Literatura científica selecionada sobre o tema "Vård- och omsorgen"

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "Vård- och omsorgen".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Artigos de revistas sobre o assunto "Vård- och omsorgen":

1

Andershed, Birgitta. "Book Review: Att möta familjer inom vård och omsorg [Meeting with families in health and community care]". Journal of Family Nursing 19, n.º 2 (26 de abril de 2013): 276–77. http://dx.doi.org/10.1177/1074840713483699.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Eliasson, Eva. "Att undervisa för utveckling av yrkeskunnande i vård och omsorg [Teaching for development of vocational knowledge in health care]". Nordic Journal of Vocational Education and Training 9, n.º 1 (15 de abril de 2019): 66–88. http://dx.doi.org/10.3384/njvet.2242-458x.199166.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Wikman, Sofia. "Hot och våld i vård och omsorg - åtgärdsförslag i arbetsskadeanmälningar 1987, 1997 och 2007". Socialvetenskaplig tidskrift 19, n.º 1 (12 de abril de 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2012.19.1.2454.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Om en arbetstagare skadas, t.ex. på grund av hot och våld, ska arbetsgivaren göra en arbetsskadeanmälan. I anmälan kan förslag till åtgärder som kan förhindra att händelsen sker igen anges. I den här artikeln analyseras de åtgärder som vård- och omsorgspersonal förespråkar från åren 1987, 1997 och 2007.
4

Brodin, Helene, e Titti Matisson. "Lägst ned på skalan? Hälso- och sjukvårdens bemötande av äldre kvinnor som migrerat till Sverige". Socialvetenskaplig tidskrift 21, n.º 3-4 (12 de abril de 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.3-4.2411.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Det professionella bemötandet inom vård och omsorg kan påverkas av omedvetna värderingar som gör att personer upplever sig kränkta eller särbehandlade. Den här artikeln utforskar hur hälso- och sjukvården bemöter äldre kvinnor som migrerat till Sverige. Vi diskuterar spänningen mellan lika och likvärdigt bemötande och vilken relevans detta har för professionsutbildningar inom vård och omsorg.
5

Michaeli, Inga. "Omsorgsorgsarbetet i brytningen mellan privat och offentligt". Socialvetenskaplig tidskrift 6, n.º 3 (4 de fevereiro de 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1999.6.3.2898.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Välfärdsstaten med dess omsorg i offentlig regi, har medfört att gränsen mellan privat och offentligt har luckrats upp. Motstridiga krav på empati och distans, på omsorg och rättvisa riktas i dag mot personal i vård och omsorg. Inom moralfilosofin diskuteras former för att hantera dessa motsättningar. I artikeln diskuteras två konkreta rättsfall i relation till en sådan moralfilosofisk modell. Syftet är att ge ett bidrag till en omsorgspolitisk diskussion. Ytterst handlar den om tänkbara nya organisatoriska och arbetsrättsliga former som välfärdsstatens förändring tvingar fram.
6

Wall, Erika, e Jonny Bergman. "Tid för förändring av arbetsvillkor inom vård och omsorg". Sociologisk Forskning 58, n.º 1–2 (4 de junho de 2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.22103.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
I föreliggande studie fokuserar vi på berättelser om arbetsvillkor inom svensk vård och omsorg under den inledande fasen av coronapandemin våren 2020. Studien baseras på 33 intervjuer med vårdpersonal genomförda under de första veckorna av pandemin. Genom att i analysen knyta narrativt meningsskapande till hur tid används och ordnas i berättelser om arbetsvillkor just nu – under de första veckorna för coronapandemin – ser vi hur dessa berättelser relaterar till tiden för hanteringen av pandemin, såväl som tiden före och efter densamma. Den narrativa analysen visar att olika perspektiv på tid används som stöd för argumentationen i deltagarnas utsagor. Det ena perspektivet knyts till den specifika situationen under den första tiden för coronapandemin och det andra relaterar till arbetssituationen under coronapandemin som en del av ett, i tid, utsträckt sammanhang. Analysen av hur tid används och ordnas i berättelserna skapar en öppning för att förstå coronapandemin som en händelse som uppmärksammar någonting mer än arbetssituationen just nu, nämligen en kritik av arbetsvillkor inom vården över tid och på en övergripande, generell, nivå.
7

