö : Finns det samband med kön, ålder, stress och KASAM". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13907.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Tidigare forskning har visat att den psykosociala arbetsmiljön är en viktig del av arbetslivet eftersom individer påverkar och påverkas av den. En betydande del är också upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som samtliga tillhör begreppet KASAM. Syftet med denna undersökning är att studera om olika aspekter kring psykosocial arbetsmiljö kan förklaras utifrån känsla av sammanhang (KASAM), kön, ålder och stress. Studien undersöker även samband mellan KASAM i kön, ålder samt stress. Undersökningen är fokuserad på både offentlig och privat sektor i arbetslivet n=140, fördelat på 94 kvinnor och 46 män. För att mäta den psykosociala arbetsmiljön används Rubenowitz instrument för psykosocial arbetsmiljökartläggning (PAK). Antonovskys instrument för känsla av sammanhang användes vid mätning av KASAM och The perceived stress scale (PSS) användes vid mätning av stress. Resultatet visar bland annat att män i åldersgruppen 41-60 är minst stressad samt känner mest egenkontroll i sitt arbetsliv och hög KASAM gör individer mindre stressade samt bidrar till bättre psykosocial arbetsmiljö. Studiens resultat diskuterades utifrån tidigare forskning.
Previous research has shown that the psychosocial work environments is an important part of working life as individual affect and are affected by it. An important part is also experiencing comprehensibility, manageability and meaningfulness, which all belong to the concept SOC. The aim of this survey was to examine if various aspects of psychosocial work environment might be explained by Sense of Coherence (SOC), gender, age and stress. This study also examined whether there is a relationship between SOC and gender, age and stress. This survey is focused in both the public and private sectors work environment with n=140, distributed to 94 women and 46 men. To measure the psychosocial work environment Rubenowitz instrument for psychosocial work environment survey (PAK) was used. Antonovskys instrument for Sense of Coherence was used to measure SOC and the Perceived stress scale (PSS) was used to measure level of stress. The results show, among other findings, that men in the age category 41-60 are least stressed and feel more in control of their work. High level of SOC makes individuals less stressed and contributes to better psychosocial work environment. Study results were discussed based on previous research.

26

Jonsson, Sofia, e Maria Nyberg. "Psykosocial arbetsmiljö bland chefer vid kommunala vård - och omsorgsboenden : - en intervjustudie". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103120.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Introduction: First line managers in the public sector, are under a great pressure from both senior management, leadership, politicians and often from a large group of employees. Few studies have been made on the first-linemanagers psychosocial work environment, even though in the studies found that the manager affects their employees work environment. Aim: How first line managers in municipal elderly describes the psychosocial work environment on the basis of demand-control - support model. Methods: The study was conducted through individual interviews with six first line managers. Respondents were recruited through a strategic selection in a medium-sized municipality in Västernorrland. The interviews were conducted using an interview guide. Qualitative content analysis with an deductive approach was used as a method of interpretation of the results. Results: First line managers point out the difficulty in balancing the requirements and several managers also mentioned the importance of having clear role descriptions and objectives. Most managers experience control more or less and a wide mandate when it comes to decisions to be taken. The experience of support in their work is divided, both from the line manager and employee. In contrast, the most managers find that support from the support functions are missing. Conclusion: The results of this study show individual differences in first-line managers' perception of demands, control and support. However, there are similarities within the group studied, suggesting that all three domains are important for their psychosocial work enviroment.

27

Enell, Maria, e Nathalie Nordqvist. "Arbetsterapeuter i kommunal hälso- och sjukvård : En tvärsnittsstudie om psykosocial arbetsmiljö". Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49090.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Forskning har visat att arbetstillfredsställelse inom vårdyrken kan vara en källa till tillfredsställelse, en indikator på god psykosociala arbetsmiljön, och till och med öka anställdas välbefinnande. Detta i och med vetskapen kring de positiva effekterna av mänskliga möten. Syftet med examensarbetet var att beskriva den självupplevda psykosociala arbetsmiljön hos arbetsterapeuter inom kommunal hälso- och sjukvård i södra Sverige. Examensarbetet genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittsstudie, där 51 respondenter deltog genom att svara på enkäten WEMS (Work Experience Measurement Scale). Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade relativt god upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Antalet år på nuvarande arbetsplatsen, antalet yrkesverksamma år och arbetsprocent var demografiska data som inte påverkade arbetsterapeuternas arbetsupplevelser. Slutsatsen visade att respondenterna överlag var relativt nöjda med sitt arbete och sin arbetssituation. Förbättringar kan dock göras inom alla områden, framförallt inom tidsupplevelse.
Research has shown that job satisfaction in healthcare professions can be a source of satisfaction, an indicator of a good psychosocial work environment, and even increase employees’ well-being. This can be found in the cognizance about the positive effects that human encounters come with. The thesis aimed to describe the self-perceived psychosocial work environment of occupational therapists in municipal health care in southern Sweden. The thesis was conducted in the form of a quantitative cross-sectional study, in which 51 respondents participated by answering the WEMS (Work Experience Measurement Scale) survey. The result showed that occupational therapists had a relatively good experience of their work and their workplace. The number of years at the workplace, the number of working years, and work percentage were demographic data that did not affect the occupational therapists’ work experience. In conclusion, the respondents were generally satisfied with their work and work situation. However, improvements can be made in all areas, especially within the time dimension.

