We are proudly a Ukrainian website. Our country was attacked by Russian Armed Forces on Feb. 24, 2022.
You can support the Ukrainian Army by following the link: https://u24.gov.ua/.
Even the smallest donation is hugely appreciated!
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Rädsla" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2
Simon, Mara, Naika Foroutan und Frank Kalter. „Über die Notwendigkeit, einen Schritt nach dem anderen zu machen – auch in der sozialwissenschaftlichen Identitäts- und Einstellungsforschung. Replik auf René Wolfsteller und Jonas Rädel“. Leviathan 48, Nr. 1 (2020): 112–18. http://dx.doi.org/10.5771/0340-0425-2020-1-112.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
In der vorigen Ausgabe des Leviathan diskutieren René Wolfsteller und Jonas Rädel unsere Studie Ost-Migrantische Analogien I. In dieser Replik klären wir einige grundlegende Missverständnisse. Wir betonen, dass die Erhebung in diesem Schritt vor allem darauf ausgerichtet ist, Analogien von Stereotypen und Abwertungsmechanismen gegenüber zwei sehr unterschiedlichen Minderheiten in der deutschen Gesellschaft zu untersuchen. Der Fokus liegt dabei auf der dominanten Perspektive der Mehrheitsgesellschaft.
3
Andrews, Annalena. „Newsletter and data base on child soldiers by Rädda Barnen“. International Journal of Children's Rights 4, Nr. 2 (1996): 177–80. http://dx.doi.org/10.1163/157181896x00428.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Nuvarande betygssystem, med fem betygssteg men bara kunskapskrav för tre steg, upplevs ibland som oklart av såväl elever som vårdnadshavare. Detta riskerar att försvåra kommunikationen mellan elever och lärare. Betygssystemet verkar också leda till att många elever känner sig osäkra över vad som krävs av dem. Det faktum att man måste nå alla kunskapskrav för en viss betygsnivå för att få just det betyget upplevs stressande; många elever är rädda för att de inte ska nå ett enskilt kunskapskrav och därmed bli ”sänkta”. Likaså kan oklarheten kring vad som krävs för att få ett av mellanbetygen upplevas stressande.
5
Tornborg, Emma. „Fantasin som medel att bearbeta rädslor – En stackars liten haj och bilderbokens unika förutsättningar*“. HumaNetten, Nr. 39 (22.01.2018): 20–31. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20173904.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6
Dahre, Ulf Johansson. „Rädda en varg, skjut en same: Den historielösa jämlikheten och föraktet för samer i Sverige“. Nordic Journal of Human Rights 22, Nr. 04 (18.01.2005): 448–61. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-814x-2004-04-03.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7
Ganz, David. „Tradition und Wertung: Festschrift für Franz Brunhölzl zum 65. Geburtstag, ed. Günter Bernt, Fidel Rädle and Gabriel Silagi“. Journal of Medieval Latin 01 (Januar 1991): 193–97. http://dx.doi.org/10.1484/j.jml.2.303961.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8
Jeannet, Stéphane. „Rachel Brett et Margaret McCallin, Children: The invisible soldiers, Rädda Barnen (Swedish Save the Children), Stockholm, 1996, 257 pages“. Revue Internationale de la Croix-Rouge 79, Nr. 826 (August 1997): 494–96. http://dx.doi.org/10.1017/s0035336100059402.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9
Jeannet, Stéphane. „Rachel Brett and Margaret McCallin, Children: The invisible soldiers, Rädda Barnen (Swedish Save the Children), Stockholm, 1996, 257 pages“. International Review of the Red Cross 37, Nr. 319 (August 1997): 460–62. http://dx.doi.org/10.1017/s0020860400076713.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10
Jeannet, Stéphane. „Rachel Brett y Margaret McCallin, Children: The invisible soldiers, Rädda Barnen (Swedish Save the Children), Estocolmo, 1996, 257 páginas“. Revista Internacional de la Cruz Roja 22, Nr. 142 (August 1997): 491–93. http://dx.doi.org/10.1017/s0250569x00022329.