Brunnberg, Elinor. "Vård och omsorg om förskolebarn i Sverige och England". Socialvetenskaplig tidskrift 1, n.º 2-3 (15 de janeiro de 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1994.1.2-3.3060.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Ett engelskt daghem i offentlig regi motsvaras av fyrtiosex svenska. Det är bara ett exempel på stora skillnader mellan Sveriges och Englands stöd till barnfamiljer. I England betraktas vård och omsorg om små barn som ett privat problem och en uppgift framförallt för kvinnorna medan det i Sverige också är ett offentligt ansvarsområde. Den svenska staten kan därför beskrivas som en tvåpartsvårdarstat medan den engelska snarare är en kvinnovårdarstat.
8

Calleman, Catharina. "En motsättning mellan två principer om likabehandling? Om rätten att välja personlig assistent". Socialvetenskaplig tidskrift 15, n.º 3-4 (11 de abril de 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2008.15.3-4.2568.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
De funktionshindrades rätt till självbestämmande när de väljer personlig assistent kan riskera att komma i konflikt med assistenternas rätt att inte bli diskriminerade. Problematiken kan tänkas få ökande betydelse med ett ökat anlitande av personliga assistenter och särskilt med en ökad internationalisering av marknaden för vård och omsorg.
9

Hammarström, Gunhild. "Offentlig eller privat finansiering? Inställning till hur hjälpen till hemmaboende äldre ska finansieras". Socialvetenskaplig tidskrift 5, n.º 4 (4 de fevereiro de 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1998.5.4.2919.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Hur önskar vi att hjälp och omsorg till äldre i eget boende ska finansieras? ska den vård som utförs av "frivilliga" ersättas ekonomiskt? En undersökning har genomförts av den svenska befolkningens inställning till dessa frågor. Utifrån begreppsparet offentlig-privat finansiering analyseras i artikeln inställningen till hur finansieringen ska ske i relation till klass, kön, ålder och partisympati samt i förhållande till villigheten att själv betala högre skatt för att finansiera äldreomsorgen.
10

Melin Emilsson, Ulla. "Gruppboende för dementa - en omsorgsform eller ett begrepp i försvinnande?" Socialvetenskaplig tidskrift 11, n.º 3-4 (28 de março de 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2004.11.3-4.2635.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Under ett tiotal år från 1980-talets mitt framstod gruppboende som den enda självklara omsorgsformen för dementa i vårt land. Alla kommuner med självaktning byggde gruppboenden i rask takt. Men så i mitten av 1990 upphörde denna utbyggnadsiver. Hur kan man förstå att ett sätt att ge omsorg till en viss grupp människor under en period är det enda rätta, för att sedan se ut att försvinna? I denna artikel diskuteras förändringen i praktiken och i retoriken och betydelsen av det glapp som tycks råda mellan dessa två världar.

Teses / dissertações sobre o assunto "Vård- och omsorgen":

1

Gabrielsson, Sandra, e Camilla Widenberg. "Mat under Måltidsprojektets inverkan på kunskap, attityder och rutiner hos personal på vård- och omsorgsboenden : Implementering av nutritionsriktlinjer i vård- och omsorgen av äldre". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167518.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Almaghoot, Nasr. "Hur personalens förtroende påverkas av politisk tveksamhet? : En fallstudie om hur vård- och omsorgspersonals förtroende för myndigheterna och politikerna påverkats av munskyddstriden". Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185006.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Covid-19 har påverkat våra liv på många olika sätt. Ett stort antal människor dör, det har blivit allt mer svårare att hitta jobb, resa utomlands, träffa familjen och att det är oacceptable att umgås med kompisar. Krav på vårdpersonal har blivit högt och arbetsbelastning har också ökat. Dessutom så har Covid-19 orsakad heta debatter mellan aktörerna, professioner och organisationer kring de bästa sätten att hantera smittspridning. Denna studie har som syfte att undersöka hur vård- och omsorgspersonals förtroende påverkats av munskyddstriden. Studien är teoriprovande studie. Teorin som används är’ ’Micro-performance theory’’ eller mikro-prestandateorin i samband med olika relevanta artiklar och statsvetenskapliga böcker. Metoden bygger på fyra samtalsintervjuer för att samla in empirin. Intervjufrågorna skickades till respondenterna före intervjuerna för att ge dem möjlighet att reflektera. Respondenter anonymiseras i studien för att kunna ge dem möjligheten till att utrycka sig fritt. Studies resultat visar på att majoriteten av respondenterna upplever ett ökat missnöje och minskad tillit och förtroende för myndigheterna och politikerna och bland vård- och omsorgspersonal. De flesta kritiserade beredskapen inför pandemin. Två av fyra respondenterna tycker att munskyddstriden påverkar förtroende negativt för andra Covid-19 riktlinjer.
3