28

Lind, Ricci, e Evelina Hallgren. "Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förskollärares arbetsmiljö. : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares fysiska och psykosociala arbetsmiljö". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30376.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur några förskollärares arbetsmiljö ser ut. För att besvara syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra verksamma förskollärare i två olika kommuner. I resultatet framgick det att den befintliga arbetsmiljön i förskolan är präglad av hög bullernivå, stress, otillräcklighet och frustration. Några bidragande faktorer till detta är barngruppens storlek, bristande resurser och för få samt små lokaler. De förskollärare som deltog i studien ansåg att bristen på resurser är det som påverkar arbetsmiljön mest, då detta leder till stress och känslan av otillräcklighet. Å andra sidan anser deltagarna i vår studie att det positiva väger upp för det negativa. Arbetslaget lyfts även fram som en positiv aspekt i arbetet i och med att personalen känner trygghet i ett väl fungerande arbetslag. En slutsats som görs är att förskollärarna anser att sitt arbete är meningsfullt och en viktig del av samhället, vilket gör att de vill fortsätta vara verksamma inom yrket, trots den påfrestande arbetsmiljön.

29

Lundgren, Dan. "Ledarskap och psykosocial arbetsmiljö i kommunal äldreomsorg : Skillnader och likheter mellan särskilt boende och hemtjänst". Licentiate thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Institutet för gerontologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-28112.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Introduction. Municipal eldercare is increasingly multifaceted. First line managers in nursing homes and home help services are responsible for personnel, budget and processes. The resources and work conditions of these managers have changed over time. The first line manager is often responsible not only for economic but also for quality development of their unit. Research focusing on first line management within municipal eldercare is lacking in specific contexts, for example, research on leadership in nursing homes and home help services. Aims. The aim of this thesis is to study and analyze perceptions of leadership in eldercare. The main objective is to analyze differences in leaders’ and nursing assistants’ perceptions of leadership in nursing homes and home help services, and to study leadership factors and their associations with psychosocial work environment among nursing assistants who are engaged in eldercare. Design and methods. This thesis is based on two studies, and uses cross-sectional data from two different surveys: the Developmental Leadership Questionnaire, DLQ (Larsson, 2006a) and a Questionnaire for Psychological and Social factors at Work, QPS, (Dallner, et al.,2000). Assessments from 21 leaders and 95 nursing assistants in nursing homes and home help services were analyzed in study I. Assessments from 1132 nursing assistants in nursing homes and in home help services (n=844 nursing homes and n=288, home help service units) were analyzed in article II. The data were analyzed with descriptive and analytic statistics. Results. Nursing assistants in nursing homes assessed their leaders to be more controlling and observant than nursing assistants in home help services. According the leaders self assessment, leaders in home help services were less successful at being supportive, being a good example, and promoting creativity than leaders in nursing homes. Psychosocial work environment was related to leadership factors, but stronger associations occurred more frequently in nursing homes than in home help services. The leadership factors empowering leadership, support from superiors, focus on human resources and control over decisions were associated with better results on all the variables that were related to the psychosocial work environment in both nursing homes and in home help services. Conclusions and implications for practice. Organisational differences in conducting leadership in old age care must be considered. Some leadership characteristics are better conditions for creating and maintaining a positive psychosocial work environment for nursing assistants in nursing homes and home help services. Due to the differences in organisational settings, it is important to consider the differences in conditions for conducting leadership. To influence nursing assistants’ performance and to increase quality in eldercare in the long term, appropriate leadership is necessary. Therefore, it is important for the leaders to provide support in work, help to develop skills, encourage employees to participate in important decisions, and show interest in nursing assistants’ well-being. Also, the leaders might benefit if they reduce the specialisation of work, which counteracts the possibility to have variation in work in nursing homes and home help services. In particular, nursing homes should benefit if they reduce the amount of role conflicts, and if nursing assistants receive reasonable quantitative work demands. The municipality eldercare should take into account the organisational differences in conducting leadership in nursing homes in relation to home help services. Recruiting leaders with characteristics that are desirable in the specific context will create better conditions for a good psychosocial work environment in nursing homes and home help services.