Blixt, Kristina, und Nency Larsson. „Barn och rädsla. Vad förskolebarn är rädda för och hur de agerar vid rädsla“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19298.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
BAKGRUND:Att känna trygghet samt att våga visa sina känslor och kunna sätta ord på dem är viktigt förbarn. Om pedagoger i förskolan lär barnen att samtala om känslor som till exempel rädslaredan tidigt i barndomen kan det leda till att det blir naturligt för barnen att tala om dennakänsla även när de blir äldre. Som pedagog är det viktigt att ha kunskap om vilka rädslor somkan finnas vid olika åldrar och hur barnen gör vid rädsla. I läroplanen för förskolan står detbland annat att barn ska kunna känna trygghet samt ges möjlighet att uttrycka och bearbetasina känslor.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad pojkar och flickor i åldern 3-5 år är rädda för och vad de görvid rädsla.METOD:Undersökningen omfattar 19 kvalitativa intervjuer. I vår undersökningsgrupp har barn iåldrarna 3-5 år från två olika förskolor ingått.RESULTAT:Resultatet som vi kom fram till visade olika rädslor som fanns hos barnen i dessa åldrar ochhur de gjorde vid rädsla. Något som vi kunde se var att barn behöver ha tillgång till en tryggmiljö och trygga vuxna som kan ge dem hjälp och stöd, som lyssnar och bekräftar dem samthjälper barnen att sätta ord på sina känslor.
2
Englund, Annika, und Anna Isidorsson. „Barn och rädsla“. Thesis, Högskolan i Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 1992. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7241.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Vi fattade intresse för det här ämnet för något år sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rädsla som ett tema på en praktikperiod. Där såg vi att det fanns mycket rädsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berätta för någon om olika rädslor. Anledningen till att vi började jobba med detta område är bl.a. att vi tror att det finns mycket ”dold” rädsla hos barn. ”Barn och rädsla” (1969) och ”Jag är rädd för att bli bortglömd och ensam” (1985) av Inga Sylvander och Maj Ödman är de böcker som givit oss inspiration och en modell för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att se vad barn är rädda för idag. Vad är de flesta rädda för? Vad är de mest rädda för? Är det någon skillnad mellan pojkar och flickor? Hur hanterar barn sin rädsla? Vilken relation har de till andra människor i en situation då de blir rädda? Vi anser att det är angeläget att denna undersökning görs p.g.a. att vi ska få reda på mer om barns rädslor, då det är en viktig del i vårt kommande yrke som lärare. Även andra yrkesgrupper som arbetar med barn samt föräldrar kan ha användning av vad vi har fått fram. Vi vill även göra en jämförelse med tidigare undersökningar om vad barn är rädda för. Har det förändrats något? Vi utgår från undersökningar som Inga Sylvander och Maj Ödman har gjort vid två tillfällen, vilka publicerades 1969 och 1985. Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.Annika Englund har senare bytt efternamn till "Englund-Wengelin".
3
Bergöö, Martin. „IDR "Interaktionsdesignad rädsla"“. Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23137.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
This essay focuses on the possibilities and problems that come with having teleportation mixed with horror and fear and not having monsters in fear games. How it is to play a horror game without enemies and just being able as an Interactiondesigner to relay on the psychological feeling within the player, if the feeling is more than enough if the player him self get to fantasies and let their deepest fright feelings take over. Is there no difference if there are monsters/enemies or not. Is fright and fear already there before you encountering the enemies? These questions are answered as the paper also presents a game in the shape of a course that has been paralleled worked with. The world with the complete and finished game have bin done in the Hammer editor which the game HalfLife2 (VU games/Valve Software, 2004) is built on. The finished game is a result of several user tests from the prototype game and user questionnaires. Fear games are mainly built on humans’ psychological feelings, the imaginations and how one feel. Through strong usage and building upon these main factors to create fear I have worked from that perspective and investigated how I by best possible means, should do to create fear to fright players by not using enemies as main frightening objects. Focus has been on the narrative of both visual and auditive narration. I have also given an account of the advantage and disadvantages with working with the tool I have chosen, how it has affected my work and my result. The Result turned out to be even better than I had in mind and a positive attitude towards my game from all the test persons. They thought it was a good example that a horror game is not bound to have monsters in order to fright the player. I got a loot of good feedback, response and ideas of what I could improve and what was already good. Some wanted more light effects on the first part and others less sound in the last part. By listening to the test persons I started to create and shape the final version of the game. Everyone became scared and felt more or less frightened through all four parts of the game. I also got positive feedback on my theory from the test persons, that teleportation mixed with horror and fear is something that they could consider using more in games and that this was a good start in the right direction.
