Literatura científica selecionada sobre o tema "Sjuksköterska. 2"

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet. Artiklarna granskades med hjälp av Forsberg & Wengströms modifierade granskningsmall. Av resultatet framkom att sjuksköterskorna och patienterna önskade att de hade mer tid för att tillgodose patientens önskemål. Sjuksköterskorna hindrades av tidsbristen och det påverkade patienterna, vilket ledde till att patienterna inte kunde utveckla sig i hanteringen av sin egenvård. Patienterna önskade även att tillgängligheten av sjuksköterskor fanns kontinuerligt så att de kunde få svar på sina frågor och funderingar kring sin egenvård. Mer ansvar borde läggas på en sjuksköterska som arbetade självständig med diabetespatienter då detta tenderade till att patienterna fick empowerment och ökad kunskap om sin egenvård. Patienterna hade erfarenhet av olika utbildningar som ledde till att deras egenvård förbättrades. Sjuksköterskorna önskade sig mer utbildning som kunde hjälpa patienterna till en god egenvård.

Abstrakt Introduktion/bakgrund: År 2013 fanns det enligt World Health Organisation (WHO, 2013) 347 miljoner människor i världen som hade av någon form av diabetes. 353 000 vuxna personer med diabetes fanns år 2012 registrerade Sverige via Nationella diabetesregistret. Den vård och utbildning som gavs till patienter skullevara baserad på de svenska nationella riktlinjerna för vård och behandling av diabetes. I Sverige var det oftast sjuksköterskorna som planerade och ledde omvårdnaden för personer med diabetes typ 2. Omvårdnaden skulle även leda till att patienterna kunde ta hand om sin egenvård. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskors omvårdnad vid diabetes typ 2. Metod: Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design granskades och kvalitetsbedömdes för att sedan sammanställas till en litteraturöversikt.  Resultat: Fem teman framkom: Upplevelser av att kunna bestämma själv, bli sedd som person, få stöd av sjuksköterskor, få- och ta till sig kunskap av sjuksköterskor, samt bemötande av sjuksköterskor. Diskussion: Patienter ville vara delaktiga i sin egenvård och ville bli accepterade för sina egna mål.  De ville även erhålla trygghet genom att få individuellt stöd av sjuksköterskor. Det fanns behov av att få individanpassad kunskap av sjuksköterskor. Slutsats: Personer som har Diabetes Mellitus typ 2 ville vara delaktiga i sin vård och hade mer eller mindre olika behov av att få stöd och kunskaper från sjuksköterskor. Personer med DMT2 såg sjuksköterskors omvårdnad som tillfredställande när den baserades på individuellt anpassat stöd och karaktäriserades av ett holistisk synsätt.

Abstrakt Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som innebär en nedsatt produktion av insulin samt insulinresistens. Diabetes typ 2 drabbar idag personer i nästan alla åldrar. En orsak till att drabbas kan vara en ohälsosam livsstil. Att sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt ökar patientdelaktigheten samt motivationen till en förändrad livsstil hos personer med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva personer med typ 2 diabetes upplevelser av mötet med sjuksköterskan samt beskriva hur undersökningsgrupperna i artiklarna ser ut. Frågeställning: Hur upplever personer med diabetes typ 2 mötet med sjuksköterskan? Metodologisk frågeställning: Hur beskrivs undersökningsgrupperna i artiklarna? Metod: En beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga studier har granskats och sammanställts, varav åtta studier av kvalitativ ansats samt två mixade studier. Huvudresultat: Att se personen ur ett helhetsperspektiv ansågs vara en viktig aspekt för att skapa en god relation mellan sjuksköterska och patient. Kommunikation och bemötande som anpassas efter individens förutsättningar upplever personer med typ 2 diabetes ger en känsla av delaktighet och förståelse för den fortsatta vården. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2 upplevdes tillfredställande då sjuksköterskan använde sig av ett holistiskt synsätt med fokus på personcentrerad vård. Brister mellan patient och sjuksköterska upplevdes där kommunikation, stöd och rådgivning felade samt ignorerades. De personer som upplevde dessa brister hos sjuksköterskan hade sämre förutsättningar att klara egenvården och levde med en rädsla för eventuella komplikationer.