30

Olofsson, Johanna, e Mattias Nyberg. "Sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse inom psykiatriska slutenvård". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89919.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Bakgrund: Arbetsmiljölagen säger att man skall sträva efter en arbetsmiljö som ger ett rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling. Forskningen har visat att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön ofta ger negativa effekter för verksamheten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Mixad metod i sekventiell förklarande design. Kvantitativ ansats baserad på data från frågeformuläret QPS Nordic 34+ (n=19) analyserad med beskrivande statistik. Kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer (n=5) analyserad med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna var sjuksköterskor vid två allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar för vuxna vid en klinik i norra Sverige. Resultat: Det kvantitativa resultatet visar att de tillfrågande sjuksköterskorna på flera punkter är tillfredsställda den psykosociala arbetsmiljön. En stor del uppskattar att ingå i arbetsgruppen, att det är en väl fungerande grupp med ett positivt och stödjande klimat på arbetsplatsen. De ser positivt på sin närmaste chef, att man av denna person får stöd och hjälp, samt uppmuntras delta i viktiga beslut. Däremot upplever ett flertal att ledningen i liten utsträckning intresserar sig för personalens hälsa och välbefinnande och att det är vanligt att det går rykten om förändringar på arbetsplatsen. Det kvalitativa resultatet visar att gemenskapen och interaktionen med andra människor är viktig för sjuksköterskornas upplevelse av arbetstillfredsställelse, men även att känna att man växer och utvecklas i sin yrkesroll. För att nå detta efterfrågar sjuksköterskorna ett ökat inflytande och en individuell planering för kompetensutveckling. Diskussion: Studien kan förhoppningsvis bidra till att sjuksköterskors arbetssituation i den psykiatriska slutenvården förbättras. På sikt kan detta bli en investering för sjuksköterskor och patienter, men även för organisationen och samhället i stort.

31

Grehn, Emma, e Frida Vikström. "Utmattningssyndrom bland socialsekreterare : Chefers syn på utmattningssyndrom och psykosocial arbetsmiljö inom individ- och familjeomsorg". Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-32520.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

The purpose of this study is to examine how supervisors within individual and family care handle the area for burnout among social workers. The study also examined supervisors view on the psychosocial environment and its significance for burn-out. In this qualitative study, interviews were conducted with 7 professionals supervisor. The result show that supervisors within individual and family care have experience of burn-out among social workers. All informants point out that the occurrence of burn-out looks different for different individuals who are affected. The result also show, based on the informant’s responses, that the psychosocial work environment in the workplace has a connection with the mental illness of the employee and that in combination with each other, affect the individual's well-being. The majority of informants illustrate various challenges regarding these areas, including privacy life versus professional life in the occurrence of burn-out. The result of the study show that there is a need for more research on the subject.
Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer inom individ- och familjeomsorg hanterar området för utmattningssyndrom bland socialsekreterare. Studien undersökte även chefers syn på den psykosociala arbetsmiljön och dess betydelse för utmattningssyndrom på arbetsplatsen. Till studien valdes en kvalitativ ansats där sju stycken yrkesverksamma chefer intervjuades. Resultatet visar att chefer inom individ-och familjeomsorg har erfarenheter av utmattningssyndrom bland socialsekreterare. Samtliga informanter pekar på att uppkomsten av utmattningssyndrom ser olika ut för olika individer som drabbas. Resultatet visar också, utifrån informanternas upplevelser, att den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen har ett samband med psykisk ohälsa hos medarbetaren och att dessa i kombination med varandra påverkar individens mående. Majoriteten av informanterna belyser olika utmaningar gällande dessa områden, däribland privatliv kontra yrkesliv i uppkomsten av utmattningssyndrom. Resultatet av studien visar att det finns ett behov av mer forskning kring ämnet.

32

Kres, Jevgenia, e Lisa Samuelsson. "Psykosocial arbetsmiljö och kvalitet : En kvantitativ studie bland socialsekreterare i Värmlands län". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7080.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten på arbetet de utför där hypotesen var att ett sådant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i Värmlands län genom en webbenkät. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 60,2 %. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt Socialtjänstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsområden. Vid studien användes kvantitativ metod. Resultaten har analyserats genom univariata samt multuvariata analyser, logistiska regressionsanalyser, χ²-test och Cronbach´s Alpha test. Studien visar att många socialsekreterare upplever sig ha en psykosocial arbetsmiljö med höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. En hög andel upplever även en arbetsmiljö med hög kontroll, låga krav och högt stöd. Resultatet tyder även på ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön mätt utifrån krav-kontroll-stöd modellen samt den upplevda kvaliteten på arbetet, vilket bekräftar studiens hypotes. Faktorn krav har det starkaste sambandet med upplevd kvalitet utav de variablerna som undersökts. Höga krav i arbetet ger lägre upplevd kvalitet oavsett om socialsekreterarna har högt eller lågt stöd och kontroll.
The purpose of this study was to illuminate the psychosocial work environment of social workers and to examine whether there is a correlation between their psychosocial work environment and quality of the work that they do. The hypothesis in the study was that such correlation exists. A web survey was sent to all social workers in the county of Värmland. Population consisted of 284 social workers, of whom 171 answered the survey, giving a response rate of 60.2%. The theoretical framework for the study has been the demand-control-support model by Karasek & Theorell and quality based on the Law for Social Services together with quality fields from Socialstyrelsen. Quantitative method was used in the study. The results have been analyzed with univariate and multivariate analysis, logistic regeression analysis, χ²-test and Cronbach´s Alpha test. The study reveals that many social workers experience that their psychosocial work environment contains high demands, low control and low social support. A high share is also experiencing a work environment with low demands, high control and high social support. The results of the survey also indicate that there is a correlation between the psychosocial work environment measured on the basis of demand-control-support model and the perceived quality of work, which confirms the hypothesis. Demand has the strongest correlation with quality of the studied variables. High work demands result in lower perceived quality whether the workers experience high or low support and control or not.