4
Hörlén, August, und Victoria Löfgren. „Priset av rädsla : En studie om priset för män och kvinnors rädsla“. Thesis, Umeå universitet, Nationalekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124799.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Denna uppsats beräknar ett skuggpris för rädslan att gå ensam i mörkret i individens hemmakvarter samt undersöker skillnader mellan män och kvinnors skuggpriser för att vara mindre rädd. Tidigare studier som har använts sig av skuggpris för att beräkna rädsla har studerats och analyserats för att på bästa sätt kunna genomföra denna uppsats. Datamaterialet som använts i uppsatsen kommer från European Social Survey och består av 1791 observationer. Respondenterna fick i undersökningen svara på en skala mellan 1 till 4, där 1 var ’’mycket säker’’ och 4 var ’’mycket osäker’’ angående individens rädsla vid mörker. Skuggpriset motsvarar den summa av hushållets nettoinkomst som individen är villig att offra för att känna sig en enhet mindre rädd. Skuggpriset för att gå ensam i mörkret jämförs med män och kvinnors separata skuggpriser. Skuggpriset för att gå ensam i mörkret beräknades till 15 744 kronor. I uppsatsen skattades männens skuggpris till 12 881 kronor medan kvinnornas skuggpris blev 27 956 kronor. Därmed kan kvinnorna i Sverige tänka sig offra mer av sin månadsinkomst för att vara mindre rädd än männen i Sverige. Skillnaderna mellan män och kvinnors skuggpriser kan bero på att könen har separata psykologiska kostnader samt olika sociala roller i samhället. En kvinna tenderar att känna mer rädsla i vardagen än vad en man gör. Skillnaden mellan män och kvinnors skuggpriser skulle eventuellt kunna förklaras med att samhället kanske inte anser att en man ska känna rädsla och detta skulle kunna leda till att männen är villiga att betala mindre för att minska sin rädsla.
5
Pärsdotter, Lovisa, und Isabell Palm. „En situationsbunden rädsla : En kvalitativ intervjustudie om unga kvinnors rädsla för brott“. Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162739.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Rädsla för brott är ett välstuderat fenomen som innefattar en könsrelaterad rädsla. Tidigare forskning visar att rädslan är differentierad mellan män och kvinnor vilket anses kunna bero på insocialiserade könsroller. Forskning indikerar att kvinnor upplever i högre utsträckning än män en rädsla att utsättas för brott, trots att män enligt statistiska undersökningar utsätts i större utsträckning för brott. Studien ämnar därför till att undersöka unga kvinnors rädsla att utsättas för brott och de eventuella konsekvenser denna rädsla har för kvinnornas beteende. Studien undersöker även hur brottsrelaterad information som förmedlas via media påverkar den upplevda rädslan. Via semistrukturerade djupintervjuer samt en tematisk analys visade resultatet att kvinnornas rädsla är något situationsbundet. Resultatet visar dels på en rädsla att bli överfallen av en främmande man samt beteendeanpassningar för att hantera rädslan och minimera risken att utsättas för brott. Kvinnornas beskrivningar av sin rädsla påvisar dock en dubbelhet i om man presenterar sig själv som rädd, där antagandet görs att samhället genererar konflikterande signaler på hur en kvinna ska presentera sin rädsla.
6
Hajder, Eldina. „Social rädsla bland ungdomar“. Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1333.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness. Different nonparametric tests were used. No correlation between social fear and educational choice was found. However, significant correlations between social fear and internet use and between the sexes were found for certain items. Social fear is a subject which can be seen from different perspectives, but, in order to achieve a greater depth of knowledge, more extensive research is required.
7
Rodenstedt, Ann. „Rädslan i rummet - en studie av mäns och kvinnors rädsla för våldsbrott i Uppsala“. Thesis, Uppsala University, Department of Social and Economic Geography, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8468.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8
Johansson, Lotta. „Tro och rädsla : Jehovas vittnens trosläror som lindring mot och upphov till rädsla“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13877.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Problemet som denna uppsats behandlat är den om hur en individ som lämnat Jehovas vittnen kan ha påverkast av sin tid i organisationen, med avseende på hennes upplevelse av och förhållningssätt till rädsla. Genom att ha intervjuat före detta medlemmar, läst aktuell litteratur i ämnet och genom att ha använt information från Jehovas vittnen själva har denna problematik försökt adresseras. De direkta frågeställningar som uppsatsen strävat efter att besvara är vilket eventuellt samband mellan Jehovas vittnens läror och rädsla somkan skönjas, samt hur de intervjuade före detta medlemmarna förhållit sig till den antagna rädslan. Gemenskapen baserad på Jehovas vittnens organisation och läror har varit ettfrekvent återkommande begrepp i de intervjuer jag fört, och den positiva upplevelsen av att få kontra rädslan för att förlora gemenskapen, har till sist framträtt som den mest markantadetaljen i uppsatsens slutsats.
