Siga este link para ver outros tipos de publicações sobre o tema: Typografia.

Teses / dissertações sobre o tema "Typografia"

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Veja os 50 melhores trabalhos (teses / dissertações) para estudos sobre o assunto "Typografia".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Veja as teses / dissertações das mais diversas áreas científicas e compile uma bibliografia correta.

1

Nyström, Erika. "Typografisk makt : Hur värderas typografi?" Thesis, Konstfack, Grafisk Design & Illustration, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6877.

Texto completo da fonte
Resumo:
Typografi finns överallt. Det är en del av grafisk formgivning som är ramverket som vi på olika plattformar i media och i stadsbilden blir tilltalade och därigenom förstår omvärlden. Typografi påverkar i stor utsträckning hur vi tolkar ett innehåll och hur vi värderar allt från människor till åsikter. I mitt examensarbete "Typografisk makt" undersöker jag relationen mellan samhällets värderingar och typografi. Varför tar vi vissa typsnitt på allvar och andra ses som oseriösa? Jag har skrivit en essä och presenterar texten i två publikationer där jag med formgivningen vill kommentera olika sätt att förhålla sig till idéer om hur typografi bör fungera och se ut. I essän tar jag upp historiska aspekter som påverkat hur typografi värderas. Jag försöker även bena ut vilken roll egenskaper kopplade till kön har för roll i hur typografi värderas.
Typography is everywhere. It speaks to us and makes us understand the world. Why do we regard some typefaces as serious/professional and some as less serious? My project is an investigation of the relation between the values of society and typography.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Ahlberg, Ted. "Typografi och läsbarhet för mobila enheter : En studie i hur typografiska element påverkar läsandet på mobila enheter". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43603.

Texto completo da fonte
Resumo:
The goal with this thesis is to explore previously used and trusted design guidelines on the new and relatively unexplored platform that is mobile devices. This type of platform is today the most common way for people to access written text, but the typography and design of this text is not always based on research. The thesis is limited to focus on how typefaces and type size affect readability. Based on the definition of readability presented in the thesis both subjective and objective measurements have been produced. These are for example: the reader's personal preference, reading speed, reading comprehension, scroll distance and touch-interactions. Through an analysis of the unique way readers interact with text during reading on a mobile device several objective measurements can be produced. Models for analysing this kind of data have been used and presented in prior studies. The data collection methods utilised in this thesis are: information and literature search, surveys and experiments. The collection of data is mainly conducted through a web application adapted to mobile use which has been published for the participants of the study. The results show that typefaces do not have any significant correlation with readability on text for mobile devices. However, type size has a greater effect on both the subjective and objective measurements of readability. The subjective measurements concerning type size have more of a spread regarding which size was perceived as being the most readable. The type size that generated the best results in the objective measurements was 18pt. When the type size increased so did the reading speed, but the reading comprehension decreased.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Bedřichová, Jana. "Využití typografie pro management podniku". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2010. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-74916.

Texto completo da fonte
Resumo:
This thesis is analysing some problems of visual communication and interpretation of visual information. It's focus on psychological, typographycal and colour aspects of document design. This thesis also includes some facts about an interpretation of information by the spectator. Introduction of this thesis points to the problems of corporate identity (and its components) and its conections with psychology and design. Then chapters with a bacic knowledge of typography, psychology, composititon design and color therory are defined. These chapters bring theoretical principles, applicable in corporate design. The last chapter defines the redesign of the corporate visual style and through some examples of the practice shows its conections with the theoretical knowledge described in this thesis.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Olsen, Anckers Linnea. "Typography and Typographic Classification Systems in Swedish Graphic Design Education". Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-130023.

Texto completo da fonte
Resumo:
Studien syftar till att undersöka om det finns ett typografiskt klassificeringssystem som skulle kunna fungera som standard att lära ut i svensk designutbildning. Med hjälp av åsikter från aktiva inom typografi- och undervisningsbranschen värderas de mest kända systemen för att det mest lämpliga att använda som standard i svensk designutbildning därefter utses. Detta resulterade i en lätt reviderad version av det befintliga klassificeringssystemet ”Vox AtypI”. Vidare har en del av ett utbildningsmaterial tagits fram för att ge ämnet en given plats i designutbildningen, och för att det framtagna klassificeringssystemet ska kunna läras ut på ett effektivt sätt. Med tidigare forskning och gjord pilotstudie som stöd resulterade studien i en kortlek med tillhörande häfte där regler för tre typer av spel presenteras; materialet är dock utformat för att öppna upp för egna regler och spel. Faktorer som bildminne och relationella visualiseringar visade sig vara avgörande för inlärningens effektivitet, och talet som högst väsentligt för att kunskapen ska fastna.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Bergman, Ken. "Företagspresentation : Med WordPress och typografi". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30917.

Texto completo da fonte
Resumo:
Målet med detta projektet har varit att utveckla en webbplats åt ett företag med webbutveckling och användbarhet som kärnverksamhet. För att knyta designen och layouten till företagets verksamhet, så har projektet valt att titta på vad typografi för webb innebär, och hur det kan implementeras på webbplatsen. Resultatet ska ligga till grund för projektets webbplats samt framtida produkter och tjänster till företaget. Webbplatsen har utvecklats som ett tema för innehållshanteringssystem WordPress, tillsammans med ett eget insticksprogram för att utöka funktionaliteten till att innefatta en kontakt funktion. Det kompletta temat, typografi, layout och dess funktioner har utvecklats genom att använda HTML5, CSS samt PHP, tillsammans med en lokal webbserver och relationsdatabsen MySQL. Rapporten följer projekts utveckling av en webbplats som är både dynamisk och anpassar sin typografi och layout till storleken på användarens enhet, samt presenterar produkten av projektet.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Toreheim, Mimmi. "Typografins tolkning : En undersökning av typografins betydelse vid tolkning av text". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9707.

Texto completo da fonte
Resumo:
This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault’s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall’s thoughts on typography and multi-modal texts. The result of the paper is that all typography, even the one often called the invisible typography, is interpreted by the reader who gathers it’s pre-knowledge from genre, history, culture and discourses. This means that typography plays an important role in the interpretation of a text. Key words: typography, interpretation, hermeneutic, Hans- Georg Gadamer, discourse, Michel Foucault, genre analysis, John Swales, Multi- modal, Anders Björkvall, semiotic.
Denna uppsats behandlar frågan om vilken roll typografin spelar för tolkningen av en text. Från tre olika handböcker i typografi samlas argument in och kategoriseras i tre kategorier: antikva, sanserif och övriga. Även intervjuer med personer yrkesverksamma i det grafiska fältet genomförs och redovisas sedan i diskussionen. Teoretisk utgångspunkt hämtas från Hans-Georg Gadamers tankar om hermeneutik, på vilken följande underkategorier av teorier följer: Michel Foucaults diskursteori, John Swales genreteori och Anders Björkvalls tankar om typografi och multimodala texter. Resultatet pekar mot att all typografi, även den som ofta kallas för den osynliga typografin, tolkas av mottagaren som i sin tur samlat sina förkunskaper från genre, historia, kultur och diskurs. Detta innebär att typografi spelar en viktig roll i tolkningen av en text. Nyckelord: typografi, tolkning, hermeneutik, Hans-Georg Gadamer, diskurs, Michel Foucault, genreanalys, Johan Swales, multimodalitet, Anders Björkvall, semiotik.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Wallentin, Peter. "Typografi och den svenska dagstidningen på Internet". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20248.