33

Gillberg, Petra, e Jenny Ögren. "KRIMINALVÅRDARENS UPPLEVELSE AV KRAV, KONTROLL OCH SOCIALT STÖD I EN PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23061.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvårdspersonal och 5 var chefer på en sluten anstalt. Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef. Resultaten visade att kriminalvårdspersonalen upplevde höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett lågt socialt stöd från chef. Vidare visade resultatet från cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett bra socialt stöd från chef. Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan påverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teoretiska referensramar.

34

Elmquist, Anna. "Inställning till förtroendearbetstid och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö hos poliser vid Ekobrottsmyndigheten". Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-983.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos poliser på Ekobrottsmyndigheten. Enkätstudiens fokus avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap.

This bachelor thesis is about non-regulated working hours, psychosocial work environment and specific job satisfaction among police officers at the Swedish National Crime Authority. This questionnaire study was focused on experiences of demands, control, reward, leadership and payment and if there were differences in these factors depending on attitudes towards non-regulated working hours. In this survey participated 101 of total 183 police officers. Seventy five percent of the police officers had a positive attitude towards non-regulated working hours. The women with a positive attitude towards non-regulated work hours, unlike the men with a positive attitude, experienced higher control of working pace. There were no significant differences among the groups do to the factors of reward, encouraging leadership or of fair- and supportive leadership.

35

Bjurmell, Anna, e Annika Pousard. "Att trivas på arbetet : Psykosocial arbetsmiljö och arbetstrivsel inom en statlig myndighet". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28616.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Psykosocial arbetsmiljö är samspelet mellan psykiska och fysiska faktorer vilka är av vikt för en individs hälsa, välbefinnande och arbetstrivsel. Forskning inom området har främst fokuserat på hälsa, välmående och stress där krav-kontrollmodellen är en vanligt förekommande modell. Syftet med studien var att undersöka hur faktorerna krav, kontroll och socialt stöd relaterar till arbetstrivsel. Utgångspunkt var krav-kontroll-stödmodellen samt dess relation och interaktion till arbetstrivsel utifrån fem frågeställningar och tre hypoteser. Medverkande var 65 kvinnor och 22 män från två kontor inom en statlig myndighet i Mellansverige. Undersökningen genomfördes med en enkät inspirerad av mätinstrumenten ASK 2.0 och Minnesota Satisfaction Questionnaire. En trevägs variansanalys påvisade resultatet att kontroll eller stöd kan vara av betydelse för arbetstrivsel, men krav verkar inte vara avgörande. De anställda ser ut att trivas och befinner sig antingen i det avspända eller i det aktiva arbetet.

36

Mattes, Magdalena. "Välbefinnande, psykosocial arbetsmiljö och deltagande i friskvårdsaktiviteter bland anställda på ett tillverkningsföretag". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-93791.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Work environment activities, such as work health promotion, can take place at different levels - though the best result is obtained when all levels can interact. The overall aim with this study was to examine the impact of health promotion on work related well-being and stress in an industrial company. The focus was on employee experience of and participation in company initiated wellness activities. A quantitative cross-sectional study was conducted in which parts of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ II) were used to examine factors in the psychosocial work environment, and well-being was examined with the Satisfaction with Life Scale (SWLS). In all 303 employees (50 %) responded to the survey. A t-test showed a significant but small (t = 2.82, p < .05, d = .36) difference in estimated well-being between those who participated in the company's wellness program (PCWP, n = 112) and those who did not participate (NonPCWP). The groups did not differ on any other examined variables. PCWP/Non PCWP explained the variance in well-being (ß = .15, p < .05) together with other variables by 26 %. The main reason for participating in company wellness activities was because it's fun (n = 32), while lack of time (n = 124) was identified as the main reason for not participating in wellness activities. No significant differences were found in estimated psychosocial work environment, stress, social support, and health between PCWPs and NonPCWPs. This indicates that participation in wellness activities influences well-being, but that well-being is affected to a greater extent by the psychosocial work environment.
Arbetsmiljöarbete, som hälsopromotion på arbetsplatsen, kan ske på olika nivåer – även om det bästa resultatet uppnås när alla nivåer kan samverka. Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka det hälsopromotiva arbetets inverkan på stress och välbefinnande i ett tillverkningsföretag. Fokus låg på de anställdas upplevelse av och deltagande i företagets friskvårdsaktiviteter. En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där delar av Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ II) användes för att studera den psykosociala arbetsmiljön och för att undersöka välbefinnande användes Satisfaction with Life Scale (SWLS). Det var 303 anställda (50 %) som deltog i studien. Ett t-test visade en signifikant men liten skillnad i upplevt välbefinnande mellan de som deltog i företagets friskvårdsaktiviteter (DFF, n = 112) och de som inte deltog (EjDFF). Grupperna skiljde sig inte på någon annan variabel. DFF/EjDFF influerade välbefinnande (ß = .15) och bidrog till att totalt 26 % av variansen förklarades. Den huvudsakliga anledningen till deltagande i företagets friskvårdsaktivitet var för att det är roligt (n = 32), medan tidsbrist (n = 124) identifierades som huvudanledningen till att inte delta i friskvårdsaktiviteterna. Inga signifikanta skillnader sågs i skattad psykosocial arbetsmiljö, stress, socialt stöd och hälsa mellan DFF och EjDFF. Detta indikerar att deltagande i företagets friskvårdsaktiviteter influerar välbefinnande, men att välbefinnande till större del påverkas av den psykosociala arbetsmiljön.