9
Westerlund, Mikael. „Rädsla i det offentliga rummet : En undersökning av samband mellan media och rädsla för överfallsvåldtäkt“. Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15397.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Sammanfattning Syftet med uppsatsen har varit att analysera och diskutera hur rädsla utvecklas i samband med överfallsvåldtäkter, och undersöka samband mellan media och kvinnors rädsla. Syftet har också varit att relatera rädslans betydelse i förhållande till jämställdhet. Den övergripande problemfrågan har varit: - Finns det samband mellan medias nyhetsförmedling och kvinnors rädsla för överfallsvåldtäkt? Följande undersökningsfrågor har använts: - Hur ser forskningen på problemet med kvinnors rädsla för brott och våldtäkt? - På vilket sätt kan nyhetsklippen i Nerikes Allehanda ha påverkat utvecklingen av rädsla för överfallsvåldtäkter i Örebro? Undersökningen har gjorts i två delar. Först genom en undersökning av vad tidigare forskning kommit fram till om kvinnors rädsla för brott och våldtäkt. Sedan genom en textanalys av nyhetsklipp i Nerikes Allehanda, och hur dessa kan ha påverkat rädsla för överfallsvåldtäkter i Örebro. Tidsrummet sträcker sig från september 2009 till september 2010. Som utgångspunkt för textanalysen har Göran Bergström och Kristina Boréus metodbok Textens mening och makt använts. Jag har utgått från en teori om att medierna sätter dagordningen för vilka frågor som blir viktiga. Genomgående har analyserna genomförts från ett genusperspektiv, som utgår från att män och kvinnor har olika positioner i förhållande till våldtäkt. Ett tema om kvinnors tillgång till det offentliga rummet har en central plats i uppsatsen. För att relatera resultaten till ett vidare jämställdhetsperspektiv har Susan Brownmillers teori, om våldtäkt som uttryck för makt och social kontroll, använts. Slutsatsen är att det verkar finnas samband mellan medias nyhetsförmedling och kvinnors rädsla för överfallsvåldtäkt. Nerikes Allehandas nyhetsklipp är utformade på ett sätt som kan verka uppskrämmande på många kvinnor. Det gäller t.ex. signalerande nyheter, som är utformade på ett sätt som varnar kvinnor att de kan bli serievåldtäktsmannens nästa offer. Det sker också genom varningar från polisen, medierade genom media. Samspelet mellan Nerikes Allehandas kriminaljournalistik och polisen som huvudsaklig källa till nyhetsartikarna, har troligen haft en central roll i genererandet av en genuskodad rädsla, utan att varken polis eller Nerikes Allehanda haft något syfte att skrämma kvinnor. Ett sätt varigenom rädslan kunnat föras vidare är genom ett kulturellt narrativ, som skapas genom nyhetsklippen. Abstract The aim of this essay has been to analyze and discuss how fear develops in the context of rape attacks and investigate the relationship between media and women's fear. The aim has been to relate the importance of fear to gender equality. The overall question has been: - Is there a connection between media coverage and women's fear of sexual assault? The research issues that have been used: - How does research regard questions concerning women's fear of crime and rape? - How can newspaper articles in Nerikes Allehanda have influenced the development of fear of rape attacks in Örebro? The study was conducted in two parts. The first part was carried out as an examination of what previous research has concluded on women’s fear of crime and rape. Then through a textual analysis of newspaper articles in Nerikes Allehanda and how these may have affected the fear of rape attacks in Örebro. The time span is September 2009 to September 2010. Göran Bergström and Kristina Boréus method book Textens mening och makt was used as a basis for the text analysis. My point of departure has been a theory that the media set the agenda for what issues are important. The analysis was conducted from a gender perspective that assumes that men and women have different positions in relation to rape. A theme about women's access to public space has a central place in the essay. In order to relate the results to a wider gender equality perspective, Susan Brownmiller's theory of rape as an expression of power and social control has been used. The conclusion is that news media and women's fear of assault and rape seems to be linked. Newspaper articles in Nerikes Allehanda are designed in a way that may seem frightening to many women. This applies, for instance, to signaling news stories designed to warn women that they may become the next victim of a serial rapist. It also applies to warnings from the police, mediated through the media. The interaction between the crime coverage of Nerikes Allehanda and the police, as the main source of the news stories, probably played a central role in the generation of a gender-coded fear, without neither the police nor Nerikes Allehanda having any intent to scare women. A way that fear seems to have been passed on is through the creation of a cultural narrative that is created by the design of news articles.
