Teses / dissertações sobre o tema "School management and psychosocial work environment"

Covid-19 har medfört att viktiga samhällsfunktioner såsom gymnasieskolan blivit påverkad och behövt anpassa sin traditionella undervisning till distansundervisning. Anledningen till att denna studie behövs är för att det saknas forskning och kunskap kring hur gymnasielärare och skolledningen påverkats i sitt arbete av covid-19 i Sverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasielärarnas psykosociala arbetsmiljö vid distansundervisning under covid-19 samt skolledningens roll och betydelse för lärarnas arbetsmiljö. Frågeställningarna undersöker hur gymnasielärarna upplevt sin psykosociala arbetsmiljö, vilka effekter den psykosociala arbetsmiljön haft i deras välmående samt vilken roll och betydelse skolledningen haft för gymnasielärarnas arbetsmiljö.  Det teoretiska ramverket studien analyseras utifrån är Rubenowitz fem krav för en god psykosocial arbetsmiljö, KASAM och Krav-Kontroll-Stödmodellen. Studiens material grundas på 15 intervjupersoners berättelser som analyserats med en Tematisk Analysmetod.  Resultaten visar att gymnasielärare upplever en positiv psykosocial arbetsmiljö baserat på den goda relationen med skolledningen. En viktig del av resultatet är det inflytande och autonomi som lärarna har i sitt dagliga arbete. Nackdelarna med lärarnas psykosociala arbetsmiljö är relaterad till den minskade sociala kontakten med både kollegor och studenter. En viktig iakttagelse i resultaten visar att lärarnas välbefinnande har påverkats negativt på grund av den minskade elevkontakten. Resultaten visar också att skolledningen har behövt vara tillgänglig, flexibel och stöttande till lärarna eftersom distansarbetet har påverkat deras sociala kontakt negativt.
Covid-19 has meant that important societal functions such as high schools have been affected and have needed to adapt from traditional teaching to distance education. The reason why this study is needed is the lack of research and knowledge about how Swedish high school teachers and the school management has been affected by covid-19. The purpose of this study is to investigate the high school teachers psychosocial work environment in distance education during covid-19 and the school management’s role and significance for the teachers work environment. The main questions in this study are to investigate how high school teachers have experienced their psychosocial work environment, which effects the psychosocial work environment has had on their wellbeing and which role the school management has had in the teachers work environment.  This study applies theories from Rubenowitz “five requirements for a good psychosocial work environment”, KASAM and Demand-Control-Support Model. The study is based on 15 interviews where the results have been analyzed using a Thematic Analysis Method.  The results show that the high school teachers experience a positive psychosocial work environment due to the good relationship with the school management. One important part of the result is the influence and autonomy the teachers have in their daily work. The disadvantages in the teacher’s psychosocial work environment are related to the reduced social contact with both colleagues and students. An important observation in the results show the teachers wellbeing have been affected negatively due to the reduced student contact. The results shows also that the school management have had to be available, flexible and have needed to provide support to the teachers since distance work has had a negative effect on their social contact.

This thesis revolves around the idea of ‘great work’; work that is meaningful, enjoyable, and highly productive in the broadest sense. While the commonly held belief is that very few people are lucky enough to have such jobs, it turns out that great work is not something magical, which happens by chance, but actually something which can be cultivated. Several common psychological and social (psychosocial) factors including the ability to influence decisions which affect yourself at work, and whether you feel adequately rewarded (including non-financial rewards) have been identified as key contributors. As work is something that most people around the world do for most of their lives, the implications of whether work is great or much less are sizeable and could be viewed from many perspectives. Chapter One reviews these ideas. It culminates in the presentation of the Psychosocial Risk Management Excellence Framework (PRIMA-EF) which highlights the link between psychosocial factors and several outcomes. The thesis adopts this framework as its theoretical backing. In Chapter Two, this thesis breaks down the outcomes associated with the working environment, as envisioned in PRIMA-EF, into individual, organizational and societal, drawing on different aspects of the literature. Individual outcomes can be split into individual psychological states (such as health, engagement, and creativity), and work outputs (including productivity and quality of that productivity). At an organizational level, what happens to individual employees influences the group as a whole, for example productivity and innovation may be affected thus impacting upon overall performance of the organization. At a societal level, once again, smaller units of individuals and organizations can be thought of as having a macro level effect. For example, unhealthy modes of working will ultimately affect public health. Chapter Three moves on to the question of how organizations can be further motivated to better manage psychosocial factors. In particular, organizational change theory has identified political, competitive, and social categories of drivers that are relevant. Chapter Three reviews the evidence of whether more is required from organizations and what specific pressures could arise from these three categories. Following this review of the existing literature and status quo, Chapter Four describes the philosophical position underlying the subsequent research. It goes on to establish the operational aspects of the methodology and methods selected for the subsequent studies, providing details on the sources of data used and the analyses conducted. The first two studies explore some of the aforementioned relationships between psychosocial factors and outcomes as existing research on these associations could be added to. Outcomes considered include, work engagement, innovation, quality, productivity, and financial performance. The overarching conclusion from these investigations is that the psychosocial work environment is associated with a number of important outcomes, much more broadly than traditionally thought. Given this importance, the third and final study of the thesis considers how to drive organizations into improved management of the psychosocial work environment. Political, competitiveness and social drivers are considered with results emerging that were somewhat contrary to expectations. In particular, social drivers emerged as the strongest reason for organizations implementing interventions to manage the psychosocial work environment. The final chapter discusses the insights and contributions emerging from this thesis whilst also picking up on some important considerations regarding the psychosocial work environment, and directions for moving work carried out in this area forward.