Gällstedt, Pernilla, e Sofia Margareta Karlsson. "Hållbart ledarskap inom omsorgen under en pandemi : ”Pandemin har ätit upp vår tid” En kvalitativ intervjustudie". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26293.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Flertal tidigare studier visar att första linjens chefer inom omsorgen har svårighet att upprätta en hållbar arbetsmiljö och ett hållbart ledarskap. Världen har nu drabbats av en pandemi, med ett ökat tryck på sjukvården och ökad belastning inom omsorgen för vårdpersonal såväl som chefer. Syftet var att undersöka om chefer inom omsorgen upplever en hållbar arbetsmiljöunder Covid-pandemin och vilka förväntningar de har inför framtiden. För att få en ökad förståelse för omsorgscheferna upplevelse av sin arbetssituation under rådande pandemi genomfördes undersökningen med intervjuer. Deltagarna var sex verksamhetschefer/enhetschefer inom äldreomsorgen i två kommuner i Sverige. Studien visar på att omsorgscheferna inte upplevt någon större påverkan på deras hållbarhet i ledarskapet under covid-pandemin. Förändringen i ledarskap uttrycker sig i form av ett förändrat arbetssätt och ett ökat stöd till medarbetarna. Den största utmaningen för cheferna är bemanning och tillgång till skyddsmaterial. Det mest tidskrävande arbete angavs som smittspårning och bemanning. Faktorer som ansågs viktiga för en hållbar arbetsmiljö är dialogen och relationer. Något som även framkom i studien att omsorgscheferna utvecklat en oro för att missa information samt känslan av kontroll var extra tydlig. Omsorgens chefer har en ökad arbetsbelastning i samband med pandemin i form av tillämpning av nya arbetsuppgifter, hitta nya kommunikationsvägar, samt ge ökat stöd till medarbetare. Det organisatoriska stödet till cheferna upplever mer parten som gott. Genomgående var att samtliga chefer uttrycker en förändring i sättet att leda, samtliga har utvecklat en större ödmjukhet och relationerna inom arbetsgruppen har fått mer fokus under pågående pandemi, något omsorgscheferna kommer fortsätta arbeta och fokusera på i framtiden.
4

Cedlund, Fia. "Hot och våld på jobbet : En studie om arbetsgivarens skyldighet att motverka hot och våld inom vård och omsorg". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78900.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
In Sweden, threats and violence has become a serious psychosocial work environment problem within the workplaces of health and social care. Several studies show the need to pay attention to how the workers psychosocial work environment is affected by the risk of threats and violence. Women are more exposed of threats and violence because the professions were most women work, the threats and violence occur. The purpose of this study is to investigate what legal obligations the employer holds to prevent threats and violence in the working environment and what consequences it can have if the employer does not fulfill these obligations. For a deeper knowledge in threats and violence as a psychosocial work environment problem other factors that can affect are included. To fulfill the purpose and answer the research questions in this study the doctrinal method is used to describe, systematize and interpret the legislation, case law and literature.   The results of this study show that the legal actions that the employer is obliged to take is far-reaching. The preventive work is central considering the psychosocial work environment were threats and violence occur. If the employer fails to take the actions that is obliged there are different legal consequences depending on what type of actions the employer, deliberately or accidently, failed to take. Due to the extent of threats and violence in health and social care and some differences in the formulation of the legislation, future studies would be required to investigate if the legislation on this matter is enough.
5

Efraimsson, Ann-Christin, e Niven Shamoun. "Framtidens bemanningsutmaningar inom vård och omsorg". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23601.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Idag finns mycket som tyder på att vård- och omsorgsbranschen står inför fortsatta samt ökade utmaningar vad gäller att upprätthålla en hållbar bemanning. Det finns även stora förändringar som sker och väntas inom vård och omsorg, vilket ställer höga krav på de praktiserande cheferna ute i verksamheterna. Vilka utmaningar ser verksamma chefer idag som arbetar inom vård- och omsorg på bemanningen inom sina verksamheter och hur bedömer de deras egen möjlighet att påverka och skapa förutsättningar för att behålla personal. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och strategier som chefer anser som viktiga för att möta framtidens bemanningsutmaningar inom vård och omsorg. En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts för att intervjua åtta olika chefer/enhetschefer/verksamhetschefer. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras med två olika kategorier, vilka är hållbar bemanning inom vård och omsorg samt strategier som påverkar verksamhetens personalförsörjning. Dessa två kategorier rymmer den information som framkom vid intervjuerna av informanterna. Sammanfattningsvis visar uppsatsen att de praktiserande cheferna inom vård- och omsorgsbranschen står inför utmaningar gällande framtidens bemanning. Genom att som chef inta strategier i form av bland annat kompetensutveckling, ett stort handlingsutrymme för personalen med delaktighet samt en rimlig arbetsbelastning kunde de se en förbättring av personalomsättningen.
6

