Bibliografias temáticas / Statligt anställda

Literatura científica selecionada sobre o tema "Statligt anställda"

Autor: Grafiati

Publicado: 23 de junho de 2021

Última modificação: 13 de fevereiro de 2022

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "Statligt anställda".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Índice

Teses / dissertações

Teses / dissertações sobre o assunto "Statligt anställda":

Hammarström, Angelica, e Victoria Sunnerhage. "Varför statligt anställda tjänstemän väljer att stanna i organisationen". Thesis, Högskolan i Gävle, Psykologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29633.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med studien var att utifrån teorin job embeddedness undersöka vilka anledningar anställda inom den offentliga sektorn med tjänstemannabefattning anser viktiga för att stanna kvar på sin arbetsplats. Studien genomfördes kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med nio stycken tjänstemän från tre olika myndigheter i Sverige. Materialet analyserades genom en teoristyd tematisk analys med tre förutbestämda huvudteman baserade på de tre dimensionerna i teorin job embeddedness. Det första temat benämndes som passform vilket representerar hur väl arbetstagaren passar in i organisationen. Det andra temat var relationer vilket beskriver de mänskliga relationerna på arbetsplatsen. Tredje temat benämns som uppoffringar vilket beskriver de risker arbetstagare skulle behöva stå inför om de bytte arbetsplats. Studien visade att valet att stanna kvar på en myndighet var en blandning av flera influenser såsom utvecklingsmöjligheter, interpersonella relationer och ett arbete som fungerar med privatlivet.

Lundberg, Mikael. "Hur påverkas pensionsåldern av centraliserad pensionsadministration för statligt anställda". Thesis, Uppsala universitet, Statistiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295531.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

En undersökning av hur pensionsåldern påverkas av centraliserad pensionsadministration har gjorts. Statens tjänstepensionsverk (SPV) har en tjänst kallad Enklare pensionshantering där SPV utför arbetsuppgifter åt statliga myndigheter som i annat fall är myndighetens ansvar. Tjänsten omfattar bland annat information och hjälp till blivande pensionärer. Skillnaden i pensionsåldern för personer som omfattats av denna tjänst respektive personer som inte omfattas av tjänsten har undersökts. Undersökningen har gjorts med hjälp av Kaplan-Meier metoden och med Cox regression. Validering av resultatet har gjorts med hjälp av simuleringar av ett urval av personer som inte skall kunna påverkas av anslutningen till tjänsten Enklare pensionshantering. Undersökningen visar att anslutningen till denna tjänst ger en lägre pensionsålder. En punktskattning av minskningen är 1.4 månader. Osäkerheten i att det är en minskning av pensionsålder är 3 %.

Gutu-Göransson, Irina. "Psykosociala faktorer i statligt anställda linjechefers arbetsmiljö : En kvalitativ studie". Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4605.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka statligt anställda linjechefers arbetsmiljö för att identifiera psykosociala faktorer som enligt forskningen är kopplade till ohälsa. I linje med tidigare forskning och gällande rättsliga regelverk undersöktes separat faktorer som har ett positivt respektive negativt samband med ohälsa. Denna indelning återspeglas i studiens frågeställningar: (1) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett positivt samband med ohälsa (krav) och i så fall vilka? (2) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett negativt samband med ohälsa (resurser) och i så fall vilka? Metod Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex linjechefer från en svensk statlig myndighet. Intervjuguiden utformades separat för varje deltagare utifrån respektive deltagares svar på ett frågeformulär som kombinerade frågorna från den svenska Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) och den långa versionen av Effort-Reward Imbalance Questionnaire (ERI-Q). Transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av en kombination av teoriledd tematisk analys, med utgångspunkt i krav-kontroll- och ansträngning-belöningsmodellerna, och induktiv tematisk analys. Studien avgränsades till individuella psykosociala faktorer som ansågs utmärkande för statligt anställda linjechefers arbetsmiljö. Resultat Linjecheferna i studien upplevde en hög arbetsbelastning, otydliga roller, motstridiga krav och krav på att dölja känslor. Samtidigt rapporterade deltagarna en hög grad av kontroll och stöd (framförallt från överordnade) samt mycket ansvar. Ansvar associerades i studien med belöning, utveckling och inflytande. Slutsats Studiens resultat tyder på att statligt anställda linjechefer upplever en rad psykosociala faktorer som har ett samband med ohälsa och som är påverkningsbara, varför studiens slutsats kan användas i myndigheters arbetsmiljöarbete. Intressanta ämnen för framtida forskning är sambandet mellan ansvar och ohälsa samt biträdande chefers exponering för faktorer som har ett samband med ohälsa. Kombination av frågeformulär och intervju som datainsamlingsmetod har i studien visat sig ha fördelar och borde testas i framtida studier.

Carlberg, Mathilda. "Förhållandet mellan arbetsrätt och straffrätt för statligt anställda : - särskilt vid åtgärder mot främlingsfientlighet inom polisen". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-41441.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

What happens when employees within the police-force make mistakes in their line of duty? This essay set out to investigate the relationship between labour law sanctions and the criminal law punishments for wrongful acts for government employees. This relationship is also set in the perspective of how acts or statements of xenophobia are handled within the Swedish police-force. Further, the essay aims to examine the principle of ne bis in idem in relation to labour law sanctions and criminal law punishment for wrongful acts, and if these two should be considered in line with this principle. Regarding the relationship between labour law sanctions and criminal law punishment for government employees, the determination for which system to use in any given situation is not fully stipulated. One key aspect is whether the act is carried out in exercise of public authority. By examining cases regarding xenophobia within the Swedish police-force one conclusion that the author has come to is that xenophobia more often is considered an insult (regulated in BrB 5:3) rather than wrongful acts in the line of duty. However, acts or statements of xenophobia are considered wrong and far away from the expected behavior of members of the Swedish police-force. By making an analogy with Swedish tax law an argument can be made that the relationship between labour law sanctions and criminal law punishment for wrongful acts is worth examining, and might not fully be in line with the principle of ne bis in idem.

Karlsson, My, e Fanny Bengtsson. "Upplevelsen av att arbeta hemifrån och hur detta påverkar välbefinnandet : En kvalitativ studie av en grupp statligt anställda under Covid-19-pandemin". Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53085.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med studien var att undersöka hur 15 statligt anställda (12 kvinnor och tre män) har upplevt sitt arbete på distans i hemmet under Covid-19 pandemin samt om detta distansarbete har påverkat deras allmänna känsla av välbefinnande. Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet till studien gjordes genom en typ av snöbollsurval. Data analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att de anställdas välbefinnande och upplevelse av att arbeta hemifrån har varit främst positivt med inslag av vissa negativa känslor och upplevelser. Det negativa har bland annat varit bristen på social kontakt och att arbetet har varit mer tillgängligt. Trots detta har fördelarna varit större, som till exempel ökad flexibilitet mellan arbete och fritid och att respondenterna har haft större möjlighet till återhämtning. Resultatet är intressant i jämförelse med tidigare forskning som har rapporterat huvudsakligen negativa upplevelser av distansarbete från hemmet.

Ljung, Evelina, e Halime Rojda Özkan. "Tjänstefel som begås av statligt anställda : En undersökning av de förhållanden som kan vara avgörande i rätten när det gäller tjänstefel av en polisman". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37764.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Vikström, Anna-Karin. "Sociala medier och statligt anställdas kritikrätt : -och yttrandefrihetens påverkan". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69598.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Många i dagens samhälle använder sig av sociala medier och användningen fortsätter att öka. De åsikter som där uttrycks kan vara av både positiv och negativ art och kan även påverka den anställdes arbetsgivare på olika sätt. Yttrandefriheten är grundlagsskyddad i Sverige och gäller gentemot det allmänna och den gäller mot det allmänna även som arbetsgivare. Mot arbetstagarens yttrandefrihet och kritikrätt står den anställdes lojalitetsplikt gentemot arbets-givaren. Frågan är vart gränsen mellan yttrandefriheten och lojalitetsplikten går för en offentligt anställd när det gäller yttranden på sociala medier och svaret på den frågan är att yttrandefriheten i de flesta fall står över lojalitetsplikten för offentligt anställda men att det kan finnas undantag.
The vast majority of the people today use social media in some form and the usage keeps growing. Opinions expressed on such arenas can be both positive and negative and even have effect on the writers employer. The freedom of speech is constitutional protected in Sweden and is applicable for the general and also for the general against the public as an employer. Against the freedom of speech and the right to criticize the public as an employer is the duty of loyalty for the employee against the employer. The question is where the line should be drawn between the freedom of speech and the duty of loyalty for a public employee regarding opinions expressed on social medias. The answer is that the freedom of speech stands over the duty of loyalty for public employees with some exceptions.

Andersson, Tina, e Matilda Sjölin. "Balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en statlig myndighet : En kvantitativ enkätstudie". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43632.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en svensk statlig myndighet. Detta gjordes genom att mäta den upplevda balansen och dess påverkan av flexibelt arbetssätt, kön, hemmaboende barn samt ledande befattning. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades ut till anställda på myndigheten och data från N = 205 respondenter analyserades med hjälp av oberoende t-test, tvåvägs-ANOVA, envägs-ANOVA samt Welch’s ANOVA. Studiens resultat både bekräftar och strider mot tidigare forskning på området och bidrar med en nutidsbild av upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en statlig myndighet. Resultatet visade signifikanta skillnader i den upplevda balansen både beträffande flexibelt arbete, kön och huruvida medarbetare hade hemmaboende barn. Inga signifikanta skillnader påvisades beträffande ledande befattning.

Berglin, &amp Hämäläinen Andreas &amp Alexander. "En revolutionär i marginalen : Anställdas uppfattning om säkerhetsarbetet och säkerhetsnivån på en statlig myndighet". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16479.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med studien är att undersöka hur anställda på en statlig myndighet upplever säkerhetsarbetet, säkerhetsnivån, samt om de anställda upplever ett säkerhetsklimat. Insamling av data har skett genom semi-‐‑strukturerade intervjuer med sex stycken anställda på en statlig myndighet. För analys av insamlad data har teorier om organisationskultur och symbolisk interaktionism använts, samt ett ramverk som integrerar säkerhetskultur och säkerhetsklimat med Scheins tre kulturella nivåer En diskussion om när människor i olika arbetsgrupper skapar olika klimat, tar upp problematiken, när en arbetsgrupp värderar och har andra attityder gentemot säkerhetsarbetet och säkerhetsnivån, än andra arbetsgrupper. Resultatet tyder på att arbetsgrupper har skiljande upplevelser av säkerhetsarbetet och säkerhetsnivån på arbetsplatsen, och visar på möjligheten av flera säkerhetsklimat i organisationen.

Lennartsson, Mathilda, e Carolina Lindelöf. "Arbets- och familjegenererade rollkonflikter i arbetslivet : Work-Life Balance bland anställda vid en statlig myndighet i Sverige". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19933.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med denna studie var att undersöka om det förelåg någon skillnad i den upplevda graden av Work-Life Balance (WLB) genom delskalorna Work-Family Conflict (WFC) och Family-Work Conflict (FWC). Mätinstrumentet baserades på Netemeyers, McMurrians och Boles (1996) indikatorer och de oberoende variablerna Arbetstidsform (förtroendearbetstid vs flexibel arbetstid), Kön (kvinna vs man), Civilstatus (i ett förhållande vs inte i ett förhållande) och Barn (inga barn, yngre barn 0-10 år, äldre barn 10 år eller äldre, både yngre och äldre barn) undersöktes. I studien deltog 114 anställda vid en statlig myndighet vid olika enheter i Sverige. Resultaten visade en huvudeffekt av arbetstidsform där anställda med förtroendearbetstid jämfört med anställda med flexibel arbetstid upplevde en högre grad av arbetsgenererad rollkonflikt (WFC). Anställda i ett förhållande jämfört med anställda som inte var i ett förhållande hade ha en högre grad av arbetsgenererad rollkonflikt (WFC). Dessutom upplevde anställda med yngre barn en högre grad av familjegenererad rollkonflikt (FWC) än anställda utan barn, med äldre barn samt anställda med både yngre och äldre barn. Resultaten visade inga köns- och interaktionseffekter.