Background: Time utilisation among primary care professionals has been affected by structural changes and reorganisation performed in Swedish primary care over several decades. The work situation is complex with a heavy administrative work load. The overall aim with this thesis was to describe time utilisation among staff in Swedish primary care and to investigate associations with perceived psychosocial work environment and legitimacy of work tasks. Methods: A multicentre, descriptive, cross-sectional study design was used including all staff categories in primary care i.e. registered nurses, primary care physicians, care administrators, nurse assistants and allied professionals (physiotherapists, occupational therapists, psychologists, counsellors, dieticians and chiropodists) at eleven primary care centres located in southeast Sweden. The data collection consisted of a questionnaire including a subjective estimate of workload, the Bern Illegitimate Tasks Scale (BITS) and the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Also, a time study was performed, where the participants reported their work time based on three main categories; direct patient work tasks, indirect patient work tasks and other work tasks, each with a number of subcategories. The participants reported time spent on different work tasks, day by day during two separate weeks. Response rates were 75% for the questionnaire and 79% for the time study. Results: In paper I the time study revealed that health professionals at the primary care centres spent 37% of their work time with direct patient work tasks. All professions estimated a higher proportion of time spent directly with patients than they reported in the time study. Physicians scored highest on the psychosocial scales of quantitative demands, stress and role conflicts. The proportion of administrative work tasks was associated with role conflicts, the more administration the more role conflicts. Findings in paper II were that more than a quarter of physicians scored above the cut-off value for BITS regarding unnecessary work tasks, which was significantly more than the proportion observed in all other professions in the survey. Across all staff groups, a perception of having to perform illegitimate work tasks was associated with experiencing negative psychosocial work environment and with high proportion of administrative-related work tasks. Conclusions: Swedish primary care staff spend a limited proportion of their work time directly with patients and primary care physicians perceive the psychosocial work environment in negative terms to a greater extent than all other staff members. Allocation of work tasks has an influence on the perceived psychosocial work environment. The perception of having a large number of illegitimate work tasks affects the psychosocial work environment negatively, which might influence the perception the staff have of their professional roles. Perception of high proportion of unreasonable work tasks is associated with a high proportion of non-patient-related administration. This thesis illuminates the importance of decision makers thoroughly considering the distribution and allocation of non-patient related work tasks among staff in primary care, in order to achieve efficient use of personnel resources and favourable working conditions. Hopefully, the results of this study will contribute to further development of primary care so that medical competence will benefit patients as much as possible.
Bakgrund: Under de senaste decennierna har det i svensk primärvård varit omfattande omorganisationer, vilket har påverkat arbetstidens innehåll. Arbetssituationen är komplex och omfattningen av administration har ökat. Det övergripande syftet med föreliggande studie var att beskriva arbetstidens innehåll bland personal i svensk primärvård och att undersöka samband mellan upplevd psykosocial arbetsmiljö och arbetsuppgifternas legitimitet. Metod: Studien har genomförts som en deskriptiv multicenterstudie med tvärsnittsdesign och inkluderade sjuksköterskor, läkare, vårdadministratörer, undersköterskor och övriga professioner (fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer, kuratorer, dietister och fotvårdsspecialister) vid elva vårdcentraler i sydöstra Sverige. Studien inleddes med att deltagarna ombads att besvara ett frågeformulär vars första del bestod av en skattning av hur arbetsuppgifterna var fördelade. Frågeformuläret innehöll också frågor om illegitima arbetsuppgifter; Bern Illegitimate Tasks Scale (BITS) och psykosocial arbetsmiljö; Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Därefter gjordes en tidsstudie där deltagarna fick registrera tidsåtgången för olika arbetsuppgifter, varje dag under två separata veckor. Arbetsuppgifterna delades upp i tre huvudkategorier; direkt patientarbete, indirekt patientarbete och övrigt arbete. Varje huvudkategori hade flera underkategorier. Svarsfrekvensen var 75% för frågeformuläret och 79% för tidsstudien. Resultat: Resultatet från delarbete I visar att personal i primärvård ägnade 37% av arbetstiden direkt med patienter. Alla professioner skattade den direkta patienttiden till större andel än vad tidsstudien visade. Läkare upplevde sämst psykosocial arbetsmiljö avseende kvantitativa krav, stress och rollkonflikter. Det förelåg ett samband mellan andelen administrativa arbetsuppgifter och rollkonflikter, ju mer administration desto mer rollkonflikter. I delstudie II visade resultatet att mer än en fjärdedel av läkarna upplevde en hög nivå av illegitima arbetsuppgifter avseende onödiga arbetsuppgifter, vilket var signifikant mer jämfört med andra professioner. För personalgruppen som helhet framträdde ett samband mellan upplevelsen av att ha mycket illegitima arbetsuppgifter och upplevelse av negativ psykosocial arbetsmiljö samt med hög andel administrationsrelaterade arbetsuppgifter. Konklusion: Personal i primärvård ägnar en begränsad andel av arbetstiden åt direkt patientarbete och läkare upplever sämre psykosocial arbetsmiljö än övriga professioner. Arbetstidens fördelning mellan olika arbetsuppgifter påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Upplevelsen av att utföra en stor andel illegitima arbetsuppgifter påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt, vilket kan ha inverkan på hur personalen uppfattar sin professionella roll. Upplevelsen av att ha mycket oskäliga arbetsuppgifter har samband med hög andel icke patientrelaterad administration. Avhandlingen belyser vikten av att beslutsfattare noga överväger fördelningen av icke patientrelaterade arbetsuppgifter bland personal i primärvård, för att möjliggöra effektiv användning av personalresurserna och för att främja goda arbetsförhållanden. Förhoppningen är också att studiens resultat ska bidra till fortsatt utveckling av primärvården så att den medicinska kompetensen kommer patienterna till nytta i så stor omfattning som möjligt.

The aim of this study was to investigate the conditions that Heads of Department are facing when conducting Systematic Work Environment Management (SWEM) within psychosocial work environment at Umeå University. The study has focused on the obstacles and tools that Heads of Department are experiencing in their efforts to investigate, assess, and measures to reduce risks and follow up actions in the psychosocial work environment. To investigate this, I conducted semi-structured interviews with four Heads of Department and a Head of Unit at Umeå University. The interviews were recorded, transcribed and analysed. The result of the study is that dialogue and cooperation on different levels of the workplace seems to be the foundation of their SWEM within psychosocial work environment. A relationship-oriented leadership, good communication climate at the workplace, and various support functions are also important tools. Some of the obstacles that they experience are heavy workload, performance cultures, and sometimes lack of central support. SWEM also seems to be more time-consuming within psychosocial work environment than within the physical environment. It is not possible to draw any general conclusions from this study, but it has indicated several tracks that might be interesting to investigate further to improve conditions for the Heads of Department. For example, to further map their psychosocial environment, if the central support is perceived as sufficient and how to safeguard the local support from, for example, human resources specialists and work safety representatives.

På grund av den ständigt ökande ohälsan på arbetsplatser orsakad av faktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har arbetsmiljöverket tagit fram nya föreskrifter, AFS 2015:4. Förutom att arbetsgivares och arbetsledares ansvar för arbetsmiljön poängteras nämns även skyddsombud som en viktig resurs. Studiens syfte är att undersöka om skyddsombud inom socialpsykiatrin upplevt att föreskrifterna påverkat det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilken betydelse arbetsledaren har i den psykosociala arbetsmiljön samt i vilken grad de själva är involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det teoretiska ramverket bestod främst av AFS 2015:4 men även av tidigare forskning och gällande teorier. Metoden var kvalitativ och sju skyddsombud inom socialpsykiatrin intervjuades. Resultatet visar att arbetsledaren upplevs som betydelsefull i den psykosociala arbetsmiljön, att de nya riktlinjerna inte influerat det systematiska arbetsmiljöarbetet samt att skyddsombuden upplevde sig delaktiga i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett förslag till framtida forskning är att utöka studien med större antal skyddsombud på slumpvis utvalda arbetsplatser.

Arbetsmiljö är ”summan” av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde.

I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgivarna respektive arbetstagarnas ansvar regleras i Arbetsmiljölagen (1977:1160), i det följande AML, 3 kapitlet 1a, 2, 2a, 3 och 4 §§ samt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), i det följande SAM. Arbetsgivaren har tillsammans med arbetstagarna en skyldighet att samverka för att främja den psykosociala arbetsmiljön.  Arbetsgivaren har dock huvudansvaret att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå detta, bland annat att systematiskt genomföra undersökningar och riskbedömningar som beaktar de psykosociala aspekterna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska dessutom tillgodose arbetstagarna med introduktion, instruktion och vid behov aktuell utbildning, allt för att arbetstagarna ska kunna vara aktiv i arbetsmiljöarbetet.

Som komplement till den rättsdogmatiska undersökningen utfördes en empirisk undersökning i form av två kvantitativa studier. Där undersöktes hur arbetstagarna upplevde den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det framgick inga alarmerande resultat som krävde någon större redovisning.

Det psykosociala arbetsmiljöarbetet kan vara kostsamt samtidigt som det kan vara en framtida investering som i slutändan kan ge arbetsgivaren friska och mer tillfredsställda arbetstagare. Om kraft och energi läggs ned på goda arbetsförhållanden kan detta öka både trivseln och intresset hos arbetstagarna, som i sin tur ger resultat av en bättre ekonomi för verksamheten och därmed en attraktivare arbetsgivare.