10
Boije, Michelle. „Vulvodyni och rädsla för brott : En kvantitativ studie om kvinnors underlivssmärta och rädsla för brott“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-86949.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Enligt forskning har kvinnor en högre rädsla för brott än män. En förklaring är att kvinnors rädsla för sexuella brott ökar rädslan för alla typer av brott. Andra faktorer som har visat sig påverka rädsla för brott är fysisk och psykisk ohälsa. Dessa faktorer och teorin om att kvinnors rädsla för brott påverkas av rädsla för sexuella brott kan innebära att smärtsjukdomar som vulvodyni och vaginism som innebär svår smärta vid penetration och / eller beröring av slidan gör att kvinnor som lider av det kan uppleva en högre rädsla av brottslighet än andra kvinnor. Studiens syfte var att undersöka om vulvodyni har en inverkan på kvinnors rädsla för brott. Deltagarna bestod av 243 kvinnor (medelålder= 24,58, SD= 5,15) med (n=129) och utan (n=114) vulvodyni. Resultaten av studien indikerar att vulvodyni påverkar rädsla för brott och gör kvinnor som lider av den mer rädda för brott än de utan vulvodyni. Kvinnor med vulvodyni har också en högre rädsla för sexualbrott som våldtäkt och sexuella trakasserier. Vulvodyni visar på en unik association till rädsla för brott vid kontroll över andra variabler som tidigare forskning visat samband med rädsla för brott. Rädsla för sexualbrott visar också associationer med rädsla för andra brott hos kvinnor med och utan vulvodyni. Mer forskning om ämnet behövs för att se hur kvinnor med vulvodyni resonerar om sin rädsla för brott. According to research, women have a higher fear of crime than men. one explanation is that women's fear of sexual offenses increases the fear of all types of crime. Other factors that have been shown to affect fear of crime are physical and mental health. The factors and the theory that women's fear of crime is affected by fear of sexual offenses could mean that pain diseases such as vulvodynia and vaginism that involve severe pain when penetrating and/or touching the vagina make women who suffer from it to have a higher fear of crime than other women. The purpose of the study was to investigate if vulvodynia has an impact on women's fear of crime. The study sample consisted of 243 women (mean age=24,58, SD= 5,15) with (n= 129) and without (n=114) vulvodynia. The results of the study indicate that vulvodynia affects fear of crime and makes women who suffer from it more afraid of crime than those without. Women with vulvodynia also have a higher fear of sexual offenses such as rape and sexual harassment. Vulvodynia also demonstrates having a unique compound to fear of crime proud control for other variables. Fear of sexual crime also shows associates of fear to other types of crimes for women with and without vulvodynia. More research on the subject is needed to see how women with vulvodynia reason about their fear of crime.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4
Liljeroth, Pia. Rädsla inför förlossningen: Ett uppenbart kliniskt problem? : konstruktionen av förlossningsrädsla som medicinsk kategori. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2009.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5
Jabeen, Fahmida Shoma. Mapping Save the Children's response to violence against children in South Asia Region. Kathmandu: Save the Children Sweden, Regional Programme for South & Central Asia, 2005.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Buchteile zum Thema "Rädsla":
1
Borseman, Eva, Cecilia Hofsten, Mimmi Larsson, Elis Storesund, Ebba Theorell und Martin Wikmark. „Samtal IV: Samtal om rädsla och att våga“. In De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protester, 195–99. Stockholm University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.16993/bap.n.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2
„Rena Rädle and Vladan Jeremić“. In Making Another World Possible, herausgegeben von Corina L. Apostol und Nato Thompson, 305–6. Routledge, 2019. http://dx.doi.org/10.4324/9780429468988-83.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3
Sturfelt, Lina. „Visualizing war victims: Rädda Barnen’s humanitarian reporting in the interwar years“. In War Remains: Mediations of Suffering and Death in the Era of the World Wars, 53–85. Nordic Academic Press (Kriterium), 2018. http://dx.doi.org/10.21525/kriterium.9.c.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4
Lindkvist, Linde. „Rights for the World’s Children: Rädda Barnen and the Making of the UN Convention on the Rights of the Child“. In Nordic Histories of Human Rights, 99–115. Routledge, 2020. http://dx.doi.org/10.4324/9781003055105-7.