Bakgrund – Typ 2 diabetes mellitus är en av Värdens folksjukdomar som kraftigt ökar nedåt i åldrarna, med förändring i näringsvanor och stillasittande livsstil. Människor med typ 2 diabetes har stora risker att utveckla mikro- och makrovaskulära komplikationer och detta ökar behandlingskostnader och förkortar personens livslängd. Behandlingen för sjukdomen kräver att personen gör ett antal livsstilsförändringar i bland annat kost och motion. Syfte - syfte av denna studie är att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid typ-2 diabetes. Metod - Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat - analysen resulterade i olika upplevelser av egenvård och dessa har kategoriserats i huvudkategorier med underkategorier: 1) Att anpassa sig till de nya levnadsvanorna: Ny kosthållning och Nya motionsvanor, 2) Behöv av stöd; Stöd från närstående och Stöd från sjuksköterska, 3) Att lära sig nya levnadsvanor. Patienterna upplevde en förändrad livsstil på grund av de omständigheter diabetes gav. Information, motivation och färdigheter var tre viktiga faktorer för att patienterna skulle göra livstilförändring för att egenvård ska lyckas. Diskussion - Patienten själv och relationen till sjuksköterskan är huvudpunkter som påverkar patientens livstilförändringsprocessen för att egenvården ska lyckas. Sjuksköterskan gör allt för att uppnå maximalt stöd för patienten.

Diabetes utgör idag ett växande globalt folkhälsoproblem. Antalet diabetiker beräknas vara 360 miljoner fram till år 2030 (WHO, 2005). Utvecklingen från ett traditionellt liv till en modern livsstil med stress, ökat födointag och mindre motion är några av nyckelfaktorerna i utvecklingen av diabetes typ 2. Sekundär preventiva åtgärder vid diabetes typ 2 är en hälsosam kost i kombination med motion, för att förebygga utvecklingen av komplikationer relaterade till sjukdomen. Syftet med studien var att undersöka vilka sekundära preventiva insatser som finns, för att få patienter med diabetes typ 2 att uppnå god metabol kontroll med fokus på kost och motion samt hur sjuksköterskan kan utnyttja detta i sitt omvårdnadsarbete. Metoden var en litteraturstudie och bygger på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Coping och kunskap tillsammans med individinriktade beteendeförändringsmodeller är viktiga redskap på vägen för att lyckas uppnå en hälsobefrämjande livsstil. Resultatet visade att en kombination av hälsosam kost, ökad fysisk aktivitet och socialt stöd har en positiv effekt på den metabola balansen.
Diabetes constitutes a growing global national health problem and it is estimated that 360 miljon individuals vill have diabetes by the year 2030 (WHO, 2005). The older social life has developed into a modern lifestyle with stress, increased consumption of food and decreased exercise and these issues are main factors leading to diabetes type II. The secondary preventive measures for diabetes type II is a healthy diet combined with exercise, to prevent the complications related to diabetes. The aim of the study was to investigate which secondary preventive efforts there are for patients with diabetes type II in able for them to achieve a good metabolic control, focusing on diet and exercise and how the nurse can utilize this in the nursing work. The study was a literature study which was based on eight scientific articles with qualitative and qvantitative approach. Coping and knowledge together with individual concentrated behavior changing designs are important tools in able to achieve a healthy further lifestyle. The results indicated that a combination of a healthy diet, increased physical activity and social support have a positive effect on the metabolic balance.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes har under de senaste 20 åren ökat tillsammans med övervikt och fetma. Ca 90% av alla med diagnosen diabetes har typ 2. Egenvård är en viktig del för att bromsa sjukdomsförloppet.Syfte: Att undersöka sjuksköterskans betydelse vid egenvård för patienter med diabetes mellitus typ 2.Metod: Litteraturöversikten innehöll mestadels kvantitativa studier men även kvalitativa studier. Litteratursökning gjordes i PubMed och CINAHL, där 17 studier valdes ut efter kvalitets- och relevansbedömning.Resultat: Majoriteten av studierna visade att sjuksköterskeledd vård förbättrade patienters HbA1c och andra värden såsom vikt, kolesterolhalt och blodtryck. Även förändringar i egenvårdsrutiner samt psykosociala barriärer uppmärksammades. Resultatet påvisade även patienternas upplevelse av vården genom kvalitativa studier.Diskussion: Litteraturöversiktens resultat stöttades av annan litteratur och relaterades till grunderna i Penders omvårdnadsteori. Sjuksköterskans betydelse kopplades till aspekter som var relevanta för framgångsrik vård av DMT2.Slutsats: Sjuksköterskans roll är komplex gällande egenvård för patienter med DMT2. Den innefattar många delar, detta gör det till en svår roll men också en betydelsefull sådan. Vidare forskning rekommenderas gällande ämnet.