Socialtjänsten är en verksamhet som i studier framträder som särskilt problematisk vad gäller den psykosociala arbetsmiljön, arbetsrelaterad ohälsa och personalomsättning. Mot bakgrund av socialtjänstens verksamhetsstyrning, vilken är omfattande och komplex, ställs frågan hur kommunen ser på möjligheterna att verka för en god psykosocial arbetsmiljö. I denna fallstudie har 12 nyckelaktörer med någon form av personalansvar gentemot socialsekreterarna från en och samma socialförvaltning intervjuats. Intervjuerna analyserades genom innehållsanalys med latent fokus. Resultaten visar att den bild som framträtt i forskning kring socialsekreterarnas arbetsvillkor inte nått full legitimitet på organisatorisk nivå. Resultaten visar även att det arbete som bedrivs för att stärka den psykosociala arbetsmiljön sker genom primära interventioner vars fokus riktar sig mot organisationen samt interaktionen mellan individ och organisation. Vidare antyder resultaten att kunskapen gällande verksamhetsstyrningens relation till psykosocial arbetsmiljö är i behov av utveckling. Studien tyder på att det behövs mer forskning kring sambandet mellan socialtjänstens verksamhetsstyrning och socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö liksom att dialogförhållandet mellan kommuner och den statliga överbyggnaden behöver undersökas närmare.
The social services is an area that studies suggest are notably problematic when exploring the psychosocial work environment, work-related illnesses and employee turnover. In light of the complex and comprehensive operational strategy of the social services questions might be raised over the ability of municipalities to achieve a suitable, and functional, psychosocial work environment. In producing this paper, twelve key employees have been interviewed from the same social service centre. The methodology for analysis of interviews has been through ‘content analysis’ with a latent focus. There are several conclusions to be drawn. Results show that the recommendations from previous studies on improving the working conditions of social service workers have, to date, not been given their full legitimacy on an organisational level. Corrective interventions have primarily been directed both towards the organisation and the interaction between the organisation and the individual. Analysis also indicates that the understanding of the relationship between the operational strategy and the psychosocial work environment still needs to be developed. Finally, this paper shows that further research on the relationship between the operational strategy in the social services and the psychosocial work environment is still required, including research on the dialogue between the municipalities and the governmental superstructure.

Uppsatsen har under AFA Försäkrings FoU-dag i Stockholm 10 november 2015 tilldelats AFA Försäkrings och Prevents stipendium “Utmärkt arbetsmiljöuppsats”. Se länken nedan för mer information:

https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2015/11/student-vid-malardalens-hogskola-tilldelas-stipendium-for-uppsats-om-socialsekreterares-arbetsmiljo/

In today’s working life both the physical and the psychosocial aspects has to be considered when examining the work environment. The psychosocial working environment is of great relevance because it illuminates the individual's perception and experience of relationships and phenomena at work. This essay aims to investigate, describe and analyze the obligation an employer has to pursue in order to tackle high short- term sickness absence and at the same time manage the psychosocial work environment at the workplace. Furthermore, the purpose of this study is to acknowledge the European legislation on this subject matter in order to broaden the understanding of the comprehensiveness of the term psychosocial work environment and how applicable laws and guidelines apply in working life. The legal methodology has been used in order to answer the questions of this essay. The social perspective worked as a complement to the legal method in order to observe new problems and conduct more information in how to confront this issue at small scale enterprises. In conclusion this study deals with a complex situation where every case is unique. It is not possible to prevent all short-term sickness absence, but with the right preconditions and external assistance, employers can handle it without neglecting the psychosocial work environment. By securing a good psychosocial work environment even the smallest enterprises might be able to handle short- term sickness absence.

Studiens syfte är att beskriva hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan bedrivas effektivt så att det bidrar till en bra arbetsmiljö. Tidigare forskning lyfter bland annat ledarskapets betydelse och vikten av att involvera medarbetarna i arbetsmiljöarbetet. Forskningen visar också att det hårda och tekniska delarna ofta prioriteras före de psykosociala bitarna. Det empiriska materialet insamlades genom en metodtriangulering bestående av en fokusgruppsintervju och en enkätundersökning på ett företag i Sverige. Resultatet visar att respondenterna lyfter flera olika delar som viktiga för att kunna bedriva ett effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete. Studien utmynnade i slutsatserna att SAM kan bedrivas effektivt om det finns ett helhetstänk där alla delar i arbetsmiljön är viktiga. Det har visat sig att den psykosociala arbetsmiljön är svårare att behandla än den fysiska arbetsmiljön. Ledarskapet är en del som har visat sig vara av betydelse för hur arbetsmiljöarbetet lyckas, dessutom lyfts den ekonomiska aspekten som viktig för möjligheten att kunna bedriva ett effektivt SAM.
The purpose of this study is to describe how a systematic work environmental management can be conducted effectively to contribute to a good work environment. Prior research enhances the importance of leadership and the necessity of involving the co-workers in the work environmental management. Research also shows that the hard and technical parts are often prioritized before the psychosocial part. The empirical material was gathered through a mixed method consisting of interviews of a focus group and a survey on a corporation in Sweden. The result shows that respondents raise several different parts as important in order to conduct effective systematic work environmental management. The study gave the conclusions that systematic work environmental management can be conducted effectively if there is a thought-through plan and commitment where all parts of the work environment are covered and taken with importance. It has been shown that the psychosocial work environment is more difficult to treat than the physical environment. Leadership is a part that has shown to be of importance on how the work environmental management will succeed and that the economic aspect is regarded as important for an effective systematic work environmental management.

The following study explores the relation between psychosocial work environment and individual health. The purpose is to examine how female employees in the occupational health sector experience their own psychosocial work environment, focusing on different influencing factors in both the workplace and their private life regarding the employees own health. The study applies a hermeneutic approach in which qualitative interviews constitute the empirical data. Previous research on this particular subject has focused on the following themes: the combination of work-family life, demand/control model and flexibility in the workplace in relation to health and stress. The theoretical framework used in this study integrates relevant concepts, specifically SOC, poor leadership and flexibility. The main findings of this study are three fundamental themes prevalent in the employees experience of health and stress: meeting the demands of the psychosocial work environment, the psychosocial work environment related to balance in everyday life  and the managements role of the psychosocial work environment. One major contribution on the research on psychosocial work environment and work-life balance is that the results presented underline the importance of a female perspective on welfare and individual wellness.

Abstract This study aims to bring knowledge about human resources specialists perception and experiences of poor work-related mental health through different channels of learning, how they feel that work environment management is visible and how they get involved in it in organizations. This work environment management is largely regulated by the Work Environment Act, which was undergoing a correction in 2016. Research has shown that the developed guidelines are difficult to implement and evaluated in the real working life, due to lack of commitment from employer, and the increased requirement of individuals to acquire knowledge have increased, and then primarily focused on organizations efficiency. The theoretical framework used for the study is the lifelong learning, and aims to explain how the acquisition of knowledge about poor work-related mental health has taken place, and how these skills are used in the daily working life. The material for the study was collected through eight interviews and the results were presented through a thematic analysis. The results showed that formal education is often difficult to put in a real context, that the poor work-related mental health is often difficult to handle, and that it is through the informal learning that the informants learned to meet the phenomenon. It was found that the distinction between the physical and the psychosocial work environment was experienced as difficult to separate, and that the psychosocial work environment is often not seen to the same extent as the physical. The results also showed that occupational health services, and their cooperation with workplaces helped to make the work environment management visible for the employees. The role of the boss was crucial for the visualization, and also the sense of incentive in the work environment management. Informal learning proved to be of great importance to informants ability to be able to handle factors in the working life, but there is a lack of non-formal learning or formal learning that confirms the knowledge gained from informal learning.
Sammanfattning Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka yrkesverksamma personalvetares uppfattning om arbetsrelaterad psykisk ohälsa och om det arbetsmiljöarbete som bedrivs i förebyggande syfte mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa på deras arbetsplats. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett växande fenomen som orsakas av den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet är till stor del lagreglerat i arbetsmiljölagen, som genomgick en korrigering under 2016. Forskning visar dock att de riktlinjer som framtagits är svåra att implementera och utvärdera i det verkliga arbetslivet, att det råder brist på engagemang från arbetsgivaren, samt ett ökat krav på individer att förvärva kunskaper för att främst öka organisationers effektivitet. De teoretiska ramverk som använts för studien är det livslånga lärandet, och ämnar att förklara hur förvärvandet av kunskaper om arbetsrelaterad psykisk ohälsa gått till, och dessa kunskaper används i arbetslivet. Studien utgick från åtta intervjuer och resultaten presenterades genom en tematisk analys. Det visade sig att formell utbildning många gånger är svårt att sätta i en verklig kontext, att fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa ofta är svårbemött, och att det är genom det informella lärandet som informanterna lärde sig att bemöta det. Det visade sig även att särskiljandet av den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön upplevdes som svåra att separera, och att den psykosociala arbetsmiljön då ofta inte synliggjordes i samma utsträckning som den fysiska. Resultaten visade även på att samarbetet med företagshälsovården på arbetsplatser hjälpte till att synliggöra ett arbetsmiljöarbete. Chefens roll var avgörande många gånger för synliggörandet samt känslan av ett inkulderande i arbetsmiljöarbetet. Det informella lärandet visade sig vara av stor betydelse för informanternas möjlighet att kunna hantera faktorer i arbetslivet, men att det finns en avsaknad av icke-formellt lärande eller formellt lärande i arbetslivet, som bekräftar den kunskap som kommer från det informella lärandet.