37

Brinkåker, Bäcker Isabelle. "Aldrig sluta vilja lära. : En kvalitativ studie om psykosocial arbetsmiljö och vuxenlärande". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75988.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer i en psykosocial arbetsmiljö som krävs för att medaretare ska vilja och kunna fortsätta lära under sitt yrkesliv. Undersökningen utfördes genom kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med sex informanter som kom från sex olika arbetsplatsenheter på ett stort sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna handlade om vad informanterna uppfattar som god psykosocial arbetsmiljö samt om hur lärande och meningsfullhet hör ihop med psykosocial arbetsmiljö. Resultatet påvisar att informanterna har både intresse och lust i fortsätta vidareutbildas och utvecklas på arbetsplatsen, men då önskar och/eller behöver/kräver de uppmuntran och engagemang från sina respektive chefer. Engagerande och uppmuntrande chefer är en stor del av en fungerande och god psykosocial miljö på en arbetsplats och anses vara den bärande faktorn gällande moitivation och vilja med ett aktivt fortsatt lärande.

38

Massamba, Yve. "En kvalitativ studie om psykosocial arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress inom bredd-fotbollsföreningar". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37073.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Idrotten som fenomen har globalt liksom i Sverige blivit allt mer kommersialiserat och professionaliserat. Detta för med sig att idrottssektorn idag i större utsträckning har börjat ha heltidsanställda inom föreningarna. Detta gäller för både de stora föreningarna som bedriver elitverksamhet och de mindre föreningarna som bedriver breddverksamhet. Ökad professionalisering av idrott innebär även större krav på både föreningarna och dess anställda att leverera goda resultat. Syftet med denna studie var att belysa hur anställda inom bredd- fotbollsföreningar, upplever den psykosociala arbetsmiljön och arbetsrelaterad stress på sina arbetsplatser. Studiens övergripande frågeställning var: Hur upplever de anställda fotbollstränarna sin psykosociala arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress? Utifrån studiens syfte valdes den kvalitativa forskningsmetoden med semi-strukturerade intervjuer. För insamling av empiri, intervjuades fyra anställda från fyra olika bredd-fotbollsföreningar. Analysen av empiri har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att hälften av respondenterna upplevde stressnivån som lagom och andra hälften upplevde att den arbetsrelaterade stressen var på för hög nivå. För att summera respondenternas generella uppfattning av den psykosociala arbetsmiljön var den överlag positiv, samtliga respondenter berättade att de mådde- och trivdes bra på jobbet. Utifrån studiens resultat är det framförallt det sociala stödet som lyfts fram som en nyckelfaktor till den positiva upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön.
Sports as a phenomenon have become increasingly commercialized and professionalized globally as in Sweden. This means that the sports sector today has more full-time employees within the associations. This applies to both the major associations engaged in elite activities and smaller associations with broad-based activities. Increased Professionalization of sport also implies greater demands on both the associations and its employees to deliver good results. The purpose of this study was to create an understanding of how employees in football associations, experience the psychosocial work environment and work-related stress at their workplaces. In order to achieve the purpose of the study following question was asked: How do the football coaches experience their psychosocial work environment and work-related stress? Based on the purpose of the study, the qualitative research method was chosen with semi-structured interviews. For this study, four employees were interviewed from four different football associations. The analysis of data has been done with a qualitative content analysis. The study results showed that half of the respondents experienced that stress level at work was relatively normal and the other half felt that the work-related stress was too high. To sum up the respondents' general perception of the psychosocial work environment, all respondents reported that they felt good and enjoyed working. Based on the results of the study, it is primarily social support that is a key factor in the overall positive experience of the psychosocial work environment.

39

Möricke, Linnéa, e Sandra Liljekvist. "Psykosocial arbetsmiljö : Upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön beroende på anställningsform och kön". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60289.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön beroende av anställningsform och kön. Datainsamlig genomfördes med ett nyutvecklat frågeformulär (EPA), som är baserat på de senaste föreskrifterna gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. EPA bestod av sju moduler; arbetsbelastning, arbetsorganisation, handlingsutrymme, kunskap och utveckling, ledarskap, stöd samt återhämtning. I studien deltog 80 personer, 40 personer hade reglerad arbetstid som jämfördes med 38 personer som hade oreglerad arbetstid, 35 var män och 45 var kvinnor. Resultatet visade att de med oreglerad arbetstid upplevde den psykosociala arbetsmiljön något bättre men det var inte statistiskt signifikant. Männen upplevde den psykosociala arbetsmiljön bättre än kvinnorna men det fanns ingen statistisk signifikant skillnad. För modul ledarskap fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan könen, där männen upplevde ledarskapet bättre. Vidare förelåg inga skillnader i arbetsmiljön beroende på anställningsform eller kön.
The aim with the present study was to study the psychosocial work environment depending on employment and sex with a newly developed questionnaire (EPA), which was based on the latest regulations regarding organizational and social work environment. The questionnaire consisted of seven modules; workload, work organization, margin of action, leadership, support, knowledge and development and recuperation. In this study 80 persons participated, 40 of them had regulated working hours and 38 had unregulated working hours, 35 were men and 45 were women. The results of the study showed that persons with unregulated working hours experienced the work environment slightly better, but the result was not statistic significant. Men experienced the work environment better then women, but the result was not statistic significant. There was a statistic significant difference though, in module leadership, showing that men had a better experience of leadership. Further, the result showed that there was no diffrences in the workenvironment depending on employment and sex.

