Bibliografias temáticas / Social bakgrund

Índice

Artigos de revistas
Teses / dissertações
Livros

Literatura científica selecionada sobre o tema "Social bakgrund"

Autor: Grafiati

Publicado: 4 de junho de 2021

Última modificação: 8 de fevereiro de 2022

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "Social bakgrund".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Artigos de revistas sobre o assunto "Social bakgrund"

Wiltgren, Layal Kasselias. "Subtil exkludering - Exkludering av högpresterande elever med utländsk bakgrund i en innerstadsskola". Pedagogisk forskning i Sverige 25, n.º 2-3 (1 de outubro de 2020): 49–68. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.03.

Texto completo da fonte

Resumo:

Skolsegregations negativa effekter debatteras flitigt där både klass och etnicitet anses påverka elevers möjligheter till att lyckas och där de stora förlorarna är elever från arbetarklasshem som har utländsk bakgrund. Denna studie riktar istället blicken mot en i forskningssammanhang bortglömd grupp, nämligen högpresterande elever med utländsk bakgrund som bor i ekonomiskt bemedlade bostadsområde och går i en innerstadsskola med gott rykte. På ett formellt plan är eleverna inkluderade i det svenska skolsystemet, majoriteten har högutbildade föräldrar som kan hjälpa dem att navigera i det svenska skolsystemet, de har höga ambitioner och höga betyg. Därmed bidrar de till skolans fortsatta goda rykte. På det sociala planet upplever de däremot att de exkluderas av klasskamrater som refereras till som "svenskarna". Denna exkludering uttrycks inte verbalt, utan genom små subtila handlingar i de vardagliga interaktionerna, i form av mikroaggressioner, något som de exkluderade eleverna kopplar till sin etniska bakgrund. Men eftersom exkluderingen är outtalad och sker subtilt, och eftersom lärarna inte kopplar exkludering till en fråga om etnicitet, blir den svår att ifrågasätta. Resultatet pekar på att formell inkludering inte per automatik bidrar till social inkludering. Studien bygger på deltagande observation i en gymnasieskola och intervjuer med elever såväl som lärare och skolledare.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Amcoff, Jan. "Socialbidragstagares flytt mellan storstad och avfolkningsbygd". Socialvetenskaplig tidskrift 28, n.º 1 (27 de setembro de 2021): 29–50. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4073.

Texto completo da fonte

Resumo:

Åren kring 2020 dryftas bidragsberoendes flyttmönster i såväl dagspressen som i det offentliga Sverige, men utan att de är särskilt väl kända. Utifrån registerdata konstateras här att kontinuerliga (två år i följd) socialbidragstagare fortfarande är mer flyttbenägna än andra, men att skillnaderna minskar; att nettoströmmen snarast går från kommuner med befolkningsminskning till storstadskommuner, i synnerhet bland kontinuerliga socialbidragstagare med utländsk bakgrund; att de kontinuerliga socialbidragstagare som flyttar från storstad till kommuner med befolkningsminskning har en förhöjd benägenhet att flytta vidare; och att betydelsen av kontinuerligt socialbidragstagande för flyttutbytena mellan storstadskommuner och kommuner med minskande befolkning i stort sett kvarstår även när man kontrollerar för andra attribut i en regressionsmodell. Flyttströmmar antyder alltså huvudsakligen en ”social import” till storstadskommuner från kommuner med befolkningsminskning, snarare än en export i motsatt riktning.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Rapp, Anna. "Organisering av föräldrasamverkan i ett ojämlikhetsperspektiv". BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, n.º 1 (7 de maio de 2020): 39–54. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3577.

Texto completo da fonte

Resumo:

Föräldrars socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för hur väl barn tillägnar sig sin skolgång.Ett av skolans uppdrag är att bidra till jämlik utbildning och att utjämna social ojämlikhet.Detta förväntas bland annat ske genom ett samarbete mellan skola och hem. I ett neoinstitutionelltperspektiv kan man betrakta skolor som organisationer som påverkas av normsystem i sinomgivning. På så vis kommer de normer som finns i skolornas upptagningsområde att påverkahur de organiserar sin verksamhet. Föräldrasamverkan är en av många företeelser som kräverden typen av organisering. Den här studien visar att skolor i hög grad påverkas av sin institutionellaomgivning när det handlar om samarbete mellan skola och hem. Det är stora skillnadermellan en utvald norsk och finsk kommun, men också mellan skolor belägna i utsatta områdenoch skolor i mer priviligierade områden. En generell trend mot kundorientering förstärker skillnadernai hur samverkan hanteras, speciellt den norska kontexten.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Boström, Lena, e Gunnar Berg. "Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete". Educare - vetenskapliga skrifter, n.º 2 (27 de novembro de 2018): 107–31. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2018.2.6.