The principal aim of this dissertation is empirically todevelop and test a collaboration model for how to operatesystematically with the work environment at school. Ontheoretical grounds, a case is made that collaboration betweendifferent groups (various professions and pupils) should beinvestigated despite different conditions, qualifications andages.“School Environment 2000”is a model for theongoing monitoring of the work environment at school. It isdesigned for integration into school-based activities, and itsmaterial offers an opportunity for any stakeholder involved toparticipate in activities concerning conditions at school. The“School Environment 2000”have been used by pupilsand personnel (totally 2,383) at 36 schools in 8 municipalitiesin Sweden. Three of the four studies are follow-up studies; thefourth study had matched control schools. All studies usedquestionnaires; the fourth were completed with other methods asdiaries, observations and interviews. The result showed that amajority of pupils specified both sickness-related andpsychosocial reasons for absence from school. The second(pupils) and third (personnel) study show associations betweenthe work environment and ill-health, especially by females.Among women, all the items describing self-reported complaintscorrelated significantly with the Work at school index and Workclimate index. In the fourth study, in which a work environmentintervention was tested, the participants adopted a morelimited concept than that contained in School Environment2000-questionnaire. A clear desire was expressed, for morestructure and order in school work. The participants attainedin the intervention program, compared with the controller, weremore engaged in greater collaboration with others, had becomemore active in managing problems and conflicts, had greaterinternal effectiveness and perceivedfacilitating factors inwork for change as depending less on personal attributes andbehaviours of personnel. The discussion focus the need forfollowup changes and their effects on health; collaboration topromote objective and subjective scope for action; andcollaboration for goal fulfilment. Special care must beconsidered pupils work environment. The school situation is agood time for learning how to create a good work environmentand to prevent ill-health.

Key Words:Work Environment Management, collaboration,school, pupil, employee, participation, evaluation, health,stress.

Thesis (S.M.)--Massachusetts Institute of Technology, Dept. of Materials Science and Engineering; and, (M.B.A.)--Massachusetts Institute of Technology, Sloan School of Management; in conjunction with the Leaders for Manufacturing Program at MIT, 2005.
Includes bibliographical references (p. 44).
Many manufacturing companies face significant challenges in maintaining their factory equipment in a cost efficient manner so as to provide reliable production capacity. CEI (Consumer Electronics, Inc., a pseudonym for an electronics marketing, sales, and assembly company that this work is based on) is no exception. The factory maintenance organization at CEI, similar to many other companies, had been relegated to the status of necessary evil, a cost center that was necessary but not always effective or efficient. Historically, the maintenance organization had been almost entirely reactive in its approach to maintenance. This study reviews many ideas for how CEI could, consistent with management objectives, become more proactive in its approach to maintenance. This work presents an investigation into the work flow processes inherent in CEI's factory maintenance organization and suggests improvements to the processes and the software infrastructure to support those processes that might be appropriate. Specifically the reactive (emergency) and preventative maintenance work processes are analyzed and suggestions to improve data integrity and to improve communication are presented - providing the maintenance technicians with better information with which to do their jobs.
(cont.) Improvements for factory spare parts management are also suggested describing how CEI could potentially improve its fill rate while holding significantly less inventory. The role of equipment analysis technology and materials analysis in predicting equipment reliability is also discussed.
by H. Ryan Chase.
M.B.A.
S.M.

Bakgrund: Under 1980-talet introducerades begreppet New Public Management som lade grunden för att inom offentlig sektor styra verksamheter på ett nytt sätt, genom en styrning som tydligare ligger i linje med den privata sektorn. Tidigare studier har till stor del fokuserat på implementering och applicering av dessa styrformer, hur detta har påverkat den anställde har dock varit svårt att fastställa. Utifrån detta finns ett behov av att vidare undersöka hur offentligt anställda upplever sin nuvarande arbetssituation, främst med fokus på aspekter kopplade till motivation och psykosocial arbetsmiljö. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur sjuksköterskor på svenska offentliga sjukhus upplever sin nuvarande arbetssituation. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallstudie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv. Studien utgår från ett induktivt förhållningssätt och sex semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling. Empirin har analyserats med hjälp av en fenomenologisk analys. Slutsats: Studien visar på en komplex bild av sjuksköterskornas upplevelser av sin arbetssituation där delaktighet och sammanhållning med kollegor leder till en positiv upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Negativa upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön är främst kopplat till minskad kontroll i arbetssituationen. Studien visar även på att sjuksköterskorna motiveras av både inre och yttre motivationsfaktorer, vilket indikerar en motsättning till delar av tidigare teorier om hur offentligt anställda motiveras på arbetsplatsen.
Background: During the 1980’s, New Public Management was introduced as a new way of regulating the public sector, by managing more in line with private sector activities. Previous studies have primarily focused on the implementation and application of these control forms, but how this has affected the employees have so far been hard to ascertain. On this basis there is a need to investigate further how public sector employees experience their current working situation, with the main focus on aspects linked to motivation and psychosocial work environment. Purpose: The purpose of this study is to generate an understanding of how nurses at Swedish public hospitals perceive their current working situation. Methodology: This is a qualitative multiple case study using the scientific perspective of phenomenology. The study is based on an inductive approach and six semi-structured interviews have been used to collect data. The empirical data has been analysed through a phenomenological analysis. Conclusion: This study demonstrates a complex view of the nurses’ perception of their working situation, where participation and unity with colleagues lead to a positive perception of the psychosocial work environment. The negative perception of the psychosocial work environment is mainly related to reduced control within the working situation. The study also shows that both inner and outer motivators motivate the nurses, which indicates a contradiction to parts of previous motivation theories regarding public sector employees.