40

Örjes, Kristina. "Personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorers påverkan på arbetstrivseln i bemanningsbranschen". Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4010.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser. Studiens resultat visade att respondenterna trivdes med sina arbetsuppgifter i högre grad än sin anställningsform som ambulerande konsulter. Resultatet visade att arbetstrivsel korrelerar negativt med personlighetsdimensionen neuroticism och positivt med extraversion vilket ligger i linje med tidigare forskning. Som unika resultat för denna studie framträder sambanden mellan arbetstrivsel och prestationskrav samt upplevelse av eget resultat. Bemanningsföretagets attraktionskraft är den faktor som framträder som unik påverkansfaktor till arbetstillfredsställelse i den undersökta gruppen.

41

Persson, Anna, e Ann-Charlotte Everskog. "Stress i skola och förskola : skillnader i upplevd stress och psykosocial arbetsmiljö hos förskolepedagoger och grundskollärare". Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-859.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad i upplevd stress mellan förskolepedagoger och grundskollärare. Det finns olika faktorer, såsom krav, kontroll, stöd, socialt klimat och roller, inom skolan och förskolan som påverkar stress.

Is there a difference in perceived stress between pre-school teachers and compulsory school teachers? Teacher stress is defined as emotions such as anger, tension, frustration or depression. According to the Demand-Control- Support Model, individuals working with high demands, low control, and poor social support, are experiencing the lowest well-being at work. A quantitative study was conducted where questionnaires were handed out to teachers in pre-school and compulsory school in a minor town in Sweden. Data was later compared to data from a larger town in Sweden. Results show that there are no differences in perceived stress between pre-school and compulsory school teachers. There are different factors, such as demand, control, support, social environment and roles, within school and pre-school that has impact on stress.

42

Fakhardzinava, Katsiaryna, e Åsa Olsson. "Sjuksköterskors uppfattningar om psykosocial arbetsmiljö : Vilka faktorer ligger till grund för bra eller dålig arbetsmiljö?" Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9584.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Background: We are facing a global lack of working nurses since nurses end their carrier earlier than their planned retirement. The psychosocial work environment is a big problem in the nursing field and affects the nurses´ health status, suffering and stress level. Aim: The aim with this study was to describe nurses´ perceptions of factors that affects their psychosocial working environment. Method: A literature overview Results: The collegial relationships, the workplace manager, the structure of the working hours and the organization and staffing makes the ground for however the nurses will appreciate and stay at their workplace, or if they are going to dislike the work and leave either the workplace or the nursing-field entirely. Conclusion: Adequate staffing, good relations with the co-workers, a manager that sees and appreciates the nurses is work environmental factors that increase the chances that the nurses is going to appreciate their work, and remain at their workplace. To achieve a good work environment there should be enough time for the nurses´ to take good care of the patients and colleagues. There should also be a supporting management at the work place and a good cooperation in the working team. A mean manager, understaffing, bad relationships with colleagues, and a lack of trust and independence increases the risk that the nurses will leave both the workplace and the entire nursing field.

43

Delmar, Nina, e Pernilla Rask. "Systematiskt arbetsmiljöarbete ochorganisatorisk och social arbetsmiljö : En kvalitativ studie om brytpunkten mellan inomorganisatorisktarbetsmiljöarbete och social arbetsmiljö". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (-2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35277.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad som sker i brytpunkten mellan en organisationssystematiska arbetsmiljöarbete och dess organisatoriska och sociala arbetsmiljö. För att få en bredarebild av vad som sker i organisationen har en kvalitativ studie med både intervju- ochenkätundersökning genomförts. Resultatet av dessa visar att de nya EU-direktiven GDPR och IDD ärorsak till upplevd ökad arbetsbelastning. Detta leder till stress och oro bland medarbetarna, samtidigtsom cheferna upplever att de i detta har svårt att hjälpa sina medarbetare att prioriteraarbetsuppgifter. Slutsatserna vi har dragit är att politiska direktiv kan vara en bidragande orsak tillökad arbetsbelastning och stress. Det kan även försvåra för bolagets systematiska arbetsmiljöarbete.Bolaget skulle kunna tjäna på att se över informationsflödet mellan ledning och medarbetare för attundvika informationströtthet och ökad oro. En väl genomtänkt implementeringsprocess vidförändringsarbete kan med fördel därmed av bolag ses som en del av deras arbete i detorganisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet.