Texto completo da fonte
Resumo:
Mediehusen fokuserar nästintill uteslutande på dagstidningar online, då den trycktadagstidningen av olika anledningar saknar positiva framtidsutsikter (Svenska mediehus2014/15 2015). I dagens medieklimat finns det större möjligheter att publicerajournalistik och kunna tjäna pengar på det online och när det kommer till formgivningenfinns det många lika men också olika förutsättningar, i jämförelse med dentryckta dagstidningen. En förutsättning oavsett plattform är formgivningens anpassningefter annonser och affärsmodeller, snarare än läsare och journalistik (6.3.1:5 och6.3.3:5) . En skillnad när det gäller förutsättningar är att det i tryckta medier finns enfrihet i layouten, att skapa både ett horisontellt såväl som vertikalt flöde, medan detonline är standard att till exempel enbart använda sig av en (potentiellt) oändlig spalt.2Det bör alltså läggas stor vikt vid hur man sätter brödtexten i den här enda spalten ochaspekter som typsnitt, whitespace och bildsättning spelar in. Den här uppsatsen fokuserapå en fjärde och lika viktig aspekt: teckengrad.En standard finns sedan länge för den tryckta dagstidningen, men vi ser fortfarandeolika förhållningssätt för dagstidningar på Internet. Annonsanpassade affärsmodellertillsammans med äldre skärmars lågupplösning, har skapat en layout där allawebbtidningens element upplevs som små. Fler och fler indicier pekar nu på att brödtextenförväntas öka i storlek. Följer man den modell som designbyrån InformationArchitects arbetat fram kan man enkelt räkna ut vilken teckengrad en brödtext bör ha,på respektive digital skärm, för att denna text skall motsvara upplevelsen av en tryckttext (Information Architects 2006). Sätter man en brödtext på webben i proportion tillen brödtext i en bok, med önskad motsvarande läsupplevelse, ökar den digitala teckengraden, bland annat eftersom vi läser den på längre avstånd än en tryckt bok. Applicerar man teorier om typografi och läsbarhet, från bland andra typografer somHallberg (1992) och Hellmark (2005), samt designers som Peetre (6.3.1), Häggström(6.3.2) och Sigfridsson (6.3.3) framträder en förvisso inte helt tydlig bild, men ändå en där teckengraden i webbdagstidningar beräknas öka. Vare sig den gör det eller inte,går att konstateras att konsensus lär råda över tid: Precis som den tryckta dagstidningensbrödtext har en standard, växer ur relationen mellan producent och användare, enstandard fram även för design av text på Internet. Vi ser idag extremer åt alla håll, textkan se ur precis hur som helst. Men dessa extremer skapar ändå en medelkurva, enuniversell design, som tar brödtextens utveckling framåt. För att fånga den här kollektivtskapade utvecklingen, gynnas uppsatsen av att se problemområdet ur tre aspekter.Genom en kvantitativ studie av alla (125) svenska dagstidningar på Internet skapadesett forskningsintroducerande material, som ger en övergripande bild av teckengradeni brödtext i dagstidningar på Internet. För att närma sig frågeställningen,När det kommer till teckengrad, radavstånd och spaltbredd, hur ser brödtexten ut isamtliga svenska dagstidningar på Internet? Vilka faktorer, med fokus på teckengrad,kan underlätta läsbarheten?, stödjs den kvantitativa undersökningen med professionsintervjuer med representanter från mediebranschen, samt en webbenkät som ger indicier av läsvanor och läsupplevelse bland dagstidningsläsare. Med hjälp av den insamladedatan söker därmed denna uppsats besvara frågor kring hur teckengraden ser ut idag, men också om det är ett problem och i så fall hur webbdesignen på den här punktenbör utvecklas, mot det slutgiltiga syftet att förändra och förbättra den digitaladagstidningen som produkt.Sverige har en av världens högsta andel tidningsläsare per capita (World presstrends 2014) och ligger ofta i framkant när det kommer till webbdesign för dagstidningar.Dagstidningen på Internet är nu i ett vägskäl och en överblick över hur det serut i dag bör vara av största intresse.
Media company put almost all of their financials on online products and the printednewspaper is almost gone thanks to rationalized thinking (Svenska mediehus 2014/152015). In todays media climate there is more opportunities in online journalism andwhen it comes to design, you will find a lot of conditions that are both similar and differentfrom printed journalism. One of the similarities is the adaption to ads, ratherthan to readers and to journalism (6.3.1:5; 6.3.3:5).One of the differences is the layout and when it comes to print, your can lay the bodytext in two or many columns, but the standard online is to lay it in one. This creates,rather than a horizontal, a strictly vertical reading and a (potentially) infinite column.3Although the exceptions exist, focus in online journalism is on the one column andaspects as font, whitespace and image take part. This essay will focus though on afourth and as important aspect: type size.Since long there is a standard for printed newspaper, while online there is anotherset of approaches. Ads and old times low-resolution screens gave birth to a web designwhere design elements where perceived as small. More and more evidence showsthat body text will get larger. If you follow the model set by Information Architectsyou can easily calculate which font size to use online, if you want it to equal the experienceof reading a printed body text (Information Architects 2006). If you follow thismodel to get the digital text match the printed, the font size will naturally get bigger,among other things, because we read it from a bigger distance. If you apply theoriesof typography and readability from among others typographers as Hallberg (1992)and Hellmark (2005), and designers as Peetre (6.3.1), Häggström (6.3.2) and Sigfridsson(6.3.3), a depiction, if not wholly solid but still, will appear that will indicate anincrease in font size.With a quantitative study of all (125) Swedish newspapers on the Internet, a researchintroductory material takes shape, which gives an overview on the state of typesize in body text in newspapers on the Internet. To lead up to the research problem,When it comes to type size, line spacing and column width, how is the body text designed in Swedish newspapers on the Internet? What are the aspects, focusing on typesize, that facilitates readability?, the quantitative study is supported by interviewswith representatives from the industry and a web survey which gives circumstantial ofreading habits and reading experience among readers of newspapers. With this data,this essay strive to answer questions about how the type size appears today but also ifthere is a problem and how, on this particular aspect, web design should develop.Sweden is among the best in the world when it comes to readers of newspapersper capita (World press trends 2014). Right now web design in newspapers is at crossroads and an overview of the situation should be of great interest.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Holm, Michael. "Från symbol till bokstäver och grundläggande typografi". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33086.

Texto completo da fonte
Resumo:
Syftet med examensarbetet var att slutresultatet skulle utmynna i en lärobok. Boken heter Bokstavens historia och grundläggande typografi och är tänkt i första hand för gymnasieelever som har en inriktning mot n´medie-ämnenoch speciellt de som har grafisk kommunikation. Boken består av två huvudteman. Den första delen behandlar den västerländska bokstavens historia och i den andra tar jag upp grundläggande typografi. För att sammanställa boken så har jag gjortlitteraturstudier för att få mer kunskap om bokstävernas historia och typografi. Boken finns endast tillgänglig i ett pdf-fromat och som InDesign-dokument.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Söderberg, Christian. "Heuristisk utvärdering av typografi i responsiva gränssnitt". Thesis, Linköpings universitet, Interaktiva och kognitiva system, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119737.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denna studie syftar till att utveckla tumregler för heuristisk utvärdering av typografi i responsiva gränssnitt. Genom att kombinera traditionella typografiska designprinciper med principer för responsiv webbdesign har tolv tumregler tagits fram. Dessa tumregler har i två heuristiska utvärderingar använts av grafiska designers och gränssnittsutvecklare. De båda grupperna har dessutom fått ge sin syn på upplevelsen av att använda tumreglerna. Tumreglernas förmåga att vägleda till hittade typografiska problem i två responsiva gränssnitt har analyserats och framförallt gränssnittsutvecklarnas resultat har varit i fokus, då målet varit att tumreglerna ska kunna fungera som ett verktyg för att skapa bättre design för gränssnittsutvecklare utan utbildning i ämnet. Resultatet har visat att trots att gränssnittsutvecklare inte hittade lika många problem som grafiska designers så hjälper tumreglerna ändå till att hitta problem. Detta indikerar att fler deltagare utan typografisk utbildning kan behövas för att komma upp i samma mängd hittade problem som en grupp med typografiskt utbildade deltagare. Resultatet visar också att utvärderingar av responsiva gränssnitt görs bäst genom att granska gränssnittet på flera enheter med varierande skärmstorlek.
This study aims to develop a set of heuristics for evaluating typography in responsive user interfaces. By combining traditional design principles for typography with principles for responsive web design, twelve heuristics has been created. This list of heuristics has been used by graphic designers and user interface developers in two heuristic evaluations. The heuristics ability to lead to finding typographic problems in two different responsive interfaces has been analyzed, and the results from the user interface developers has been in main focus, since the goal was to create a tool for developers with a lack of knowledge in typography to create interfaces with better design. The results has shown that even though developers struggle to find the samt amount of typography problems as graphic designers, the heuristics does help to find problem. Even so, this indicate that a heuristic evaluation with non-typographic experts may need a few more participants than an evaluation with only typographic experts. The results also shows that an evaluation of a responsive user interface is best made through evaluation of the same interface on different devices with different screen sizes.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Christensen, My, e Johanna Pihlgren. "Typografiska riktlinjer och textframställning för smartphones". Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-10724.

Texto completo da fonte
Resumo:
Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant.
This research focuses on the issue of how to best structure text on a Smartphone screen. The factors involved in this research are text size, white space, text and line lengths, serif and sans serif fonts, pictures in text and contrast.  The methodology of our research is based on a normative Swedish able-bodied person, as well as on relevant literature, personal analyses, interviews with people in the trade, an online survey, and a test performed with a focus group. The results are that a text written for Smartphones is best structured with: several paragraph divisions made with blank lines, with pictures where the picture has an informational purpose, and text length based on category of subject. The picture should be placed above the body text. Longer texts should be set with a scroll-function. Contrast is of great importance on mobile phones as texts can be read properly even when set in negative. In addition, using serif or sans serif is of no importance. According to the results both serif and sans serif can be read without difficulties on a Smartphone. Text size should be slightly enlarged in relation to the default settings on the mobile device. Since word division is not supported on screen, short words are recommended when possible to prevent a highly uneven right end.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
11

Grevsjö, Maria, e Victor Kanmert. "Typografins gränsland : Om genusnormer i förändring". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26668.

Texto completo da fonte
Resumo:
The earlier studies of how gender is visually constructed in lifestyle magazines have mainly been done on photographs. But, photographs are only one part of the entire magazine Therefor3, we saw the importance in examining one of the other big parts, typography. We have been studying if gender can be constructed in lifestyle magazines through the shape and color of typography and the color context. It is important to point out that we have not been studying the written word but only the shape and color of the typography. The study has been conducted through a qualitative content analysis with a comparative process of the selected magazines. The analysis began with a semiotic analysis of selected parts of the magazines. The result was then analyzed with a feminist theoretical approach. The result of the study shows that gender can be constructed through typography in a number of different ways. This depends on what feminist approach it is looked upon. In one way gender is constructed in a traditional perspective where the boundaries of masculinity and femininity is constrained to stereotypes. In another way it is constructed through a modern perspective where the boundaries of gender is no longer fixed.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
12

Camnerin, Victor, e Daniel Emilsson. "Typographic criteria for editorial redesign". Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-121673.