The study examined longitudinal relationships among school climate, teacher efficacy, optimism, sleep quality and work engagement. On the basis of Conservation of Resources (COR) theory and Job Demand-Resources (JD-R) model, it was hypothesized that school climate, teacher efficacy, optimism and sleep quality were positively associated with work engagement. The present study was conducted among 141 Hong Kong secondary school teachers, who received the same set of self-report questionnaire over a four-month time interval. Results of cross-lagged panel analysis yield non-significant cross-lagged relationships among the variables. However, results of multiple linear regression analysis identified teacher efficacy and optimism as significant predictors of teachers’ work engagement. The findings provide partial support to the generalization of JD-R model to the Hong Kong teaching profession that teacher efficacy and optimism were found to be profession-specific personal resources that are positively associated with teachers’ work engagement.
published_or_final_version
Educational Psychology
Master
Master of Social Sciences

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer beskriver skolrelaterad stress hos barn samt hur de i sin yrkesroll arbetar med frågor som rör skolrelaterad stress hos barn. Metoden i studien var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer arbetandes inom grundskolan. Studiens teoretiska tolkningsram var känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd för att få en vidgad förståelse för barns skolrelaterade stress och skolkuratorns roll i det psykosociala arbetet med frågor som rör barns skolrelaterade stress. Studiens resultat visade att skolkuratorerna såg en hög förekomst av skolrelaterad stress hos barn och då främst relaterat till det sociala samspelet, prestationskrav och förväntningar i skolarbetet samt skolans organisatoriska struktur. Av studien framkom att skolkuratorerna ansåg att frågor gällande skolrelaterad stress är viktiga att arbeta med, på individ-, grupp- och organisationsnivå.
The purpose of the study was to investigate how school counsellors describe school-related stress in children and how they work in their profession with questions related to school-related stress in children. The method in the study was qualitative and semi-structured interviews were conducted with school counsellors working in elementary school. The theoretical frame of the study was a sense of context (KASAM) and social support in order to gain a broader understanding of children's school-related stress and the role of the school-counsellor in the psychosocial work on children's school-related stress. The results of the study showed that school counsellors saw a high incidence of school-related stress in children, mainly related to social interaction, achievements and expectations in school work and the organizational structure of the school. The study found that school counsellors felt that school-related stress issues are important to work with at individual group and organizational levels.

Verksamheters ekonomi styrs genom ekonomistyrning, vilken även kan ske utifrån medarbetarskap. Ledares beslut påverkar dagligen hur immateriellt kapital såsom exempelvis personalens motivation samt yrkeskunskap utvecklas. Långsiktig hållbarhet är ett aktuellt ämne, samt kan gynna en verksamhet. Begreppet hållbarhet innefattar att exempelvis långsiktigt tillvarata alla personalresurser, även ledare. Ny lagstiftning har utökat arbetsgivares ansvar för psykosocial arbetsmiljö, och härigenom har framkommit att ledares medarbetarskap samt egna psykosociala arbetsmiljö är mindre belyst. En kvalitativ studie med djupintervjuer genomfördes i syfte att bidra till ökad kunskap i ämnet humankapital samt immateriellt kapital, utifrån hållbart ledarskap. Forskningsfråga var: Kan verksamheters immateriella kapital samt humankapital stärkas utifrån ledares psykosociala arbetsmiljö, och i så fall hur? Respondentgrupp var fjorton högre skolledare, vilka i empiriskt material gav personlig upplevelse av egen arbetsmiljö samt självskattad psykosocial hälsa. Studiens empiri, teori samt analys har belyst fyra teman: ledarskap, strategi och struktur, ledarskap och förändring, ledarskap och ekonomisk styrning utifrån medarbetarskap, samt ledarskapets organisatoriska hållbarhet. Resultatet visade att verksamheten genom påverkan av kultur kan ges ökad möjlighet till information och kunskap. Även stöd i olika former sågs kunna stärka, exempelvis i form av självreflektion över egen psykosocial arbetsmiljö, samt utökade verktyg att hantera vardag. Mentorskap, handledning i grupp, samt samverkande ledarskap sågs även det kunna stärka immateriellt kapital samt motivation. Ändrad administration, kommunikationsvägar samt mötesstruktur, menades kunna frigöra tid och resurser att arbeta med kommunikation och samverkan för kunskapsutbyte. Detta ansågs gynna motivation och produktivitet, samt förstärka kunskap. Studien visade att immateriellt kapital kunde stärkas utifrån ledares psykosociala hälsa. Fynd sågs även överförbara på andra verksamhetsområden.
Operations are controlled by financials, which also may be based on coworkers. Leader's decisions daily affect intangible assets such as staff motivation and professional skills development. Long-term sustainability is a hot topic, and can benefit a business. The concept of sustainability includes, for example, long-term safeguarding of human resources, also leaders. New legislation has expanded employer's responsibility for psychosocial work environment, and thus has emerged that the leader's empowerment and own psychosocial work is less illuminated. A qualitative study using in-depth interviews was conducted in order to contribute to increased knowledge of the subject human capital and intellectual capital, on basis of sustainable leadership. Research question was: Can operations intellectual and human capital be strengthened based on leaders psychosocial work environment, and if so, how? Respondents were fourteen high school principals, which in empirical material gave personal experience of own work and self-rated psychosocial health. The study's empirical data, theory and analysis has highlighted four themes: leadership, strategy and structure, leadership and change, leadership and economic governance on the basis of teamwork, leadership, and organizational sustainability. Result showed that activity by influencing culture can be given greater access to information and knowledge. Also various forms of support were seen to strengthen, for example in form of self-reflection about psychosocial work environment, as well as enhanced tools to manage everyday life. Mentoring, tutoring in groups, and collaborative leadership were also seen strengthen intangible assets, and motivation. Changed management, communication channels and meeting structure, could free up time and resources to work with communication and collaboration for knowledge sharing. This was considered promote motivation and productivity, and strengthen knowledge. The study showed that intangible assets and goodwill could be strengthened on basis of leaders' psychosocial health. The findings were also seen transferable to other areas of activity.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga projektledare upplever sin arbetssituation. För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Urvalsmetoden i studien var målinriktat urval där 10 kvinnliga projektledare som arbetade inom olika branscher deltog. Materialet från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Resultatet tyder på att projektledning som yrke uppskattas av kvinnor då det upplevs vara ett flexibelt yrke där de får möjlighet att själva påverka och bestämma över sitt egna arbete. Därtill tyder också resultatet på att kvinnor trivs bra och upplever sin arbetsmiljö som god i rollen som projektledare samt att den upplevs ha förändrats de senaste åren och att det inte nödvändigtvis är genus som påverkar hur man blir behandlad utan att det kan ha med rollen i sig att göra – vilket också skulle kunna ligga till grund för ämne till framtida forskning.
The purpose of this study is to investigate how female project managers experience their work situation. To explore this, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. The selection method in the study was targeted selection in which 10 female project managers who worked in different industries participated. The material from the interviews was analyzed by a thematic analysis. The result of the study suggests that project management as a profession is appreciated by women as it is perceived to be a flexible profession where they have the opportunity to influence and decide over their own work. In addition, the result also suggests that women thrive well and experience their working environment as good in the role as a project manager. Their work environment also seems to have changed in recent years and it is not necessary that gender influences how the females are treated, it might have to do with the role as a project manager itself - which could also be an interesting subject to study further in the future.