Rickard, Ekwall. "Distribuerat ledarskap inom vård och omsorg". Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324918.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Inom vård- och omsorgssektorn är omorganisationer komplexa och kan ha stor inverkan på individers livssituation. Tidigare forskning har visat att ett Distribuerat ledarskap är viktigt i denna typ av organisationsförändringar, där ledarskapet ses som en gemensam insats vilket reducerar beroendet av den enskilde ledaren. Däremot har forskning också visat att distribuerat ledarskap kan påverkas av olika kontextuella faktorer. Syftet med studien var därför att ge en ökad förståelse för distribuerat ledarskap vid organisationsförändring inom vård och omsorg. Syftet uppnås med hjälp av en fallstudie, där ledarskap undersöks inom projektgrupper som leder förändringsarbetet med verksamhetsövergång av vård- och omsorgsverksamheter inom Uppsala kommun. Resultaten visar att ledarskapet till viss del uttrycks som distribuerat. Vidare visar resultaten att kontextuella faktorer framför allt har en negativ påverkan på det distribuerade ledarskapet.
Organizational changes in health and social care are complex and can greatly impact people’s lives. Previous research has shown that Distributed leadership is important in these organizational changes, where the leadership is viewed as a collective contribution, which reduces dependence of the formal leader. However, research has also shown that distributed leadership can be affected by contextual factors. The purpose of the study, was therefore to increase the knowledge about distributed leadership in organizational changes in health and social care. The purpose was fulfilled by conducting a case study, where leadership was examined within project groups who lead the organizational change with operational transitions in health and social care at Uppsala municipality. The findings suggest that the leadership is partly expressed as distributed. Moreover, the results show that contextual factors primarily have a negative effect on distributed leadership.
7

Grosse, Julia. "Nonprofitorganisationer inom vård och omsorg : en kunskapsöversikt". Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-3090.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Hammarström, Jessica. "Basal hygien inom kommunal vård och omsorg". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19488.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Introduktion: Det är väl känt världen över att god handhygien är en av de enskilt mest effektiva insatserna för att hindra smittspridning. Trots detta visar flera studier på låg följsamhet till denna viktiga företeelse och orsakerna för försummandet varierar. Syfte: Denna studie kartlägger kunskaper om basal hygien samt uppskattar hur följsamheten uppfattas av personal med ett vårdnära arbete inom kommunal vård och omsorg. Metod: Personalen fick i en tvärsnittsstudie svara på kunskapsfrågor om basala hygienrutiner och uppskatta sin egen följsamhet till dem i en webbaserad enkät. Prestationerna på varje fråga bedömdes individuellt i fyra svarskategorier. Respondenterna tilldelades sedan gruppen låg, mellan eller hög nivå på kunskapsblocket. Resultat: Studien visar att de allra flesta uppskattade sig ha bra eller mycket bra kunskaper i basal hygien, samt ha en hög följsamhet till rutinerna. Personalens egen uppfattning om följsamhet är dock högre än vad den senaste prevalensmätningen visar (73 % jämfört med 54 %). Respondenternas svar visade på tydliga kunskapsluckor. Nära hälften av respondenterna uppger till exempel felaktigt att handskar ska användas vid all patientkontakt. Samma resultat gäller för användning av visir. Det finns dock goda kunskaper om reglerna kring arbetskläders utformning och hantering. Det förekommer vidare en signifikant skillnad i kunskaperna mellan personal inom de olika boendeformerna särskilda boenden [SÄBO] och andra särskilda boenden som omfattas av lagen om stöd och service [LSS], (58 % respektive 44 % uppvisar en hög kunskapsnivå). Följsamheten uppges dessutom vara lägre på LSS, och de största hindren enligt personal verkar vara tidspress och placering av hygienmaterial.
Introduction: It is widely known that good hand hygiene is one of the single most effective efforts to prevent spread of infection. Despite this, several studies show low compliance to this important practice and causes vary. The aim: The study maps knowledge of and compliance to hygiene routines among health professionals at close-to-care jobs in municipal health care. Methods: Via a cross-sectional study the respondents answered questions of basic hygiene routines and compliance to them via a web-based questionnaire. Quiz answers were assessed over four levels per question and respondents were assigned one of three categories of understanding for the entire block of basic hygiene routine awareness. Results: The majority consider themselves having good or very good knowledge of basic hygiene and representing high level of compliance. However, compliance levels were perceived higher than the most recent prevalence survey conveyed (73% vs 54%). There is an apparent knowledge gap around hygiene routines. Around half of the participants for example reported unjustified use of gloves and visors during all contact with patients. There is, however, good perception of routines around design and handling of workwear. Furthermore, level of knowledge was quite different for health professionals employed in nursing homes [SÄBO] versus those employed in group homes for persons with certain functionals impairments [LSS, Swedish entitlement law] (58% and 44% were assigned to a high level of knowledge respectively). Compliance was also lower in LSS, and the major obstacles according to the employees seems to be time constraints and placement of hygiene material.
9