Godkännande datum: 2018-12-06

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att klarlägga vilka omvårdnadsbehov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes. Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut via sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN), databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL) samt sökmotorn och databasen för medicinska artiklar som drivs av United States National Library of Medicine (MEDLINE), för vidare granskning. Sökorden type 2 diabetes AND quality of life AND nurs* användes. Alla titlar lästes, om titeln verkade relevant för forskningsområdet lästes även abstraktet. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven hos patienter med typ 2-diabetes som framkom vid artikel granskningen evidensgraderades på basen av kvalitetsgranskningen med hjälp av graderingsskala. Resultatet visade att hjälp till förbättrad egenvård, önskan om utökad utbildning, information och kunskap, socialt stöd och kontinuerlig vårdkontakt var de omvårdnadsbehov som studien fann evidens för. Omvårdnadsbehov hos patienter med typ 2-diabetes som framkom var kända sedan tidigare men föreliggande studie säkrade evidensen för dessa. Resultatet diskuterades utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori där omvårdnaden måste ha en utgångspunkt i individens egna upplevelser av sina behov och hur dessa behov på bästa sätt kan tillfredsställas. Med hjälp av studiens resultat sammanlänkat med Virginia Hendersons teori om individens omvårdnadsbehov kan sjuksköterskan få en bättre bild av vilka behov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes för att bevara deras livskvalité.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner är fyra till sex procent drabbade av diabetes. Nästan nittio procent av dessa personer har diabetes typ två. I omvårdnadsprocessen ingår undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvårdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnå goda resultat, krävs en förändrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förändra sin livsstil. Syfte: var att beskriva personer med diabetes typ två upplevelse av mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på femton kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes med inspiration av Friberg (2012). Resultat: presenteras i tre kategorier med subkategorier: upplevelsen av det första mötet, upplevelsen av information i mötet, upplevelsen av sjuksköterskans undervisning i mötet. De viktiga faktorerna i mötet som framkom var; samarbete, kontinuitet, delaktighet, undervisning och individuell information. Diskussion: Tre delar som diskuterades var; faktorer i det första mötet som främjade att en relation utvecklades, betydelsen av att få individuell information och betydelsen av sjuksköterskans undervisning. Slutsats: Det finns ett behov av att belysa hur personer upplever mötet med sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan utbildas att ge personer stöd och individuellt anpassad information och undervisning kan det leda till en förbättrad egenvård.
Background: Of the population in Sweden 9.7 million are four to six percent injured by diabetes. Almost ninety percent of these persons have diabetes type two. In the nursing process includes support as a part of the nurse's work. In the nursing process includes education and to convey information as a part of the nurse's work. The goal with the care of diabetes is to stabilize HbA1c and to achieve good results is it necessary to change lifestyle. Research has shown that the meeting with the nurse is important for the person to be able to change their lifestyle. Aim: The aim was to describe people with diabetes type two experience of meeting with the nurse. Methods: The study was conducted as a literature study based on fifteen qualitative articles. The analysis was performed with the inspiration of Friberg (2012). Results: Presented in three categories with subcategories: the experience of the first meeting, the experience of information in the meeting, the experience of the nurse's teaching in the meeting. The important factors in the meeting that emerged were: cooperation, continuity, participation, education and individual information. Discussion: Three sections that were discussed; factors in the first meeting that promoted a relationship developed, the importance of getting individual information and the role of the nurse's teaching. Conclusion: There is a need to describe how people experience the meeting with the nurse. If the nurse are trained to give persons support and individual information and education can it lead to a better self-care.