I studien undersöks hur införandet av ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan påverka en organisation. Många arbetsplatser saknar ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, men alla företag är beroende av att personalen mår bra och får vara frisk och därmed kan vara effektiv på sitt arbete. För att öka läsarens förståelse för hur betydelsefullt det är att arbeta aktivt med arbetsmiljöarbete, vill vi visa organisationer hur de genom detta kan uppnå vinster, inte bara de av rent monetär art, utan även de som är av betydande vikt för arbetstagarna, såsom exempelvis ökad trivsel och bättre gemenskap. Studien är av kvalitativ karaktär med en interaktiv forskningsprocess. Urvalet har bestått av respondenter på Copy Syd AB. Resultatet visar att det är av stor vikt att införa ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Studien pekar på att lönsamhet bland annat kan uppnås i form av nöjda medarbetare som anser att implementeringen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har bidragit till ökad trivsel och effektivitet. De vinster som kan göras i en organisation kan kanske inte alltid mätas i pengar, men om de anställda upplever att deras arbetssituation förbättrats avsevärt både ur fysiskt och psykosocialt hänseende, måste det anses vara vinster av lika stor eller större betydelse. I studien framkommer även att det är möjligt att urskilja effekter på tre nivåer: individ-, organisations- och samhällsnivå.
This study examines how the implementation of a systematic work environment management can affect an organization. Many places do not work systematically with the working environment although companies are very dependent of the wellbeing and health of their co-workers as this increases their effectiveness. The aim is to increase the understanding of how important it is to actively address the social and physical environment in a company. We want to show organizations how they can gain profit, not only financially, but through the wellbeing and effectiveness of their employees long-term. The study is qualitative to its disposition and uses an interactive process of research. The sample consisted of respondents from the company Copy Syd AB. The result shows that the implementation of a systematic work environment management is of great importance to the company and its employees. As the study indicates there are positive effects from satisfied co-workers who think that the implementation has contributed to an increased job satisfaction as well as increased efficiency at work. The profit might not always be financial, but if the co-workers experience that their work situation, both physically and psychosocially, is considerably better than before, this profit must be considered as great, or even greater importance than mere economy. In the study it also emerges that it is possible to distinguish effects on three levels: for the individual, for the organization and for the society.

Vårt gemensamma intresse för arbetsmiljö grundade idén till denna studie, vårt examensarbete, vars syfte är att beskriva lärares arbetssituation med fokus på psykosocial arbetsmiljö och arbetsvillkor samt vilken betydelse ledarskapet har för den individuella arbetsmiljöupplevelsen. Den teoretiska referensramen har sitt fokus på psykosocial arbetsmiljö och behandlar områden som ledarskap, krav-kontroll-stöd modellen, arbetsrelaterad stress, kommunikation samt lärares arbetsvillkor. Metoden är av kvalitativ karaktär där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare och en rektor som alla är yrkesverksamma inom grundskolan. Resultatet visar att lärarna upplever en hög arbetsbörda av administrativ karaktär som behöver minskas för att arbetssituationen ska anses som hanterbar och bidra till ett hållbart arbetsliv. De lärare som ansåg sig ha en rimlig arbetsbelastning har tillgång till stöd, något som de som upplever sig ha en för tung arbetsbelastning saknar. En tematisering av de centrala områden som kunde utläsas ur respondenternas svar upprättades: arbetsbelastning, kommunikation, behovet av stöd och ledarskap, synen på ledarskap samt lärarrollen och det pedagogiska uppdraget. Resultatet analyserades sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. De slutsatser som vi kan dra av studien är att det är tre variabler som är avgörande för lärares upplevelser gällande den egna arbetssituationen: tid, stöd och kommunikation. Om dessa variabler är närvarande i verksamheten tenderar personalen att trivas bättre men i de fall dessa variabler däremot är helt frånvarande tenderar det således att få motsatt effekt, en omotiverad och oengagerad personal. Ledare inom skolväsendet bör således arbeta kontinuerligt och strukturerat med dessa tre variabler för att motverka den negativa trenden med sjukskrivningar och uppsägningar bland lärare i den svenska skolan.
Our common interest in the work environment founded the idea of this study, our bachelor degree project, which aims at describing the teachers' work situation with a focus on psychosocial work environment and working conditions and the importance of leadership for the individual work environment experience. The theoretical frame of reference focuses on the psychosocial work environment and addresses areas such as leadership, job-demand-control-support model, work-related stress, communication and teachers' working conditions. The method is of a qualitative nature, in which six semistructured interviews were conducted with five teachers and one principal, all of whom are employed in elementary school. The result shows that teachers experience a high level of administrative burden that needs to be reduced in order for the work situation to be considered manageable and contribute to a sustainable working life. The teachers who considered themselves having a reasonable workload have access to support, something that those who find themselves having a too heavy workload are missing. A thematisation of the key areas that could be read from the respondents' answers was established: workload, the need for support and leadership, the view of leadership, and the role of teacher and the educational task. Then the result was analyzed using the theoretical reference frame. The conclusions we can draw from the study are that there are three variables that are crucial for teachers' experiences regarding their own work environment: time, support and communication. If these variables are present in the business, the staff tend to feel better, but if these variables are completely absent, they tend to have the opposite effect, an unmotivated and unattended staff. Leaders in the school system should thus work continuously and structured with these three variables to counteract the negative trend of sick leave and redundancies among teachers in the Swedish school.

Problematik: Precis som många andra turismföretag så präglas dykföretag av säsongsarbete. Under lågsäsongen arbetar året runt personalen med få turister och kollegor och under högsäsongen arbetar de intensivt tillsammans med säsongsarbetare i ett halvårs tid i en destination full av turister. När lågsäsongen närmar sig minskar turistmängden och säsongsarbetarna. Det är en livsstil för båda grupperna, men också en tillfällig period för säsongsarbetarna och en vardag för året runt personalen. Personalen har således olika förutsättningar, intressen och behov och deras arbetsmotivation skiljer sig beroende på om de är åretruntarbetare eller säsongarbetare. Som arbetsgivare är det viktigt att ha förståelse för dessa skillnader för att kunna motivera personalen på bästa möjliga sätt, både under de stillsamma och de hektiska perioderna.

Syfte: Syftet är att klargöra vilka motivations- och välmåendefaktorer som driver de åretruntanställda och säsongsanställda på Kon-Tiki att arbeta i en verksamhet med sådana speciella arbetsförhållanden, vad som motiverar dem att prestera sitt yttersta både för sin egen och företagets skull. Detta bidrar till en ökad förståelse för hur man som chef ska kunna leda och arbeta med motivation och välmående av anställda inom ett dykföretag i turismbranschen. Syftet är även att se på om det finns skillnader och likheter mellan grupperna angående deras syn på motivations- och välmåendefaktorer.

Metod: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att få en djupare förståelse för vår problematik och vårt syfte. Arbetet innehåller litteratur om psykosocial arbetsmiljö, motivation, välmående och tourism employee management. Teorierna baseras främst på Herzbergs två-faktor teori, Hackman och Oldhams arbetskaraktäristiska modell för arbetsmotivation samt Karasek och Theorells krav-kontroll modell. Det empiriska materialet är insamlat via intervjuer med anställda på Kon-Tiki. Intervjufrågorna är baserade på 25 faktorer vilka har betydelse för den psykosociala arbetsmiljön.

Resultat: Tillsammans skapar faktorerna en helhetsbild av upplevelsen av att vara arbetstagare på Kon-Tiki och de är därför lika viktiga för personalens motivation och välmående. Åretruntarna är generellt mer nöjda på Kon-Tiki än vad säsongarna är. Detta kan bero på att åretruntarna har varit anställda länge, arbetar året runt och därmed har god insikt om verksamheten samt bättre kontakt med ledningen, vilket gör att de har ett större inflytande och ansvar. Säsongarna arbetar endast för en tillfällig period och har kanske inte samma företagstänk som de tillsvidareanställda har, vilket gör att de ser olika på saker. Trots detta, och att man mest umgås med personer inom sin egen grupp, upplevs gemenskapen vara bra. Resultatet visade att anställningsformen har stor betydelse för den anställdes upplevelser av att vara arbetstagare på Kon-Tiki. Deras förutsättningar och behov skiljer sig, vilket måste beaktas av ledningen i dennes arbete mot en mer nöjd och motiverad personal.

Problem: Diving companies are distinguished by seasonal work just as many other tourism companies. The all year around staff work with few tourists and colleagues during the low season and during the high season they work intense for six months together with seasonal workers in a destination full of tourists. When the low season approaches, both the tourists and seasonal workers decrease. It is a lifestyle for both groups, but a temporary period for the seasonal workers and an everyday life for the all year around workers. So the staff have different conditions, interests and needs and their work motivation differ depending on if they work all year around or seasonal. It is significant to have understanding for these differences as an employer to be able to motivate the employees in the best way possible, both during the tranquil and hectic work periods.

Purpose: The purpose is to clarify which motivation and well-being factors that strive the all year around workers and seasonal workers at Kon-Tiki to work in a business with such special work conditions, what motivates them to perform to their fullest both for their own and the companies sake. This contributes to a greater understanding for how managers can lead and work with motivation and the well-being of employees in a diving company and in the tourism business. The purpose is also to see if there are differences or similarities between the groups.

Methodology: We chose to do a qualitative study to be able to get a deeper understanding of our problem and purpose. It includes literature about psychosocial work environment, motivation, well-being and tourism employee management. The theories are mainly based on Herzbergs two-factor theory, Hackman and Oldham's Job Characteristics Model and Job Design as well as Karasek and Theorell's demand-control model. The empirical material was collected through interviews with employees at Kon-Tiki. The interview questions are based on 25 factors that have significance for the psychosocial work environment.

Results: Together the factors create a comprehensive view of the experience of being an employee at Kon-Tiki, why they are equally important for the employees' motivation and well-being. The all year around staff are generally more pleased at Kon-Tiki than the seasonal workers. Reasons might be the fact that the all year around staff have been employed for a long time, work all year around and therefore have a greater knowledge of the company and a better contact with the leadership, which gives them more influence and responsibility. The seasonal staff only work for shorter periods and might not have the same business think as the others, which might cause their different opinions. In spite of this, and the fact that the personnel mostly associate with people within their own groups, they believe they have a good fellowship at work. The results show that the type of employment has a big significance for the employee's experience of being an employee at Kon-Tiki. Their conditions and needs differ, which must be considered by the management in their work towards a happier and motivated personnel.

Purpose: This thesis aim is to examine the employer’s responsibility regarding the psychosocial work environment and to investigate the shape of employee surveys as a tool for the employer to discover psychosocial risks in the work environment. The aim is also to investigate how international organizations pay attention to the issue. Method: The legal dogmatic method is applied in the work to establish current law in the field of psychosocial work environment. Furthermore, the method of sociology of law is applied in order to study three different employee surveys as a result of established law. Results: The result shows several factors that the employer needs to take into account due to their responsibility when it comes to psychosocial work environment. An example of this is help and support units for employees that should be offered by the employer. The result of the employee surveys studied shows that they contain some disadvantages, such as that they tend to be too long. However, they pay attention to a lot of psychosocial risks. There also tends to be a clear correlation between regulations within the psychosocial work environment field and the formulated questions in the employee surveys. Conclusion: The study finds that the employer has an extensive responsibility when it comes to the psychosocial work environment. It also shows that the employee surveys have improved over time and that they have the potential to be a functional tool to discover psychosocial risks at work. The study also finds that the different international organizations have quite different focus regarding psychosocial work environment.

I vård och omsorgssektorn är sjukfrånvaron hög. Det finns många orsaker till ohälsa och i många fall är det arbetsrelaterat och de anställda har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa och främst stress. Finns det en obalans i arbetslivet och kraven överstiger resurserna kan det få negativa effekter. En god arbetsmiljö kan inspirera medarbetaren till att behålla sina egna resurser och bidra till en ökad medvetenhet relaterat till välbefinnande. Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och kan skydda individer från att utveckla psykiska ohälsa orsakad av stress. Måttlig intensitet av träning, 150 minuter per vecka är tillräckligt för att uppleva mindre stress och ett ökat välbefinnande. Arbetsmiljölagen ställer krav på arbetsgivaren att arbetet ska anpassas till den enskilda arbetstagarens psykiska och fysiska förutsättningar. I det ingår att undvika stress genom att anpassa arbetet till arbetstagaren. Syftet med studien är att belysa om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och upplevelsen av stress och den psykosociala arbetsmiljön hos medarbetare inom vård och omsorg. En kvantitativ metod har använts och olika professioner i vård och omsorgssektorn har svarat på en enkät. Resultatet visar att det inte finns signifikant skillnad i upplevelsen av stress mellan de som inte är fysiskt aktiva och de som är fysiskt aktiva. Däremot finns det ett samband mellan fysiskt aktiva individer kopplat till att de har lättare att hantera arbetskrav i form av arbetsmängd. De fysiskt aktiva upplever att de har stöd från arbetskamrater vänner och familj i större utsträckning än de fysiskt inaktiva.
In the healthcare and care sector sick leave is high. There are many causes of ill health and in many cases it is work-related and employees have an increased risk of mental illness and, above all, stress. If there is an imbalance in working life and the requirements exceed the resources, it can have negative effects. A good working environment can inspire the employee to maintain his own resources and contribute to increased awareness of well-being. Physical activity has positive effects on health and can protect individuals from developing mental health caused by stress. Moderate intensity of exercise, 150 minutes per week is enough to experience less stress and increased well-being. The Work Environment Act requires employers to adapt the work to the individual employee. The purpose of the study is to highlight whether there is a connection between physical activity and the experience of stress and the psychosocial work environment of the employee in healthcare and care. A quantitative method has been used and various professions in the healthcare and care sector have responded to a questionnaire. The result shows that there is no significant difference in the experience of stress between those who are not physically active and those who are physically active. On the other hand, there is a connection between physically active individuals linked to the fact that they are easier to handle work demands in terms of workload. The physical activists experience that they have support from workmates, friends and family to a greater extent than the physically inactive ones.

I arbetsgrupper som innehåller individer med olika beteenden kan det ibland vara svårt att veta hur ett ledarskap ska bedrivas för att det ska vara tydligt samtidigt som det är effektivt och gynnar verksamheten och dess medarbetare. Ett bra ledarskap ska generera ett medarbetarskap som gör att yrkesarbetarna känner sig delaktiga och därmed engagerar sig mer i arbetsplatsen och medarbetarna.   Rapporten fokuserar på tjänstemän och yrkesarbetare i produktion samt större projekt med en stabil etablering som pågår under en längre period inom arbetsområde bygg på Peab Sverige AB. Studien har genomförts på två orter i Region Södra Norrland, Sollefteå och Östersund där forskningsfrågan har varit att ta reda på hur ett ledarskap ska bedrivas för att främja högt medarbetarskap, god psykosocial arbetsmiljö och effektiv produktion.   Studien har grundat sig i två fallstudier som baseras på en kvalitativ metod i form av sex stycken intervjuer med ett slumpmässigt urval på respektive ort. Intervjuresultatet har sedan transkriberats och analyserats till en utskriven text som fokuserar på sambanden mellan arbetsplatsens ledarskap, medarbetarskap, trivsel samt effektivitet.    I resultatet framkom det att respondenterna önskar ett ledarskap som främjar goda relationer, hög trivsel och effektivitet genom att ledaren är lyhörd, inkluderande samt kan planera och strukturera arbetet på ett bra sätt. Dessa beteenden går att hänföra till de struktur- och relationsorienterade ledarskapsdimensionerna och utesluter därmed den förändringsorienterade dimensionen. I slutsatsen framgår vikten av att tillämpa samtliga av de tre dimensionerna struktur, relation och förändring för att uppnå ett högt medarbetarskap, god psykosocial arbetsmiljö och effektiv produktion. Utifrån slutsatsen har sedan en praktiskt användbar ledarskapsmodell tagits fram för tjänstemän i byggproduktion.    Förslag på fortsatta studier inom ämnet är att göra en bredare undersökning där studien fokuserar på såväl mindre som större byggföretag i hela Sverige för att därmed åstadkomma ett fullt generaliserbart resultat.

Workplace bullying studies have gathered an increasing impetus among researchers throughout the world in the last decade. Previous research has concentrated on bullying in the context of students. Recent research has shifted focus towards workplace bullying of staff by managers. Little is known of upwards bullying where staff members bully managers or students bully their teachers. In this study, workplace bullying focuses on the bullying of teaching staff by the School Management Team. The researcher used the qualitative method for this study. Questionnaires were administered to 80 teachers. Interviews were held with eight members of the School Management Team (SMT) and ten teachers who perceived that they had been subjected to bullying. Data was coded and arranged thematically using Colaizzi’s (1978) phenomenological method of analysis. Results indicate that bullying of the teaching staff thrives in all schools but with varying degrees to certain teachers who are vulnerable due to social and environmental circumstances. The researcher recommends that schools identify cases of bullying and develop an anti- bullying policy that is incorporated in the whole school development strategy.
Educational Leadership and Management
M. Ed. (Education Management)

The researcher became interested in the topic regarding job satisfaction amongst male teachers when he attended his university reunion, more than 40% of the male teachers who graduated with a degree in education left the education system within 5 years. After making contact with some of the graduates, the researcher found that all of them left the education system because they were not satisfied within their work environment; hence, the researcher became interested in the topic. The most rewarding aspect of being a teacher is the joy of being in the classroom with learners and seeing them progress. However, what if there is no progression, but only statistics indicating failure to educate learners, an education system in crisis and educators without proper qualifications? A shortage of teachers, increasing learner enrolment and work overload are enough to create a highly stressful profession. The learning environment of a school depends on teachers, because they are in the frontline and directly involved with the transfer of knowledge. Teachers have a direct impact on a school’s success. Therefore, it is important that principals identify ways to support their staff in order to promote job satisfaction and motivation. The aim of this study is to investigate, from an educational management perspective, the factors that influence job satisfaction amongst male teachers in schools in the Ehlanzeni school district, Mpumalanga. The sequential explanatory mixed-method approach is used during this study; the quantitative phase investigated factors affecting job satisfaction amongst male teachers by means of distributing 200 Likert-scale questionnaires amongst male teachers in the Ehlanzeni school district. Structured interviews is being scheduled with twelve school principals (three rural primary school principals, three former Model-C primary school principals, three rural secondary school principals and three former Model-c secondary school principals) in the Ehlanzeni school district in order to determine the cause and effect of factors affecting the job satisfaction amongst male teachers.
Educational Leadership and Management
M. Ed. (Education Management)

Teachers leaving the profession is an ongoing problem; fewer teachers enter the profession each year and the number of teachers leaving the profession has increased. Many teachers listed job satisfaction as a reason for leaving the education profession, whilst citing the lack of mentoring as a cause of job dissatisfaction. Mentoring is known as the planned paring of a more experienced person with a lesser individual to help with the professional development of that individual and reduce teacher turnover. The aim of the study is to explore the impact of an effective mentoring programme at primary schools by developing and implementing such a mentoring programme to support and improve job satisfaction among beginner teachers in the province of Mpumalanga entering the profession for the first time. The following quantitative techniques were used during this study: document analysis and Likert-scale questionnaires, completed by 1 000 male and female teachers (principals, deputy principals, heads of departments, teachers and student teachers) from different races and cultures (20 teachers per school) from 50 randomly selected rural primary schools, private primary schools and Quintile 4 and 5 primary schools in the province of Mpumalanga. The analysis of data enabled me to identify a series of factors that were utilised to develop a mentoring programme that school management can implement in their schools to help beginner teachers to cope in their new work environment in order to improve job satisfaction and improve teacher retention. The factors identified include: aspects of job satisfaction that support leaners in achieving their goals; aspects of school management; the contribution of mentoring programme on the job satisfaction of beginner teachers; the responsibility of a mentor in developing a mentoring programme; the responsibility of a mentee in developing a mentoring programme; the responsibility of schools in developing a mentoring programme and characteristics that should be demonstrated by a mentor. From the data gathered, a mentoring programme was developed, namely the Hugo mentoring model. This model outlined the roles and responsibilities of mentors, mentees and school management throughout the mentoring process. The model also provided steps that should be taken into consideration when organising meetings between mentors and mentees.
Educational Studies
D. Ed.

The researcher investigated the management of multi-grade teaching for optimal learning in Gauteng West primary schools. Ten participants, including school principals, heads of departments and educators participated in individual and focus group interviews and in observation of multi-grade classroom contexts. Findings revealed that educators involved in multi-grade teaching feel overwhelmed by challenging work conditions pertaining to large learner numbers and a lack of adequate didactical resources. This is exacerbated by a lack of professional development by means of tailor-made training for multi-grade teaching and the presumption that educators teaching such classes must merely change the monograde teaching format of the curriculum themselves for applicable implementation in a multi-grade teaching context. This leaves educators socially, emotionally and professionally isolated. Recommendations include the involvement of seasoned educators with expert knowledge and experience of multi-grade teaching to present training sessions constituting advice and support to inexperienced educators involved in said teaching.
Die navorser het die bestuur van meergraadonderrig by laerskole in Wes-Gauteng vir optimale leer ondersoek. Afgesien van individuele en fokusgroeponderhoude met skoolhoofde, departementshoofde en opvoeders, is waarneming in meergraadklaskamers gedoen. Volgens die bevindings bemoeilik groot klasse en ʼn gebrek aan didaktiese hulpmiddels meergraadopvoeders se taak. Meergraadopvoeders voel hulle geensins opgewasse teen hierdie werksomstandighede nie. ʼn Gebrek aan opleiding in meergraadonderrig en die veronderstelling dat opvoeders die eengraadformaat van die kurrikulum in ʼn meergraadformaat kan omskakel, vererger sake. Opvoeders is van mening dat hulle maatskaplik, emosioneel en professioneel in die steek gelaat word. Daar word aanbeveel dat gesoute opvoeders met kennis van en ervaring in meergraadonderrig onervare opvoeders oplei en adviseer.
Monyakisisi o dirile dinyakisiso ka ga go ruta dikereiti tse fapanego go fihlelela bokgoni le tsebo tikologong ya go thekga dinyakwa tsa baithuti dikolong tsa phoraemari go la Gauteng Bodikela. Batseakarolo ba lesome, go akaretswa dihlogo tsa dikolo, dihlogo tsa dikgoro le barutisi ba tseere karolo ditherisanong ka botee le dihlopha tseo di nepisitswego gape le temogo dikemong tsa diphaposi tsa dikereiti tse di fapanego. Dikhwetso di utollotse gore barutisi bao ba rutago dikereiti tse fapanego ba imelwa ke maemo a modiro wo o nyakago gore ba ntshe bokgoni bja bona ka moka ka lebaka la dipalo tse ntsi tsa baithuti le tlhokego ya dithusi tsa thuto tse di lekanego. Se se thatafiswa ke tlhokego ya tlhabollo ya profesene ye ka go fa tlhahlo yeo e lebanego ya go ruta dikreiti tse fapanego le kgopolo ya go re barutisi bao ba rutago ba swanela go no fetola popego ya lenaneothuto la kereiti e tee ka bobona go re ba le dirise kemong ya go ruta dikereiti tse fapanego. Se se dira gore barutisi ba ikhwetse ba se na kgokagano le setshaba leagong, ba hloka bao ba ka llelago go bona le go se be le bao ba nago le kgahlego go profesene ya bona. Ditshisinyo di akaretsa go ba gona ga barutisi bao e lego kgale ba ruta ba nago le maitemogelo le botsebi go ruta dikereiti tse fapanego go hlagisa dipaka tsa tlhahlo tseo di fago maele le thuso go barutisi bao ba se nago maitemogelo.
Educational Management and Leadership
M. Ed. (Education Management)