Texto completo da fonte
Resumo:
Mycket av den forskning som finns om typografi är gjord för nästan hundra år sen. Sen dess har mycket facklitteratur presenterats i ämnet. I dagens medielandskap är det många tidskrifter som behöver förändring för att hålla sig aktuella. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad det finns för typografiska kriterier vid redaktionell redesign i den svenska tidskriftsbranschen. Syftet uppnåddes genom jämförelse av insamlad data från intervjuer, empiri från facklitteratur och teorier från forskning. Fem semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes med representanter från branschen. Analysen ledde till olika slutsatser med olika mycket stöd från forskning och facklitteratur. Språkstöd och valmöjligheter för typsnitt blev generaliserbara kriterier då behovet för olika fonter beskrivs som viktigt av alla parter. Teckengrad ska inte generaliseras såsom facklitteraturen visar, då det ansågs som något relativt inom både forskning och bransch. Negativ text och radlängd visade sig vara typografiska aspekter som branschen valde att inte ta hänsyn till trots tydliga regler i forskning och facklitteratur. Vid val av typografi förhöll sig branschen ofta mer till känsla och ett typsnitts karaktär än till krav på funktionalitet. Författarna kom också fram till att forskning och facklitteratur menar att redesign bör prioriteras, men att detta inte alltid genomfördes då kundens önskemål i slutändan var det som avgjorde vad som skulle göras.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
13

van, Leeuwen Ellinor. "Posterdesign: att förmedla ett budskap genom färg och typografi". Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160508.

Texto completo da fonte
Resumo:
There are people that uses notes to motivate themselves or to remind themselves of things or situations. These notes, these messages, seems to be very meaningful for these people because the notes are placed in some of the most visible places, in their homes or at work, to been seen in a daily basis. Due to this value, the message deserves a better visual presentation, through an interior detail, a poster. The purpose of this study was to bring the right feeling within the message throughout a poster with  color and typography. As a start, theory was collected with focus on color and typography. This followed by a pre-study where a questionnaire was handed out to the public to collect the notes. A research was made to investigate todays trends in poster design to get an understanding of the looks of the trends and connect it with different types of habits and usage of color and typography. The design process started with a design analysis where the theory was put in relation to the messages. Out of this, some sketches were made that later was evaluated and gave the result of 2-4 drafts per message, 24 drafts in total. These drafts were later evaluated by interviews together with participants within and outside the field of graphic design. After the evaluation a compilation was made and another analysis was made and this led to nine finalized posters, one for each message. The conclusion presents the finalized posters that were made based on theories and interviews. It also shows that there were several parameters that affected each other. The message affected the design and the design affected the message which in turn also got affected by the interview participants individual relations and feelings towards the message and the design.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
14

Karlström, Camilla. "Typografi och genretillhörighet : En studie rörande ett typsnitts kommunikationsegenskaper". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13605.

Texto completo da fonte
Resumo:
Arbetets syfte har varit att hitta viktiga designprinciper hos olika typsnitt för att kunna förmedla olika mekanikgenrer till en konsument. Med mekanikgenrer menas genrer baserade på ett spels gameplay och inte tema. I denna undersökning behandlades genrerna FPS, sandbox, RPG och sport. Under arbetets gång gjordes först en förstudie där typsnitt från existerande spel analyserades i förhoppning om att hitta gemensamma nämnare att utgå ifrån vid skapandet av egna typsnitt. För varje typsnitt hittades likheter som sedan användes i designarbetet av de typsnitt som användes i undersökningen. Undersökningen bestod av fyra typsnitt (ett representerande varje genre) och två delar. Ett kvantitativt genretest för att tillhandahållas tydliga siffror att analysera resultatet med samt en intervju för att få en mer djupgående uppfattning om hur typsnitten förmedlade genre. Undersökningen visade att det var möjligt för en individ att utläsa olika genrer i typsnitt men att det var svårt definiera vilka exakta designprinciper som gällde för varje genre. Det lyftes också fram hur viktigt konsumenterna tyckte det var att definiera vilken temagenre ett spel har för att kunna skapa sig en tydlig bild av ett bra, välkommunikativt genretypsnitt. Resultatet av undersökningen kulminerade alltså i att det inte var möjligt att svara på undersökningens frågeställning till fullo men visade ändå på typsnittets starka kommunikativa förmåga.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
15

Svedberg, Lucas. "LÅGUPPLÖST ILLUSTRERAD SAMTALSBETONING : Ett visuellt alternativ till ljud och typografi". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8164.

Texto completo da fonte
Resumo:
Detta examensarbete utgår ifrån psykologiska och medievetenskapliga teorier för att underbygga en studie bestående av ett praktiskt projektarbete och en vetenskaplig undersökning. Arbetet inspireras av berättarmöjligheterna och -begränsningarna i seriemediets kombination av text och stillbild. Verktyget i fokus är betoning i samtal, och frågeställningen gäller huruvida samma effekt som typografiskt betonad text kan förmedlas med ”stillbilds-läppsynkning” i lågupplösta bilder. Mediet som avses är inte seriemediet, utan en gren av tv-spelsmediet som bär på liknande begränsningar, nämligen ekonomiskt och tekniskt utmanade portabla spel. I utvärderingen av frågeställningen skapades en lågupplöst text- och bildsekvens avsedd att framhäva betoningar medelst karaktärers munformer, varpå en enkätundersökning användes för att avgöra hur väl betoningarna framgick. Resultatet av undersökningen tydde på att betoningsmetoden inte kan ersätta typografisk betoning, men att den till viss del kan förstärka uttrycksfullhet. Framtida utforskningar av principen uppmuntras, samt ytterligare kartläggningar och spridningar av kunskapen om bakomliggande principer för kroppsspråk överlag.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
16

Angelica, Nordin. "En studie om typografins betydelse i analogt format". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-126399.

Texto completo da fonte
Resumo:
Abstract (SE) Denna uppsats är den slutliga delen på Medieproducentprogrammet vid Umeå Universitet, inklusive ett påbyggnadsår. Det vill säga att uppsatsen är en kandidatuppsat, även kallad C-uppsats. Syftet med denna var att fördjupa kunskaper och bredda kompetens inom grafisk design, framförallt för tryck och målet var att finna svar på frågeställningar som funnits under utbildningens gång. Framförallt att finna svar på frågan ”vilken betydelse har typografin i analogt format?”. Ett annat mål var även att testa tesen ”det är jobbigare/svårare att läsa text skriven i annan färg än svart på vit/ljus bakgrund”. Den riktar sig till dig som är av olika anledningar intresserad av typografi och dess betydelse, framförallt i tryck. Uppsatsen berör typografins historia, uppbyggnad och basregler. Uppsatsen presenterar även en genomförd undersökning om betydelsen i tryckt format, dock inte en statistisk undersökning, utan en mer empirisk undersökning som fångar upp ett gäng åsikter och värderingar om användandet av typografi. Resultatet av undersökningen presenteras med texter och tabeller och visar på motsättning av vad litteraturen skriver. Undersökningen visar på att människor föredrar att läsa text skriven i sans-seriffer i analogt format, samt att det inte är jobbigare/svårare att läsa text skriven i annan färg än svart på vit/ljus bakgrund. Resutatet av sidoprojektet visas med texter och bilder för att du som läsare ska få en överblick om utseendet och hur resultatet från undersökningen samt teorin implicerats – att man i resultatet valt att skriva med sans-seriffer och utgå från teorins basregler för vad man ska ha i åtanke vid utformning av trycksaker. Uppsatsen har sneglat på vetenskapliga artiklar. Detta kan man läsa om framförallt under diskussionsavsnittet. Där finner man även förslag till fortsatta studier och forskning inom området typografi, samt tankar kring arbetet i sin helhet.
Abstract (EN) This paper is the final part of the Media Producer Program at Umeå University, including a supplementary year. This essay is a Bachelor thesis in media technology. The purpose of this was to deepen my knowledge and extend my skills in graphic design, especially for printing. The goal was to find an answer to the question "what is the significance of typography in the analog format?". Another purpose was to test the hypothesis "it is harder to read text written in a different color than black on a white/light background". This thesis are for those who are interested in typography and its importance. The thesis also refer to the history about typography, the structure and basic rules. It also presents a survey of its significance in the analog format. Not a statistical survey, but an empirical study that captures a bunch of opinions and values ​​about the use of typography. The results of the survey are presented with texts and tables, and it shows a disagreement to what the literature says. The result shows that people read text written with sans-serifs rather than text written with serifs. It also shows that people doesn’t thinks it’s harder to read text written with other colors than black on light backgrounds.   The result of the side project appears with texts and pictures, so you  can get an overview about the layout and how the results of the study, and the theory, are implicated. In the essay I have also looked at scientific articles. You can read about that in the discussion section, where you also find suggestions to further studies and research in typography, as well as thoughts on the work in its entirety.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
17

Ganslandt, Björn [Verfasser]. "Widerspenstige Drucksachen : Störung und Diagrammatik in der digitalen Typografie 1985-1995 / Björn Ganslandt". Gießen : Universitätsbibliothek, 2012. http://d-nb.info/1064024866/34.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
18

Martens, Tove, e Jonatan Svennered. "Jag bara lärde mig! : En studie om typografi i läromedel för läsinlärning". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-7183.

Texto completo da fonte
Resumo:
We studied the initial process of reading, with a focus on typography, whether it is possible to increase childrens lust to read in the age six to seven years old, by adjusting the typography and graphic design.   We conduct this study through qualitative and quantitative studies, mainly interviews with a main focus on children in this particular age were used. In addition to the interviews a questioniare were sent out to a selection of students. The study also contained an interview with a pedagogue as well as studies of the current and existing textbooks and teaching aids that is used on the school we are looking into. During the study we consulted educated pedagogues to get an understanding of the children and their learning and to be able to approach them in a suitable way. The theories we have been using were mainly from a typographic point of view. Other areas we explored were theories about reading processes. This study showed that every child needs a method that is suitable for them and that the material provided today is typographically inconsistent. The childrens and teachers needs and wishes in typography did not correspond with the current teaching aids design.   From this study the followning points were made about how to design a textbook for children in the first grade: • The typeface should be a sans serif. • The point size should be bigger than 12 points. • Text should be aligned to the left. • Sentences should be short without becoming abstract. • To maintain focus on the text the layout should be simple and unbarked. • The format should be designed after the pourpose of the publication, for example when it is a complement to the textbook, the format should be of such character that it is easy for the children to bring home. • There should be a typographical consistency through all of the materials provided to the children.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
19

Skoglund, Hanna. "En undersökning om typografins betydelse för läsbarhet av ord i rörelse". Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5597.

Texto completo da fonte
Resumo:
The purpose of this work was to determine how important a word’s setting was for the readability of typography in motion. Facts regarding how reading works and the importance of the words formation for the readability were used to form a computer test. This test was performed by 15 test persons and the results were analyzed. The results show that the serif was easier to read than the sanserif. The words of the serif which were easiest to read were the words with positive tracking and the words with capital letters. Also for the sanserif, these words were the easiest to read.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
20

Johansson, Enell Lina, e Emelie Hoffman. "Den ständiga kampen mellan serif och sans serif : Typografins digitala utveckling". Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Datateknik och informatik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-32248.

Texto completo da fonte
Resumo:
Detta examensarbete är en del av utbildningen Kandidatpåbyggnad med inriktning Informatik som är ett påbyggnadsår för Grafisk design och webbutveckling på Jönköping University: School of Engineering. Vid en snabb granskning av hemsidor idag går det enkelt att se att det är dominerande att använda sans serif-typsnitt både till rubriker och i brödtext. I grafiska utbildningar lärs det ut att för bäst läsbarhet bör serifer användas i brödtext. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som påverkar läsbarheten på en digital skärm och varför det inte är vanligare att använda serifer på en webben, med tanke på hur långt tekniken kommit idag med nya högupplösta skärmar som inte borde påverka användningen av serifer. Syftet var även att undersöka om val av typografi idag alltid baseras på typografiska regler. Resultatet visade att ett serif-typsnitt upplevs som mer lättläst än ett sans serif-typsnitt oberoende på om de läses på en digital skärm eller på ett tryckt papper. Resultatet visade även att dominationen av sans serif-typsnitt på webben beror på en vana som hänger kvar sen förr, men att detta troligen kommer att förändras i framtiden. Det finns geografiska begränsningar i arbetet, då examensarbetet endast undersöker södra Sverige. För att öka validiteten kunde representanter från hela Sverige ha deltagit. Det hade kunnat påverka och förändra resultatet. Undersökningen hade kunnat förbättras generellt genom att utveckla den och använda fler typsnitt, för att få ett tydligare svar på frågeställningen den undersökte. Även detta hade kunnat påverka resultatet till något annat.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
21

Brandt, Christian. "A, B, SEE — 1, 2, TREE : om konsten att se det som är osynligt för andra". Thesis, Konstfack, Grafisk Design & Illustration, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-29.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
22

Markkula, Aino-Maija, e Sally Hansson. "Färgens och typografins inverkan på tillförlitlighet till e-handelswebbsidor ur ett konsumentperspektiv". Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för information och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37317.

Texto completo da fonte
Resumo:
SyAet med denna studie var a< förstå hur konsumenter i Sverige med olika könsroller och åldrarupplever elektroniska (e-) handelswebbsidor som =llförlitliga baserat på den visuella designen.SyAet besvarades genom a< undersöka färg- och typografins påverkan på upplevd =llförlitlighet före-handelswebbsidor, u=från konsumentens perspek=v.År 2021 används e-handeltjänster alltmer för a< köpa produkter. Företag kan numera nå ut =ll fleroch större målgrupper genom e-handel då företagets geografiska belägenhet inte längre äravgörande för kunden. EAersom e-handelsmarknaden växer och konkurrensen blir allt hårdare, ärdet vik=gt a< företagen är medvetna om dess visuella presenta=on på webbsidan för a< fåkonsumenternas =llit. Resultat av =digare studier visar a< färg och typografiska val är vik=ga faktorerför huruvida en webbsida upplevs =llförlitlig. Tidigare forskning visar även på hur olika kön och åldrarförhåller sig =ll internet och hur olika deras användningsmönster ter sig vad gäller teknologi.Denna studie uUördes med hjälp av en visuell innehållsanalys och en enkätundersökning. Resultatenfrån den visuella innehållsanalysen gav verktyg =ll a< skapa fik=va webbsidor med olika färg ochtypsni<, som vidare användes i enkätundersökningen. Totalt tolv e-handelswebbsidor skapades =llenkätundersökningen för a< utreda vilken färg samt typsni< som upplevs vara mest =llförlitlig.Studien indikerade jämna resultat mellan åldersgrupper samt könsroller vad gäller upplevelse av=llförlitlighet u=från färg- och typografival på e-handelswebbsidor. Resultatet visade tendenser =lla< den orangea samt gula webbdesignen upplevdes minst =llförlitliga enligt respondenterna i dennastudie. Något mer =llförlitliga upplevdes färgerna grön, blå, röd och rosa. Studien indikerade a<sanserif-typsni< ansågs något mer trovärdigt än seriff-typsni<.
The purpose of this study was to understand how credible consumers in Sweden with differentgender roles and ages perceived electronic (e-) commerce websites based on the visual design. Thepurpose was answered by examining the impact of colour and typography on perceived credibilityof e-commerce webpages from the consumers’ perspec=ve.In 2021, e-commerce services are increasingly being used to purchase products. Businesses cannowadays reach a much larger market through e-commerce, as the geographical loca=on of thecompany is not anymore cri=cal to customer availability. As the e-commerce market grows evenlarger, companies should be more aware of their visual presenta=on on the website to gainconsumer trust. Previous studies show that colour and typographic choices are important factors inwhether a webpage is perceived trustworthy. Previous research gives insight to how different genderroles and age groups relate to the internet and have different usage pa<erns.This study was carried out using a visual content analysis and a ques=onnaire. The results of thevisual content analysis gave the prerequisites for crea=on of the fic=onal webpage layouts withdifferent colours and typefaces that were further used in the ques=onnaire. A total of twelve ecommercewebpage were created for the ques=onnaire to inves=gate which colours and typefacesare experienced to be most credible.The study indicated even results between age groups and gender roles in terms of experience ofcredibility regarding colour and typography choices on e-commerce websites. The results showedtendencies that the orange as well as yellow webdesigns were the least credible according torespondents in this study. Green, blue, red, and pink were considered more credible than orangeand yellow designs. The study also indicated that sans serif typeface was considered slightly morecredible than serif typeface.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
23

Nagano, Holm Maya. "Konstruktioner av "Kina" genom typografi : En analys av exotypsnitt och filmaffischen Charlie Chan i Kina (1935)". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37500.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denna uppsats undersöker ett typsnitt för romerska bokstäver avsett att associeras till ”Kina” som en exotisk och lockande miljö, utifrån svensk visuell kulturhistoria. Typsnittet undersöks genom analyser av svenska filmaffischer av Eric Rohman (1891-1949) ur Charlie Chan-serien mellan 1934-1940, med fokus på filmaffischen Charlie Chan i Kina (1935). Genom bildanalyser och diskussioner utifrån de teoretiska ingångarna postkoloniala studier, kritiska vithetsstudier och visuella kulturstudier kommer undersökningen fram till att typsnittet, genom att efterhärma kinesisk kalligrafi, associerar filmaffischens text och då affischen i sin helhet till ”Kina” som en exotisk, traditionell och främmande miljö. Jag har även undersökt hur ”Kina” och ”kinesen” har konstruerats i svensk visuell kulturhistoria, och hur typsnitt som det i filmaffischen Charlie Chan i Kina kan förstås utifrån den. En slutsats är att typsnittet agerar ut en lagom ”kinesiskhet”, på så sätt att det är ”kinesiskt” och associerar till ett föreställt ”Kina”, samtidigt som det fortfarande är tillgängligt och läsbart för en vit svensk publik.
This essay examines a typeface used for Roman letters meant to connote ”China” as an exotic and foreign place, within Swedish visual culture history. I examine this typeface using Swedish film posters by Eric Rohman (1891-1949) from the Charlie Chan-series from the years 1934-1940, focusing on the poster Charlie Chan i Kina (1935). The purpose is to examine constructions of ”the Chinese” and ”China” in these posters, and how this specific typeface has been used in these depictions as well as been constructed in relation to these ideas. Through a semiotic model for image analysis and the appliance of postcolonial studies, critical race theory and visual culture studies, I arrive at several conclusions. By imitating Chinese calligraphic visual elements, the typeface in Charlie Chan i Kina has the ability to connote ”China” as an exotic, traditional and foreign place, for a white Swedish audience. The analysis discusses the semiotic functions of the typeface in relation to contexts of the film poster, Swedish visual culture history and discourses concerning race in Sweden.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
24

Hellström, Erika. "Redesign av facktidskriften Ingenjören". Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknik, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3511.