Texto completo da fonte

Resumo:

In Swedish leisure-time-centers, there is a daily activity for about half a million children. It is characterized by a complexity including, for example, changes in steering documents, lack of an accentuated pedagogy and a changing profession. Against this background, this study focuses on leisure-time-teachers' perceptions of curriculum implementation and possible impact in the leisure-time-center education practice. The empirical data consists of individual interviews, focus groups and field studies. In the study, theories of curriculum didactics and organizational theory are combined. As an analytical concept, curriculum implementation and cross pressures are used. The result shows that the values and tasks that the leisure-time-teachers emphasize in relation to the steering documents are social skills, professional ambivalence and the status of leisure-time-centers. Strategies personnel use is high leadership structure, reactive confirmation of steering documents and traditional leisure-time activities. Restrictions in the professional practice are the low status of activities in leisure-time-centers compared with traditional school activities, lack of time for implementation, "schooling" and unclearness in the steering documents' descriptions. This means that several stressful cross pressure are experienced in different ways at work, which complicates the realization of the curriculum's intentions. I svenska fritidshem pågår i en daglig verksamhet för cirka en halv miljon barn. Den präglas av en komplexitet omfattande exempelvis förändringar av styrdokument, brist på en accentuerad pedagogik och en förändrad profession. Mot denna bakgrund fokuserar denna studie på fritidspedagogers uppfattningar om läroplansimplementering och eventuell genomslagskraft i den fritidspedagogiska praktiken. Empirin består av individuella intervjuer, fokusgrupper och fältstudier. I studien flätas teorier om läroplansdidaktik och organisationsteori samman. Som analytiska begrepp används läroplansimplementering och korstryck. Resultatet visar att värden och uppgifter som pedagogerna betonar i relation till styrdokumenten är sociala färdigheter, professionell ambivalens samt fritidshemmets status. Strategier personalen använder är hög ledarskapsstruktur, reaktiv bekräftelse av läroplansskrivningar samt traditionella fritidshemsverksamheter. Begränsningar är fritidshemsverksamhetens låga status i jämförelse med traditionell skolverksamhet, brist på tid för implementering, ”skolifiering” samt oklarheter i styrdokumentens innehållsbeskrivningar. Därmed upplevs flera stressande korstryck i olika bemärkelser i arbetet, vilket försvårar realisering av läroplanens intentioner.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Einarsson, Jan. "”Jag hatar ordet privilegierad” - Om att rota i elevers sociala bakgrund". Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 12, n.º 2 (1 de janeiro de 2003): 47–62. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v12i2.749.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Kristiansson, Martin. "Underordnat, undanskymt och otydligt – om samhällskunskapsämnets relationsproblem inom SO-gruppen på svenskt mellanstadium". Acta Didactica Norge 11, n.º 1 (14 de fevereiro de 2017): 4. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2547.

Texto completo da fonte

Resumo:

I artikeln diskuteras en lärarstudie om vad som utmärker samhällskunskaps-ämnet på svenskt mellanstadium. Det sker mot bakgrund av en skandinavisk ämnesdidaktisk diskussion om ämnets tydlighet med fokus riktad mot svenska förhållanden. Här har ämnet beskrivits som otydligt i läroplans- och läroboks-forskning medan det framträder som mer tydligt i lärarforskning. Denna lärarforskning har dock oftast studerat grundskolans högstadium och gymnasium. Studier på mellanstadiet saknas och min studie visar, till skillnad från dessa studier, att ämnet är otydligt när lärarna talar om det. Det är ett stadie som också skiljer sig från högstadiets och gymnasiets ämnescentrerade ämneslärarkultur genom att det är mer elevcentrerat och klasslärarbundet med högre grad av ämnesintegration. Artikeln fokuserar därför samhällskunskapsämnets relationer till övriga samhällsorienterande (SO) ämnen – geografi, historia och religionskunskap – och vad det innebär för ämnets otydlighet. Genom intervjuer med lärare om deras SO-undervisning och samhällskunskapsämnets del i den, illustrerat med hjälp av begreppen ”ämnesmarkörer”, ”ämnesväxlingar” och ”ämnesöverlappningar”, framträder ämnet som underordnat och undanskymt i relation till särskilt geografi och historia. De har en dominerande position inom gruppen och bidrar till att samhällskunskapsämnet förblir otydligt. I artikelns konklusion och diskussion argumenteras för betydelsen av en rekonstruktion av relationerna inom gruppen, inte endast för att göra samhällskunskapsämnet tydligare, utan för att också övriga ämnen skall ge ett starkare bidrag till elevers lärande om samhället och dess frågor både som enskilda ämnen och tillsammans.Nyckelord: samhällskunskap, samhällsorienterande ämnen, ämnesmarkörer, ämnesväxlingar, ämnesöverlappningarAbstractThis article reports on a practice-related study of the characteristic features of the civics subject in Swedish upper primary education. The discussion takes place against the background of a Scandinavian subject-specific pedagogical debate on the lack of clarity in the civics subject in relation to the other social studies subjects. In Sweden, curriculum and textbook research has pointed out that civics seems to have a vague and unspecified role in primary education, while it seems to have a more prominent role in practice-related research. However, the latter research has often focused on lower and upper secondary education, and so far there have been no studies of the role of civics in primary education. In contrast to the studies of civics in secondary education, my study shows that civics in primary education emerges as very obscure in teachers’ talk about it. At this stage of education, civics is not as subject-centred as it is in the subject-teaching culture of secondary education, but rather a pupil-centred subject with a high degree of integration with other subjects. The article has a focus on civics in relation to the other social studies subjects (SO), namely geography, history and religious studies, and on how the interrelations affect the perception of civics. The study is based on interviews with teachers on their SO teaching and the role of civics with the help of the concepts of ”subject marker”, ”subject-switching”, and ”subject-overlapping”. The result of the analysis is that civics emerges as a subordinated and inconspicuous subject in relation to geography and history, in particular. These two subjects have a dominant position in the subject cluster and contribute to relegating civics to a vague and unclear backseat. In conclusion, the article argues for the need of reconstructing the interrelations in the subject cluster, not only for the sake of clarifying the role and content of civics, but also to ensure that the other subjects can also contribute more to pupils’ learning about community and citizenship issues, as separate subjects and together.Keywords: civics, social studies subjects, subjects, subject marker, subject-switching, subject-overlapping