Godkännande datum: 2018-06-20

44

Gustafsson, Patricia, e Therese Redmo. "Psykosocial arbetsmiljö på hem för vård och boende (HVB-hem) för ensamkommande barn och ungdomar". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-125050.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Ohälsotalen i Sverige ökar, varav psykiatriska diagnoser hos både kvinnor och män står för den största ökningen. Många av de drabbade arbetar inom yrken där kontakt med klienter eller patienter är grundläggande, så som socialsekreterare, behandlingsassistenter och psykologer. Syftet med studien var undersöka hur personal på Hem för vård och boende (HVB-hem) för ensamkommande barn och ungdomar upplever sin psykosociala arbetsmiljö i jämförelse med en normgrupp. Mätinstrumentet utgjordes av utvalda frågor från QPS Nordic. Frågeställningarna för studien löd; Hur upplever anställda på HVB-hem den psykosociala arbetsmiljön avseende faktorerna krav, kontroll och stöd? Hur skiljer sig HVB-hem personalens skattningar utifrån ovanstående variabler jämfört med en nationell normgrupp? Antalet respondenter uppgick till 24 varav 14 var kvinnor och 10 män. Analysen utgår från enkätmaterialets itemnivå och resultatet visar att personalen känner starkt stöd från ledningen samtidigt som de upplever att de arbetar under höga krav.
The bad health in Sweden is increasing, and the most frequent increase lies in the psychiatric diagnosis at both men and women. Many of those affected works in professions that have close interactions with clients or patients, such as social workers, treatment assistants and psychiatrists. The aim of the study was to examine how personnel at residential care-homes for children experience their psycho-social working environment and comparing this against a norm. The study was based on singled out questions from a standard inquiry protocol, QPS Nordic. The questions for the study was as follows; How do employees at HVB-home experience the psychosocial work environment in terms of related factors requirements, control and support? How are the HVB-home staff's estimates on the basis of the above variables compared to a national norm group? There were 24 responders to the inquiry including 14 women and 10 men. The analysis of the results was based on the survey materials item level and shows that the responding group experienced high demands in their work environment at the same time that they experience a strong support from their management.

45

Sjöstrand, Mattias. "Lärares arbetssituation och hälsa : En kvantitativ studie om psykosocial arbetsmiljö, psykosomatiska besvär och arbetsrelaterad stress". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39327.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Lärare tillhör den yrkesgrupp där sjukskrivningar på grund av psykiska besvär ökar mest samtidigt som prognoser pekar på en ökad lärarbrist de kommande 20 åren. Syftet med denna studie var att redogöra för arbetssituationen bland lärare utifrån psykosociala arbetsmiljöfaktorer samt undersöka förekomsten av och eventuella samband mellan arbetsrelaterad stress och psykosomatiska besvär. Studien syftade även till att identifiera vilka psykosociala faktorer som hade störst inverkan på den arbetsrelaterade stressen. För studien användes en kvantitativ metod där datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter. Urvalet bestod av lärare från grundskolan. Den insamlade datan redogjordes i form av frekvenstabeller samt analyserades med Spearmans korrelationskoefficient. Resultatet visade att en majoritet av respondenterna upplevde en hög arbetsbelastning samtidigt som de flesta ansåg sig ha goda möjligheter att påverka arbetet samt upplevde ett starkt socialt stöd. Många respondenter upplevde en bristande delaktighet vid organisationsförändringar samt små möjligheter till vila och återhämtning under och efter arbetstid. En positiv korrelation identifierades mellan arbetsrelaterad stress och antal psykosomatiska besvär. De psykosociala med starkast inverkan på den arbetsrelaterade stressen var arbetsbelastning samt möjlighet till vila och återhämtning. Resultatet har därefter diskuterats utifrån krav-kontroll-stöd-modellen samt teorin Känsla Av SaMmanhang (KASAM).

46

Gylling, Josefin, e Märta Ganard. "Mellanchefers erfarenheter av att arbeta med psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård. Strävan och begränsningar". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80234.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Hälso- och sjukvårdens ständigt pågående utveckling medför ökad arbetsmängd, högt arbetstempo och minskad återhämtning för medarbetarna. Mellanchefer är betydelsefulla för skapandet av hälsosamma arbetsmiljöer, men deras arbetsbörda och upplevda stress påverkar ett långsiktigt arbete med psykosocial arbetsmiljö. Syftet med studien var att belysa mellanchefers erfarenhet av att arbeta med psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård. Intervjuer genomfördes med 12 kvinnliga mellanchefer inom kommun och landsting. Utförda intervjuer skrevs ut ordagrant och analyserades med innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Den första huvudkategorin beskrev mellanchefers strävan efter ett ändamålsenligt arbetssätt. Underkategorier som bildades beskrev deras erfarenhet av att vara lyhörd och närvarande, att förmedla information och tydlighet, att förebygga och hantera konflikter, att främja ett gott teamarbete samt att skapa delaktighet och ansvarskänsla. Den andra huvudkategorin beskrev faktorer som begränsar mellanchefers arbetssätt och underkategorierna skildrar mellanchefers erfarenheter av begränsningar i organisationen och ekonomin, bristande stöd samt önskemål om förbättringar. I diskussionen rekommenderas transformellt ledarskap och stöd för att uppnå god psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården. Studiens slutsats är att medarbetares och mellanchefers psykosociala arbetsmiljö måste ses i samhörighet, ur ett helhetsperspektiv, för att en god psykosocial arbetsmiljö skall uppnås inom hälso- och sjukvårdens organisation.