Texto completo da fonte
Resumo:
This degree project contains a theoretical and a practical part about magazine design. Literature aboutthe subject’s typography and magazine design has been studied and put into practice on the professionaljournal Ingenjören. Besides of that a study about the history of magazine typography for the lastfifty years has been done.Typography and other design factors are important for the magazine to be readable and gives at thesame time the magazine an identity of its own, which has become more and more important throughoutthe last decades.The result of this degree project is a new design for Ingenjören, a design that agrees more with howthe journal want to be considered. A new template, a dummy and a manual have been produced. A decisionof a board meeting of Ingenjörsförbundet in September is now what remains for the new design tobecome a reality.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
25

Boström, David, e Paula Gabrielsson. "Perception of informative printed matter - How does graphic uniformity affect viewer’s impression?" Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-121677.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denna studie undersöker hur utformning av informativa trycksaker uppfattas och värderas utifrån mottagarens perspektiv. Det är en kvalitativ studie med fenomenografisk inriktning och platsen för undersökningen är biblioteket vid Campus Norrköping, Linköpings Universitet. Studien har undersökt om enhetlighet är ett verktyg värt att implementera i bibliotekets informationsmaterial. Ett utvalt antal lättillgängliga skyltar har fått en omdesign utifrån universitetets grafiska profil och efter riktlinjer inom informationsdesign. Studenter som vistats i bibliotekets lokaler har fått ge sina åsikter och resonemang kring originalskyltar och omdesign för att få reda på vad de värdesätter i utformning av information de möter regelbundet.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
26

Bjärmark, Esbjörnsson Felicia. "Bokstavslandet". Thesis, Konstfack, Grafisk design & illustration, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6943.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
27

Jonsson, Olivia, e Annica Olsson. "Just my type of beer : - en kvalitativ fallstudie om typsnitts meningsskapande funktion". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30342.

Texto completo da fonte
Resumo:
Problemformulering och syfte: Tidigare forskning inom typografi och typsnitt har fokuserat på dess läsbarhet, läslighet och igenkänning och har helt ignorerat typografi som ett kommunikativt meningsskapande verktyg. Ett typsnitts meningsskapande funktion är av relevans både för formgivare men också för personer som på något sätt arbetar med text och ord. Syftet med undersökningen är att förklara hur typografi och typsnitt är en del i en meningsskapande process med utgångspunkt i ett representationsteoretiskt perspektiv. Studien är ett fall av hur typografi kan fungera som en kulturell meningsskapande resurs inom förpackningsdesign. Metod och material: Studiens fyra kvalitativa metoder är informantintervjuer, semiotisk analys, experimentell metod och fokusgrupper. Informantintervjuerna utfördes för att få underlag till den experimentella metoden som i sin tur analyserades i två steg, dels genom en denotativ semiotiska analys, och dels konnotativt genom fokusgrupperna. Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att typsnitt har en meningsskapande funktion och att typsnittens anatomiska egenskaper samt kontext påverkar betydelsen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
28

Bergman, Anna, e Tina Gustawsson. "Att designa efter typsnitt : En kvalitativ studie om typografins kraft och betydelse i designprocessen". Thesis, Högskolan Väst, Avd för medier och design, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15660.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denna uppsats behandlar frågorna om hur och varför ett typsnitt kan förmedla ett visst intryck, en känsla eller tonalitet på en webbsidas rubriker. Samt betydelsen av, som designer eller annan yrkesverksam inom området, att ha kännedom och medvetenhet kring typsnitt. Vi valde en kvalitav metod utifrån våra frågeställningar. Genom intervjuer och en fokusgrupp ämnar vi undersöka tre typsnitt från tre olika typsnittsfamiljer. Typsnitten vi specificerat oss på är Roboto (sans serif), La Parisienne (regular skript) samt Fifty four (display/dekorativ). Teoretiska utgångspunkter hämtas från tidigare studier inom ämnet, litteratur av sakkunniga samt data från empirisk undersökning som vi samlat in från intervjuer och en fokusgrupp. En webbsida, utvecklad i WordPress har varit ett praktiskt moment och har fungerat som en plattform för vår undersökning genom att presentera våra olika rubrikers typsnitt. Resultatet från vår undersökning visade att våra valda typsnitt på rubrikerna tolkades likvärdigt och att det är främst formen som avgör. Studien tydliggör även att typsnitt kan tolkas utifrån person och personlighetsdrag, genom grundkänslor, tidigare associationer, konnotation och majoritetens överensstämmande svar. Vi ser att kunskap om typsnitt har en central roll i den tidiga designprocessen. Med detta i åtanke blir det viktigt för designern att kunna behärska typografi och förstå dess kraft.
This essay addresses the questions about how and why a font can convey a certain impression, feeling or tonality on a website's headings. As well as the importance of being a designer or other professionals in the field, to have knowledge and awareness of fonts. We have chosen a qualitative method based on our questions. Through interviews and a focus group, we intend to study three fonts from three different fontfamilies. Roboto (sans serif), La Parisienne (regular script) and Fifty four (display /decorative). Theories are obtained from previous studies in the subject, we refer to literature by experts and the data comes from our empirical research that we have collected from our interviews and the focus group. We have developed a website in WordPress, that has been a practical element and has served as a platform for our research by presenting the fonts of our various headings. The results of this study showed that our selected fonts of the headlines were interpreted equally by our informants and everyone answers that it depends on what kind of a typeface it is. Fonts can be interpreted from many different perspectives, the form of a font affects people's interpretation a lot but also interpreted based on personality traits, through basic feelings, past associations, connotation and the majority's response which was consistent. The knowledge of fonts plays a central role in the early design process and it becomes important for a web designer to be able to master typography and understand its powers.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
29

Johansson, Nils. "Layout och typografi i vetenskapliga artiklar : En kartläggning av konventioner gällande grafisk formgivning inom matematik, medicin och utbildningsvetenskap". Thesis, Högskolan Dalarna, Bildproduktion, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-19649.

Texto completo da fonte
Resumo:
En deskriptiv visuell innehållsanalys genomfördes med en korpus bestående av vetenskapliga artiklar från 30 topprankade tidskrifter jämnt fördelade på de tre disciplinerna matematik, medicin och utbildningsvetenskap, med syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan tidskrifternas disciplintillhörighet och den grafiska formgivningen. Kartläggningen omfattade layout (bl.a. sidformat, spalter, marginalstorlek, användning av grafiska element, placering av tabeller, figurer och pagina) och typografiskt utseende hos titel, rubriker, brödtext och abstrakt (t.ex. teckenstorlek, textjustering, teckengrovlek, typsnitt, färg och radavstånd). Resultaten visar att disciplinerna använde olika men även gemensamma konventioner i sitt grafiska utseende. Matematik uppvisade enkelspaltig layout med liten typografisk variation, genomgående användning av typsnitt från familjen Transitional eller Transitional/Didone för hela dokumentet, avsaknad av kulört färg och sällan användning av grafiska element. Medicin uppvisade större variation med användning av kulört färg, icke-centrerad typografi med både sansseriff- och seriff-typsnitt, grafiska element och ramar som förstärker det ofta använda dubbelspaltiga gridsystemet. Utbildningsvetenskap uppvisade en grafisk design som återfanns i båda disciplinerna, men påminde mest om matematik till utseendet. Kodbok ingår i sin helhet som bilaga. Uppsatsen i sig är delvis formgiven med utgångspunkt i de erhållna resultaten.
A descriptive visual content analysis was conducted on research articles from 30 academic journals with highest impact factor equally distributed between Mathematics, Medicine and Education research, to examine whether a correlation could be established between academic discipline and graphic design conventions used. The survey included layout aspects (e.g. size of pages and margins, text columns, use of graphic elements, placement of tables, visuals and page numbers) and typographical appearance of title, sub-headings, body copy and abstract (e.g. character height, weight, alignment, typeface, use of colour and inter-line distance). The results show that the disciplines used different but also shared some common graphic design conventions. In Mathematics often a single-column layout was used, with a small typographic variation, using a single Transitional or Transitional/Didone typeface for the entire document, not using any colour and seldom using any graphical elements. Medicine showed greater variation, using colour, non-centered typography combing sans-serif and serif typefaces, graphical elements and frames emphasising the often used double-column grid system. Education research shared appearance common for both disciplines, leaning mostly towards Mathematics. This thesis is in its entirety written in Swedish and is typeset partially in accordance with the findings from this survey. Code book is included.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
30

Östling, Lina. "Grafisk profilering i tatueringsbranschen". Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18126.

Texto completo da fonte
Resumo:
En väl utformad grafisk profil kan hjälpa ett företag att skapa medvetenhet och kundlojalitet. Den grafiska profilen består bland annat av logotyp, färger, typsnitt och profil- och korrespondensmaterial som allt måste vara enhetligt utformat och anpassat efter företagets kultur, målgrupp och vision. Projektet syftar till att undersöka och beskriva hur tatuerares grafiska profil bör vara utformad för att bäst fylla sitt syfte. En enkätundersökning gjordes med målet att skapa förståelse för tatueringskundernas syn på den grafiska profilen och kompletterades med en intervju med en förtroendeingivande tatuerare som i sina åsikter fick representera tatueringsbranschen. Litteratur i ämnet grafisk profilering och grafisk design kompletterade undersökningen ytterligare. Resultaten från enkätundersökningen stämde inte helt överens med litteraturen vilket gör det svårt att ge ett exakt svar på projektets frågeställningar
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
31

Pulkkinen, V. (Veijo). "Epäilyksen estetiikka:tekstuaalinen variaatio ja kirjallisen teoksen identiteetti". Doctoral thesis, University of Oulu, 2010. http://urn.fi/urn:isbn:9789514262098.

Texto completo da fonte
Resumo:
Abstract Literary criticism lost its connection with textual criticism as formalist theories gained ground after the 1950s. The formalist conceptions of the autonomy of the literary work, however, have been subsequently questioned while the relationship between literary and textual criticism has remained distant. The present study searches for the historical reasons for this, and with the help of literary philosophy strives to revive the vanished relationship by demonstrating the essential signification of textual criticism to literary criticism. In the Anglo-American context the literary critics’ disinterest in textual criticism has been explained away as a vestige of New Critical literary theory. The present study brings a new interdisciplinary viewpoint to this discussion by showing that Analytic Aesthetics has had a central role in maintaining the separation of textual criticism and literary criticism. By examining prominent theories of the ontology of the literary work the study reveals a tradition of a monolithic conception of the literary work within Analytic Aesthetics that considers the literary work to have only one stable text. In this tradition different phenomena of textual variation are marginalised as inessential to the identity of the work. By the same token, textual criticism is cast out from the field of literary criticism as being aesthetically insignificant. The study criticises the monolithic tradition for its historically limited conception of the work, one that is grounded in the invention of print and the modern conception of the author. This conception does not take into account the historically and constantly changing media of production, recording and transmitting that affects the relationship between the concepts of work and text. The monolithic conception is wholly unsuitable for the thinking of the works of oral literature, medieval manuscript culture and contemporary hypertexts. Neither does it work well with printed literature. This study demonstrates how this conception of the work supports a blind faith approach to the stability of the printed text that gives a completely false impression of the historical nature of the literary work. According to this study literary criticism should be based on an aesthetic of suspicion that approaches every text with a critical attitude. The literary critic should examine the history of textual transmission of the work under study and only then determine and justify from the viewpoint of the given research frame the selection of which text versions the work’s interpretation is based on. By examining unpublished as well as published versions of Aaro Hellaakoski’s Me kaksi, the present study demonstrates in practice how taking textual variation into account produces interpretations of the work that would not otherwise be possible when working only with a single text version
Tiivistelmä Kirjallisuudentutkimus kadotti yhteyden tekstikritiikkiin formalististen teorioiden yleistyessä 1950-luvun jälkeen. Sittemmin formalistiset käsitykset teoksen historiattomuudesta ja autonomisuudesta on kyseenalaistettu, mutta suhde tekstikritiikkiin on jäänyt etäiseksi. Käsillä olevassa tutkimuksessa etsitään historiallisia syitä tähän ja pyritään elvyttämään näiden tutkimusalojen vuorovaikutusta osoittamalla kirjallisuuden filosofian keinoin tekstikritiikin olennainen merkitys kirjallisuudentutkimukselle. Angloamerikkalaisessa kontekstissa kirjallisuudentutkijoiden välinpitämättömyyden tekstikritiikkiä kohtaan on selitetty periytyvän uuskriittisestä kirjallisuusteoriasta. Tämä tutkimus tuo keskusteluun uuden poikkitieteellisen näkökulman osoittamalla, että analyyttinen estetiikka on ollut keskeinen tekijä tekstikritiikin ja kirjallisuudentutkimuksen välisen erottelun ylläpitämisessä. Tarkastelemalla keskeisiä kirjallisen teoksen ontologian teorioita tutkimus paljastaa analyyttisessa estetiikassa vallitsevan monoliittisen teoskäsityksen tradition, jossa teoksella ajatellaan olevan vain yksi muuttumaton teksti. Tässä traditiossa erilaiset tekstuaalisen variaation ilmiöt marginalisoidaan teoksen identiteetin kannalta epäolennaisina. Samalla tekstikriittinen tutkimus rajataan pois kirjallisuudentutkimuksen alueelta esteettisesti merkityksettömänä. Tutkimus kritisoi monoliittisen tradition historiallisesti rajoittunutta teoskäsitystä, joka pohjautuu kirjapainotekniikkaan ja moderniin tekijäkäsitykseen. Tämä teoskäsitys ei huomioi teoksen historiallisesti muuttuvien tuottamisen, tallentamisen ja välittämisen välineiden vaikutusta teoksen ja tekstin suhteeseen. Monoliittinen teoskäsitys ei sovellu esimerkiksi suullisen runouden, keskiajan käsikirjoituskulttuurin tai nykyajan hypertekstien tekstuaalisuuden ajattelemiseen, muttei myöskään painetun kirjallisuuden tekstuaalisuuteen. Tutkimus osoittaa, miten tämä teoskäsitys ylläpitää sokeaa luottamusta painettuun tekstiin, joka antaa virheellisen kuvan kirjallisen teoksen historiallisesta luonteesta. Tutkimuksen mukaan kirjallisuudentutkimuksen tulisi perustua epäilyksen estetiikkaan, jossa jokaiseen tekstiin suhtaudutaan kriittisesti. Kirjallisuudentutkijan olisi selvitettävä tutkimansa teoksen tekstuaalisen transmission historia sekä määritettävä ja perusteltava tutkimusongelmansa näkökulmasta mihin teoksen tekstiversioihin hän perustaa tulkintansa. Tarkastelemalla Aaro Hellaakosken Me kaksi -runoelman julkaisemattomia ja julkaistuja versioita tutkimuksessa osoitetaan käytännössä, miten tekstuaalisen variaation huomioiminen tuottaa tulkintoja teoksesta, jotka eivät olisi mahdollisia yksittäisen tekstiversion pohjalta
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
32

Seithe, Jan [Verfasser], Hermann [Gutachter] Korte e Joseph [Gutachter] Imorde. "weiß raum : Ästhetik und Poesie weißer Flächen in Typografie, Literatur und bildender Kunst / Jan Seithe ; Gutachter: Hermann Korte, Joseph Imorde". Siegen : Universitätsbibliothek der Universität Siegen, 2020. http://d-nb.info/1220506141/34.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
33

Ahlbäck, Johan. "Projektet Elda : Ett typsnitt och en undersökande arbetsprocess". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design, DE, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19544.

Texto completo da fonte
Resumo:
Projektet Elda är ett undersökande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det påverkar. Datorn som ett kreativt hjälpmedel inom formgivning är i dag ett självklart verktyg i designprocessen, men vad händer egentligen med designers personliga avtryck när formen blir digital? Undersökningsmetoden i detta subjektiva projekt är em- pirisk och består av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets gång reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen består av min syn på den digitala grafiska produkten, yrkets egenvärde och mänsklig kommunikation.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
34

Bragazzi, Frida. "Utformning av svenskmaterial för åk 5". Thesis, Mälardalen University, Department of Innovation, Design and Product Development, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-688.

Texto completo da fonte
Resumo:

Sammanfattning

På uppdrag av förlaget Adastra läromedel AB har jag gjort om en övningsbok i

svenska. Den är utformad med nya bilder och layout efter målgruppens (åk 5)

önskemål och efterfrågningar. Dessa har tagits reda på med hjälp av utprovningar

i form av fokusgrupper och intervjuer. Rapporten innehåller även två lärares syn

på bilden i läromedel, och slutligen en presentation av materialet jag utformat.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
35

Iu, Patrick, e Westin Mathias. "Att färga en grafisk profil : ett ramverk för framtagning av grafisk profiler". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15762.

Texto completo da fonte
Resumo:
Att skapa en grafisk profil kanske låter enkelt, men det är mycket svårare än vad man kan tro. Vad innehåller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tänka på? Det finns många frågetecken när man ska skapa en grafisk profil, det är mycket man ska tänka på som man lätt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om. Projektet är upplagt i två delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat på en massa information som har utvärderats och sedan använts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan användas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
36

Szabo, Norbert. "Relationen mellan bild och text". Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149425.

Texto completo da fonte
Resumo:
Det här arbetet undersöker hur användare tolkar och tar in information från texter och illustrationer. Relationen mellan dessa två medium nämns i andra studier utan att vidröra ämnet kring hur relationen fungerar. Därför är det denna studies avsikt att undersöka relationen mellan infografiken och texten utifrån en användares perspektiv. Tillämpningen av detta görs med hjälp utav framtagningen av två olika designförslag som sätter mer fokus på ett av de två mediumen. Designprocessen för designförslaget inleddes med en litteraturstudie för att hitta forskningsartiklar och böcker om relaterade ämnen och teorier som kunde användas i undersökningen. Därefter användes en deep space analys i designprocessen för att undersöka vilka principer, teorier och egna kunskaper som skapar det bästa resultatet för de två designförslagen. Designförslagen utvärderas sedan genom att sex intervjuer utförs med användare. Förslagen testas genom att användarna får använda sig utav dem för att använda sig utav en skrivmaskin, ett föremål som är bekant men metoden av användning är mindre känt. Intervjun undersöker bl.a. hur användarna tolkar grafiken och texten samt deras tankar och åsikter om de två designerna. Analysen visar att användare gärna såg en kombination av text och bild och ingen vill riktigt se något utan någon text alls även om det skulle fungera. De vill också ha en väldigt tydlig riktning i följd ordern. Den här studiens syfte har delvis uppnåtts, men intervjuerna gör det tydligt att mer arbete med designen skulle kunna ge fler användbara resultat.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
37

Ranestedt, Annica. "Inspireras! Lär! Upplev! Sök! : Övertyga med textdesign". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12793.

Texto completo da fonte
Resumo:
Eskilskällan är ett samarbete mellan Arkiv, Bibliotek och Museer i Eskilstuna och namnet på deras gemensamma mötesplats. Eskilskällan informerar om sin verksam­het i bland annat fyra skyltfönster på Drottninggatan i Eskilstuna. Dagens texter är långa, relativt opersonliga och innehåller mycket information. Texterna är inte heller anpassade för sin kontext. Syftet med mitt examensarbete var att hitta kärnan i Eskilskällans verksamhet och använda den i utformningen av texter som är övertygande och lockande, och som får läsaren att besöka Eskilskällans forskarrum. Målet var att texterna med sin retorik och stil, kombinerat med den grafiska utformningen, skulle tränga igenom olika typer av brus så att de uppmärksammas och fyller sitt syfte. Mina texter är förslag på hur man skulle kunna åstadkomma detta. I mitt arbete har jag bland annat studerat reklam och varumärken, och deras koppling till retoriken. Jag har också noterat skillnaden mellan kommersiella och offentliga budskap. Slutligen har jag tittat på människans perception och vår bristande förmåga att uppmärksamma stimuli som visar sig i periferin av vårt synfält: ett faktum som gör det än viktigare att anpassa texters innehåll såväl som deras typografi och grafiska ut­formning till den kontext de placeras i.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
38

Karlsson, Linda, e Karin Elfström. "Förslag till en grafisk profil : Ett examensarbete riktat mot Djuraffär´n". Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7347.

Texto completo da fonte
Resumo:

I den här rapporten återfinns resultatet av ett examensarbete inom ämnet informationsdesign. Arbetet har bestått utav att ta fram ett förslag till en grafisk profil åt en djurbutik, Djuraffär’n på stan i Västerås AB. Arbetet utgör med andra ord en slags utgångspunkt för framtida profilering för fortsatt arbete med att skapa en komplett grafisk profil. Förhoppningen har varit att tillgodose ägarnas önskan att förtydliga sitt interna och externa material. Syftet med arbetet har varit att skapa en grafisk manual med enhetliga riktlinjer utifrån en föreslagen grafisk profil. I arbetet har vi utgått från följande fråga:

Hur skapar vi ett förslag till en grafisk profil och vilka riktlinjer och grafiska element kan skapa en helhet åt Djuraffär’n?

Utifrån våra kunskaper inom informationsdesign och andra kringliggande områden har vi utformat ett förslag till en grafisk manual som innehåller grafiska komponenter och stilmallar för olika slags publiceringsmedium. Den grafiska manualen innehåller information och riktlinjen och kan, om butiken nappar på vårt förslag, fungera som en slags guide för Djuraffär’n i deras strävan att nå enhetlighet och identifikation. Målet är att den grafiska profilen har en stor effekt på ett mer uttryckligt och närvarande informationsflöde mellan Djuraffär’n och målgruppen; sändarna och mottagarna.

Rapporten redogör för hur examensarbetet genomförts och hur vi, utifrån vår teoretiska grund, nått resultat. Arbetet har bestått av undersökningar, utprovningar och grafisk produktion. Vi redogör följaktligen för metodval, utprovningsresultat och inspirationsformer.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
39

Rosenberg, Jon, e Michael Schönberg. "How your choice of typeface will affect reading speed on a retina display for computer experienced students". Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-121672.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denna studie ämnar undersöka om det finns någon skillnad i hur snabbt en text läses av en datorvan student på en datorskärm beroende på om texten är satt med en antikva eller en sanserif. Med hjälp av ett bekvämlighetsurval, bestående av 28 datorvana studenter från Linköpings Universitet Campus Norrköping, utfördes ett laboratorieexperiment där läshastigheten mättes. Två olika texter från Svenska högskoleprovet 2013 användes i experimentet. Texterna hade närliggande LIX-värden (läsbarhetsindex) och ansågs därför vara lika avancerade. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad i läshastighet mellan en text satt i en antikva respektive sanserif. Detta resultat skall endast ses som en indikation för hur teckensnitt kan användas på skärm samt ligga till grund för vidare forskning inom området.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
40

Landerholm, Anna. "Formgivning av bok". Thesis, Mälardalen University, Department of Innovation, Design and Product Development, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-563.

Texto completo da fonte
Resumo:

Detta examensarbete behandlar ämnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gång med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrläsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext.

Titeln på boken är Minsta möjliga friskvård och är riktad till chefer, friskvårdare och anställda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anställda som inte är så intresserade av friskvård, de som inte orkar träna eller inte har lust att röra på sig. Utmaningen ligger i att göra en bok som upplevs så lättillgänglig och positiv som möjligt, så att även den som inte är så intresserad av friskvård orkar läsa den.

Det är många element som ska tas hänsyn till när det gäller harmonin på en boksida. I och med arbetet har jag identifierat och beaktat några av de viktigaste faktorerna, bland annat format, satsyta, typsnitt, radlängd, radavstånd, ordmellanrum, tillriktnig, styckeindelning och horungar. Det finns mycket litteratur inom området typografi, många regler och rekommendationer som grundar sig på hur ögat tar in informationen och tolkar den. Reglerna är bra att utgå ifrån, men att följa reglerna är ingen garanti för god typografi.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
41

Sontag, Ralph. "Fonts kaufen, klassifizieren, einsetzen". Universitätsbibliothek Chemnitz, 2004. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:ch1-200400840.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
42

Gustafson, Karolina, e Charlotte Bergenfelz. "Grafisk profil åt Borlänge Bandy : Framtagning av en sportförenings visuella profil". Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11690.

Texto completo da fonte
Resumo:
Borlänge Bandy är en sportförening med säte i Borlänge. Målet med detta arbete var att utreda hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp idag, och utifrån detta skapa en ny grafisk profil som gör att Borlänge Bandy bättre uppfattas som enhetligt av målgruppen, det vill säga bandyspelare på Borlänge Bandy, anställda och styrelseledamöter på Borlänge Bandy och nya potentiella medlemmar. Dessutom skapades en förnyad logotyp i enighet med åsikterna som kom fram i enkätundersökningarna som utfördes.   Genom flera enkätundersökningar gavs bakgrundsinformation om hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp. Svaren från enkätundersökningarna låg sedan till grund för en förnyelse av Borlänge Bandys logotyp då det framkommit att en majoritet av Borlänge Bandys målgrupp ansåg att den behövde förändras. Genom diskussion med en fokusgrupp diskuterades förslag på en förnyad logotyp och utifrån deras kritik skapades en slutgiltigt förnyad logotyp. I fokusgruppen diskuterades även vilka typsnitt som passar att bli Borlänge Bandys nya hustypsnitt. Alla resultat som togs fram jämfördes och kontrollerades med hjälp av teorin som framtagits. En utvärderande fokusgrupp kontrollerade sedan att det önskade resultatet uppnåtts genom att jämföra Borlänge Bandys tidigare visuella utseende med den nya grafiska profilen som skapats.     Resultatet blev en ny grafisk profil med tillhörande grafisk manual till Borlänge Bandy innehållandes information om typografi, färger, logotyp, bildspråk, korrespondensmaterial, företagsprodukter och grafiska element. Om det grafiska materialet hanteras konsekvent skapas igenkänning. Slutsatserna blev att den nya grafiska profilen uppfattas som enhetlig och harmonisk enligt den utvärderande fokusgruppen bestående av Borlänge Bandys målgrupp.
Borlänge Bandy is a sports association based in Borlänge. Before this work took place they had no visual identity. To help Borlänge Bandy create better perception, a visual identity was created. The goal was to create a visual identity supported by the target group’s views. To investigate the target group's opinions on Borlänge Bandy’s visual appearance several surveys was conducted. These formed the basis for a renewal of Borlänge Bandy’s logotype. Material to the visual identity was analyzed in a focus group. This then led to an updated version of the logotype along with graphic material. An evaluative focus group then checked that the goal had been achieved. The result was a new visual identity with associated graphic identity manual to Borlänge Bandy that contains information about typography, colors, logotype, visual identity imagery, correspondence materials, business products and graphic elements. If the graphic material is handled with consistency it will create recognition. The conclusions were that the new visual identity is perceived as unified, harmonious, and related throughout the manual.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
43

Svensson, Emil. "Seriffers påverkan på läshastigheten". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medicin och optometri (MEO), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85502.

Texto completo da fonte
Resumo:
The aim of this study was to examine wheather serifs provide an advantage in reading speed. This was tested with a reading speed test (Wilkins Rate of Reading Test), two with a serif font and two with a sans serif font. The fonts used was Times New Roman and Times Sans Serif, two variants of each. After the participants had passed the criteria, which consisted of stereopsis of 100 sec. of arc (tested with Titmus Fly Test) and near visual aquity of 20/25 (tested with a near aquity chart), they were presented with the tests in a randomly generated order. The participants were asked to read the words out loud, and to read it as quickly as possible. After a countdown a timer started and the participants started reading. While the participants read the words, a copy of the test was silently supervised by the author to monitor any skipped or incorrectly read words. After a minute the timer stopped and the words/minute were calculated. This was repeated for the remaining 3 tests. After all the tests had been executed the participants were asked which of the two fonts they experienced as easier to read. There was no statistical significant difference (p=0.54) in reading speed between the two fonts. 60% of the participants had a higher reading speed with Times Sans Serif than its serif counterpart. Despite this, 51% reported that they found Times New Roman easier to read. The conclusion of this study found that no statistical significant difference in reading speed could be measured between serif and sans serif fonts.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
44

Dahl, Alva. "I skriftens gränstrakter : Interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner". Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241759.