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Berglund, Emilia, Karin Lager, Jennifer Lundqvist e Jan Gustafsson Nyckel. "Det dubbla kompetenskravet". Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse 3, n.º 1 (15 de maio de 2019): 15. http://dx.doi.org/10.7146/fppu.v3i1.113978.

Texto completo da fonte

Resumo:

I föreliggande studie undersöks lärarstudenters utveckling av kompetenser inom lärarutbildningen. Studien har sin bakgrund inom de utbildningstrender som har som ambition att föra samman en socialpedagogisk omsorgstradition med en skolämnesinriktad utbildningstradition, där vi menar att lärarutbildningen för lärare i fritidshem utgör ett exempel. Fokusgruppintervjuer har använts för att intervjua 16 avgångsstudenter på lärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem på ett lärosäte i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att utbildningen erbjuder skilda lärandemiljöer för utveckling av kompetenser som svarar mot ett dubbelt kompetenskrav: Återskapare, Medskapare och Nyskapare. Analysen tydliggör både skillnader och likheter mellan de tre kompetenserna men det är samtidigt viktigt att se dem som komplementära. Återskapare kännetecknas av en anpassad och reproducerad kompetensutveckling där studenterna aktivt väljer att bli antingen lärare inom fritidshemmet eller i sitt praktisk estetiska skolämne. Medskapare kännetecknas av att studenterna anpassar sig till utbildningens genomförande och producerar en parallell kompetens och blir lärare i fritidshemmet och sitt skolämne. Nyskapare har drag av en produktiv - kreativ kompetens där studenterna använder sina praktisk estetiska ämneskunskaper inom fritidshemmets verksamhet, och sin fritidspedagogiska kompetens i undervisningen av det praktisk estetiska ämnet. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till utbildningens förmåga att erbjuda en kreativ kompetens. Abstract“The dual competence requirement - A study of teacher student competences in a new teacher education” examines students dealing with a dual competence requirement in teacher education. The study has its’ background in educational trends that aim to bring together a social pedagogical tradition with an educational tradition, with a focus on teacher training in School age educare (fritidshem). Focus group interviews have been used to interview 16 students in teacher education at a university in Sweden with a focus on working in school-age educare. A thematic analysis was implemented, where development of three different competences emerged that correspond to a dual competence requirement, which is Re-creators, Co-Creators and Innovators. The analysis highlights both the differences and similarities between the three competences, while also showing how the competences complement each other. The Re-creators are characterized by adapted and reproduced skills development, in which the student actively chooses to become either a teacher in the school-age educare or his subject. The Co-creators are characterized by the students adapting to the education’s implementation and producing parallel skills and becoming teachers in the school-age educare and their subject. The Innovators feature a productive creative competence in which the students use their practical aesthetic subject knowledge in the school-age educare activities, and their school-age educare skills in the teaching of the practical aesthetic subject. Findings are discussed in relation to the offering of creative skills.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Arvidsson, Jessica, Carin Staland-Nyman, Stephen Wildén e Magnus Tideman. "Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning". Socialvetenskaplig tidskrift 27, n.º 1 (21 de dezembro de 2020): 25–49. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3411.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner. Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Åkerman, Sarah, Fredrica Nyqvist e Mikael Nygård. "”Man får hjälp då man behöver” - äldre närståendevårdtagares vårdval ur ett livsloppsperspektiv". Gerontologia 32, n.º 2 (25 de junho de 2018): 102–14. http://dx.doi.org/10.23989/gerontologia.66720.