47

Nilsson, Fredrik, e Joakim Odell. "Det sjukt kravfyllda chefskapet? : En studie om hur chefer själva uppfattar och arbetar med frågor som rör psykosocial arbetsmiljö och psykosocial ohälsa". Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101106.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Denna uppsats syftade till att kartlägga hur chefer själva upplever och arbetar med frågor som rör psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes mot Gällivare kommun.Datainsamlingsmetoden bestod av nätbaserade enkäter som skickades ut till samtliga chefer för att dels se vilken kunskap cheferna visade kring arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. Vilka krav, vilken kontroll och vilket stöd cheferna upplevde i sitt arbete. I vilken utsträckning cheferna rapporterade symptom som kan ha ett samband till psykologiskohälsa samt om det fanns någon upplevd skillnad i krav-kontroll-stöd eller i vilka symptom som kan förklaras från psykosocial ohälsa beroende på kön. Resultatet visade att den generella kunskapsnivån både inom ämnet psykosocial arbetsmiljö och vilka riktlinjer som gäller var något som cheferna hade en god uppfattning om. Chefernas upplevelse av krav,kontroll och stöd var att de verkar uppleva höga krav, hög kontroll och ett relativt högt stöd.Om chefernas sjukfrånvaro är relaterad till psykosocial ohälsa gick det inte direkt att dra några generella slutsatser kring i vårt material, dock hade samtliga informanter som svarat påenkäten rapporterat någon form av symptom som kan vara relaterat till stress. Att det intefinns några skillnader mellan könen när de befinner sig i liknande arbetssituationer var också en slutsats som kunde dras av undersökningen.

48

Kangas, Hanna, e Jonas Nilsson. "Det räcker inte med massagestol och gåstavar : den psykosociala arbetsmiljön på särskilda boenden". Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2911.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

49

Markendahl, Lena, e Suarez Annika Werner. "Socionomkonsult: Konsekvenser för arbetsmiljö och hälsa?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-138456.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Socialsekreterare är en utsatt yrkesgrupp med ansträngd arbetssituation. Inom kommunerna arbetar även inhyrd personal, socionomkonsulter. Studien syftade till att undersöka skillnaderna i den psykosociala arbetsmiljön mellan socialsekreterare och socionomkonsulter avseende socialt stöd mellan kollegor och chef, uppmuntrande ledarskap och socialt klimat. Det gjordes en webbenkät, utifrån QPS Nordic 34+, där 26 Socialsekreterare och 11 Socionomkonsulter svarade (n=37). På grund av få deltagare har några generella slutsatser inte varit möjliga. Dock visade studien vissa skillnader mellan gruppernas skattningar gällande stöd från kollega och chef samt socialt klimat. Detta är i linje med tidigare forskning som visar att inhyrd personal har färre sociala kontakter än fast anställda. Socialsekreterarna skattade högre än referensdata avseende socialt stöd. Flera andra faktorer påverkar dock den psykosociala arbetsmiljön och vidare studier behövs.
Social workers are an exposed profession due to strained working situation. The municipalities also use temporary agency workers in social authority work. The purpose of the study was to investigate the differences in the psychosocial work environment between regular social workers and agency social workers regarding social support between colleagues and managers, encouraging leadership and social climate. A web survey, QPS Nordic 34+ was done. 26 regular social workers and 11 agency social workers participated (n=37). Since it was few participants it has not been able to make any general conclusions. Significant differences were found for support from colleague and manager and social climate. Regular social workers estimated higher than reference data on the variables included in social support. Several other variables than social support affects the psychosocial work environment and further studies are needed.

50

Bornliden, Linn. "Rektorers psykosociala arbetsmiljö". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-41481.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

The purpose of this study is to review the legal situation of the psychosocial work enivronment for principals. The purpose is also to get an increased understanding for how the principals work environment can affect people involved in the swedish school. The psychosocial work environment is explained through studying European law, national law and case law. The principals work situation is studied by different sources, for example from the Work Environment Agency and a report from the Swedish School Agency. The legal dogmatic method has been applied with the legal sociology method to analyze the material. Four interviews have been conducted with principals in Växjö municipality. The results point out that Sweden needs to claify the legalisation in the area of the psychosocial work environment area. A very unique trial regardning the municipality of Krokom where a man committed suicid, is causing uncertainty in the legal sitaution. Two supervisors were just acquitted from the accusation by the Swedish Court of Appeal, despite they were earlier sentenced in the District Court. The analyze shows that principals in Sweden have a high workload and that they wish for a decrease of aministrative assignments. The four principals that were interviewed agree to that their high workload negatively influences the school. The principals dont have time to participate during lecturing hours in order to provide teachers with feedback.

Teses / dissertações sobre o tema "Skolledningen och Psykosocial arbetsmiljö"

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos