Teses / dissertações sobre o tema "Teknologia"

Tämä kandidaatintutkielma perehtyi vakuuttavaan teknologiaan Apple Watch -älykellossa. Tutkielman ensimmäisessä osassa esiteltiin kirjallisuuskatsauksen kautta älykellojen taustaa ja tutkittava laite. Sen jälkeen luotiin katsaus vakuuttavan teknologian perusideaan ja esiteltiin Persuasive Systems Design -malli vakuuttavan teknologian sovellusten analysointiin. Toisessa osiossa suoritettiin analyysi Apple Watchin vakuuttavasta teknologiasta käyttäen PSD-mallia. Kellosta löytyi vakuuttavia ominaisuuksia aktiivisuuden kannustamiseen, käyttäjän tehtävien tuen ja vuorovaikutteisen tuen korostuessa. Pohdinnassa mietittiin älykellojen mahdollisuuksia vakuuttavina laitteina. Tutkielman motivaationa oli älykellojen yleistyminen viime vuosina, sekä niiden henkilökohtaisuus mobiililaitteina. Tutkimusmetodina toimi kirjallisuuskatsaus yhdistettynä kirjallisuuteen perustuvaan analyysiin.

Työssä tarkastellaan yrityksen toimintaympäristön muutosta pitkällä aikavälillä. Tarkastelun keskiössä on toimitusketju. Toimintaympäristön kehitysnäkymiä tarkastellaan kolmesta erillisestä näkökulmasta. Näinä näkökulmina voidaan pitää markkinoita, teknologiaa ja logistiikkaa. Miten nämä ympäristöt muuttuvat ja vaikuttavat toimitusketjun materiaali- ja tietovirtoihin? Miltä toimitusketjun ympärillä oleva toimintaympäristö näyttää vuonna 2030? Jokaisesta ympäristöstä on määritelty tekijät, jotka kehittyessään vaikuttavat toimintaympäristöön, niin positiivisessa, kuin negatiivisessa mielessä. Tarkasteltavat ympäristöjen tekijät ovat pääasiallisesti selkeitä trendejä, joiden kehityksen suunta voidaan määritellä. Kehitysnäkymistä on muodostettu tulevaisuustaulukko, joka toimii skenaarioiden pohjana ja auttaa jäsentelemään niiden muodostusta. Lopuksi on muodostettu kolme skenaariota, jotka kuvaavat tulevaisuuden toimintaympäristöä. Kaksi skenaariota muodostavat mahdolliset ääripäät ja kolmas on pyritty muodostamaan näiden kahden väliin. Skenaarioiden teemoiksi ovat muodostuneet markkinoiden ja kilpailukyvyn kehittyminen
This thesis examines developments in the company’s operating environment over a long time span. In the center of the examination is the supply chains information and material flow. The development of change in the supply chain is comprehended in three separate environments. These separate environments are seen as markets, technology and logistic. How these environments are changing and what is the impact of this change on the flows of the supply chain? What kind of operating environment can be expected for the supply chain in 2030? In each of the environments, factors of change are determined. These factors can have a positive or negative effect on the operating environment, as they develop in time. These factors are trends which direction of development is quite clear. On the basis of these factors, s cenarios are formed. Two of the scenarios project different ends of extreme. One is seen as the most negative path of development and one the most positive. The third scenario is formed in between of these extremes. The scenarios have two distinct themes. These themes can be determined to be the development of the markets and the development of competitiveness

Abstract The purpose of the research is to crystallise and test a learning model when the object of study is in an area of education called technology education. On a nominal level, it can be defined as education for a world based on technology. The starting point for the research is contemplation of everyday technological problems. Because some citizens cope with technological problems better than others, there must be differences in technological literacy. In this research these differences are assumed to be dependent on how technology is learnt. In consequence, some of us adopt technology better than others. Some people are technologically literate. The students in technology oriented teacher education are supposed to be such people, and their skills and knowledge are analysed according to the model crystallised in technology learning. To define the learning of technology in the connection of technology education, the concepts of education and technology are considered on a general level. Education is connected with skills and knowledge. The most essential thing in it is man-machine interaction. A prerequisite for its existence is technological creativity and skills and knowledge in technology. In primary and lower secondary education, knowledge and skills connected with technology are learnt in handicrafts, especially technical work, and in mathematics and science, especially physics. It should be possible to provide technological literacy through those school subjects. To make it possible to crystallise the model of technology learning in technology education using the elements described above, the concept of technology needs to be operationalised. For this purpose the content situation in Finland and western industrialised countries is analysed. This can be seen in the literature published for technology studies. For technology learning, the essential starting point is the technological substance, referring to everything that humans have created. In technology teaching it is considered on the level of "situational empiry". Appropriate methods have to be used to make technology learning efficient. In this way it is possible to reach the theoretical level of understanding in technology. This kind of know-how will increase the substance of technology education, because it is used in new learning situations. When this state of things is reached, the learner can be considered as having properly adopted technology and he can be said to be technologically literate. We can ask if technology can be adopted by any citizen in the sense of a structure crystallised for learning technology. In the Finnish circumstances, is it really about technology education, or is technology learnt as a collection of unconnected items in a technological education? To find out, the testees were subjected to tests of six and twenty tasks using an application for technology oriented teacher education. According to the test results, the skill and knowledge of the subjects compared using the elaborated model indicated that their technological literacy was more a result of technological education than technology education
Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena on kehittää ja kokeilla teoreettista mallia, jonka avulla voidaan hahmottaa teknologian oppimista, kun tavoitteena on teknologinen yleissivistys. Tässä kontekstissa teknologiakasvatus ymmärretään kasvatustieteen tutkimuskohteeksi. Nominaalisen määritelmän mukaan teknologiakasvatus on teknologiseen maailmaan kasvattamista. Tutkimuksen lähtökohtana on arkielämän teknologisten ongelmien pohdinta. Koska toiset selviytyvät teknologisista ongelmista paremmin kuin toiset, teknologisessa yleissivistyksessä täytyy olla eroja. Tutkimuksessa oletetaan, että nämä erot johtuvat teknologian oppimisesta. Oppimisen seurauksena osaa kansalaisista voidaan pitää teknologisesti sivistyneinä. Tällaisia henkilöitä oletetaan olevan teknologiapainotteisen luokanopettajakoulutuksen opiskelijoiden, joiden teknologiaan liittyviä tietoja ja välillisesti myös taitoja analysoidaan kiteytetyn teknologian oppimisen mallin perusteella. Jotta teknologian oppimista voitaisiin määrittää teknologiakasvatuksen kontekstissa, kasvatuksen ja teknologian käsitteitä tarkastellaan toistensa yhteydessä. Teknologian olemassaolon edellytys on teknologinen luovuus sekä teknologiset tiedot ja taidot. Yleissivistävässä koulussa teknologiaan liittyviä tietoja ja taitoja opitaan käsitöissä, erityisesti teknisissä töissä sekä matemaattis-luonnontieteellisissä oppiaineissa, erityisesti fysiikassa. Näiden puitteissa tulee olla mahdollista hankkia teknologinen yleissivistys. Jotta edellä kuvatuista elementeistä olisi mahdollista kiteyttää teknologiakasvatuksessa tapahtuvan teknologian oppimisen malli, teknologiakasvatuksen käsite tulee operationaalistaa. Sitä varten analysoidaan teknologian oppimisen sisällöllinen tila Suomessa ja läntisissä teollisuusmaissa. Tämä ilmenee yleissivistävää opiskelua varten julkaistusta kirjallisuudesta. Teknologisen yleissivistyksen kannalta keskeiseksi muodostuu oppimisen lähtökohta, teknologinen substanssi. Sillä tarkoitetaan kaikkea ihmisen tekemää, jota otetaan tarkasteltavaksi teknologian opetuksessa tilanteellisen empirian tasolle. Jotta oppiminen olisi tehokasta, teknologiakasvatuksessa on käytettävä siihen soveltuvia menetelmiä. Näin on mahdollista päästä teknologian teoreettiseen ymmärrykseen. Tällainen tietotaito lisää teknologiakasvatuksen substanssia, koska se on käytettävissä uusissa oppimistilanteissa. Millaista teknologinen yleissivistys on teknologian oppimisesta kiteytetyn struktuurin merkityksessä? Onko Suomen olosuhteissa kyse teknologiakasvatuksesta, vai opitaanko teknologiaa toisistaan irrallisina kokonaisuuksina teknologisen kasvatuksen puitteissa? Tämän selville saamiseksi koehenkilöiden teknologista yleissivistystä mitataan opettajankoulutukseen pyrittäessä esitettävien hakuasiakirjojen sekä kuuden ja kahdenkymmenen tehtävän testin avulla. Kun opiskelijoiden tietoja ja taitoja arvioidaan kiteytetyn oppimisen malliin perustuen, koehenkilöiden teknologisen yleissivistyksen voi kuvata ennemmin teknologisen kasvatuksen kuin teknologiakasvatuksen tulokseksi

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö. Några av de hinder som har identifierats är att då en teknologi ska börja användas i stor skala kan ny utrustning få lov att utformas och göras tillgänglig och nya logistiska nät kan behöva sättas upp för att säkerställa försörjningen av kritiska råvaror. För att kunna dra generella slutsatser behöver vidare forskning genomföras.

Teknologiers transformativa förmågor har stor potential att bidra till förändring som gynnar samhällen, miljön och mänskligt välbefinnande. Världen står idag inför många stora utmaningar som klimatförändringar och omfattande digitala förändringar. Investerare påverkar vilka teknologier som formar våra samhällen, och uppdragsdrivna aktörer, snarare än endast vinstdrivna, kan påverka framtida paradigmskiften. Trots ett ökat intresse för området ”transformativa teknologier” saknas konsensus kring grundläggande egenskaper och vad begreppet inbegriper. Avsaknaden av definierande egenskaper resulterar i att begreppet löper risk att urvattnas, vilket vidare medför negativa effekter kopplade till beslutsfattares avsaknad av praxis för att utvärdera transformativa förmågor hos teknologier. Beslutsfattare kan hjälpas av ett tydligare definierat begrepp och genom applicerbara metoder kan beslutsfattare hjälpas nå sina mål. Befintliga metoder för utvärdering av ansvarsfulla investeringar som ESG och Impact investing är inte fokuserade på teknologier och därtill finns begränsningar som gör de mindre tillämpbara i fall där transformativa teknologier är relevant. Studien bidrar till en ökad förståelse för begreppet och tillhandahåller metoder för utvärdering genom att analysera transformativa egenskaper i Industrifondens portföljbolag inom området transformativ teknologi. Det empiriska underlaget utgörs av 12 portföljbolag. Studien visar på tre dimensioner av transformativa egenskaper, value changes, mimicry och diffusion, samt bidrar med förståelse kring dess innebörd. Vidare visar studien på återkommande mönster i termer av transformativa egenskaper. Utöver bidraget kopplat till en ökad förståelse inom området ger studien förslag på hur dessa teknologier kan utvärderas samt hur utvärderingsmetoder kan tillämpas vid investeringsstrategier.
The transformative capabilities of technologies have great potential contributing to change that benefits society, the environment and human well-being. The world faces many grand challenges today, such as climate change and extensive digital change. Investors affect which technologies shaping our societies and organizations that are mission-driven, rather than entirely profit-driven, can affect the paradigm shifts that are to come. Despite an increased interest in the field of “transformative technologies”, there is a lack of consensus on basic characteristics and what the term entails. The lack of defining characteristics results in a risk of the term being diluted, which further has negative effects linked to decision-makers’ lack of approaches to evaluate transformative abilities in technologies. Decision-makers can be helped by a more defined concept, and through applicable methods, decision-makers can be helped to achieve their goals. Existing methods for evaluation of so-called “responsible investments” such as ESG and Impact investing are not focused on transformative capabilities of technologies. Furthermore, some limitations make them less applicable in cases where transformative technologies are relevant. The study contributes to an increased understanding of the concept and provides methods for evaluation by analyzing transformative capacities in Industrifonden's portfolio companies in the field of transformative technology. The empirical basis consists of 12 portfolio companies. The study highlights three dimensions of characteristics for transformative technologies, value changes, mimicry and diffusion, and contributes to an understanding of their meaning. Furthermore, the study shows recurring patterns in terms of transformative characteristics. In addition to the contribution linked to an increased understanding in the area, the study provides suggestions on how these technologies can be evaluated and how evaluation methods can be applied to investment strategies.

Abstract In order to respond to the challenges posed by technological development, new interdisciplinary concepts and methods in the fields of research and design of information and communication technology are required. The researchers in this fields have been trying to solve design problems by, for example, concentrating on designing for the user experience (UX). Nevertheless, the concept of UX has been widely disseminated and rapidly adapted in many areas of design without it being clearly defined or deeply understood. Not only theoretical study of the phenomenon is needed but also analytical tools to more comprehensively analyse and understand UX. Such an important tool would be a concept that can be used to study practical phenomena in a comprehensive manner. The theoretical objective of this thesis was to formulate a new, “expanded” concept of UX that can be used to describe human experience with technology so that both short-term and longer-term aspects of this experience can be taken into account. Based on the review of the literature, it seemed that Dewey’s concept of aesthetic experience could provide a theoretical frame of reference for an approach aiming at understanding UX in a more comprehensive manner. A broad theoretical concept, such as Dewey’s concept of aesthetic experience, is not directly applicable to empirical research, however. The practical objective of the thesis was to outline a method or a set of methods how the concept can be operationalised. A comprehensive and operational concept of UX is generated based on Dewey’s concept of aesthetic experience that is divided into two levels utilising Leontjev’s activity theory. As a result of the research, the concept of expanded user experience (eUX) and the reflective research method for studying it has been created. This research has shown that by studying longer-term UX in addition to temporal UX and by focusing on analysing the user’s activity it is possible to see a larger and more meaningful view on UX. The reflective research method is particularly beneficial as a long-term research method focusing on the everyday environments of users
Tiivistelmä Teknologian kehityksen asettamiin haasteisiin vastaaminen edellyttää uusia tieteen rajat ylittäviä käsitteitä ja menettelytapoja informaatio- ja kommunikaatioteknologian alan tutkimuksessa ja suunnittelussa. Alan tutkijat ovat alkaneet etsiä ratkaisuja suunnittelun ongelmiin mm. keskittymällä käyttäjäkokemuksen suunnitteluun. Käyttäjäkokemus käsitteen käyttö on yleistynyt ja se on omaksuttu nopeasti monilla suunnittelun alueilla huolimatta siitä, että käsitettä ei ole selkeästi määritelty tai syvällisesti ymmärretty. Käyttäjäkokemuksen tutkimuksessa tarvitaan paitsi tutkittavan ilmiön teoreettista tarkastelua, myös analyyttisiä välineitä käyttäjäkokemuksen kokonaisvaltaisempaan analysoimiseen ja ymmärtämiseen. Keskeinen väline on käyttäjäkokemuksen kokonaisvaltaista, moniulotteista ja reflektiivistä luonnetta kuvaava käsite, jonka avulla käytännön ilmiöitä voidaan tarkastella kokonaisvaltaisesti. Tämän tutkimuksen teoreettinen tavoite oli kehittää uusi ”laajennettu” käyttäjäkokemuksen käsite, jolla voidaan kuvata käyttäjäkokemusta ottamalla huomioon inhimillisen kokemuksen muodostumiseen vaikuttavia lyhyt- ja pitkäkestoisia aspekteja. Kirjallisuuskatsauksen perusteella vaikutti siltä, että Dewey’n esteettisen kokemuksen käsite voisi ratkaista useita aikaisemman käyttäjäkokemuksen tutkimuksessa ilmenneitä puutteellisuuksia tarjoamalla teoreettisen viitekehyksen lähestymistavalle, jonka tavoitteena on ymmärtää käyttäjäkokemusta aikaisempaa kokonaisvaltaisemmin. Laaja teoreettinen käsite, kuten Dewey’n esteettisen kokemuksen käsite, ei kuitenkaan ole suoraan sovellettavissa empiiriseen tutkimukseen. Näin ollen tutkimuksen käytännöllinen tavoite oli hahmotella menetelmä tai joukko menetelmiä, joiden avulla Dewey’n esteettisen kokemuksen käsite voidaan operationalisoida. Tutkimuksessa kehitetty, aikaisempaa kokonaisvaltaisempi ja operationaalinen käyttäjäkokemuksen käsite perustuu Dewey’n esteettisen kokemuksen käsitteeseen, joka on operationalisoitu jakamalla se kahteen tasoon Leontjev’n toiminnan teorian avulla. Tutkimuksen tuloksena syntyi laajennettu käyttäjäkokemuksen käsite (the expanded user experience), ja sen tutkimiseen tarkoitettu reflektiivinen käyttäjätutkimusmenetelmä (the reflective research method). Tässä tutkimuksessa havaittiin, että keskittymällä pidempikestoisen käyttäjäkokemuksen tutkimiseen hetkellisesti muodostuvan käyttäjäkokemuksen rinnalla sekä analysoimalla käyttäjän toimintaa, voidaan käyttäjäkokemus nähdä aikaisempaa laajempana ja merkityksellisempänä ilmiönä. Reflektiivinen tutkimusmenetelmä soveltuu erityisesti käyttäjien jokapäiväisessä arjessa tapahtuvaan pitempiaikaiseen käyttäjätutkimukseen

The work covered in this report includes a literature study of the diesel dual fuel technology (hereinafter referred to as DDF). The literature study covers earlier work that has been done regarding the use of compressed natural gas (CNG) and diesel in a DDF system. Moreover a one cylinder research diesel engine was fitted with a CNG fuel system for experimental testing. The installation of the engine and the test cell is described. Results from the tests are presented covering emissions, heat release and pressure traces from the DDF-concept. During the literature study it was found that most research was related to heavy duty diesel engines. The research papers covered in this report describes the main areas of interests in DDF engines including injection strategies, amount of diesel fuel ratio, low load performance, knocking, emission levels and the effect of the injector geometry. When looking at the concept of DDF engines, the main problems are poor low load characteristics and proneness to knock at high loads and emission levels. A major concern is the ability to handle the high levels of hydrocarbon emissions especially at low loads associated with low exhaust gas temperatures. The main focus of the work presented in this report has been on completing the installation of a CNG system and making it work. Although, experimental testing was performed and an injection sweep and an attempt to increase load was tested. Results from the injection sweep showed that the choice of SOI (start of injection) and the injection strategy could most likely be improved at low loads. Looking at a single injection strategy moving from SOI at 5 oBTDC to 55o BTDC lowered the nitrous oxide emissions by more than 90 % and at the same time increasing net torque. However, this is just an example of what influence the SOI has on one emission. It is believed that a multi-injection strategy could reduce the engine out emissions and at the same time improving combustion efficiency at low loads. For further work recommendations and theories of the author are presented at the end of the report.
Denna rapport inkluderar en litteraturstudie inom området ”Diesel Dual Fuel”-motorer (hädanefter kallat DDF-motorer). Rapporterna som redovisas i litteraturstudien behandlar DDFmotorer med CNG (naturgas) som huvudbränsle och diesel som tändkälla. Utöver litteraturstudien så byggdes en CNG bränsleanläggning. Bränsleanläggningen och provcellen där testerna utfördes är beskrivna i rapporten tillsammans med resultat från körningarna. Redovisade resultat visar emissioner, värmefrigörelse och cylindertryckskurvor vid körning med DDF. Litteraturstudien visade att den mesta forskningen gjorts med tunga dieselmotorer. Forskningsrapporterna som redovisas beskriver de huvudsakliga intresseområdena inom DDFteknologin. Dessa inkluderar; insprutningsstrategier, diesel/naturgas-förhållande, låglastegenskaper, knack, emissionsnivåer och dieselinsprutarens utförandes påverkan på förbränningen. DDF-motorer lider generellt av dåliga låglastegenskaper och begränsningar vid högre laster p.g.a. knack och problem med emissionsnivåer. En stor utmaning är att kunna hantera de ökade utsläppen av kolväten, speciellt vid låga laster kombinerat med låga avgastemperaturer. Det huvudsakliga arbetet har varit att slutföra och validera installationen av bränsleanläggningen. Utöver installationen och valideringen utav den så utfördes ett insprutningsvinkelsvep med dieselinsprutningen och ett försök att öka lasten med ökad mängd CNG. Resultat från insprutningsvinkelsvepet visade att valet av insprutningsvinkel och insprutningsstrategi kan förbättras. Vid en låglastpunkt som utvärderades gav insprutningsvinkelns förändring från 5 o FÖD till 55oFÖD en minskning av NOx med mer än 90 % och samtidigt en momentökning. Detta är endast ett exempel på hur valet av insprutningsvinkel påverkar ett emissionsämne. Det anses dock troligt att en flerinsprutningsstrategi skulle kunna minska råemissionerna och samtidigt minska specifika bränsleförbrukningen vid låga laster. För fortsatt arbete så presenteras rekommendationer och teorier gällande DDF-motorer och CNG-bränsleanläggningen i slutet av rapporten.

Abstract Old age brings several physical and cognitive challenges for elderly people, which complicates the utilization of modern information and communication technology (ICT) for daily task assistance and for caretakers and family support. One factor hindering the adoption of ICT is that most existing user interfaces (UIs) require prior knowledge of use metaphors that many elderly people cannot learn to master. Research on developing assistive technology exists, such as phones for the elderly, but these often have UIs that require prior knowledge and use experience. Recent research has introduced Ambient Assisted Living (AAL) concepts for users’ homes, for example projecting guidance into the environment. However, only a few empirical studies have attempted to define the type of projection-based UIs that would be intuitive for the elderly, and the system design processes that would help in developing such AAL have not been researched thoroughly. This work presents three design iterations and their empirical evaluations. From these, a body of knowledge was produced for designing and developing AALs with projected Augmented Reality (AR) UIs. The first iteration had a sentence-building UI implemented for a wearable Projector-Camera (ProCam) system, which had limits in technical suitability for the elderly. The second iteration changed the use metaphor to a simple icon-based menu, and produced a requirement guideline for UIs in AAL. In the final iteration, the wearable was replaced with a fixed ProCam, allowing the elderly to make menu selections effectively. This iteration supported sequential tasks, such as taking medicine, with visual guides. The suitability of the new UI was tested with computer literate young adults and elderly users, many of the latter having memory and motor skill limitations. The comparison showed that the two groups performed similarly; however, the elderly needed a slower and more direct interaction technique adapted to their preferences in the UI. Assistance for the sequential tasks was found feasible. This work produced a set of UI-related and technical factors that AAL designers should take into account when developing projector-based AR systems for the elderly with memory problems. In addition, this work offers suggestions on how to conduct UI testing sessions with this user group to reduce the amount of work and improve the success of the iterative development process
Tiivistelmä Ikääntyminen tuo useita fyysisiä ja kognitiivisia haasteita teknologian käytölle mikä puolestaan mutkistaa modernin informaatioteknologian käyttöä hoivatyöntekijöiden ja omaisten tukemana päivittäisten askareiden tukemisessa. Yksi este käytölle on käyttöliittyminen hallitsemiseen tarvittava osaaminen mitä vanhuksilla on haastavaa oppia. Avustavan teknologian tutkimusta on olemassa laitteille kuten vanhusten käyttöön suunnitellut matkapuhelimet jotka tarvitsevat tietämystä ja aiempia käyttökokemuksia. Uusimmat tutkimukset esittävät tietotekniikka-avusteisen asuminen mahdollisuuksia käyttäjien koteihin esimerkiksi projisoitujen opastuksien muodossa, mutta vain muutamia empiirisiä tutkimuksia on tehty määrittelemään kuinka projektiopohjaiset käyttöliittymät voisivat olla intuitiivisia vanhuksille, ja tutkimuksia kuinka näiden systeemien suunnitteluprosessit voisivat avustaa tietotekniikka-avusteisen asumisen suunnittelijoille ei ole tuotettu tarpeeksi. Tämä työ esittelee kolmen iteroinnin ja empiirisen arvioinnin luoman tietämysperustan kautta ratkaisuja systeemien suunnittelun ja luonnin tarpeisiin projektiopohjaisen lisätyn todellisuuden käyttöliittymien luomiseksi. Ensimmäisen iteroinnin tulos on lauserakenteeseen pohjautuva käyttöliittymä päälle puettavalle projektiojärjestelmälle, jonka todettiin omaavan teknisiä puutteita vanhuskäyttöön. Toinen iterointi esittelee ikonipohjaisen käyttöliittymän ja tuottaa vaatimusmäärittelyohjeistuksia käyttöliittymille. Viimeisessä iteroinnissa korvataan päälle puettava kiinteästi asennetulla järjestelmällä, joka mahdollistaa vanhuksille tehokkaamman valintamenetelmän valikoille, sekä tukee sarjamuotoisten tehtävien suorittamista visuaalisia ohjeistuksia käyttäen esimerkiksi lääkkeen annostelun tukemisessa. Käytön soveltuvuutta vertailtiin tehokäyttäjien ja vanhusten, joilla on usein motoriikan ja kognition ongelmia, kesken, ja vaikka nämä kaksi ryhmää ovat hyvin samankaltaisia on vanhuksille sopivampi menetelmä hitaampi ja perustuu suoraan interaktioon. Myös sarjamuotoisen tehtävän suorituksen tukeminen osoittautui saavutettavaksi. Tämä työ tuotti käyttöliittymien ja teknisten toteutusten suunnitteluun tarkoitettuja ohjeistuksia joita tietotekniikka-avusteisen asumisen suunnittelijoiden tulisi ottaa huomioon projektiopohjaisten lisätyn todellisuuden järjestelmien kehittämisessä muistihäiriöisten vanhusten tarpeisiin. Lisäksi suosituksia käyttäjätestien luomiseen tämän käyttäjäryhmän kesken ehdotetaan jolla voidaan vähentää työmäärää sekä parantaa oikein iteratiivista prosessia

Kandidaatintyössä käsitellään puun pienpolttoa ja siihen käytettäviä teknologioita. Työssä esitellään puun käyttöä polttoaineena, millaisia erilaisia puupolttoaineita on, puun palamista, sen vaiheita ja siitä aiheutuvia päästöjä. Työssä arvioidaan myös pienpolttoon käytettävien laitteiden etuja ja haittoja sekä niistä aiheutuvia päästöjä. Puun pienpoltto kuvataan kirjallisuuteen pohjautuen ja esitellään kirjallisuudesta löytyviä pienpolton mahdollisuuksia nykyhetkessä ja tulevaisuudessa. Työssä kartoitetaan pienpolton nykytilannetta Suomessa, ja esitellään nykyaikaisia teknologioita, joita olisi mahdollista ottaa käyttöön myös Suomessa. Myös nykyaikaisten teknologioiden ja älykkäämpien säätöjärjestelmien käyttöönoton tuomia etuja puun pienpoltossa pohditaan.

Over 50 years ago, Marshall McLuhan (2003), a specialist in communication issues, said that the world is becoming smaller and smaller every starting day, a result of the emergence of modern communication around the world. This situation has given birth to the conept `new technology´. This article will break down this new concept by looking at it through the lens of oral literature, which is used in Swahili communities. However, oral Swahili literature uses Kiswahili language, which is the languagge of communication at different levels throughout East and central Africa. The article will examine the ideals and opinions connected to oral literature described in the existing academic literature, and as one of the genres of narrative literature. It will look at the way in which the concept of new technology is explained by specialists, and in which ways this connects to oral literature. Advantages and effects which came about in the society after the coming of this notion will be discussed. The article ends with a conclusion and possible recommendations.

Vattenskärning anses generellt vara en mångsidig bearbetningsteknik med en mängd tillämpningsområden. Ren vattenskärning gör det möjligt att skära i mjuka material som gummi, medan tillsatt abrasivmedel tillåter skärning av bland annat stål och keramik. Skärningen lämnar inga restspänningar eller någon värmepåverkan i materialet. Dessutom blir ytfinheten så bra att man ofta slipper efterbehandling. Processen skapar inte heller några farliga gaser och är relativt miljövänlig. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vattenskärningstekniken, dess nuvarande samt nya tillämpningsområden. Målet har även varit att jämföra tekniken med alternativa bearbetningsmetoder för att klargöra för‐ och nackdelar mellan dessa. Detta gjordes i syfte för att undersöka vilken teknik som är lämpligast att använda beroende på egenskaper såsom material, materialtjocklek och storlek av tillverkad serie. Arbetet har skrivits från Sverige och Frankrike och därmed har man valt att undersöka ifall användningsområdena hos vattenskärning skiljer sig mellan de två länderna. För att uppnå syftet valdes tre frågeställningar för att besvara hur man utökar tillämpningsområdet för vattenskärning, vilka för‐ respektive nackdelar vattenskärning har jämfört med andra skärmetoder och hur tillämpningsområdena är annorlunda mellan Frankrike och Sverige. De huvudsakliga informationskällorna för arbetet har varit intervjuer med tillverkande företag som använder sig av vattenskärning, leverantörer av vattenskärningsmaskiner och forskningsinstitut. Teoretisk komplettering har skett i form av informationssamling från litteratur och vetenskapliga artiklar. Valda primärkällor är företagshemsidor hos aktörer inom bearbetningsindustrin. Rapporten visar att vattenskärningstekniken är applicerbar inom ett flertal industrier och att tillämpningsområdena skiljer sig mellan Frankrike och Sverige; i Frankrike används vattenskärning främst inom livsmedelsindustrin, medan den är mer utbredd inom verkstadsindustrin i Sverige. Aktörer på den svenska marknaden är skeptiska till användning av vattentryck på över 400 MPa, trots att det tyder på många fördelar. Den huvudsakliga begränsningen hos vattenskärning är tjockleken hos materialet. Vid skärning av stål över 30 mm kan strålen fördröjas och resultera i en ickeprecis skärning, ett problem som löses genom att ändra skärparametrar såsom skärhastighet eller genom snedställning av skärmunstycket. Efter en utvärdering av plasma‐, laser‐ och vattenskärning, kan man konstatera att ingen metod är direkt konkurrerande med en annan, då varje teknik lämpar sig bäst inom sitt respektive användningsområde. Teknikerna kompletterar snarare än konkurrerar med varandra.
Water jet cutting is generally considered to be a versatile processing technique with a variety of applications. Pure water jet cutting makes it possible to cut through soft materials like rubber, while an added abrasive allows cutting of including steel and ceramics. The cut leaves neither any residual stress nor heat stress in the material. In addition, the surface finish is often of high enough quality, making post treatment unnecessary. The process does not yield in any dangerous gases and is relatively environmentally friendly. The purpose of this thesis was to investigate the water jet technology, its current, as well as new application areas. The goal was also to compare the technique with alternative processing methods in order to clarify the advantages and disadvantages between them. This was done in order to investigate which technologies are most appropriate to use depending on properties such as material, material thickness and size of the produced series. This paper has been written together from Sweden and France and a choice was hence made to investigate if the uses of water jet cutting differ between the two countries. To meet the objective, three questions were used to investigate how to expand the application areas of water jet cutting, what advantages and disadvantages there are between water jet cutting and other processing methods and how the scope of its applications differs between France and Sweden. The main sources of information for the work have been interviews with manufacturing companies that use water jet cutting, suppliers of water jet cutting machines and research institutes. Research articles have been used in order to extend the range of gathered information. Among primary sources for this report were websites of companies in the processing industry. This thesis shows that water jet technology is applicable in many industries and application areas that differ between France and Sweden, in France, used water jets are mainly used in the food industry, while it is more widespread in the engineering industry in Sweden. Companies in the Swedish market are skeptical about the use of water jet cutters exceeding 400 MPa, although it suggests many advantages. The main limitation of the water jet cutting procedure is the thickness of the material. Cutting steel beyond 30 mm in thickness, can result in a stream lag by delaying the water jet and thereby induce non‐precise cutting. This problem may be solved by changing the cutting parameters such as cutting speed or by inclining the cutting nozzle. Following an evaluation of plasma, laser and water jet cutters, none of the methods is directly competing with one another, since each single cutting technique is best suited for their intended use. The techniques complement each other rather than competing with one another.

This essay is a study that takes interest in technical and technological change essential to philosophy of science. What is shown is the importance of an active attitude towards this change, by the articulation of the question: Does technical development lead to new ontological questions for science? - and by the answer that such questions do appear.

It is clear that passive assumptions in this matter might prohibit science in the proceeding search for truth.

By examples of ways in which technical development helps and challenges science, it is concluded that scrutiny of the relationship between technical development and ontological suppositions and hypotheses within science is well motivated.

Denna uppsats är en studie vilken intresserar sig för teknisk och teknologisk förändring essentiell för vetenskapsfilosofi. Det som påvisas är betydelsen av ett aktivt förhållningssätt till denna förändring, genom formuleringen av frågan: Leder teknisk utveckling till nya ontologiska frågor för vetenskapen? - och genom svaret att sådana frågor uppstår.

Det framgår att passiva antaganden angående detta kan förhindra vetenskapen i det fortskridande sanningssökandet.

Genom exempel på sätt som teknisk utveckling hjälper och utmanar vetenskapen, framträder slutsatsen att granskning av förhållandet mellan teknisk utveckling och de ontologiska antagandena och hypoteserna inom vetenskapen är väl motiverad.

Metamaterialer har blitt betraktet som et kontroversielt tema siden de ble presentert som en teoretisk mulighet av Viktor Veselago i 1969. I den senere tid har det blitt verifisert at flere fundamentale prinsipper i fysikken og optikken blir reversert eller opphevet som følge av nye ukonvensjonelle egenskaper i passive metamaterialer. Metamaterialene er opphav til nye fenomener som negativ brytning, antiparallelle hastigheter, motsatt dopplereffekt, fase- og dispersjonskompensasjon og reversering av evanescente felt. Et stort antall forbedrede tekniske applikasjoner blir mulig som følge av disse fenomenene. Fellesnevneren for disse er at når naturlige begrensninger i forbindelse med materialet kan oppheves, vil en kunne gjøre store forbedringer med tanke på størrelse, effektivitet, oppløsing og kapasitet. Utfordringer Foreløpig er det en del tekniske utfordringer knyttet til produksjon av metamaterialer i enkeltfrekvenser utover mikrobølgeregionen, og for et bredt spekter av frekvenser. Flere av utfordringene er direkte knyttet til materialene som benyttes, mens andre skyldes manglende teknologi når det gjelder produksjon. Enkelte av disse utfordringene vil trolig kunne løses i nær fremtid, mens andre fremstår som større – og foreløpig uoverkommelige – hindringer. Dagens tilgjengelige metamaterialer produseres hovedsaklig med metall som en viktig bestanddel. Dette betyr at de har virkeområde i mikrobølgespekteret, og er opphav til store tap ved optiske frekvenser. For å kunne realisere metamaterialer i et bredere frekvensspekter og særlig med tanke på det synlige spekteret, er det nødvendig å finne fram til ikke-metalliske materialstrukturer. Dessuten er dagens utforskning av magnetiske metamaterialer i terrahertzspekteret fortsatt langt unna operative løsninger. En økning i spekteret som metamaterialer kan operere i kan oppnås ved en minimalisering av strukturenes byggesteiner. Dette vil øke homogeniteten for en gitt frekvens. Bruksområder I første omgang kan det forventes at metamaterialer vil bli brukt i ulike antenneapplikasjoner. Flere forskningsgrupper arbeider for tiden med å utvikle miniatyrantenner av metamaterialer. Disse vil blant annet kunne bidra til en mer effektiv trådløs kommunikasjon, slik at det for eksempel vil bli mulig å være koblet til internett til enhver tid. Dette blir mulig fordi mikroskopiske antenner kan være festet på chips og sensorer som for eksempel kan være ”online”. Dette vil imøtegå de stadig økende kravene til små mobiltelefoner og andre portable dataenheter, samt kravene til tilgjengelighet av nettverk. Det amerikanske forsvaret arbeider også med å utvikle antenner som kan være med i kampen mot terror. Evnen til å fokusere lys og andre elektromagnetiske bølger har lenge blitt betraktet som den mest lovende egenskapen med metamaterialer. Det vil blant annet kunne føre til en mer effektiv solenergiteknologi. Det vil f. eks. også være med på å øke mengden av informasjon lagret på en CD eller DVD drastisk. Usynlighet er det feltet innen metamaterialer som sannsynligvis ligger lengst unna en realisering. Likevel har usynlighet fascinert menneskene til alle tider, så den teoretiske muligheten til å skape en usynlighetskappe og andre usynlighetskomponenter gjør at temaet får mye oppmerksomhet og omtale. Kommersialisering av forskningsresultater Kommersialisering av forskningsresultater er et nasjonalt og internasjonalt satsningsområde. Det tradisjonelle skillet mellom forsknings- og utdanningsinstitusjonenes grunnforskning og næringslivets interesseområder blir svakere, blant annet på grunn av sterkere internasjonal konkurranse og et større fokus på innovasjon og nytenkning i næringslivet. Regjeringen Stoltenberg II gir i Soria-Moriaerklæringen og i Stortingsmeldingen ”Vilje til forskning” klare signaler om at de ønsker en styrket satsning på forskning og et nærere samarbeid mellom forskningsinstitusjoner og næringslivet. Kommersialisering en krevende prosess, både tidsmessig og økonomisk, og det er derfor nødvendig med en god kommersialiseringsplan for å redusere risiko og øke sjansene for suksess. Veien fra ide til et fullt ut kommersialisert produkt er lang og kronglete med mange hindringer og utfordringer i veien. Ofte dreier det seg om flere parallelle oppgaver; finne riktige partnere, etterprøve ideens bæreevne, utvikle og modne prosjektet, beskytte og markedsføre rettighetene til sine oppfinnelser samt skaffe kapital for å sette ideen i produksjon. Goldsmiths kommersialiseringsmodell Goldsmiths kommersialiseringsmodell er utviklet av professor H. Randall Goldsmith og har oppnådd internasjonal anerkjennelse som et godt redskap for å bistå kommersialiseringsprosessen for avansert teknologi. Modellen deler kommersialiseringsprosessen inn i tre hovedfaser; utredningsfasen, utviklingsfasen og kommersiell fase. De tre fasene består av hhv. 1, 3 og 2 trinn, totalt 6. I hvert trinn skal idéen(e) vurderes og videreutvikles ut fra tre perspektiver; teknologi, marked og virksomhet. Kommersialisering av metamaterialer De ulike fremtidige bruksområdene for metamaterialer er alle tidlig i en kommersialiseringsprosess. Både materialer og konkrete produkter er teoretisk mulig å fremstille, men det finnes foreløpig få prototyper. Forskningen foregår hovedsaklig ved etablerte forsknings- og utdanningsmiljøer, men det kan forventes et tettere samarbeid med aktuelle produsenter og investorer når/hvis de teknologiske hindringene løses. Sannsynligvis vil dette skje i flere miljøer samtidig, og det vil da kunne bli en sterk konkurranse om kommersialiseringen av teknologien. Markedet for en slik teknologi er enormt, og interessen vil utvilsomt være stor hos både investorer og forbrukere. Sjekklister utarbeidet med bakgrunn i Goldsmiths kommersialiseringsmodell, tilpasset kommersialisering av metamaterialer, vil kunne brukes som et rammeverk og en veileder i forbindelse med en slik kommersialiseringsprosess.

Denna utredning har gjorts för att genomlysa en teknik som går under namnet JavaTM 2 Micro Edition (J2METM). Vårt mål var att grundligt belysa tekniken och tanken bakom J2ME samt att visa på för- respektive nackdelar med tekniken avseende prestanda och säkerhet. Ett annat mål med utredningen var att visa på praktisk användbarhet av Java i mobiltelefoner och konsekvenser på den mobila infrastrukturen. J2ME är en plattform skapad för att tillmötesgå behoven från den snabbt växande marknaden av produkter som försetts med processorkraft. Dessa datoriserade enheter är mindre än traditionella bordsdatorer och har därmed en annan typ av fysiska begränsningar i form av t.ex. minne, processorkraft, bildskärm mm. Syftet med denna plattform är att skapa en optimerad Java-miljö som lämpar sig för dessa mindre enheter. Med Java-teknologi i de mobila enheterna kan användare i större utsträckning än tidigare påverka vilka ändamål enheten ska användas för. Detta genom att ladda ner applikationer och köra dem offline eller online på den mobila enheten. Eftersom Java är ett plattformsoberoende programspråk är tanken att en applikation ska kunna köras på många olika enheter som implementerat J2ME. Mobiltelefoner med J2ME är på väg att lanseras på den svenska marknaden. Utredningen beskriver en trolig utveckling av tjänster och applikationer och vem som kommer att erbjuda dessa tjänster och applikationer för användare. Spel förväntas dominera marknaden av MIDlets till en början men vi anser att olika former av anpassade informationstjänster är det som kommer att efterfrågas av stora kundgrupper när tekniken mognat. Utredningen visar även på en del brister när det gäller portabilitet och säkerhet. Vi har kommit fram till att J2ME och profilen MIDP är tekniker som kommer att spela en stor roll i ett framtida mobilt Internet. Vi är därför övertygade om att allt fler mobila terminaler i framtiden kommer att innehålla Java-teknologi
This thesis describes and investigates a technique called JavaTM 2 Micro Edition. Our goal was to show the idea behind J2ME and the negative and positive sides that the technique brings in respect of performance and security. Another goal with the thesis was to investigate the practical usefulness of Java in mobile devices and the consequences that the technique will bring to the mobile infrastructure. J2ME is a platform created for the demands of the fast growing market of embedded devices. This type of devices are smaller than traditional desktop computers which means that they have more physical restrictions in the form of available memory, processing capacity, limited displays and so on. The purpose of the platform is to create an optimised Java-environment for this type of devices. Java-technology in mobile devices means that users, more than before, can influence what the device will be used for. This by downloading applications and run them offline or online on the mobile device. Java is not dependent of the platform that it runs on and the idea is therefore that applications shall be able to run on many different devices as long as they have implemented J2ME. Mobile phones with J2ME technology will soon be available on the Swedish market. This thesis describes possible future applications and the possible suppliers of these applications. Games are expected to dominate the market of MIDlets in the beginning, but we think that different kinds of information services will be the winner in the future. This thesis also shows some shortcomings in the form of portability and security. We have found that J2ME and the profile MIDP are techniques that will play an important role in the development of the mobile Internet. We are convinced that more and more mobile devices will be implemented with Java technology in the future.

Nya teknologier utvecklas hela tiden och ett fåtal av dessa har möjligheten att revolutionera tillvägagångssättet av hur vi gör saker. Utbildningsområdet är ett av de äldsta områdena som finns kvar även idag och som återkommande har dragit nytta av ny teknologi för att förbättra kärnkonceptet.Vår forskning täcker fenomenet virtual reality som ett supplement i utbildningen. Vi undersöker hur studenter vid Högskolan i Borås uppfattar introduceringen av denna moderna teknologi som ett hjälpmedel till deras studier. Vi använder oss utav enkäter för att samla in information, och vi fick svar från 143 studenter. Vår slutats anser att den övergripande attityden är positiv hos studenterna, samtidigt som vi behåller en viss skepticism för att detta resultat ska ligga till grund som fakta för framtida beslutstaganden.
There is a constant development of new technologies happening in the world. A handful of these are deemed to have the potential of truly revolutionizing the way we do things. The field of education is one of the oldest fields that continue to be present even today and has time and time again come to make use of new technologies that streamlines and improves upon its core concept.The research we put forward covers the case of virtual reality as an improvement into the field of education. We research how students at the University of Borås perceive the introduction of this novel technology as an aid in their studies. We utilize questionnaires in order to receive this information and received a total of 143 respondents’ answers. We conclude that the general attitude of the students is positive, while maintaining skepticism in terms of this result as a piece of document for proving the results as facts.

The capacity to extract information from vehicles has the potential to be very beneficial. Performing analysis on information about fuel usage, emission values and other driving properties of a vehicle can lead to great economic and environmental benefits.

This report contains descriptions of two prominent systems for retrieving information of this nature from a vehicle, On-Board Diagnostics and FMS-Standard, and of an implementation of FMS-Standard.

The conclusion drawn after this investigation is that these systems do indeed offer access to the benefits mentioned earlier, although to varying degrees and with differing prioritisation.

Tässä tutkielmassa selvitettiin teknologian mahdollisuuksia oppilaan liikuntamotivaation kohottamiseen. Lasten ja nuorten fyysinen epäaktiivisuus on ollut yleisen keskustelun aihe jo pitkään. Erilaisten liikuntateknologisten sovellusten uskotaan motivoivan lapsia liikkumaan, koska teknologia ja tieto- ja viestintätekniikka ovat lähellä lasten arkea. Tutkimus on tarpeellinen teknologian lisääntyvän opetuskäytön sekä liikuntamotivaation ja teknologian aihepiirissä tehdyn vähäisen tutkimuksen perusteella. Tutkielma on kirjallisuuskatsaus, jonka tarkoituksena on tutkia, miten ja millaisia erilaisia teknologisia laitteita ja sovelluksia hyödynnetään liikunnanopetuksessa oppilaiden liikuntamotivaation tukena ja sitä, miten nämä asiat voisivat vaikuttaa lapsen liikunnallisen elämäntavan muodostumiseen. Tutkielman teoreettisen viitekehyksen muodostavat motivaatio, teknologiatuettu oppiminen ja opettaminen sekä liikunnan oppiaine. Ryanin & Decin (2000) itsemääräämisteoria luo tutkielmalle motivaatioteoreettisen pohjan, jonka varassa myös liikuntamotivaation rakentumista ja siihen vaikuttamista tarkastellaan. Teknologiatuettua oppimista ja opettamista tarkastellaan sen ominaisuuksien ja peruspiirteiden lisäksi liikunnan ja motivoinnin näkökulmista. Liikunnan oppiainetta käsittelevä kappale esittää liikunnan opetuksen päätavoitteita ja esittää kirjallisuuteen nojautuvia vaihtoehtoja liikunnanopettajan mahdollisuuksista vaikuttaa oppilaan liikuntamotivaatioon. Aiemmat tutkimukset osoittavat, että useiden erilaisten teknologisten sovellusten ja laitteiden käyttö on yleistynyt liikunnanopetuksessa. Viime vuosina aiheeseen liittyvää tutkimusta on tehty enenevässä määrin. Yleisimpiä liikunnanopetuksessa käytettyjä laitteita ovat aktiivisuusmittarit, askelmittarit ja erilaiset liikuntapelit. Tutkimukset osoittavat, että teknologian avulla voidaan jakaa esimerkiksi liikuntasuoritusten vaatimustasot yksilöllisten kiinnostusten kohteiden mukaan. Muun muassa tällä tavoin madalletaan liikuntatuntien menestymisen kynnystä ja annetaan oppilaalle pätevyyden kokemuksia, jotka edesauttavat oppilaan myönteistä suhtautumista liikuntaan ja voivat myös kannustaa liikunnalliseen elämäntapaan.

3D-skrivare baserade på FDM-teknik sprider sig snabbt på marknaden på grund av kommersiell tillgänglighet, låga ingångspris och allt mer  användarvänliga enheter. I takt med att additiv tillverkning kommer allt närmare hemmet är det viktigt att veta hur vår hälsa påverkas när vi sitter intill. Partikelbaserade ämnen är en av huvudkomponenterna av luftföroreningar som idag är världens största enskilda miljöhälsorisk. Framtiden för FDM som tillverkningsmetod ser ljus ut, men är tekniken hälsomässigt ljusare än luftföroreningarna dagens masstillverkande fabriker bolmar ut? Denna studie syftar att svara på den föregående frågan med en mängd kvantitativa tester. Partikelkoncentrationer i mikrostorlek jämförs mellan olika inställningar och miljöer med hjälp av två 3D-skrivare i syfte att öka förståelsen och förebygga dessa hälsorisker. Detta projekt bygger på en förstudie (se Bilaga 1) Denna förstudie talar mer detaljerat om vad luftföroreningar är, dess negativa hälsoeffekter samt går igenom konstruktionen av partikelmätaren, vilken i denna används för att mäta partikelkoncentrationer i klassificeringarna PM10 och PM2.5. Totalt genomfördes 19 tester, varav två tester var identiska med syftet att avgöra variansen. Från testerna som jämfört två skrivare kunde medelvärden av partikelkoncentrationer i PM10 eller PM2.5 för skrivaren Stratasys Uprint SE Plus  inte urskiljas från rummens grundvärden. Skrivaren Makerbot Replicator+ visade en snittökning av partikelkoncentrationer i både PM10 och PM2.5 med 60-70% jämfört med grundvärdet. Skillnaden mellan skrivare beror främst på att Stratasys Uprint har en innesluten byggplatta, vilket Makerbot Replicator+ saknar. Partikelkoncentrationen i luften steg markant efter dörren på Stratasys Uprint öppnats och nådde då i de flesta fall värden för PM10, vilka var större än ett hos Makerbot-skrivaren identiskt test. Filamentfärg, rumsstorlek samt ventilation har också en påverkan på rummets koncentration av mikropartiklar, där ett större välventilerat rum når lägre koncentrationer än ett litet rum utan ventilation. Tyvärr har denna typ av studie har ingen standardiserad mätmetod, vilket gör att resultaten blir situationsanpassade och kan ha en varierande precision vid jämförelser mellan studier. Slutligen rekommenderar jag, utifrån studiens resultat att det kan vara värt att satsa på en innesluten skrivare ifall man under längre perioder kommer vistas i närheten av en sådan. Alternativt bör skrivaren placeras i ett ventilerat rum där man inte vistas så ofta.

Betyg 2020-08-21

I læreplanen for Kunnskapsløftet fra 2006 ble teknologi og design innført som flerfaglig emne i naturfag, kunst og håndverk og matematikk. Denne studien omhandler læreres implementering av fagområdet i undervisningen. Den tar for seg hva lærere forbinder med teknologi og design, hva de trekker fram som elevers utbytte gjennom arbeid med fagområdet, og utfordringer knyttet til iverksetting av denne typen undervisning. Studien er en fenomenologisk undersøkelse, og det ble gjennomført intervju som metode. Utvalget av intervjuinformanter består av sju lærere, hvor seks av disse arbeider med naturfag og den siste er kunst og håndverklærer. Tre av informantene jobber i ungdomstrinnet, mens de fire andre jobber på mellomtrinn i barneskolen. Resultatene fra intervjuene viser at informantene i stor grad er positive til å gjennomføre teknologi og design i undervisningen. De mener elevene kan få mye igjen for denne typen arbeid, og de peker på positive faktorer som økt motivasjon, praktisk arbeid i en teoritung skole, praktiske ferdigheter, å vise nye sider av seg selv og å reflektere rundt teorier elevene omgir seg med. Samtidig blir det ikke trukket fram konkrete kompetansemål fra læreplanen, selv om lærerne nevner flere undervisningsopplegg som eksempel. De fleste av informantene mener dette er et fagområde det kan være utfordrende å gjennomføre undervisning i. De peker på viktige momenter som har innvirkning på iverksettingen av undervisningen: lite tid til rådighet, manglende støtte fra skolens ledelse, ressurskrevende fagområde og læreres manglende kunnskap og interesse. Ut fra resultatene i denne studien viser det seg at de fleste av de deltakende lærerne ikke gjennomfører så mye undervisning i teknologi og design som de mener de burde, og skulle ønske de kunne. Det blir foreslått løsninger informantene mener kan lette arbeidet med å iverksette denne typen undervisning. Blant annet foreslår informanter at kommunene gir øremerkede midler knyttet til fagområdet, skolen ansetter lærere med faglig kompetanse, man gjennomfører prosjekter med rimelig utstyr eller oppretter teknologi og design som eget fag i skolen. Studien viser at teknologi og design i de undersøkte skolene ikke er implementert i henhold til intensjonene og læreplanen.

Abstract The purpose of this study was to describe and explain the lifestyle of residents of Lapland who have a risk of cardiovascular diseases. Moreover, the effectiveness of counseling intervention on current lifestyle and adherence to lifestyle change were studied. Participants’ self-assessed and self-reported lifestyles and how these reflect objective measurements were also investigated. The data were collected in three phases in 2007–2009: baseline (n = 53) and follow-ups at 6 months (n = 32) and 12 months (n = 34). Lifestyle intervention was carried out using Skype videocall except for one group. The data was formed of blood test results (fP-Kol, fP-Kol-HDL, fP-Kol-LDL, fP-Gluk), anthropometric (height, weight, BMI, waist circumference) and blood pressure measurements, diabetes risk test, lifestyle questionnaire, adherence to lifestyle change questionnaire and food and exercise diaries. At baseline, serum cholesterol and LDL cholesterol were raised. Participants were at least overweight; they did not exercise enough nor receive enough vegetables or fiber. The self-assessed lifestyle was contradictory to the measurement results. Factors affecting adherence to lifestyle change were the urge to take care of oneself and the responsibility for one’s health. At the 6-month follow-up, improvement in cardiovascular health was detected: the cholesterol level and diabetes risk had decreased. Waist circumference and the number of obese (BMI > 30) decreased. In addition, health-improving changes in lifestyle were detected. The usage of vegetables and berries increased and the usage of salt decreased. However, participants did not exercise enough. At the 12-month follow-up, worsening in dietary habits was detected. However, blood pressure declined and men’s waist circumference remained the same when compared to the previous follow-up. Between baseline and 6-month follow-up some improvements in cardiovascular health could be detected but they did not remain until the 12-month follow-up. Participants assessed their lifestyle to be better than what the objective measurements indicated. Factors affecting adherence to lifestyle change were self-efficacy, adherence to the given advice and guidance and concern over the current lifestyle. Participants benefited from the counseling intervention because small changes were detected towards healthier lifestyle. Lifestyles changed into healthier direction. The results of this study can be utilized when developing counseling intervention further
Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena oli kuvata ja selittää sydän- ja verisuonisairauksien riskiryhmään kuuluvien lappilaisten elintapoja ja ohjausintervention vaikuttavuutta elintapoihin ja elintapamuutokseen sitoutumiseen. Lisäksi kuvattiin tutkittavien itsearvioimia ja raportoimia elintapoja sekä verrattiin niitä objektiivisiin mittaustuloksiin. Ohjausinterventio toteutettiin videopuhelinvälitteisesti Skypellä yhtä ryhmää lukuun ottamatta. Tutkimukseen osallistui 53 työikäistä lappilaista. Tutkimusaineisto kerättiin kolmessa vaiheessa vuosina 2007–2009: nollamittaus (n = 53) sekä seurantamittaukset kuuden (n = 32) ja 12 (n = 34) kuukauden kuluttua. Tutkimusaineisto muodostui verikoetuloksista (fP-Kol, fP-Kol-HDL, fP-Kol-LDL, fP-Gluk), antropometristen mittausten tuloksista (pituus, paino, BMI ja vyötärönympärysmitta), verenpaineesta, diabeteksen riskitestistä, elintapa- ja sitoutumiskyselystä sekä ruoka- ja liikuntapäiväkirjoista. Nollamittauksessa seerumin kolesteroli ja LDL-kolesteroli olivat koholla. Tutkittavat olivat vähintään ylipainoisia, ja liikunta sekä kasvisten ja kuidun saanti oli vähäistä. Oma arvio elintavoista oli ristiriidassa mittaustulosten kanssa. Nollamittauksessa elintapamuutokseen sitouttavia tekijöitä olivat halu huolehtia itsestä ja vastuu omasta terveydestä. Kuuden kuukauden seurantamittauksessa verisuoniterveys oli parantunut kolesterolin ja diabetesriskin osalta. Vyötärönympärysmitta ja lihavien määrä (BMI > 30) väheni. Myös elintavoissa havaittiin muutoksia valtimoterveyttä edistävään suuntaan. Kasvisten ja marjojen käyttö lisääntyi sekä suolan käyttö väheni. Liikuntaa ei kuitenkaan ollut riittävästi. Kahdentoista kuukauden seurantamittauksessa todettiin ”repsahdusta” ruokailutottumuksissa. Edelliseen mittaukseen nähden verenpaine laski ja miesten vyötärönympärysmitta pysyi samana. Nolla- ja kuuden kuukauden mittauksen välillä tapahtui valtimoterveyttä edistäviä muutoksia, joista kaikki eivät ilmentyneet 12 kuukauden seurantamittauksessa. Osallistujat arvioivat elintapojaan paremmaksi kuin mittaustulokset osoittivat. Elintapamuutokseen sitoutumiseen vaikuttavia tekijöitä ovat pystyvyys, sitoutuminen neuvoihin ja ohjeisiin sekä huoli nykyisistä elintavoista. Osallistujat hyötyivät ohjausinterventiosta, sillä elintavoissa tapahtui pieniä muutoksia terveelliseen suuntaan. Tuloksia voidaan hyödyntää kehitettäessä ohjausinterventioita

This thesis investigate how energy efficient measures has spread throughout the data centers in Sweden. These questions are put up against a theoretical use of such concepts such as green IT, technological evolution, large technical systems and knowledge dissemination. These theories are used to answer the questions that are encountered during the study, such as how green IT is approached, how big of a role environmental thinking has had in the evolvement of these new technologies. The study has been conducted in a longitudinal manner, it is an observation of the phenomenon that is data centers over a longer period of time. 23 non structured interviews spanning over 27.5 hours of recorded material have been conducted alongside a study of archived material. An overview of what a data center represents is first presented and then a number of cases involving different companies is then presented to give examples of how different actors have managed their data centers. Through these examples it can be seen that working towards a more energy efficient market among data centers is something that has been going on for a long time and is gaining a lot of ground today. A lot of today’s focus is leaning towards how to use computer power as a method of becoming greener. A cyclical pattern of the large accumulation of computer power is also an important factor here were the large centralizations of computer power enables big actors to focus more on greening.

Det här kandidatarbetet syftar till att synliggöra länken mellan kroppen och narrativet, och i utförandet belysa och problematisera befintliga maktstrukturer som reproduceras i medietekniska gestaltningar. Genom begreppen situerad kunskap och embodiment reflekterar jag över ifall berättelser, likt kunskap, kan berikas genom akten av begränsning och vad som sker när berättelser färdas från sin originella kontext till en annan. Jag undersöker stereotyp representation av minoriteter så som funktionsförändrade i film, och reflekterar därefter kring mina egna försök att gestalta narrativ utanför min egen situerade kontext. Jag vill uppnå en position i mitt eget gestaltande där jag kan tala om de konstruerade verkligheter jag producerar, acceptera mitt hantverk som en makt-teknologi, och ta steg till att skapa normkritiska gestaltningar med hjälp av metoderna designfiktion och diffraktion. Genom att använda webbteknologier för att förflytta fiktiva narrativ mellan de kroppar jag har gestaltat, hoppas jag kunna reflektera över vad som gör ett narrativ universellt och när de bör ses som situerade.
This Bachelor's thesis aims to shed light on the connection between the body and the narrative, and in the execution illuminate and problematize existing power structures that are being replicated in media technical designs. Together with the terms situated knowledges and embodiment I reflect upon if stories, like knowledge, can be enriched through the act of limitation and what happens as stories are transported from their original context to another. I examine stereotypical representation of minorities in film, such as the differently abled, and thereafter reflect upon my own attempts to illustrate narratives beyond my own situated context. I aim to reach a position within my own designing where I can talk about the constructed realities that I replicate, accept my craft as a technology of power, and take steps towards creating designs that are critical of the norm, using the methods design fiction and diffraction as tools. By using web technologies to transport my fictional narratives between bodies, I hope to reflect upon what makes a narrative universal and when they are to be considered situated.

Det vi vill undersöka i denna studie är huruvida de nya moderna kommunikationsmetoderna kan hjälpa till att påverka sociala åtgärder som sociala rörelser. Det visar sig att de sociala rörelserna är nära kopplade till användningen av modern kommunikationsteknik såsom exempelvis mobiltelefoni och användning av internet, specifikt sociala nätverkssajter, när vi studerar protesterna som pågår i både Syrien, men även resten av arabvärlden under denna tidsperiod. Detta visades även när vi genomförde våra observationer på webbsidorna som mobiliserar dessa möten. Det resultatet vi fick fram var att de nya kommunikationsmetoderna och den nya utvecklade tekniken har bidragit till de kollektiva åtgärderna mellan individerna, inte minst i Syrien men även resten av arabländerna, om inte resten av hela världen. Dessa tekniska metoder har bidragit till informationsspridningen kring de pågående upploppen i Syrien där de även har fått större möjligheter att organisera, dokumentera, mobilisera och även rekrytera medlemmar till de sociala åtgärderna. De nya sociala rörelserna kunde tidigare anses vara decentraliserade, tillplattade organisationer men som idag har utvecklats till att bli en helhet som utgör ett globalt mönster utifrån de sociala rörelserna som vi studerat i Syrien och arabvärlden.

Teknologian kehittymisen myötä tietoteknisten palveluiden tarjonta laajenee ja kilpailu kovenee entisestään. Käyttäjien huomion saaminen ja heidän tarpeisiinsa vastaaminen on tietojärjestelmien tulevaisuuden kannalta ratkaisevaa. Jotta käyttäjät hyväksyvät uuden tietojärjestelmän ja alkavat käyttämään sitä, tietojärjestelmän käyttöönottoprosessin on onnistuttava. Tutkimuksen kohteena on terveys- ja hyvinvointijärjestelmään suunniteltu käyttöönottovaiheen opastava esittely, jonka tavoitteena on perehdyttää käyttäjää siihen, kuinka tietojärjestelmän toiminnot toimivat sekä siihen mitkä ovat niiden hyödyt. Tutkimuksen tavoiteena on selvittää, mitkä ovat ne tekijät tietojärjestelmän opastavassa esittelyssä, jotka vaikuttavat teknologian hyväksymiseen ja koettuun hyödyllisyyteen. Tutkimusmenetelmänä on kvalitatiivinen tapaustutkimus ja aineiston hankintamenetelmänä käytetään käyttäjätestausta ja puolistrukturoitua haastattelua. Tutkimustulosten mukaan tietojärjestelmän opastava esittely vaikuttaa käyttäjän koettuun hyödyllisyyteen ja käyttöaikomukseen sen aihealueen ollessa hyvin kohdennettu ja rajattu, sisällöltään ytimekäs, kestoltaan sopiva, vapaaehtoinen käyttää, visuaaliselta muotoilultaan miellyttävä, helppokäyttöinen sekä sen osoittaessa käyttäjälle hyödyllisiä toimintoja. Tutkimustulosten perusteella voidaan myös todeta, että terveys- ja kuntoiluaiheisen tietojärjestelmän hyväksymiseen ja koettuun hyödyllisyyteen vaikuttavat myös käyttöönottovaiheen opastetun esittelyn eri tekijät. Tärkeimmät terveys- ja kuntoiluaiheisen tietojärjestelmän hyväksymiseen vaikuttavat tekijät tämän tutkimuksen perusteella ovat sen koettu hyödyllisyys, sen koettu helppokäyttöisyys sekä käyttäjän motivaatio terveys- ja kuntoiluaihetta kohtaan. Johtopäätöksenä voidaan todeta, että hyvin suunniteltu tietojärjestelmän opastava esittely luo käyttäjälle helppokäyttöisen ja hyödyllisen mielikuvan tietojärjestelmästä, ja siten vaikuttaa myönteisesti tietojärjestelmän hyväksyntään
As technology develops the supply of different IT services increases, and therefore also competition between their providers increases. To get the users’ attention and to respond to their needs is absolutely necessary for the future of information systems. The implementation of any information system is successful only if the users accept it and start using the new information system. The subject of this study is the user onboarding created for the introduction phase of a health and wellness system. The purpose of the onboarding is to familiarize the users with how the functions of the information system work and what their benefits to the users are. The aim of this study is to determine the aspects of user onboarding that affect whether the technology is accepted and whether the users perceive it useful. The research for this study is carried out as a qualitative case study, and the method used for acquiring the research material is user testing and semi-structured interviews. According to the results of the study, the user onboarding of an information system affects the perceived usefulness of the system and the users’ intention to use the system when its subject area is well targeted and limited, the content is concise, the duration is appropriate, its use is optional, the visual design is pleasing, it is easy to use and it proves to have useful functions for the user. According to the results of this study, it can also be concluded that the design of a user onboarding has an effect on the users’ acceptance of the system and on whether they perceive it useful. The main factors that affect the acceptance of a health and fitness information system based on this study are its perceived usefulness, the perceived ease of use of the system and the users’ motivation for health and fitness. It can be concluded that a well-designed user onboarding of an information system creates a user-friendly and useful image of the system, and thus positively impacts the users’ approval of the information system

The reason for this study is to settle the balance between technology and preponderance in war. Each theory claims its own superiority to be decisive when it comes to achieving military victories, but this study will show what actually happens when the two theories are analyzed together in the same conflict. To prove the conclusions, a case-study on Operation Gazelle is used. The study will describe the theories, what a military victory is and which party in the conflict came out victorious after this specific operation. Both sides’ forces will be shown and compared. The most significant technological systems will be analysed and compared. When this is done, the victory and the theories’ importance can be explained. Operation Gazelle was an act performed by Israel in October 1973 during the conflict with Egypt. It was an attempt to cross the Suez Canal and in that way gain an improved political status during the peace negotiations that were to come. The main question that will be answered is:- Which of the two theories, numerical preponderance and technology, is decisive when it comes to achieving military goals? To answer this question three other questions are answered:- What were the numerical conditions during Operation Gazelle?- What were the technological conditions between the parties?- Which party was victorious?

The Swedish company ThermoGaia AB has sole sales rights in the Nordic region for ThermoShield® brand, which the company markets under its own brand Termoskydd. The paint is marketed with properties such as energy savings by heat reflection and solves moisture problems because the paint can both be diffusion open or closed due to climatic conditions and function like a variable vapor barrier. These unique features come from a combination of a special binder with ceramic beads. The unique properties of the color at varying humidity conditions are in particular of interest to study and evaluate, which is also the purpose of the this study. By experimentally creating two different closed climates with differentiated relative humidity between both sides of a material, concentration differences will occur in the prevailing vapor concentrations provided that constant temperature prevails. Variations in vapor levels create pressure differences that become the driving force of the moisture transport that takes place in the form of diffusion that occurs onedimensional. The method used in the study is a modified version of the standardized cup method. Periodic measurements of weight differences continued until stationary conditions were reached. The collected measurement data is then used to calculate the water vapor migration. The result of the study shows that the color has the ability to have a lower resistance if the surrounding climate has low relative humidity, the greater the concentration difference between the vapors. When the surrounding climate instead has a high relative humidity, the color showed a higher resistance when the greatest concentration difference occurs. The study's conclusion from the problem formulation is that the causal relationship between the relative humidity and water vapor migration for the color tends to change the resistance, depending on the vapor content of ambient air, provided that stationary conditions prevail.

Industri 4.0 refererar till den fjärde industriella revolutionen där fabriker inom “traditionell” industri fasas ut för att ersättas delvis eller helt med smarta lösningar i syfte att bli smarta fabriker. Med Industri 4.0 förväntas fabriker kunna uppnå en mer effektiv produktion vad gäller kapital, material och produktkvalitet. Sveriges starka ställning som industrination, ökad internationell konkurrens och klimatförändringar ökar behovet av en resurseffektiv produktion. Med det växande intresset för att anamma smarta lösningar i produktionsprocesser uppstår det problem vid implementeringsstadiet av den nya tekniken. Många företag saknar större insikt i vad en sådan implementering kräver och studier om detta har varit få, vilket har lett till brist på ingående vägledning. Detta arbete åsyftar att identifiera faktorer som lett till en lyckad implementering av smart teknologi i tillverkningsprocesser inom tillverkningsindustrin. Förhoppningen är att kännedom om dessa faktorer ska underlätta implementeringen av smart teknologi i framtiden. För att bestämma dessa framgångsfaktorer utfördes en litteraturstudie och en intervju med lastbilstillverkaren Scania. Arbetet åskådliggjorde en rad problemområden som brist på ett systematiskt tillvägagångssätt av implementeringen, avsaknad av förståelse för implementationen och tydlig vägledning till anställda från initiativtagande chefer, bristfällig kompetensutveckling inom smart teknologi och även teknisk problematik för att integrera ny teknologi i redan existerande mjukvarusystem. De framgångsfaktorer som skulle kunna underlätta vid en implementering av Industri 4.0 visade sig vara många och delades upp i fem kategorier: teknik, företagskultur och kommunikation, personal och kompetens, management och finansiell genomförbarhet. De faktorer som förekom i samtliga litteraturstudier och även i intervjun är rekrytering av rätt kompetens och utbildning för de anställda som redan arbetar i produktionen. Samtliga källor trycker alltså på vikten av att anställda ska ha rätt teknisk kompetens för att kunna implementera och arbeta med smart teknologi. Vi konstaterar att kännedom och medvetenhet om framgångsfaktorer för implementation av Industri 4.0 bör understrykas, då det kan göra skillnad för själva implementationsprocessen för anställda, chefer och för att få finansiering till projekt med smart teknologi i framtiden.
Industry 4.0 refers to the fourth industrial revolution where manufacturing factories are completely or partly replaced with smart solutions in order to become smart factories. The purpose of Industry 4.0 is to make factories more productive in order to face the challenges of our time, such as increasing international competition, climate change and to secure Sweden’s position as a strong industrial nation. When implementing smart solutions, companies face difficulties because they lack guidance, insights in what the new technology demands and standardized implementation processes. With this in mind, this study aims to identify success factors when implementing Industry 4.0 technology by studying manufacturing companies in literature and interview the truck manufacturing company Scania. Problems occuring when implementing smart solutions was among other things: a lack of a systematic way to do the implementation, lack of understanding of the purpose of the implementation and clear guidance from the management, employees’ lack of competence and development of skills in smart technology as well as integrating the new technology within existing infrastructure, i.e. IT-infrastructure. The successfactors that were derived from the result were numerous, and therefore divided into five categories: technology, corporate culture and communication, personnel and skills, management and financial feasibility.

Teknologins snabba utveckling har gett oss många bra funktioner som gör vardagen liteenklare. Identifiering kan numera ske över internet och underskrifter kan vara elektroniska. Vid köp av fastighet behöver däremot underskriften ske med “penna på papper”. Svensk rätt är idag inte utformat efter den teknologiska utvecklingen vi åstadkommit. Lagarna kring överlåtelse av fastigheter har sitt ursprung i att det förr ansågs som en större förmögenhets transaktion än vad det ses som idag. På grund av detta ville man stärka bevisen för överlåtelsen genom en fysisk underskrift för att förtydliga äganderätten samt försöka förhindra förhastade beslut. När lagarna kring fastighetsköp skapades hade man inte tillgång till den teknologi vi har idag, vilket gör det förståeligt att fastighetsöverlåtelser var tvungna att ske skriftligen.I den här uppsatsen undersöks huruvida en förenkling av processen vid fastighetsöverlåtelser skulle kunna ske genom införandet av nya teknologiska lösningar, vilka lösningar som skulle kunna användas redan idag och vilka lösningar som kräver förändring av svensk lag för att kunna införas. Undersökningen görs genom ett rättsvetenskapligt perspektiv där lagtext ligger till grund för analys och slutsats samt att jämförelser sker med Danmark, Estland, Finland och Norge. Det går att utläsa att de länder som Sverige jämförs med använder sig till större del av teknologiska lösningar vid fastighetsöverlåtelser, det går även att utläsa att en del av dessa lösningar är möjliga att använda i Sverige utan att genomföra lagändringar.Det största lagliga hinder som finns för att kunna införa tekniska lösningar är formkravet vid fastighetsöverlåtelser. De andra lagliga hinder som går att urskilja är bevittning vid ansökan om lagfart samt lagrum som förhindrar elektronisk underskrift vid uppdrags- ochdepositionsavtal. En ändring av berörda lagar innebär vid jämförelse med ovan berörda länder en besparing av tid och pengar. Det skapar mer transparenta och säkra överlåtelser samt att det utesluter det mänskliga felandet. Några nackdelar med införandet av dessa teknologiska lösningar går inte att urskilja. Således bör Sveriges lagar ändras för att kunna anpassa sig efter dagens teknologi för att kunna införa teknologiska lösningar vid fastighetsöverlåtelser.
The rapid development of technology has given us many good solutions that makes everyday life a little bit easier. Identification can now be done over the internet and signatures can be electronic. When purchasing a property, on the other hand, the signature has to be done with "pen on paper". Swedish law today is not designed according to the technological developments we have achieved. The laws concerning transfer of real estate originate from the fact that it was previously regarded as a larger wealth transaction than it is seen as today.Because of this, they wanted to strengthen the evidence of the transfer through a physicalsignature to clarify ownership and to try to prevent hasty decisions. When the laws onproperty purchases were created, they did not have access to the technology we have today, which makes it understandable that real estate transfers had to be made in writing.This paper examines whether a simplification of the process of real estate transfers could be achieved through the introduction of new technological solutions, which solutions couldalready be used today and which solutions require changes to Swedish law in order to beintroduced. The study is done from a forensic perspective where legal text is the basis foranalysis and conclusion and that comparisons are made with Denmark, Estonia, Finland and Norway. It can be seen that the countries with which Sweden is compared use a greater part of technological solutions in real estate transfers, and it can also be read that some of these solutions are possible to use in Sweden without making changes to the law.The biggest legal obstacle to being able to introduce technical solutions is the formalrequirement for property transfers. The other legal barriers that can be discerned arewitnesses in the application for “lagfart”, as well as laws that prevents electronic signatures in contract and deposit agreements. An amendment to the relevant laws, when compared to the countries above, will save time and money. It creates more transparent and secure transfers and it excludes mistakes made by men. There are no drawbacks to the introduction of these technological solutions. Thus, Sweden's laws should be amended to be able to adapt to today's technology in order to be able to introduce technological solutions in real estate transfers.

Service förknippas av de flesta med ett personligt bemötande. Samtidigt strävar företagen inom servicesektorn efter att effektivisera sina tjänster och produkter. Samhället går med teknikens hjälp mot en mer rationaliserad utveckling. En följd av utvecklingen är självbetjäningskoncepten som ökar i de olika delarna av samhället.  Genom att låta gästerna göra mycket av det som tidigare utförts av personal minskar vikten av det personliga bemötandet. Det finns hotell som helt avskaffat det personliga bemötandet och ersatt det med självbetjäningsteknologi. Uppsatsen undersöker på vilket sätt självbetjäningsteknologin påverkar hotellföretagens syn på service. Genom intervjuer med olika företrädare för självbetjäningshotell och konventionella servicehotell konstateras det att två olika syner på service existerar. Dock medför den rationella utvecklingen att servicehotellen tvingas till en större acceptans av teknologisk implementering i sin serviceleverans. På så sätt blir självbetjänings- och servicehotellens syn på service alltmer likartad.

Every year more than 6000 thefts, to a value of 1.5 billion SEK, are reported

within the Swedish building trade. Plus all the indirect costs of having the

construction site standing still.

SafeTool is a newly started company that will try to prevent this problem with

a modern technology solution.

The key to SafeTool’s solution is RFID – Radio Frequency Identification – and

the solution looks like this;

All tools are stored in a container on the construction site. Every tool is

equipped with a RFID-tag that uniquely identifies the tool. With antennas in the

container it is possible to detect when a tool is leaving the container and when

it comes back. Every worker must wear a RFID-tag so it will be possible to see

who was taking the tool out of the container. The container has no external

locks on it, but the RFID-tag works as a key. An antenna on the roof of the

container identifies the worker and automatically unlocks the door.

All the tool and personnel traffic through the door of the container are reported

to a central server via GPRS. The server stores all info in a database. The

administration of the system will be done through a website.

This paper will show how we made this solution work in practice. How we

created and programmed the client and server and the protocol that makes them

understand each other.

Sveriges Riksdag beslöt våren 2012 att även ensamstående kvinnor ska få tillgång till assisterad befruktning i Sverige. Hittills, och än så länge, har ensamstående kvinnor rest utomlands för att fertilitetsbehandlas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur solomammor (kvinnor som valt att skaffa barn som ensamstående) resonerat och resonerar kring sitt val, samt hur de ser på faderskapsprocessen och den kommande lagändringen. Deltagare söktes via en förenings Internetsajt, där medlemmarna alla är frivilligt ensamstående mammor. Fem solomammor berättade om sina resonemang i semistrukturerade intervjuer. Sedan kategoriserades, kodades och tematiserades materialet, och analyserades med hjälp av symbolisk interaktionism, värderingsförändringar och samhällsutveckling. Resultaten visar bland annat att respondenterna verkligen tänkt igenom sitt beslut att bilda familj som ensamstående förälder. De ser främst ser lagändringen som symboliskt viktig, då deras familjeform i och med denna erkänns av samhället. Respondenterna tror att donatorbrist och åldersgränser i Sverige kommer att medföra att ensamstående kvinnor även fortsättningsvis reser utomlands för assisterad befruktning. De negativa åsikter som kommit fram rör sjukvårdskontakter i Sverige och hur en del ensamstående mammor blivit bemötta av socialtjänsthandläggare. Faderskapsprocessen skulle kunna bli mer rättssäker om tydliga, nationella regler utfärdades även för faderskapsutredningar som rör donatorbarn.
The Swedish Riksdag decided in the spring of 2012 that single women also should have access to assisted reproduction in Sweden. Up until now, and so far, single women have travelled abroad for fertility treatment. The purpose of this study has been to explore how solo mothers (women who have chosen to obtain children as a single parent) reasoned and reason about this choice, and how they view the paternity process and the upcoming legislative changes. Participants were sought through an Internet site for an association where all members are single mothers by choice. Five solo mothers talked about their reasoning in semi-structured interviews. The material was then categorized, coded and thematized, and analyzed by using symbolic interactionism, changes in values and the development of society. The results show that the respondents really thought through their decision to found a family as a single parent. They see the legislative changes mainly as symbolically important, as their form of the family will be recognized by society. They believe that the lack of donors and the age limitations in Sweden will result in that single women continues to travel abroad for assisted reproduction technology. The negative opinions that have emerged during interviews are related to health care contacts in Sweden and how some single mothers have been treated by social service caseworkers. The paternity process could become more legally secure if clear, national regulations were issued also for the paternity process regarding donor children.

Konsumenter födda i generation Y är mer digitalt kompetenta i jämförelse med tidigare generationer. De har växt upp i takt med teknologins utveckling och ser inga hinder med att använda den. Denna studie behandlar därför hur olika teknologiska lösningar kan användas i fysiska modebutiker för att undersöka hur detta påverkar konsumenternas köpprocess. Personlig service utgörs vanligtvis av att personalen tar kontakt med en konsument och riktar sin uppmärksamhet gentemot denne och försöker få personen i fråga att fullfölja köpprocessen. Med olika teknologiska lösningar tillåts konsumenter däremot att genomföra denna köpprocess mer självständigt och därför har denna studie även ett serviceperspektiv där vi undersöker hur den personliga servicen förändras av teknologins inverkan. Den teknologi som specifikt har undersökts har bestått av RFID- och NFC- tekniker via pekskärmar i provrum och betalstationer. Vidare har studien innefattat dels hur konsumenter upplever dessa typer av teknologier i en fysisk modebutik och dels hur konsumenter vill erhålla personlig service. Detta har gjorts genom en enkätundersökning via Internet och en kundundersökning med intervjuer i en labbmiljö. Vårt resultat visar att konsumenterna upplever teknologin som ett uppskattat och underlättande verktyg i köpprocessen då de föredrar att genomföra köp på ett effektivt sätt och på egen hand. Fortsättningsvis ser vi att konsumenterna efterfrågar en personlig service men däremot önskas överhuvudtaget ingen mänsklig kontakt med personalen i butik.Engelsk titel (kopiera från uppsats) *: Consumer´s meeting with technology in storesEngelska nyckelord *: Technology, RFID, NFC, Omni, In-store, Buying Process, Personalized ServiceSustainable development anges som nyckelord på engelska?: NEJEngelsk sammanfattning *: Consumers born in generation Y are more digitally literate than people born in previous generations. They have grown up in pace with the development of technology and sees no obstacles with using it. This study therefore addresses how technological solutions can be used in physical fashion stores to investigate how this affects the consumer´s buying process. Personalized service usually consists of that the staff will contact a consumer and direct her attention towards the costumer in attempt to complete their buying process. With different technological solutions the consumer is allowed to perform this process more independently and therefore this study also holds a service perspective, where we examine how the personalized service is affected by the technology´s impact. The technologies that have been studied specifically consisted of RFID and NFC technologies via touch screens in fitting rooms and pay stations. Furthermore, this study includes both how consumers experience these types of technologies in a physical fashion store and also how consumers want to receive personalized service. This has been done through a survey via the Internet and through a customer survey with interviews in a lab environment. Our results show that consumers perceive the technology as a valued and facilitative tool in the buying process since they prefer to make purchases in an efficient way and by their selves. Henceforth, we can see that consumers want a personalized service but no human contact at all is desired with the staff in the fashion store.

Microsoft har utvecklat ett verktyg för informationsdelning och samarbete, detta mjukvarupaket är känt under namnet SharePoint teknologin. Vi har i detta examensarbete extraherat delarna av SharePoint teknologin. Vi fann, att paketet innefattar två huvudsakliga mjukvaruapplikationer som namnges SharePoint Services och SharePoint Portal Server 2003; vidare fann vi att SharePoint Service kan användas på egen hand, och att SharePoint Portal Server 2003 bara är en extension. I vår uppsats undersökte vi miljön som krävs för att åstadkomma en framgångsrik installation. Vi beskriver de olika systemarkitekturerna som paketet kan arbeta på och vilka andra mjukvaror som är nödvändiga för att använda SharePoint teknologin fullt ut. Vi blev inte överraskade att teknologin är baserad på en samexistens med andra Microsoft produkter, främst på Windows Server 2003 och Office 2003. Produkter från andra mjukvaruutvecklare kan bli integrerade, men grunden av teknologin baseras på Microsoft produkter. För att sätta SharePoint teknologin på prov gjorde vi en installation som innefattade en stand alone server med Windows Server 2003, SQL 2000 och Office 2003. Vi har gjort en dokumentsammanställning av installationen som innefattar detaljerad beskrivning av installationsprocedur- och konfigurations-möjligheter. Efter installationen av SharePoint Service undersökte vi funktionerna och användbarheten av SharePoint Services, genom att testa dess små interna mjukvaru-enheter kallade WebParts; alla dessa små enheter fungerar som delar, där var och en är avsedd att utföra en bestämd funktion. SharePoint använder WebParts som byggstenar vilka tillåter användaren att lätt definiera ett system, som han/hon behöver. Nästa steg var att installera SharePoint Portal Server 2003 och undersöka vilka extra finesser som tillkommer i extensionen. Vi fann att SharePoint Portal Server 2003 har exakt samma möjligheter som SharePoint Services, men är utökad med användbara finesser såsom personliga webbsidor, Target Audience och integration med andra företags mjukvara. Om man gör en extrem förenkling kan man säga att SharePoint Services, är mer avsett för småföretag och organisationer, som inte behöver samarbeta med externa källor och har alla sina resurser inom husets egna gränser. SharePoint Portal Server är inriktat på företag som har behov av samarbete inom organisationen, varhelst man befinner sig i världen. Vår uppsats involverar dock inte ett praktiskt test av huruvida SharePoint möter dessa frågeställningar. Denna uppsats gjordes med praktiska tester av WebParten och av systemen installerade på vår dator; för enkelhets skull gör vi teoretiska antaganden som baseras på det praktiska testet som gjorts för WebParten. Före sammanfattningen av våra slutsatser framlägger vi en formell Microsoft vy av SharePoint teknologin, denna används som en modell för våra tester, målet var att jämföra Microsofts vy med vårt test. Vi fann att Microsoft gjorde ett bra jobb, alla finesser som nämnts i den formella vyn är uppfyllda, men utifrån våra tester drar vi slutsatsen att detta inte är så enkelt gjort som man kan uppfatta av Microsofts skildring.
Microsoft has developed a tool for information sharing and collaboration, this software suit is known under the name SharePoint Technology. In this bachelor assignment we have extracted the parts of SharePoint Technology. We found that the suit consists of two main software applications named SharePoint Services and SharePoint Portal Server 2003, further we found that SharePoint Services can be used on its own and that SharePoint Portal Server 2003 application is only an extension. In our thesis we investigate the environment that is required to make a successful installation. We describe the different system architecture that the suit can work on and what other software is necessary to make full use of SharePoint Technology. We were not surprised that the technology is based on coexistence withother Microsoft products, mainly on Windows Server 2003 and Office 2003. Products from other software developers can be integrated but the foundation of the technology relies on Microsoft’s products. To put SharePoint Technology to the test we made an installation consisting of a stand alone server with Windows Server 2003, SQL 2000 and Office 2003. We have made a complete documentation of the installation, consisting of detailed description of installation procedure and configuration choices. After installing SharePoint Services we investigated the functions and usefulness of the SharePoint Services by testing its internal small software units called WebParts, all those small units serve as parts that are dedicated to perform a certain function. SharePoint uses WebParts as bricks that allow the user to easily define a system that he requires. Next step was to install SharePoint Portal Server 2003 and investigate what additional features come with the extension. We found that SharePoint Server 2003 has exactly the same possibilities as SharePoint Services but adds very useful features like personal webpages, target audiences and integration with other enterprise business’ software, if taken to extreme simplicity one can say that SharePoint Services is meant for smaller companies and organizations that don’t need to cooperate with external sources and have all its resources within the limits of their own house. SharePoint Portal Server is intended for companies that have the need of collaboration within organizations that are located anywhere in the world. Our thesis does not involve a practical test of whether SharePoint meets those issues. The thesis deals with practical tests of the WebParts and of the system installed on our computer, we simply make theoretical assumptions based on the practical test made to the WebParts. Before the summary of our conclusions we present a formal Microsoft view of the SharePoint Technology, this is used as a model for our testing, the goal was to compare the Microsoft view with our test. We found that Microsoft made a good job, all of the features mentioned in the formal view are covered but from our point of view it is not done as easy as one can assume.

Abstract There has been a lot of concern for the development and stay of electromechanics and metal industries in the Oulu South region lately, which has produced the motivation and rationale for this study as well. The lack of jobs forms a great problem for the development of the area and it has also generated a lot of removal of mostly young, graduated people. The main aim of this study is to find out the development process and contemporary state of those branches as well as to make a proposal for directing different development activities. The study clarifies the concept of the Oulu South region and its population, business structure and development. In addition, the development of the industries is examined both in Finland and global context. There is also a stastistics study of the industry development between the years 1993–2004 and a prediction for the future development. Besides, there was an inquiry in 51 enterprises in the region through which it was possible to clarify the business development cases not mentioned in the statistics. A case study was made in four enterprises, which made it possible to deepen the knowledge of different enterprises. The study dealt with starting up a business, its growth, contemporary views and prospects for the future. The three study components were all mutually complementary. The literature study gave some hints of what kind of actions have proved to be adequate in same kind of situations all over the world and have lead to new clusters and development processes. As a result of this study it was obvious that the electromechanics and metal industries in the region had been developing in the 1990`s and started to decline in the early 21st century. The development path seems to be quite similar in the region to that of whole Finland. The production volumes of the electromechanics in the region are more likely to decline than keep steady or even grow. This should be taken into consideration to prevent the imminent development of those industries. The enterprises within the electromechanics sector are mostly sub-contractors excluding few OEM manufacturers. The industries of the region do not have any own products even if those would strengthen their positions. It was found out through the inquiry that there was the greatest need for employees with upper secondary education. There have been many development activities to promote upper secondary education of the region and to adjust it to the demand of skilled workers. During the study there emerged no need for raising the education level in the enterprises. However, there should be research and development activities in the region. The research should be applied research serving the business sector in a concret manner and focusing on developing products and manufacturing
Tiivistelmä Elektroniikan mekaniikan valmistuksen ja metalliteollisuuden kehittyminen ja säilyminen seutukunnassa on ollut huolenaiheena Oulun Eteläisellä alueella. Se on ollut myös tämän tutkimuksen tärkeimpänä motiivina. Työpaikkojen vähäisyys on ollut jarruna alueen kehitykselle, ja se on johtanut poismuuttoon alueelta. Etenkin nuori, opiskeluansa lopettava väestö on muuttanut herkästi muualle. Työn tavoitteena oli tutkia mainittujen toimialojen kehittymistä ja niiden tilaa tutkimuskauden aikana sekä tehdä tältä pohjalta ehdotuksia kehitystoiminnan suunnasta. Tutkimuksessa esitettiin kohdealueen rajaus ja väestö, käsiteltiin alueen elinkeinorakennetta ja sen kehitystä, tutkittiin toimialan kehitystä sekä Suomessa että globaalisti ja tehtiin tilastotietoihin pohjautuva tutkimus toimialan kehityksestä vuosina 1993–2004 sekä ennuste tulevasta kehityksestä. Lisäksi alueen 51 yrityksessä suoritettiin kyselytutkimus, jonka avulla selvitettiin yrityskohtaista kehitystä niiltä osin, mitä ei ollut tilastotietojen pohjalta pääteltävissä. Case-tutkimus tehtiin neljään yritykseen, millä oli mahdollisuus syventää yrityskohtaista tietämystä toimialoilta. Siinä käsiteltiin yritysten perustamisvaihetta, niiden kasvua sekä toimialan senhetkistä tilannetta ja tulevaisuuden näkymiä. Kaikki kolme tutkimuksen osa-aluetta täydensivät toisiaan. Kirjallisuustutkimuksesta saatiin viitteitä toimista, joiden on todettu maailmalla vastaavissa tilanteissa vaikuttaneen ja jotka ovat johtaneet teollisuuskeskittymien syntymiseen ja kehittymiseen. Tutkimuksen tuloksina selvisi, että toimialan teollisuus oli alueella lisääntynyt 1990-luvulla ja kääntynyt 2000-luvun alussa laskuun. Toimialan kehitys alueella noudattelee samaa kehityskaarta kuin kommunikaatioala yleensäkin Suomessa. Elektroniikan mekaniikan valmistuksen väheneminen alueella on tutkimuksen tarkasteluvälinkin jälkeen todennäköisempää kuin sen pysyminen ennallaan saati lisääntyminen. Tulisikin pohtia sitä, miten tämä teollisuudenalan taantuminen voidaan estää tai hankkia sitä korvaavia toimialoja. Elektroniikan mekaniikan yritykset toimivat pääasiassa alihankkijoina, lukuun ottamatta muutamaa sopimusvalmistajaa. Omia tuotteita alueen teollisuudella ei juuri ollut, vaikka ne vahvistaisivat teollisuudenalaa. Kyselytutkimuksessa ilmeni, että työntekijöiden päätarve kohdistui toisen asteen koulutuksen saaneisiin henkilöihin. Toisen asteen koulutusta on alueella kehitetty, ja pyritty sopeuttamaan sitä työntekijätarpeeseen. Tutkimuksessa ei tullut esille yritysten tarvetta nostaa työntekijöidensä koulutustasoa. Alueella tulisi kuitenkin olla tutkimus- ja kehitystoimintaa. Tutkimuksen tulisi olla soveltavaa tutkimusta, joka palvelisi konkreettisesti yritystoimintaa sekä kohdistuisi tuotteiden ja valmistuksen kehittämiseen

Blockchaintekniken är omskriven och beryktat inom många olika branscher. Mycket av det som skrivs både vetenskapligt och inom övrig media har dock en spekulativ prägel och det saknas i stor utsträckning empiriska kunskaper om teknikens egenskaper i allmänhet och inom revisionsbranschen i synnerhet. Ur tidigare forskning identifieras tre nyckelbegrepp: transparens, säkerhet och effektivitet. Utifrån dessa studeras potentiella förbättringsmöjligheter inom dagens revision och vilken effekt som hade kunnat uppnås med hjälp av blockchaintekniken på desamma. Med hjälp av en kvalitativ studie där fyra respondenter intervjuades kunde studiens frågeställning besvaras. Respondenterna var yrkesverksamma revisorer på större byråer vilka selekterades utifrån noga valda kriterier. Resultatet visar att det finns områden där blockchaintekniken kan utnyttjas för att få en mer effektiv och transparent revision vilket är till fördel för det reviderade bolagets intressenter. Frågetecken kring säkerhetsaspekter angående tekniken kvarstår dock. Möjligheten att kunna granska ett bolag med hjälp av saldoavstämningar i realtid inom ett blockchain-nätverk ses som en av de största effektivitetsvinsterna som blockchain kan generera.   Studien anses bidra med en nyanserad bild av teknikens möjligheter inom revision där även dess brister identifieras. Fall- eller observationsstudier inom området behövs dock för att fastställa huruvida resultatet av denna studie tangerar med praktiken. Studien har även inte tagit hänsyn till hur en faktisk implementering av tekniken inom revision skulle kunna ske.

Bakgrund: Vårdinformatik bearbetar och för fram informatik med hjälp av teknologi.Vårdinformatiken ska vara ett stöd för att nå åtgärder inom omvårdnad. Med växandepatientgrupper ökar behovet av vårdinformatik inom omvårdnad. Syfte: Belysapatienters upplevelse av vårdinformatik inom omvårdnad. Metod: En litteraturstudiegenomfördes av nio vetenskapliga artiklar från en systematisk sökning i databaser. De vetenskapliga artiklarna analyserades med hjälp av hermeneutisk analysmetod. Resultat: Nio teman framkom; patient-vårdinformatik-bekräftelse, patient- vårdinformatik-osäkerhet, patient-vårdinformatik-tillgänglighet, patient- vårdinformatik-ovisshet, patient-vårdinformatik-tid, patient-vårdinformatik-önskemål, patient-vårdinformatik-hemmiljö, patient-vårdinformatik-personcentrerat och patient- vårdinformatik-självständigt. Patienters upplevelse är beroende av utbildning,information och bemötande i samband med vårdinformatiken. Upplevelsen avvårdinformatik kan skilja sig beroende på ålder, sjukdom, utbildning och/ ellerteknologi. Slutsats: Patienters upplevelse är viktig att belysa för att kunna utvecklautbildning, informationsdelgivning och stöd i samband med vårdinformatik. Fokus på utbildning och information bör läggas på både patienter och sjuksköterskor. Med individanpassad vårdinformatik ökar livskvalitén hos patienter.
Background: Nursing informatics process and perform informatics throughtechnology. Nursing informatics should be a support in reaching measures in nursing. With a growing population, the need for care increase and an increasing need fornursing informatics arise within nursing. Aim: Highlighting patients´ experienceof nursing informatics within nursing. Method: A literature review of nine scientificarticles was conducted from a systematic search of databases. The scientific articleswere analyzed using hermeneutic analysis. Results: Nine themes emerged; patient- nursing informatics-confirmation, patient- nursing informatics -uncertainty, patient- nursing informatics- availability, patient- nursing informatics- home environment, patient- nursing informatics- person-centered and patient- nursing informatics- independent. Patients experience of nursing informatics is dependent on education,information and treatment. The experience of nursing informatics is dependingon age, illness, training and/or technology. Conclusion: Patients experience is important to highlight in order to develop education, information, service and supportin connection with nursing informatics. Focus on education and information should be added to both patients and nurses. With individualized nursing informatics, thepatient`s quality of life increases.

The fastest growing use of electricity in buildings today is that of cooling applications. The energy used for this has more than tripled from 1980 to 2018. In Stockholm, as in many other cities, a recurrent ptoblem during summers is power peaks in the electric grid. This often leads to the purchase of non-renewable electricity instead, which in today´s society is something that is considered good.  During summer the need for cooling is at its largest, while the district heating system is almost unused that time of year, although it still keeps a high temprature. This is due to the fact that waste is being burned all year around, which provides energy to the district heating system.  This thesis aims to investigate heat-driven cooling in Stockholm, a technique that has the ability to utilize this energy. In the theory section some techniques for this have been explained - these are absorption , adsorption and evaporative methods. A case is made where it is examined approximately what traditional compressor-driven colling usually costs. This was done to get a break even cost-scenario for the heat-driven techniques. The demonstrated conclusion is that heat-driven cooling very well can be an ecenomically profitable option compared to traditional alternatives. Beyond this, heat-driven cooling also has the capability to reduce the stress on the electric grid during the summer months in Stockholm, which also contributes to, among others, positive externalities.
Kylning är den teknik som snabbast ökar elanvändningen i byggnader idag. Mängden energi som går åt till detta har mer än tripplats från år 1980 till och med 2018. I Stockholm, precis som i många städer, finns problem med att det ofta uppkommer effekttoppar i elnätet vilket kan vara problematiskt då det ofta leder till att icke-förnybar el köps in som åtgärd.  Under sommarmånaderna är behovet av kyla som störst, samtidigt är fjärrvärmenätet i Stockholm till stor del outnyttjad under denna del av året, även fast det fortfarande håller en hög temperatur. Detta då avfall bränns kontinuerligt året om, vilket tillhandahåller energi till fjärrvärmenätet.  Detta arbete syftar till att undersöka värmedriven kylning i Stockholm, som har potentialen att utnyttha denna energi. I teoridelen har några tekniker för detta gåtts igenom, vilka är absorbtion, adsorption och evaporativa metoder. Ett case har gjorts där det undersökts ungefär vad traditionell eldriven kylning brukar kosta för att få ut ett break even-scenario för de värmedrivna teknikerna.  Slutsatsen som påvisades var att värmedriven kylning mycket väl kan vara ett ekonomiskt lönsamt alternativ jämfört med traditionella alternativ. Därutöver har också värmedriven kylning möjligheten att minska belastningen på elnätet under sommaren i Stockholm, vilket indirekt bidrar till, bland flera, positiva externaliteter.

Abstract Resource allocation and interference management in wireless small cell networks have been areas of key research interest in the past few years. Although a large number of research studies have been carried out, the needs for high capacity, reliability, and energy efficiency in the emerging fifth-generation (5G) networks warrants the development of methodologies focusing on ultra-dense and self-organizing small cell network (SCN) scenarios. In this regard, the prime motivation of this thesis is to propose an array of distributed methodologies to solve the problem of joint resource allocation and interference management in SCNs pertaining to different network architectures. The present dissertation proposes and investigates distributed control mechanisms for wireless SCNs mainly in three cases: a backhaul-aware interference management mechanism of the uplink of wireless SCNs, a dynamic cluster-based approach for maximizing the energy efficiency of dense wireless SCNs, and a joint power control and user scheduling mechanism for optimizing energy efficiency in ultra-dense SCNs. Optimizing SCNs, especially in the ultra-dense regime, is extremely challenging due to the severe coupling in interference and the dynamics of both queues and channel states. Moreover, due to the lack of inter-base station/cluster communications, smart distributed learning mechanisms are required to autonomously choose optimal transmission strategies based on local information. To overcome these challenges, an array of distributed algorithms are developed by combining the tools from machine learning, Lyapunov optimization and mean-field theory. For each of the above proposals, extensive sets of simulations have been carried out to validate the performance of the proposed methods compared to conventional models that fail to account for the limitations due to network scale, dynamics of queue and channel states, backhaul heterogeneity and capacity constraints, and the lack of coordination between network elements. The results of the proposed methods yield significant gains of the proposed methods in terms of energy savings, rate improvements, and delay reductions compared to the conventional models studied in the existing literature
Tiivistelmä Langattomien piensoluverkkojen resurssien allokointi ja häiriön hallinta on ollut viime vuosina tärkeä tutkimuskohde. Tutkimuksia on tehty paljon, mutta uudet viidennen sukupolven (5G) verkot vaativat suurta kapasiteettia, luotettavuutta ja energiatehokkuutta. Sen vuoksi on kehitettävä menetelmiä, jotka keskittyy ultratiheisiin ja itseorganisoituviin piensoluverkkoihin. (SCN). Tämän väitöskirjan tärkein tavoite onkin esittää joukko hajautettuja menetelmiä piensoluverkkojen yhteisten resurssien allokointiin ja häiriön hallintaan, kun käytössä on erilaisia verkkoarkkitehtuureja. Tässä väitöskirjassa ehdotetaan ja tutkitaan hajautettuja menetelmiä langattomien piensoluverkkojen hallintaan kolmessa eri tilanteessa: välityskanavan huomioiva häiriönhallinta menetelmä langattomissa piensoluverkoissa, dynaamisiin klustereihin perustuva malli tiheiden langattomien piensoluverkkojen energiatehokkuuden maksimointiin ja yhteinen tehonsäädön ja käyttäjien allokaatio menetelmä ultratiheiden piensoluverkkojen energiatehokkuuden optimointiin. Ultratiheiden piensoluverkkojen optimointi on erittäin haastavaa häiriön sekä jonojen ja kanavatilojen vahvojen kytkösten vuoksi. Lisäksi, koska klustereilla/tukiasemilla ei ole kommunikaatiota, tarvitaan hajautettuja oppimisalgoritmeja, jotta saadaan itsenäisesti valittua optimaaliset lähetys menetelmät hyödyntäen vain paikallista tietoa. Tämän vuoksi kehitetään useita hajautettuja algoritmeja, jotka hyödyntävät koneoppimista, Lyapunov optimointia ja mean-field teoriaa. Kaikki yllä olevat esitetyt menetelmät on validoitu laajoilla simulaatioilla, joilla on voitu todentaa niiden suorituskyky perinteisiin malleihin verrattuna. Perinteiset mallit eivät pysty ottamaan huomioon verkon laajuuden, jonon ja kanavatilojen dynamiikan, eri välityskanavien ja rajallisen kapasiteetin asettamia rajoituksia sekä verkon elementtien välisen koordinoinnin puuttumista. Esitetyt menetelmät tuottavat huomattavia parannuksia energiansäästöön, siirtonopeuteen ja viiveiden vähentämiseen verrattuna perinteisiin malleihin, joita kirjallisuudessa on tarkasteltu

I de senere år har det vært stor fokus på flyplassikkerhet over hele verden. Dette ble spesielt et tema i kjøvannet av terrorangrepene på World Trade Center og Pentagon, 9/11 2001. Mange nye tiltak for å øke sikkerheten er satt til verks i ettertid, og et høyt antall sikkerhetspersonell (vektere) jobber for å sikre reisende. Jeg har gjort et case-studie av sammenhengen mellom IKT og sikkerhet på flyplasser: og da spesielt samhandlingen mellom vekter og teknologi. Oppgaven prøver å gi svar på hvordan sikkerhet skapes i denne samhandlingen, og hvordan vekterne reflekterer og gir mening til opplevelsen av sikkerhet i sikkerhetskontrollen. Hovedresultatet fra forskningsprosjektet har jeg kalt sikkerhetsmegling. Med sikkerhetsmegling mener jeg den kontinuerlige avveiningen vektere gjør mellom sikkerhetskrav nedfelt i regler og rutiner mot praktiske hensyn som gjennomstrømning og medmenneskelighet. Jeg bruker ordet megling i vid forstand da det også kan innebære kompensering for teknologien på flere områder. Jeg konkluderer med at det idag er vanskelig å skulle skape sikkerheten om man bare følger regler og rutiner. Vekterne blir ansvarliggjort for sikkerhet de ikke har mulighet til å skape. Dette gjør vekternes jobb problematisk og komplisert. De er klemt mellom teknologiske begrensninger på den ene siden, og kravet om absolutt sikkerhet på den andre siden.

Matverdikjeder stiller helt spesielle krav til prosessene som inngår i verdikjeden for at matvarene skal kunne føres trygt og effektivt til sluttkundene. Matverdikjeder skiller seg fra andre verdikjeder ved at kvaliteten på varene reduseres etter hvert som tiden i verdikjeden øker, og det er viktig at matvarene har korrekte forhold rundt seg for å opprettholde kvaliteten lengst mulig. Store mengder frukt og grønt må kastes hvert år på grunn av dårlig kvalitet som følge av uhensiktsmessige forhold under transport og lagring. Matverdikjeder er gjerne preget av høy kompleksitet, som følge av flere mindre primærprodusenter lokalisert i utkantstrøk, i tillegg til at deler av matvarene kommer fra import. Miljøforurensende utslipp kan være en konsekvens av mye logistikk og transport i forbindelse med dette. På grunn av den korte holdbarhetstiden til matvarer er gjennomstrømningen av varer høy, slik at matverdikjeden er preget av korte tidsfrister og stor vareflyt. En faktor som karakteriserer primærprodusenter kan være lav IT-støtte. Dette kan føre til visse utfordringer for resten av verdikjeden ved at merking og registrering av varer er utfordrende på grunn av manglende tilgang til teknologien eller kompetanse. Det kan videre være begrenset med ressurser og midler for å investere i dette, noe som kan føre til at primærprodusentene ikke er integrert i informasjonsstrømmen i resten av verdikjeden på lik linje med de andre aktørene. Denne oppgaven møter noen av disse utfordringene ved å foreslå en løsning som involverer å ta i bruk RFID-teknologi i verdikjeden. Følgende forskningsspørsmål har vært utgangspunkt i oppgaven:Hvordan kan RFID-teknologi benyttes til registrering av vare- og informasjonsflyten mellom primærprodusenter og grossist?Hvilke effekter kan den utviklede RFID-løsningen få i verdikjeden mellom samlingspunkt og regionlageret på Heimdal?Hvilke ressurser er nødvendige for å realisere den foreslåtte løsningen?Oppgaven er utført som et forskningsprosjekt bestående av en teoretisk del og en empirisk del. Den teoretiske delen inneholder en litteraturstudie, som resulterte i et teoretisk konsept for bruk av RFID-teknologi i verdikjeden. Den empiriske delen består av en casestudie utført i verdikjeden mellom Nordgrønt i Midt-Norge og Coops regionlager på Heimdal. Litteraturen og det teoretiske konseptet ble sammen med data fra casestudien benyttet til å utvikle en konseptuell løsning for bruk av RFID i matverdikjeden.Litteraturstudien viste at mye forskning og studier er gjort på hvordan RFID kan benyttes i matverdikjeder, men at det er utført begrenset med forskning relatert til å ta i bruk RFID-teknologi hos primærprodusenter med lav IT-støtte. En oversikt over casestudier fra litteraturen avdekket at RFID er mest benyttet for å bedre synlighet og sporing av matvarer i matverdikjeder, i tillegg til å bedre nøyaktigheten av lagerinformasjon i EDI-systemer. Dette kan gjøre gjennomstrømningen av varer raskere og opprettholde kvaliteten til matvarer lengre gjennom å benytte temperatursensorer og sporing i sanntid.Coop Norge Handel AS er en del av forbrukersamvirket i Norge, og Coop har flere regionlagre i Norge som fungerer som grossister. Denne oppgaven fokuserer på vare- og informasjonsflyten knyttet til regionlageret i Midt-Norge. Regionlageret befinner seg på Heimdal og har ca. 330 detaljister som kunder. Det ankommer ca. 2000 paller inn til lageret hver dag, og 2-300 av disse inneholder frukt og grønt. Ca. 600 tonn går ut av lageret hver dag fordelt på ca. 60 avganger. Nordgrønt er en nasjonal organisasjon som sammenfatter et utvalg av produsenter av frukt og grønt i én felles organisasjon. Nordgrønt i Midt-Norge regionen har syv samlingspunkt, hvor frakten av frukt og grønt inn til samlingspunktene blir håndtert av bøndene selv. Fra samlingspunktene blir varene transport videre til regionlageret på Heimdal med eksterne transportaktører. I casestudien ble det bekreftet at flere prosesser var preget av manuelt og tidkrevende arbeid, i tillegg til en noe komplisert informasjonsflyt relatert til ordrer og bestillinger. Videre er det en lav grad av synlighet og sporing av matvarene, og en høy andel av varene blir vraket grunnet høyt tidsbruk i verdikjeden og feil forhold under lagring eller transport.Det første forskningsspørsmålet blir besvart ved å utvikle en spesifikk løsning for hvordan RFID-teknologi kan benyttes i verdikjeden mellom samlingspunktene og regionlageret på Heimdal. Løsningen er basert på passive RFID-brikker på kassenivå. Dette gir sammen med RFID-lesere plassert flere steder i verdikjeden at informasjon om vareflyten blir fanget opp, og informasjonen blir tilgjengelig for alle aktørene i verdikjeden gjennom det sentrale EDI-systemet.Det andre forskningsspørsmålet omhandler potensielle effekter RFID-løsningen kan få i verdikjeden mellom samlingspunktet og regionlageret på Heimdal, og effektene fra det teoretiske konseptet blir diskutert i den foreslåtte løsningen. Noen av de potensielle effektene løsningen kan føre til er reduksjon av manuelt arbeid, ved at RFID-løsningen bidrar til mer automatiserte prosesser. Dette fører til en mer tidseffektiv verdikjede, redusert behov for arbeidskraft og bedre nøyaktighet i EDI-systemet, da menneskelige feil reduseres. Noen av effektene kan gi større utbytte ved at RFID blir tatt i bruk i hele verdikjeden frem til detaljist og sluttkunde. Dette er imidlertid utenfor scopet satt for oppgaven, og er et forslag til fremtidig forskning.Det siste forskningsspørsmålet ser på hvilke ressurser som er nødvendige for å realisere den foreslåtte løsningen. Ut fra det teoretiske konseptet og data fra casestudien er følgende ressurser viktige for å realisere den spesifikke løsningen: teknologi og infrastruktur som inkluderer RFID-brikker, lesere, GPS-moduler og teknologi for mobil dataoverføring fra kjøretøyer. Videre er det viktig med godt samarbeid og tillit mellom aktørene i verdikjeden for å oppnå best mulig informasjonsdeling.Den konseptuelle løsningen denne oppgaven har utviklet gir potensielt store fordeler og effekter for vare- og informasjonsflyten mellom Nordgrønt og Coop. Under casestudien ble det avdekket at Nordgrønt og Coop har et tett samarbeid, gjensidig tillit og god integrasjon, noe som ikke alltid er tilfellet i dagligvarebransjen. Videre er det små distanser i verdikjeden mellom samlingspunktene og regionlageret i Midt-Norge regionen, noe som fører til et redusert behov for sporing under transport. Effektene ved å ta bruk løsningen i andre matverdikjeder som har lengre distanser, eller ikke like tett samarbeid mellom aktørene, kan være større enn for verdikjeden studert i denne oppgaven. Løsningen kan på denne måten være et praktisk bidrag til andre regioner i Norge og utenfor landet.Leverandører av frukt og grønt utenfor Nordgrønt kan være en utfordring i forbindelse med løsningen utviklet i denne oppgaven. Disse kan ikke inkluderes direkte i løsningen siden de ikke har de samme fysiske og administrative prosessene som produsentene innenfor Nordgrønt. IFCO-kassene som løsningen foreslår skal bli integrert med RFID-brikker sirkulerer i flere verdikjeder over hele verden. Dette gir utfordringer relatert til prosessen med å integrere RFID-brikkene i kassene, på grunn av at alle kassene må integreres med RFID. Denne prosessen kan være omfattende og kostbar. For å møte denne utfordringen er en løsning der RFID-brikker og strekkoder blir skrevet ut og festet til kassene introdusert som et alternativ.

Ordet spel och dess betydelse är svårt att beskriva. Spel har många definitioner och studien kommer därför att använda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag är uppmärksammad på att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, främst för att det underlättar läsningen. Idag använder allt fler personer dator och Internet. Svenska statistiska centralbyrån SCB skrev att år 2013 så använde 7 miljoner svenskar mellan åldrarna 16-85 år datorer och Internet dagligen. Datorer, datorspel och Internet blir en allt större del av den yngre generationens vardag och det är därför viktigt att som pedagog bemöta elevernas intressen. E-sport (elektronisk sport, tävlingar i olika datorspel) blir allt mer seriösa och framträdande bland ungdomar. Stora e-sport turneringar delar ut stora prissummor och sänds och tittas på av miljoner världen över. Det blir allt vanligare att ungdomar söker en karriär i e-sport. En pedagog har som uppgift, utifrån ett learning by doing perspektiv, att skapa motivation hos eleven. Motivation är en viktig faktor för att eleven ska hitta ett intresse för att lära sig. John Dewey talar om demokratisk undervisning vilket syftar till att eleven själv tar kontroll över sin utbildning. Klassrummen blir allt mer digitaliserade eftersom fler och fler ser positiva fördelar med digitala läroplattformer, spel och Internet i undervisningen. Geografiundervisningen genomgår också en reform. Allt fler geografilärare och forskare i geografi undersöker och applicerar teknologi i undervisningen. Allt från applikationer för smartphones till 3D-virtuella världar. Applikationer med geografisk karaktär är väldigt populära och testar användarens kunskaper inom allt från naturgeografi till kulturgeografi. GIS (Geografiska informationssytem) och GPS blir allt vanligare i geografiundervisningen. GIS, som vanligtvis är en dyr teknologi, börjar bli allt vanligare i geografiundervisningen med hjälp av teknikutveckling. Google Earth, som inte är ett fullständigt GIS, är ett billigt alternativt som är användarvänligt. Många forskare menar på att pedagogen förmodligen är den viktigaste faktorn i användningen av spel. En lärare med goda kunskaper om spel, som kan bemöta elevernas intressen, har stor potential för att skapa motivation. När motivationen är skapad, finns det goda förutsättningar för att elevens kunskaper om geografi ska öka. Beroende på vilken teknologi som används i undervisningen så kan eleven lära sig olika saker. Spelet SimCity som ger användaren en förenklad version av stadsplanering och urbaniseringsprocesser kräver stor data och en analytisk förmåga. Elever som arbetar med spelet har möjligheten att utveckla sin förmåga att analysera, bearbeta och använda geografisk data. Dock är användningen av spel inte helt felfri. Spel och dess effektivitet är högst beroende av pedagogen. Att ha goda grundläggande kunskaper om GIS, datorspel och Internet ger läraren möjlighet att anpassa spel efter kurs-, och ämnesplaner. För att ett spel ska ha framgång i geografiundervisningen krävs det att pedagogen har god kunskap i spel för att bemöta elevernas intressen. En pedagog måste också anpassa spel efter kurs-, och ämnesplaner så att eleverna får den undervisningen som är nödvändig.

This essay explored gendered embodiement within the practice of kinbaku, also called shibari or Japanese rope bondage. The research has been done within the Swedish kinbaku community using ethnographic methods consisting of interviews with practitioners of kinbaku and complete participation observations. By using phenomenology of touch as a methodological and theoretical approach together with theories of somatechnics the intimate experiences and relationships practitioners have to kinbaku, the practice of rope bondage can be understood as processes of embodiement through affect, sensation and technology. By using this understanding of kinbaku questions are asked about how these embodied positions are gendered and further what possibilities, restrictions and potential of renegotiating these positions are embedded within the practice.

Prodma i Mariestad tillverkar flertalet vitvaror, bland dessa är torkskåpet en viktig produkt. Tillverkningsprocessen inbegriper stansning, bockning, pulverlackering och montering på plats. Produktionstempot är högt och det finns inte stor tolerans för brister inom viktiga processer. Examensarbetet har utförts för att utreda om det finns möjlighet att implementera vision-teknologi för att avläsa produktens orientering, denna information kan senare används för att justera processer med brister. Genom att utföra problemlösningsmetodik i form av DMAIC analyseras produktionen och de väsentliga faktorerna som orsakar missförhållandena separeras för vidareanalys. Under arbetes gång efterforskas olika metoder för att hantera avläsningen genom att laborera på videomaterial inhämtat under pågående produktion. Efter genomförd studie kunde ingen korrelation mellan kvalitetsbrister och produkterna orientering påvisas. Arbetet visar att det är möjligt att avläsa vinkel på produkter.
Prodma in Mariestad produces several appliances, among these the drying cabinet, the manufacturing process includes cutting, bending, powder coating and assembly, which is done on location. The Production rate is high and there isn’t much room for fault in important processes. The degree project has been done to conclude if it is possible to implement vision-technology to measure products orientation, this information can then be used to adjust faulty processes. By using problem solving methodology in the form of DMAIC the production is analyzed to separate the important factors that can result in faults for further analysis. Through the use of videos recorded in ongoing production, different methods for measuring an angle are analyzed. After the project was concluded there was no proven correlation between the angle and any known defects. The work done proves that it is possible to measure an angle of products.

Kalla krigets slut kom att innebära en ökad andel militära försvarsomställningar. Ända sedan dess har det rått delade meningar i forskarvärlden angående hur militära försvarsomställningar ska förklaras; Farrell och Terriff är några av de forskare som försökt förklara dessa genom att skapa en teoretisk förklaringsmodell. Den teoretiska förklaringsmodellen utgår ifrån tre förklarande kategorier: teknologibaserade, politiskastrategiska och kulturbaserade. För att uppfylla syftet med denna uppsats genomfördes en teoriprövning med Farrell och Terriffs teoretiska förklaringsmodell som utgångspunkt för att testa om den kunde förklara den svenska försvarsomställningen. För att kunna genomföra teoriprövningen genomfördes en motivanalys av proposition 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020. Utifrån det analyserade materialet drogs slutsatsen att den teoretiska förklaringsmodellen kunde förklara den svenska försvarsomställningen, främst genom politiska-strategiska orsaker, men att den behöver utvecklas ytterligare för att på ett mer strukturerat och omfattande sätt kunna förklara försvarsomställningar.

En IT-styrd lager och orderhantering är idag vanligt, metoden för att ta emot leveranser har dock sett likadan ut länge. Man använder sig oftast av streckkoder/QR-koder eller rent manuell hantering med penna och papper. Radio frequency identification (RFID) möjliggör en trådlös och autonom avläsning av gods som är taggade. Tekniken har funnits länge men har under senaste år visats sig få en mer positiv trend, där mer och mer objekt blir taggade. Samarbetspartnern i denna studie Fiskarhedenvillan använder sig idag av ett helt manuellt system för inleveranser av gods på deras distributionscentral. De vill nu börja deras digitalisering av distributionscentralen genom att undersöka möjligheten att införa ett RFID-system som metod för hantering av gods vid inleveranser. Denna studie har i samarbete med Sogeti och Fiskarhedenvillan genomförts för att identifiera möjligheter och faktorer och undersöka ifall en implementation är möjlig. Intervjuer har genomförts med nyckelpersoner inom vad som kallats ”världens bästa RFID-projekt”. Från slutsatserna identifieras ett antal utmaningar kring processer av flöden som måste uppdateras för att kunna dra full nytta utav ett RFID-system. Vidare så blir RFID teknik som metod för inleverans av gods sällan mer effektivt, man måste också börja kolla på arbetssätt och börja utveckla de nuvarande processerna för att kunna utnyttja fördelarna med RFID. Då möjligheten att gardera sig mot en icke fulländad logistik-kedja med kombinerad tagg/streckkods-etikett samtidigt som mer och mer blir taggat gör det att RFID-system blir mer direkt användbara. Implementeringar underlättas av befintliga beprövade standarder. Kritiska faktorer att beakta inför implementering innebär bland annat omgivningsanalys och att implementeringar utav RFID-system ofta har stor inverkan på hela kedjan. Vidare identifieras möjligheter som tidigare beprövade system och en positiv trend för implementeringar inom RFID-tekniken.
An IT-controlled warehouse and order management is today common, however, the method for receiving deliveries has looked the same for a long time. You usually use bar codes / QR codes or purely manual handling with pen and paper. Radio frequency identification (RFID) enables a wireless and autonomous reading of goods that have been tagged. The technology has been aorund for a long time but has been shown to have a more positive trend in recent years, where more and more objects are being tagged. The partner in this study Fiskarhedenvillan today uses a completely manual system for deliveries of goods at their distibution center. They now want to start their digitalization of the distribution center by examining the posibility of introducing an RFID-system as a method for hondling goods at deliveries. This study, in collaboration with Sogeti and Fiskarhedenvillan, has been carried out to identify opportunities and factors and to investigate wether an implemantation is possible. Interviews have been conducted with key personell within what has been called ”the world’s best RFID project”. From the conclusions, a number of challenges are identified around processes of flows that must be updated to be able to take full advantage of an RFID system. Futhermore, RFID technology as a method for receiving goods rarely becomes more efficient unless the processes between flows are changed or updated, and the working methods should also be looked upon to be able to utilize the advantages of RFID. Since the possibility of gourding against an uncompleted logistics chain with a combined tag / barcode label at the same time as more and more objects are being tagged, it makes RFID systems more directly usable. Implementations are facilitated by existing proven standards. Critical factors to consider prior to implementation include environmental analysis and that implementations of RFID systems often have a great impact on the entire chain. Furthermore, opportunities are identified as previously proven systems and a positive trend for implementations in the RFID field.

CAD-samordning eller ”digital samordning”, används inte endast inom byggbranschen. Allastora projekt som görs med CAD-program inom produkttillverkning och produktutvecklingkräver maximal noggrannhet i mätdata. Teknologin tar jämna steg mot en programutvecklingsom blir alltmer komplex och kan i vissa fall upplevas som komplicerad och merproblematisk. Man behöver däremot inte stora kunskaper om CAD-användning för att förståatt en mer kontrollerad och strukturerad CAD-samordning som samordnar all CAD-relateradinformation efter rutiner och krav bidrar till tidsbesparingar. Alla projektörer arbetar däreftermed korrekta och enhetliga handlingar vid varje given tidpunkt. En del av de ritningar somanvänds idag finns enbart i pappersformat, en del i enklare CAD-format eller så finns ingaritningar alls. CAD-samordning inom byggbranschen kommer därför att vara minst lika viktigoch nödvändig i framtiden som den är idag.De flesta byggprojekt görs idag med 2D- och/eller 3D-teknik. Fastighetsägare/förvaltare harinsett hur viktigt det är med CAD-samordning och användandet av en CAD-kravspecifikation.Det krävs därför en klar gemensam målbild hos alla inblandade och intresserade parter inombyggbranschen.Samtidigt som programmen kan tänkas bli mer informationsbärande med tiden, har vissabyggprojekt börjat ta stora steg från vanlig CAD-projektering till BIM–projektering.Problemet är inte hur man ska tillämpa och använda dessa framtida projekteringsprogram,utan mer på hur man ska samordna den digitala informationen. BIM är ett sätt att hanteraobjektorienterad information på ett mer koncentrerat och kontrollerat sätt. Särskilt när mananvänder sig av parametrisk modellering. När ändringar görs på ett byggsegment i modellenoch resterande segment uppdateras automatiskt, medför att alla aktörer som medverkar ochberörs av särskilda ändringar alltid bör ha riktiga och uppdaterade handlingar. En CADsamordnaresom utvecklar och skaffar sig tidig erfarenhet kring denna arbetsprocess bordeklarar av att samordna information som ständigt uppdateras.För många projektörer är BIM relativt nytt men de är väldigt positiva och öppna för nyaprojekteringssätt. Det ser ut som om CAD-samordnaren i framtiden kommer att kallas för”BIM-samordnare”, vilket i sin tur skapar en utvecklingsmöjlighet för alla CAD-samordnare.CAD-samordning – en arbetsprocess mot en oundviklig evolution parallellt med teknologin4I flera fall är projektörer optimistiska när det gäller tidsplanering och kostnadsräkning, vilketkan undvikas då denna information kan tas fram med hjälp av 4D- och 5D-modellering.Beställaren får en översikt över hur mycket bygget kommer att kosta och hur mycket tid varjebyggdel kommer att kräva redan under projekteringsskedet. Entreprenörer kan göramängdberäkningar och utforma sina materiallistor. Entreprenörer vill även lägga fokus på attbeställa och hantera 3D-projektering, samordning i 3D och kalkyl i 3D. På så sätt kanentreprenörer uppnå högre engagemang, ökad produktivitet och färre revideringar.Förvaltarna kan få ut stora förtjänster med att få in ritningar och handlingar av god kvalitésom de kan använda sig av under hela byggnadens livscykel. De kan spara pengar och tid dåde slipper bekosta sig för efterbearbete. De har dessutom möjlighet att med hjälp av rättinformation i modellerna, snabbare hämta den information som en hyresgäst eller kundbehöver, vilket ger flera nöjda kunder.Att ändra på arbetssättet som man är van vid är aldrig lätt och att förespråka för BIM är ettstort steg för vissa parter, även om 5-10 % av byggprojekten idag görs i BIM. Nya och relativtstora projekt bör därför göras med 4D- eller 5D-teknik. Renodlad BIM-projektering är ganskaoprövad men fördelarna inom parametrisk modellering bör nå fram till projektörer ochsamordnare som vill utvecklas som ett steg mot framtiden och BIM.
CAD coordination or ”digital Coordination” does not mean that it is only used in theconstruction industry. All major projects are made with CAD-software in productmanufacturing and product development, requiring the utmost precision in the measurementdata. The technology takes pace against a program that is becoming increasingly complex andmay be seen as complicated and more problematic. You do not need much knowledge aboutCAD-use to understand that a more controlled and structured CAD-coordination, whichcoordinates all CAD-related information following procedures and requirements contribute totime savings. All planners are working then with the correct and consistent documents at anygiven time. Some of the drawings used today only exist on paper, some in simple CADformat,or there are no drawings at all. CAD-coordination in the construction industry will beat least as important and necessary in the future as it is today.Most construction is done today with 2D- and/or 3D-technology. Property owners/managershave realized the importance of CAD-coordination and use of a CAD-specification. Thisrequires a clear and shared goals of all involved and interested parties in the constructionindustry.While the programs might get more information-bearing, over time, some constructionprojects begun to take steps from simple CAD-design to the BIM-design.The problem is not how to apply and use these future designprograms, but more on how tocoordinate the digital information. BIM is a way to manage object-oriented information in amore focused and controlled way. Especially when we use the parametric modeling. Whenchanges are made to a construction segment in the model and the remaining segments getsupdated automatically, implies that all actors involved and affected by specific changesshould always have correct and updated documents. A CAD-coordinator who develop andacquire early experience of this process should be able to coordinate information which isconstantly updated.For many planners BIM is relatively new, but they are very positive and open to newdesignways. It seems that the CAD-coordinator will in future be known as "BIMcoordinator",which in turn creates a development opportunity for all CAD-coordinators.In several cases, planners are optimistic about the timing and cost benefits, which could beavoided since this information can be obtained by means of 4D- and 5D-modeling. Thecustomer may get an overview of how much the construction will cost and how much timeCAD-samordning – en arbetsprocess mot en oundviklig evolution parallellt med teknologin6each construction segment will require during the design stage. Entrepreneurs can makevolume calculations and organize their material lists. They also want to focus on ordering andmanaging 3D-design, coordination in 3D and calculatio in 3D. This allows contractors toachieve greater commitment, increased productivity and fewer revisions.Managers can get great benefit with drawings and documents of good quality that they canmake use of throughout the buildings lifecycle. They can save money and time when they donot need to pay for post processing work. They also have the option of using the rightinformation in the models by downloading the information that a tenant or customer needs,resulting in more satisfied customers.Changing the approach that is used is never easy and to advocate for BIM is a big step forsome parties, although 5-10 % of construction projects today are made in BIM. New andrelatively large projects should therefore be done with 4D- or 5D-technology. Pure BIMdesignis relatively untested, but the benefits of parametric modeling should reach theplanners and coordinators who want to develop as a step towards the future and BIM.