Nyström, Jonas, e Malin Hansson. "Får och vill män arbeta inom vård och omsorg?" Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-763.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:

Jämställdhet är ett mål vårt samhälle strävar efter. Gamla könsroller och förlegad syn på maskulinitet och femininitet förhindrar grundläggande rättigheter på arbetsmarknaden. I debatten rörande jämställdhet, lika betalt för lika jobb, hamnar männen på kvinnodominerade arbetsplatser lite i skymundan.

Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad är en horisontellt segregerad organisation med en majoritet av kvinnor. En klar önskan från både anställda och ledning finns att öka andelen män inom vård och omsorg. Fördelarna med en jämställd organisation ses av samtliga men hur arbetet skall bedrivas för att uppnå denna önskan råder det större oklarhet om.

Syftet med uppsatsen är att utifrån vår frågeställning ”Får och vill män arbeta inom vård och omsorg?” sprida ljus över olika delar av organisationen av intresse för jämställdhetsarbete.

Vård- och omsorgsförvaltningen har genomfört en undersökning i vilken tre jämställdhetsfrågor ingick. Som en fördjupning av denna har vi använt oss av en kvalitativ studie för att undersöka fenomenet. Genom vårt val av undersökningsmetod vill vi uppnå en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang för att därmed få en bättre insikt i människors livssituation och de val de gör. Generaliseringar rörande utfallet av vår undersökning som inkluderat tio medarbetare av olika kön, ålder, och utbildning blir svåra att göra i och med den kvalitativa ansats vi valt.

Arbetet tar upp negativa och positiva sidor medarbetare möter i sin vardag och hur dessa påverkar individen. Omgivningens fördomar kan påverka mäns eventuella normbrytande yrkesval. Den negativa effekt detta får i samband med vård- och omsorgsförvaltningens bristfälliga jämställdhetsarbete, överskuggar de positiva aspekter jobbet har och reducerar därmed antalet tänkbara manliga arbetare.

I vårt arbete kom vi fram till att, ja, män både får och vill jobba inom vårdsektorn men bara om man har karaktären att stå emot fördomarna och viljan att överkomma de hinder som står i vägen.

10

Andersson, Karin. "Lärande och utveckling av medarbetarskap i vård och omsorg". Licentiate thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-31164.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Resumo:
Syftet med den föreliggande studien är att utveckla förståelsen av medarbetarskap och teoretiskt pröva det utifrån ett aristoteliskt perspektiv på praktisk kunskap. Frågeställningar: • På vilka sätt kan verksamhetens organisering gynna respektive motverka utveckling av medarbetarskap? • På vilka sätt kan begreppet praxis ge en fördjupad förståelse av medarbetarskap inom komplexa sociala praktiker som vårdorganisationer?

Livros sobre o assunto "Vård- och omsorgen":

1

Sandström, Stefan. Hot & våld i vård, omsorg och socialt arbete. Stockholm: Gothia, 2007.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Sandström, Stefan. Hot & våld i vård, omsorg och socialt arbete. Stockholm: Gothia, 2007.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Carlström, Eric. I skuggan av Ädel: Integrering i kommunal vård och omsorg. [Gothenburg]: Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan, 2005.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Carlström, Eric. I skuggan av Ädel: Integrering i kommunal vård och omsorg. [Gothenburg]: Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan, 2005.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Carlström, Eric. I skuggan av Ädel: Integrering i kommunal vård och omsorg. [Gothenburg]: Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan, 2005.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Carlström, Eric. I skuggan av Ädel: Integrering i kommunal vård och omsorg. [Gothenburg]: Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan, 2005.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Rosenwald, Mitchell. Advocating for children in foster and kinship care: A guide to getting the best out of the system for caregivers and practitioners. New York: Columbia University Press, 2010.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Daniel, Brigid. Recognizing and helping the neglected child: Evidence-based practice for assessment and intervention. London: Jessica Kingsley Publishers, 2011.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Thomas, Mike. Fostering a child's recovery: Family placement for traumatized children. London: Jessica Kingsley Publishers, 2009.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

(Sweden), Kulturrådet, ed. Kultur i vård och omsorg. Stockholm: Kulturrådet, 2003.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Vá para a bibliografia