Literatura científica selecionada sobre o tema "Skolledningen och Psykosocial arbetsmiljö"

Covid-19 har medfört att viktiga samhällsfunktioner såsom gymnasieskolan blivit påverkad och behövt anpassa sin traditionella undervisning till distansundervisning. Anledningen till att denna studie behövs är för att det saknas forskning och kunskap kring hur gymnasielärare och skolledningen påverkats i sitt arbete av covid-19 i Sverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasielärarnas psykosociala arbetsmiljö vid distansundervisning under covid-19 samt skolledningens roll och betydelse för lärarnas arbetsmiljö. Frågeställningarna undersöker hur gymnasielärarna upplevt sin psykosociala arbetsmiljö, vilka effekter den psykosociala arbetsmiljön haft i deras välmående samt vilken roll och betydelse skolledningen haft för gymnasielärarnas arbetsmiljö.  Det teoretiska ramverket studien analyseras utifrån är Rubenowitz fem krav för en god psykosocial arbetsmiljö, KASAM och Krav-Kontroll-Stödmodellen. Studiens material grundas på 15 intervjupersoners berättelser som analyserats med en Tematisk Analysmetod.  Resultaten visar att gymnasielärare upplever en positiv psykosocial arbetsmiljö baserat på den goda relationen med skolledningen. En viktig del av resultatet är det inflytande och autonomi som lärarna har i sitt dagliga arbete. Nackdelarna med lärarnas psykosociala arbetsmiljö är relaterad till den minskade sociala kontakten med både kollegor och studenter. En viktig iakttagelse i resultaten visar att lärarnas välbefinnande har påverkats negativt på grund av den minskade elevkontakten. Resultaten visar också att skolledningen har behövt vara tillgänglig, flexibel och stöttande till lärarna eftersom distansarbetet har påverkat deras sociala kontakt negativt.
Covid-19 has meant that important societal functions such as high schools have been affected and have needed to adapt from traditional teaching to distance education. The reason why this study is needed is the lack of research and knowledge about how Swedish high school teachers and the school management has been affected by covid-19. The purpose of this study is to investigate the high school teachers psychosocial work environment in distance education during covid-19 and the school management’s role and significance for the teachers work environment. The main questions in this study are to investigate how high school teachers have experienced their psychosocial work environment, which effects the psychosocial work environment has had on their wellbeing and which role the school management has had in the teachers work environment.  This study applies theories from Rubenowitz “five requirements for a good psychosocial work environment”, KASAM and Demand-Control-Support Model. The study is based on 15 interviews where the results have been analyzed using a Thematic Analysis Method.  The results show that the high school teachers experience a positive psychosocial work environment due to the good relationship with the school management. One important part of the result is the influence and autonomy the teachers have in their daily work. The disadvantages in the teacher’s psychosocial work environment are related to the reduced social contact with both colleagues and students. An important observation in the results show the teachers wellbeing have been affected negatively due to the reduced student contact. The results shows also that the school management have had to be available, flexible and have needed to provide support to the teachers since distance work has had a negative effect on their social contact.

Denna studie beskriver sju gymnasielärares uppfattningar om stöd och samtal i förhållande till sina kolleger och arbetsledning.  Den vetenskapliga metod som använts för undersökningen är kvalitativ och inspirerad av fenomenografin. I resultatet har sex övergripande kategorier vad gäller lärarnas upplevelser av fenomenen analyserats fram. De talar om lösningar av problem, samarbetet, tidsaspekten, inflytande och delaktighet, samtalens struktur och lärarrollen. Lärarna i undersökningen var överlag nöjda med tiden de fick för samtal med kolleger och ledning samt upplevde att stöd fanns att få vid behov. Då problem uppstod i arbetet kunde de få hjälp av kollegerna, skolledningen eller av skolans resurspersonal. Däremot avstod lärarna ibland hjälp från ledningen då de ansåg att den redan var överbelastad. Samarbetet mellan lärarna fungerade för det mesta bra och många upplevde att de också kunde påverka sin arbetssituation. Men en förändrad lärarroll och ökade krav på dokumentation bidrog till att lärarna upplevde sin arbetsbelastning som stor och menade att loven var en förutsättning för att orka fortsätta arbeta som lärare. För att utvecklas i sin profession både vad gäller kunskapsmässigt som didaktiskt, önskade lärarna kontinuerlig fortbildning bekostad av skolorganisationen.

The purpose of this study was to describe perceived psychosocial work environment and musculoskeletal complaints among baggage handlers, and to evaluate whether there is any linear relationship between them. The study is a questionnaire based cross-sectional study, and part of an ongoing larger project. Therefore, the number of forms has been limited to those that were collected in the project by 2010-11-25 (N=117). The questions analyzed in the study come from the Copenhagen Psychosocial Questionnaire and “Nordiska Ministerrådets formulär om besvär i rörelseorganen”, respectively. In addition, ratings of pain intensity according to Borg CR-scale have been used. Linear correlations were assessed by Spearman’s rank correlation. The results showed that the baggage handlers rated good sense of Community and low Emotional demands, but poor Influence and Feedback at the workplace. Their ratings of pain frequency and intensity were relatively low, but the regions where they had most complaints were shoulders and low back. The highest correlation was -0.36 between Meaning and pain frequency in the Shoulders. No particular psychosocial factor or body region appeared highly correlated with all or most of the other variables. For the psychosocial environment factors investigated in this study no extremely good or extremely bad values were discovered. Musculoskeletal complaints were low. No strong correlations between baggage handlers ratings of psychosocial work environment and musculoskeletal complaints were found in this study.