Diabetes är en utav Sveriges vanligaste folksjukdomar och idag lever 300 000 personer med denna kroniska sjukdom, och antalet ökar. I denna litteraturöversikt behandlas typ 2 diabetes vilken är den vanligast förekommande typen av diabetes. Något botemedel finns idag inte utan dagens behandling består av insulin, antidiabetika, god kosthållning samt fysisk aktivitet och är mer av ett preventivt syfte för att förebygga åtföljande komplikationer. Diabetes är vanligt förekommande inom vården och sjuksköterskan har ett stort ansvar i behandlingen, då den till stor del består av patientundervisning. I tidigare forskning har det framkommit att sjuksköterskor upplevt att de har brister i sin kunskap och undervisning. Syftet med denna litteraturöversikt består i att beskriva resurser och brister i sjuksköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Totalt analyserades 15 vetenskapliga artiklar och sex teman framkom. Dessa är; Undervisning och information, Kunskap, Kommunikation, Motivation och engagemang, Psykisk påverkan och Förutsättningar. Resultatet visar att det finns både resurser och brister i sjusköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Dessa påverkar sjuksköterskan i hennes undervisningsarbete och därmed även patienternas vårdkvalitet.

Diabetes is one of the most common diseases in Sweden today and 300 000 persons live with this chronic disease and the number is increasing. In this literature survey type 2 diabetes is processed which has the highest prevalence rate. No cure exists, instead treatment focuses on preventive measures consisting of insulin, antidiabetic, diet therapy and physical activity, which is found effective in preventing complications. The diabetes prevalence is high in all health care instances and the nurse has a great responsibility which to a large extent consists of patient education. Former surveys have shown that nurses experienced shortage in their knowledge and education skills. The aim of this literature survey is to describe resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. A total of 15 scientific articles where analysed and six themes emerged. The themes are; Education and information, Knowledge, Communication, Motivation and engagement, Psychical influence and Presumptions. The results show that there are both resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. These resources and short-comings affect the nurse in her education and consequently the patients quality of care.

Sammanfattning   Titel: Patienters erfarenheter av diabeteskontroller på hälsocentraler. Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan orsaka flera olika komplikationer. För att undvika diabeteskomplikationer erbjuds patienter med diabetes typ 2 regelbundna kontroller. Sjuksköterskan har en viktig roll i behandlingen av dessa patienter, genom dialog och kompetens kan sjuksköterskan stärka patienten i sin diabetes. Med denna studie vill författarna ta tillvara på patienternas erfarenheter för att utveckla de återkommande diabeteskontrollerna på hälsocentralerna. Syfte: Att belysa de erfarenheter som patienter med diabetes typ 2 har av återkommande kontroller på vård-/ hälsocentral. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Nio patienter med diabetes som gick på regelbundna diabeteskontroller på vård-/ hälsocentral, intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Vid analysen framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. De tre huvudkategorierna var: Vårdrelation, patienterna upplevde att de fick bra bemötande när de var på kontroll för sin diabetes. Vårdpersonalen ingav trygghet och förtroende. Patienterna kände sig delaktiga i sin diabetesbehandling och de kände att de fick det stöd som de önskade från vården. Kontinuitet, att möta samma kompetenta vårdpersonal på sina regelbundna diabeteskontroller var uppskattat av alla patienterna. Egenvård, informationen om egenvård upplevdes som tillräcklig. Slutsats: Med utgångspunkt från resultaten är det viktigt att patienter med diabetes får träffa samma vårdpersonal för att känna trygghet i vårdrelationen. För att frambringa en god vårdrelation förutsätter det att sjuksköterskorna kan möta patienterna i en jämbördig och ömsesidig vårdrelation. Studiens resultatet visar att det är viktigt att bekräfta och se patientens erfarenheter av att leva med diabetes.