Texto completo da fonte

Resumo:

Den demografiska utvecklingen leder till omorganiseringar inom den finländska äldreomsorgen. Privatisering, marknadisering och närståendevård ökar med konsekvenser för vårdbehövande och deras anhöriga. Temat för den här artikeln är närståendevård. Tidigare forskning har fokuserat i större utsträckning på vårdarna, trots att också vårdtagaren är en aktiv part i vården. Enligt livsloppsperspektivet ses åldrande som en livslång process. En individs livslopp påverkas av de begränsningar och möjligheter som styr hennes val och handlingar i en specifik historisk och social kontext. I den här studien har sju vårdtagare intervjuats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet var att studera äldre närståendevårdtagares vårdval ur ett livsloppsperspektiv. Studiens frågeställningar var: hur kan bakgrunden till närståendevårdtagarnas vårdval förstås ur ett livsloppsperspektiv? Vad har vårdtagarna för tankar om framtiden? Resultaten visade att valet av närståendevård påverkades av den personliga bakgrunden och relationen till närståendevårdaren, men även av delvis negativa attityder till formell äldreomsorg. Vårdtagarna oroade sig för framtida vårdarrangemang. ”You receive help when you need it” – older informal care recipients’ care choice from a life course perspective Demographic development leads to increasing privatization, marketization and informal care in Finnish eldercare. The theme for this study is informal care. Previous research has focused on caregivers, even though the recipient is also an active part in care. According to the life course perspective, ageing is a lifelong process that takes place in a historical and social context. Seven older informal care recipients have been interviewed using qualitative semi-structured interviews. The aim was to study older informal care recipients’ care choice from a life course perspective. The research questions were: how can the background of the recipients’ care choice be understood from a life course perspective? What are the recipients’ thoughts on the future? The results showed that the care recipients’ choice was affected by personal reasons and the relationship with the caregiver, but also by partly negative attitudes towards formal eldercare. The care recipients worried about future arrangements.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Lagestad, Pål. "Å velge aktiviteter selv som grunnlag for trivsel og mestring. En casestudie av kroppsøvingsundervisningen ved en videregående skole". Acta Didactica Norge 11, n.º 2 (31 de agosto de 2017): 4. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2668.

Texto completo da fonte

Resumo:

En videregående skole skilte seg ut ved at elevene på denne skolen i gjennomsnitt hadde det laveste fraværet i Nordland. På bakgrunn av dette foretok jeg en forskningsstudie for å se nærmere på hvordan kroppsøvingsfaget ble organisert ved denne skolen. To lærere og alle 15 elevene på tredje studieår ble intervjuet om hvordan kroppsøvingsfaget ved skolen ble organisert og gjennomført. Det ble også foretatt uformelle samtaler med lærerne gjennom et tredagers feltarbeid, samt gjennomført observasjon av to dobbelttimer i kroppsøving, hvor lærere og elever deltok. Resultatene tyder på at kroppsøvingen ble organisert med høy grad av selvbestemmelse og frihet til selv å velge aktiviteter. Samtidig satte lærerne krav til elevenes deltakelse, og fulgte dem opp i et miljø hvor den sosiale tilhørigheten syntes å være høy. Ifølge både lærere og elever gav denne tilnærmingen et godt grunnlag for opplevelse av trivsel og mestring, og et godt grunnlag for oppmøte i kroppsøving. Resultatene underbygges av selvbestemmelsesteori og de tre basale behovene selvbestemmelse, tilhørighet og kompetanse.Nøkkelord: kroppsøving, selvbestemmelsesteori, mestring, trivselAbstractA high school stood out by having the lowest absentee rates in physical education among all of the seventeen high schools in Nordland. On this basis, a case study was conducted to examine how physical education was organized at this school. Two teachers, and all of the 15 students in the last year of high school, were interviewed about the organization of physical education at this high school. Observations and informal conversations were also conducted among the teachers through three days of field work, which also included lessons in physical education. The results indicate that the physical education at this high school was organized with a high level of autonomy, where students chose the activities by themselves. Meanwhile, the teachers required that the students planned their activities, with high effort levels. The teachers closely followed up each student in a social environment with high relatedness among teachers and students. According to both the teachers and the students, this approach created a good foundation for wellbeing and development in physical education. The results are supported by self- determination theory, that points to three basic needs in all human; autonomy, relatedness and competence.Keywords: physical education, self-determination theory, competence, well-being

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Mais fontes

Teses / dissertações sobre o assunto "Social bakgrund"

Frank, Camilla. "Social bakgrund och studier på högskola : En fallstudie om social bakgrund och högskolestuderande". Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3271.

Texto completo da fonte

Resumo:

Sammanfattning

Denna uppsats handlar om den sociala bakgrundens betydelse för högskolestudier. Uppsatsen bygger på olika teorier som finns inom klassteorin bland annat av Marx, Weber, Bourdieu. Samt har även annan litteratur och teorier används inför fallstudien. Den socioekonomiska indelningen är viktig att studera för att komma ifrån klassindelningen. Jag har både använt mig av svenska socioekonomisk indelning från SCB och Goldthorpes klasschema.

Syftet med uppsatsen är att förstå hur studenter värderar högskolestudier i förhållande till samhällsklass, detta med tyngdpunkten på den sociala bakgrundens betydelse. Jag har utifrån min teori gått ut med en enkät och en intervju till studenter som läser första året på högskolan.

I analysen framgick det att den sociala bakgrunden har betydelse. Studenterna kände att de fick stöd hemifrån, även om deras föräldrar inte hade läst på högskola. Att läsa på högskola var för de flesta studenterna i min undersökning något som de gjorde för sin egen skull och för sin personliga utveckling.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Pripp, Peter. "Elevers sociala bakgrund och skolprestation". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31083.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund ochskolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av människor harberoende på att de delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor.Den sociala bakgrund som en elev har påverkar hur han eller hon ser på skolan, kunskap, sinamöjligheter, sin framtid mm.Det är entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund ochskolprestation. Fram till och med grundskolans införande på 60-talet och femton till tjugo årefter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvärdig utbildning försöka utjämnaklasskillnader. Då var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principenom alla elevers rätt till en likvärdig utbildning finns fortfarande i skollagen. På 80- och 90-talet påverkade Public Choice-teorin organisationen av välfärden. Inflytande skulle utövasgenom att medborgaren väljer vem som ska leverera den aktuella välfärden. I skolan blev detmöjligt med fritt skolval. Elever och vårdnadshavare med en högre social bakgrund utnyttjaroftare sin valmöjlighet. Vid en internationell jämförelse märks att det svenska skolsystemet ärrelativt likvärdigt, social bakgrund har totalt sett inte så stor påverkan på prestationerna.Utbildningssystem har alltid en reproducerande funktion, men i dagens skola ökar klyftornamellan elever med lägre respektive högre social bakgrund.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Wätterstam, Linnéa, e Mari-Sofie Lidkull. "Hälsans betydelse för sambandet mellan social bakgrund och utbildningsnivå : En studie av mäns sociala bakgrund, hälsa och utbildningsnivå". Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58357.

Texto completo da fonte

Resumo:

I den här uppsatsen undersöks hur hälsa påverkar sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Att förstå hur delar av människors liv påverkas av deras ställning i samhället är endast en del av ledet i vetenskapens försök att förstå fenomen som reproduktionen av social klass. Andra delen i ledet är att undersöka hur dessa faktorer (som till exempel hälsa) själva hjälper till att förstärka reproduktionen. Angreppssättet kan bidra till en djupare förståelse för hur social klass påverkar och påverkas. Studien utgår från frågeställningen: Påverkar mäns psykiska och fysiska hälsa sambandet mellan deras sociala bakgrund och deras utbildningsnivå? Det empiriska material som används är delar ur Stockholm Birth Cohort, som bygger på såväl registerdata som surveyundersökningar. Materialet är baserat på personer som föddes 1953 och var mantalsskrivna i Stockholm den 1 november 1963. Urvalet omfattar 7305 individer och består endast av män. Vid analysen av resultaten presenteras deskriptiv information, en korrelationsmatris och en linjär regressionsanalys. I den senare av de tre studeras faderns inkomst, hälsa och den sociala klassens inverkan på utbildningsnivå och varandra. Resultaten i undersökningen visar att det finns ett starkt samband mellan social bakgrund och utbildningsnivå, vilket styrks av tidigare forskning. Förvånande är att resultaten som kopplas till hälsa går emot tidigare empiri. I denna studie återfinns ingen påverkan av hälsa på sambandet mellan social bakgrund och utbildningsnivå

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Shammy, Manar, e Hala Amous. "Arbetslösa med utländsk bakgrund situation på den svenska arbetsmarknaden : ”Upplevelsen av lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund”". Thesis, Södertörns högskola, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44305.