Texto completo da fonte
Resumo:
Punctuation is an indispensable element in formal and literary texts as well as everyday writing. Studying punctuation is therefore necessary in order to understand written language. Still, it does not fit easily into descriptions of language as an abstract, given system, composed of lexicon and grammar. Within the framework of Bakhtinian dialogism, however, linguists have started to study languaging as an interactive, situated process, meaningful in concrete, embodied utterances. While many such studies have focused on spoken language, this PhD dissertation is an attempt to study written language from a dialogical perspective. The aim of the study is to explore the functions of punctuation and to integrate the analysis of punctuation into a broader theoretical under­standing of written language. This is achieved through qualitative analyses of three contemporary Swedish novels: DIVA by Monika Fagerholm (1998), Förvandling by Eva Adolfsson (2005) and Fadevår, tack för ljuset! by Fredrik Ekelund (2010). In order to discover the rich meaning of specific instances, linguistic details are studied in relation to different aspects of context: the local co-text of the sentence, paragraph, chapter and novel as a whole, relevant intertextual contexts, and, to some extent, contemporary literary movements and technological developments, etc. In all of the three novels, punctuation is an integrated element of style and characterization, and important thematic aspects of each novel are visible at the level of punctuation. General patterns are also to be seen, the most important of which concern, firstly, how punctuation divides the units of written language, and regulates the relationship between these units, and secondly, how shifts in voice and tone are constructed in the novels with the help of punctuation. Furthermore, punctuation can create visually iconic references. The results have many implications for further research. Punctuation is a necessary and integrated part of written meaning-making and should not be overlooked in text analyses. Moreover, punctuation plays a crucial role in the construction of aspects like viewpoint and discourse presentation, which can no longer be ignored. On the spatial surface of text, writers and readers create complex interplays of voices.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
45

Karlsson, Pierre. "LOVE HOME". Thesis, Konstfack, Grafisk design & illustration, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7960.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
46

Bohlin, Nora. "Formgivares arbetsprocess vid design av bokomslag för klassiska litterära verk". Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138990.

Texto completo da fonte
Resumo:
I denna studie undersöks formgivares arbetsprocess vid design av bokomslag för klassiska litterära verk. Frågeställningarna behandlar följande områden; information och riktlinjer från bokförlaget för formgivaren att förhålla sig till, formgivarens idé- och inspirationsprocess, formgivarens olika faser i arbetsprocessen, formgivarens beslut angående bokomslagets visuella element samt betydelsen av originalomslag och tidsepok då det klassiska litterära verket gavs ut. Den teoretiska bakgrunden redovisar bokomslagets syfte och funktion, kategorisering av bokomslag, färglära, bilder och semiotik, typografi, designstrategier, designarbete samt kreativitet och idéskapande. Formgivarens arbetsprocess undersöks genom en kvalitativ metod där åtta formgivare intervjuas. Undersökningen visar att arbetsprocessen består av tre delar. I den första delen av arbetsprocessen gör formgivarna research om bokens innehåll, författare samt i många fall tidsepok då verket gavs ut. I den andra delen sker formgivningen i en designprocess där beslut tas kring bild, färg och typografi. Bild- och färgval är ofta baserade på bokens innehåll och bildvalet kan även ske utifrån tidsepoken då det klassiska verket gavs ut. Originalomslaget har för många formgivare ingen betydelse för återutgivningen. I val av typografin kan känslan för tidsepoken ges, bokens innehåll speglas eller så önskar formgivaren använda typografi som använder nya uttryckssätt samt väcker uppmärksamhet. I den sista delen presenteras formgivningen för bokförlag.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
47

Kristensson, Mattias. "Grafisk profil för House of Sweden (Washington D.C.)". Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknik, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-1436.

Texto completo da fonte
Resumo:
Detta examensarbete innefattar både en fördjupning och en praktisk del inom ämnet grafisk profilering och visuellt identitetsskapande. Den praktiska delen av examensarbetet har utförts parallellt med reklambyrån Cabesa Communication Sweden AB, Stockholm. Fördjupningsdelen behandlar områden som branding, företagsidentitet och grafisk profil. För att skapa ett starkt varumärke på en marknad krävs välplanerade, strategiska och originella reklamkampanjer samt en stark och enhetlig visuell identitet. Med hjälp av fördjupningen så har en kunskapsgrund lagts inom ämnet grafisk profilering och det praktiska arbetet har förenklats mycket.Den praktiska delen innehåller framtagning av en grafisk profil med tillhörande manual till House of Sweden, Sveriges nya ambassad, Event Center och lägenhetsbyggnad i Washington D.C., USA. Genom en kvalitativ och enhetlig grafisk profil ska House of Sweden kunna bli ett starkt och välkänt varumärke. Den grafiska profilen bygger på ett antal huvuddelar; logotyp, typsnitt, färger och bildspråk. Utifrån dessa delar har bland annat korrespondensprogram, annonser och profilartiklar tagits fram, allt sammanställt i en omfattandegrafisk manual.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
48

Torstensson, Frida. "Hur skapar personer läsvägar vid läsning av en magasinartikel?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21724.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denna studie kommer närmare undersöka typografins och bildernas roll i förhållande till läsarens beteende i läsprocessen. Hur står magasintypografiska konventioner i relation till hur människor faktiskt läser en artikel i CAP&Design? I en visuell analys beskriver jag artikelns typografi utifrån några handböckers typografiska principer. Vidare beskrivs bilderna utifrån deras innehåll och bakgrund, placering och storlek samt funktion och koppling til texten. Jag gör en observation av läsning med kompletterande intervjuer för att ta reda på hur personer skapar läsvägar i artikeln. Detta tolkas och analyseras i jämförelse med min visuella analys och teorier kring styrd läsning och dynamisk läsning med individuella variationer. Resultatet visar att både bilderna och typografins utformning påverkar formandet av läsvägar. Läsprocessen är individuell och dynamisk där syftet med läsningen, personliga strategier, erfarenhet, bakgrund och miljö spelar in.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
49

Söderkvist, Moa. "The difference between photography, illustration and typography as communication for book covers". Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-94552.

Texto completo da fonte
Resumo:
Det finns många böcker som står i affärers bokhyllor. En läsares första möte med dessa böcker sker ofta med hjälp av bokens omslag. Därför blir bokomslaget viktigt för hur boken uppfattas och för bokens framtid. Precis som det finns olika böcker finns det olika omslag till dem och olika sätt att ta fram dessa omslag på. Syftet med denna studie är att undersöka hur de olika kommunikationsmedlen fotografi, illustration och typografi påverkar bokomslagens budskap och hur, samt när de bör användas för att attrahera köpare. Intervjuer med formgivare av bokomslag och personer i förlagsbranschen har bidragit med data som analyserats. I denna studie visar det sig att valet av fotografi, illustration eller typografi som kommunikationsmedel på bokomslag inte är av största betydelse, utan det är själva utformningen och användandet av de olika typerna som är avgörande för de budskap boken kommunicerar. Det visar sig även, trots detta, att de olika omslagstyperna lämpar sig mer eller mindre bra till olika böcker.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
50

Mattsson, Ludwig. "Hur form följer funktion i titelsekvenser : En semiotisk analys av förtexter i framtidsfilm". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85688.

Texto completo da fonte
Resumo:
Det finns inte mycket forskning på ämnet förtexter, speciellt inte i film som utspelar sig i framtiden. Uppsatsens syfte är att undersöka förtextens form och funktion utifrån en semiotisk analys som använder sig av de begrepp semiotiken medför i tolkandet av tecken. De två frågeställningar i arbetet är “I tolkandet av förtexten utifrån semiotisk analys, vilka val och budskap går att finna i förtextens form?” och “Vilka funktioner fyller de utvalda förtexterna för filmernas narrativ?”   I urvalet av filmerna utgick jag från filmer som utspelas i framtiden, detta för att möjliggöra ett eventuellt eget och nytt uttryck för den tid då filmerna utspelar sig. Filmerna är Alien (Ridley Scott, 1979), Brazil (Terry Gilliam, 1985) och The Matrix (Lana och Lilly Wachowski, 1999). Dessa filmer utgår också från tre decennier. Mitt material för att göra analyserna utgick från hermeneutisk metod tillsammans med semiotisk analys. För att kunna tolka de tecken och begrepp som semiotiken medför utgick jag ifrån bl.a. texter av Gripsruds och Bignell. Detta förenat med historia och förhållningssätt till titeldesign, samt information om filmerna och deras produktioner. Uppsatsen resultat framställer att förtexternas form följer filmens funktioner i alla tre filmerna. Analyserna tydliggör att de val som gjorts i skapande ofta går att härleda direkt till filmens narrativ eller konceptuella idéer om varför titelsekvensen uppfattas som den gör utifrån de semiotiska begreppen. Samtidigt visar resultatet att förtextens design skulle vara ett tydligt sätt för att utöka filmens värld ytterligare och skapa ett sammanhängande uttryck till filmernas paketering och marknadsföring.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Oferecemos descontos em todos os planos premium para autores cujas obras estão incluídas em seleções literárias temáticas. Contate-nos para obter um código promocional único!

Vá para a bibliografia