Texto completo da fonte

Resumo:

Unemployment is a debated topic in Sweden, and it is higher among people with a foreign background than among native-born people. The main purpose of this study is to examine the experiences of low-educated unemployed people with a foreign background who are experiencing difficulties in entering the Swedish labour-market, and to examine how they experience being without work, and how unemployment affects them negatively. The method used in this study is a qualitative and with five semi-structured interviews were implemented. The interviewees are unemployed. They also have a foreign background and they are low educated. We used a thematic analysis to analyse our collected material. The results of the study show that low-educated unemployed people with a foreign origins face difficulty in improving themselves in the Swedish labour-market. They experience that there are several different factors that weakened their establishment in the labour-market. The factors are, their level and the parents' low level of education, lack of the Swedish language as well as lack of social networks. They also experience discrimination both on the basis of its ethnicity and that they have a lower-class position in Swedish society as a result of being low educated. Unemployment leads these people to experiencing negative consequences, for example, feeling ashamed because their financial resources have deteriorated, which in turn leads to them having a lower economic position in the Swedish society.
Arbetslöshet är ett debatterat ämne i Sverige och den är högre hos personer med utländsk bakgrund än bland inrikesfödda personer. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, samt att undersöka hur de upplever att vara utan arbete, det vill säga hur arbetslösheten påverkar dem negativt. Uppsatsens metod är en kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna är arbetslösa. De har även en utländsk bakgrund och en låg utbildnings nivå. En tematisk analys har använts för att analysera det insamlade materialet. Resultatet i studien visar att lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att etablera sig på den svensk arbetsmarknaden. De upplever att det är flera olika faktorer som försvagar deras etablering på arbetsmarknaden. Dessa faktorer är deras och även föräldrarnas låga utbildningsnivå, brist på det svenska språket samt brist på sociala nätverk. De upplever även diskriminering både utifrån sin etnicitet och att de har lägre klassposition i det svenska samhället till följd av att de är lågutbildade. Arbetslösheten leder till att dessa personer upplever negativa konsekvenser exempelvis, de upplever skamkänsla på grund av att deras ekonomiska resurser har försämrats, vilket i sin tur leder till att de får lägre ekonomisk position i det svenska samhället.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Berggren, Ester, e Kalin Vi. "Socioekonomisk bakgrund och dess påverkan på elevers skolframgång : En kunskapsöversikt om hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolframgång". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39653.

Texto completo da fonte

Resumo:

Kunskapsöversiktens syfte är att redogöra för hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolframgång sett till tidigare forskning. Den tidigare forskningen som presenteras i kunskapsöversikten betonar en enighet om att socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolgång, vilket belyser att denna förståelse kan vara viktig att bära med sig inom skolan. Problematiken som kunskapsöversikten betonar är inte central endast för lärarna och oss blivande lärare utan än mer viktig för utbildningssystemet i sin helhet, eftersom förändringar främst sker på en högre nivå. Metoden för arbetet utgörs av en informationssökning i databaserna SwePub och EBSCO, materialet som återfunnits vid sökproccesserna presenteras under resultatsdelen i kunskapsöversikten. Resultatet i denna kunskapsöversikt redogör för tre aspekter av socioekonomisk bakgrund: dessa är socioekonomisk status ur ett psykologisk perspektiv, utbildningskapital kopplat till Pierre Bourdieu och slutligen socioekonomisk bakgrund kopplat till geografisk hemvist. Dessa tre aspekter av socioekonomisk bakgrund kan förstås utifrån en kunskapsmässig, en social och en ekonomisk dimension av socioekonomisk bakgrund. Slutsaten i kunskapsöversikten betonar att det inte är socioekonomisk bakgrund i sig självt som påverkar elevens skolframgång. Snarare handlar det om de effekter som socioekonomisk bakgrund har. Dessa effekter kan bestå av brist på kulturellt kapital, ens förvärvade utbildningskapital eller ens geografiska hemvist.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Sheshaee, Asrin, e Maryam Rezaei. "Biståndshandläggares uppfattningar om behoven mellan äldre med utländsk bakgrund och äldre med svensk bakgrund inom äldreomsorgen". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24439.

Texto completo da fonte

Resumo:

Researches shows that a common perception among elderly care staff about elderly with foreign backgrounds is that they have special need and that it requires special measures, and that those needs are not similar to the needs of elderly with Swedish background. This study is based on a research with six case managers who work within the context of Swedish elderly care. In this research we interviewed six managers from three different cities in southern Sweden to find out if case managers perceive that the needs of elderly with foreign background differs from the needs of elderly Swedish background. However we also found out what challenges case managers experience in meeting with respectively group. From our interviewers we found of that all six case managers agreed that there are no differences between elderly with foreign backgrounds and elderly with Swedish background when it comes to their needs, and that they claimed that every individual have the same nursing needs regardless of background. Case managers therefore perceive that elderly with foreign backgrounds needs do not differ from the needs of elderly Swedish background. This study also shows that the case managers nevertheless choose to address topics such as eating habits, language disorder, style of clothing, relatives, home care staffs practical work, and described those topics as different and challenging in meeting with elderly with foreign backgrounds than older elderly with Swedish background. The case managers in the study all agreed that the profession needs to develop like giving out information in different languages and further educations on other cultures. This due to reduce misunderstandings between them and the elders and to provide a fair and equal care for all elderly people. Our conclusions are therefore that there are no differences between the needs of elderly with foreign backgrounds and elderly with Swedish background, but there are some challenges case managers describe and also tendency among case managers to unknowingly make a difference between these groups.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Taha, Rehan. "Lärarstudenter med utländsk bakgrund - En kvalitativ studie om några kvinnliga lärarstudenter med utländsk bakgrund och deras resa till lärarutbildningen". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28336.

Texto completo da fonte

Resumo:

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att belysa den resa ett antal studenter med utländsk bakgrund har gjort när de har valt att läsa på lärarutbildningen samt vad som bidrog till att dessa lärarstudenter valde att utbilda sig till lärare. Begreppet resa i den här uppsatsen är metaforiskt och beskriver den kronologiska tidsprocess dessa studenter har tagit sig igenom från barndomen till tidigt vuxenliv. Jag har utgått från ett tidsperspektiv delat på tre episoder: Då som syftar till hur lärarstudenterna ser på den egna uppväxten i Sverige samt erfarenheterna från tidigare skolgång, Nu under pågående högskolestudier med allt vad det innebär att axla lärarrollen och slutligen Sedan med betoning på vilka förväntningar och förhoppningar dessa lärarstudenter bär med sig in i framtiden som blivande lärare. För att ta reda på det, har jag använt mig av en kvalitativ forskningsgrund med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Den empiriska insamlingen har tolkats inom ramen för teoretikerna Pierre Bourdieu och hans teorier om kapital, habitus och fält samt Beverly Skeggs begrepp respektabilitet. Lärarstudenternas berättelser skildrar vilken kamp det kan innebära att ha vuxit upp i den så kallade ”förorten”, gått i den svenska mångkulturella skolan och vidare till akademiska studier. Att bryta den negativa självrepresentationen som kan finnas i ett samhälle genom att investera i en utbildning för att kunna hjälpa andra människor, är den berättelse som lyfts upp tydligt här. Nyckelord: lärarstudenter, mångkulturalitet, respektabilitet, utländsk bakgrund.
The current qualitative study aims to shed light on some minority female students’ way “journey” to teacher education programmes and the factors that contributed to their choice of becoming teachers. The concept “journey” used here is metaphorical and describes the chronological process these student have gone and are still going through from childhood to early adulthood. The students’ stories are presented following three periods of time: The students’ stories about growing up in Sweden and the experience of previous schooling. Their stories of being student at the institute of teacher education with all that implies to become a future teacher with a defined teacher role and responsibilities. Lastly their aspirations and expectations during the future as future teachers with other ethnic background than Swedish. Data was collected through qualitative semi-structured interviews and was then analyzed using Bourdieu’s theories of “capital, habitus and field” as well as Beverly Skeggs concept of “respectability”. Teacher Student stories depicting the struggles it may mean having grown up in the "suburbs", passed through the Swedish multicultural school and on to academic studies. Breaking the negative stigmatization that might be in a society by investing in education to be able to help other people, is the story brought up here by these students.Keywords: minority background, multiculturalism, respectability, student teachers.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Persson, Sarah. "Ungdomars framtidssyn och självkänsla beroende på kön och bakgrund". Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3716.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kände att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att läsa vidare efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var också att se om det fanns några skillnader i inre självkänsla och yttre självkänsla mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund och mellan tjejer och killar.

I studien deltog 51 elever på en gymnasieskola i Malmö, uppdelade på 21 svenska elever och 30 elever med utländsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjälp av ett formulär där kön, bakgrund och framtidstro efterfrågades. Därefter följde påstående som mätte yttre självkänsla och inre självkänsla. Resultatet visade inga effekter på framtidstro av ursprung och kön. I inre självkänsla fanns inga effekter av vare sig bakgrund eller kön. I yttre självkänsla fanns en signifikant huvudeffekt av bakgrund, då elever med utländsk bakgrund skattade sin yttre självkänsla högre.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Loos, Leonard. "Utanförskap i förorten : Bakgrund, processer och identitet". Thesis, Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10396.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna studie är en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt är mer eller mindre direkt citerade från uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid på Linköpings Universitet.

Kapitlet Identitet och de andra – vi och dom är direkta överföringar från tidigare arbeten vilka går att återfinna Källförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fält då det är här mitt intresse ligger.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Jacobson, Pettersson Helene. "Socialt medborgarskap och social delaktighet : Lokala upplevelser bland unga kvinnor och män med utländsk bakgrund". Licentiate thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2220.

Texto completo da fonte

Resumo:

The aim of this thesis is to explore how young adults from ethnic minority backgrounds experience social citizenship and social participation. How do they understand their social rights and duties? What are the possibilities and obstacles for their social participation? Based on the background of different studies in Sweden, that usually focus on conditions in bigger cities, this study discusses social citizenship among ethnic minority youth in the context of a middle-sized Swedish town. In contrast to research on ethnicity and youth in Sweden, that discuss social problems and social exclusion in terms of the deficient cultural, linguistic and social competence of the individuals, this study focuses on different kinds of resources and experiences of agency among young people from migrant backgrounds. Their experiences of active social citizenship and social participation fill also a gap in the contemporary research from the perspective of social inclusion. The theoretical framework is based on the concept of social citizenship as discussed by T. H. Marshall (1950), T. Bottomore (1992) and inspired by research on the subjective dimension of social citizenship conducted by R. Lister (1997, 2003, 2007). In order to grasp the subjective dimension of social citizenship, this thesis deals with differentiated expressions of universal social citizenship in terms of agency and participation in different areas of social life. Using a qualitative approach, seventeen people have been interviewed. The interviews have been analysed from an intersectional perspective where gender, age, marital status and longevity in Sweden appear to be concurrent categories. The results point towards tendencies of enclavisation among these young adults usually articulating experience of weak social bonding in relation to the Swedish majority population. Some informants refer to their expectations of living in bigger cities or a third country, and have plans to move as a strategy for better, more integrated and less discriminated conditions of future life. In sum, the central expectations of the interviewees on the improvement of their social citizenship conditions are the following: They want to be active citizens and are willing to contribute to the development of a more inclusive Swedish society. This thesis contributes to our current understanding of how young adults from ethnic minority backgrounds, experience social citizenship and social participation within the areas of: housing, education, labour-market, leisure and policy.

Denna rapport handlar om hur unga kvinnor och män med utländsk bakgrund i en medelstor svensk stad upplever social delaktighet. I fokus står vardagslivets sociala medborgarskap och hur människor förstår sina sociala rättigheter och skyldigheter och på vilket sätt detta påverkar deras medverkan i samhällslivet. Rapporten visar att de unga kvinnorna och männen har engagemang och uttrycker ansvarskänsla och vilja till social delaktighet i det svenska samhället. Samtidig upplever de inte alltid ett fullvärdigt socialt medborgarskap på grund av etnisk diskriminering. Helene Jacobson Pettersson är doktorand i socialt arbete vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet. Hon är anställd som universitetsadjunkt i socialt arbete vid Högskolan i Kalmar. Detta är hennes licentiatavhandling.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Mais fontes

Livros sobre o assunto "Social bakgrund"

Ordell, Susanne Björkdahl. Socialarbetare: Bakgrund, utbildning och yrkesliv. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothoburgensis, 1990.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Martens, Peter. Diskriminering i rättsprocessen: Om missgynnande av personer med utländsk bakgrund. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 2008.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Lagerlöf-Génetay, Birgitta. De svenska häxprocessernas utbrottsskede 1668-1671: Bakgrund i Övre Dalarna : social och ecklesiastik kontext. Stockholm, Sweden: Almqvist & Wiksell International, 1990.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Trulsson, Ylva Hofvander. Musikaliskt lärande som social rekonstruktion: Musikens och ursprungets betydelse för föräldrar med utländsk bakgrund. Malmö: Malmö Academy of Music, 2010.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Är du finsk, eller--?: En etnologisk studie om att växa upp och leva med finsk bakgrund i Sverige. Göteborg: Arkipelag, 2006.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Landström, Lars. Med Uppsala i centrum: Uppsala området under bronsåldern och äldre järnåldern in i vendeltid : en arkeologisk förhistoria baserad på områdets miljöförutsättningar och en GIS-utvecklad kartvärld med Mälardalen, Östersjöbäckenet och Europa som bakgrund. Uppsala: Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet, 2012.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

T, Helenius Markku Y., ed. Sosiaali- ja terveysministeriön omalääkärikokeilu: Tutkimuksen tausta, tavoitteet ja menetelmät = Social- och hälsovårdsministeriets egenläkarexperiment : bakgrund, målsättningar och metoder = Personal doctor program : background, objectives and methods of the Finnish study. Helsinki: Valtion painatuskeskus, 1987.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Oferecemos descontos em todos os planos premium para autores cujas obras estão incluídas em seleções literárias temáticas. Contate-nos para obter um código promocional único!