Introduction: Although attachment theory is widely studied within the field of developmental psychological research, work environment research frequently disregards attachment-related individual characteristics of co-workers when studying workplace environment. The aim of this study was to investigate the impact of attachment style on the perception of psychosocial work environment. Research question: How does attachment style relate to the experience of demands, influence and social support at work? Method: Nurses and assistant nurses employed at the emergency departments, Skåne University Hospital (n = 218), were asked to answer the Attachment Style Questionnaire (ASQ) and Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Results: A total of 135 questionnaires (62%) were included in the study. In the majority of the analyses no correlations were found between attachment style and experience of psychosocial work environment. A lower degree of perceived support from colleagues was, however, related to higher discomfort with closeness and relationships as secondary. An association between higher degree of perceived support from peers and higher degree of confidence in self and others was found. Securely attached individuals were less burdened by quantitative requirements and experienced more support from peers than insecure attached individuals. Discussion/conclusion: There is only a weak relationship between attachment style and experience of demands, influence and social support at work. This might partly be explained by the nature of the questionnaires, the homogeneity of the study population and missing cases. The statistically significant correlations that were found are supported by findings in previous studies.
Inledning: Trots att anknytningsforskningen är väl utbredd inom det utvecklingspsykologiska forskningsfältet har arbetsmiljöforskare hittills i stor utsträckning bortsett ifrån anknytningsteorin vad gäller studier av individers olikheter på arbetsplatsen. Syftet med denna studie var att undersöka anknytningsstilens betydelse för upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö. Frågeställningar: Hur förhåller sig anknytningsstil till upplevelsen av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen? Metod:Sjuksköterskor och undersköterskor anställda på akutmottagningarna, Skånes universitetssjukhus (n=218), fick besvara Attachment Style Questionnaire (ASQ) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Resultat: 135 enkäter (62%) inkluderades i studien. I flertalet analyser sågs inga samband mellan anknytningsstil och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö. Hög grad av sakorientering och distans på ASQ var dock relaterad till lägre grad av upplevt stöd ifrån kollegor. Dessutom fanns ett samband mellan högre grad av upplevt stöd ifrån kollegor och högre grad av tillit. Tryggt anknutna visade sig i lägre utsträckning belastade av kvantitativa krav och upplevde mer stöd från kollegor än otryggt anknutna. Diskussion/slutsats: Det finns endast ett svagt samband mellan anknytningsstil och upplevelse av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen. Anledningen till detta kan delvis bero på mätinstrumentens utformning, studiepopulationens relativa homogenitet samt ett relativt stort bortfall. De samband som återfanns överensstämmer med tidigare forskning.

Syftet med denna kvantitativa studie var att ta reda på hur den psykosociala arbetsmiljön och ålder är relaterad till arbetstillfredsställelse. Den psykosociala arbetsmiljön delades upp och mättes utifrån tre olika kategorier, krav i arbetet, samarbete och ledning samt hälsa och välbefinnande. Enkäten som delades ut innehåll två bakgrundsfrågor och 75 påståenden. Enkäten var en kombination mellan Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Resultatet av studien visade att två av de fyra prediktorerna (Samarbete och ledning och hälsa och välbefinnande) kunde förklara en signifikant del av variansen i arbetstillfredsställelse. Av prediktorerna var det samarbete och ledning samt hälsa och välbefinnande som visade sig vara signifikanta prediktorer och där båda hade en positiv korrelation med arbetstillfredsställelse. Ålder och krav i arbetet visade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Resultatet skulle kunna förklaras av att undersökningen gjordes på ett företag där de många olika befattningarna inom företaget var väldigt olika.

Bakgrund: Antalet fall av utmattningssyndrom i Sverige har ökat sedan 1980 och en orsak till ökningen är höga krav i relation till låg kontroll och lågt stöd på arbetsplatsen. Krav-kontroll-stöd-modellen kan identifiera förekomsten av psykosocial arbetsmiljö och dess påverkan på arbetares stressnivåerna. Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan kontorsarbetares psykosociala arbetsmiljö och stress på arbetsplatsen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med en enkätundersökning för att besvara uppsatsen syfte. Totalt svarade 109 respondenter och data analyserades i SPSS med korrelationsanalyser och Fisher’s exact test. Resultat: Kontorsarbetare skattar höga nivåer av krav, kontroll och stöd. Ungefär 57% av 101 kontorsarbetare skattar att de har en hög stressnivå och ungefär 86% befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Det förekommer en svag till medelstark korrelation mellan krav, kontroll och stöd i samband med stress. Slutsatser: Majoriteten av kontorsarbetare har höga krav, hög kontroll och högt stöd på deras arbetsplats men lite mer än hälften av alla kontorsarbetare har en hög stressnivå. Det förekommer ingen skillnad mellan en gynnsam- och en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö i samband med stress.

Bakgrund: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal som arbetar inom äldreomsorgen idag. Ökad arbetsbelastning, tidspress och en högre stress på arbetet påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Enligt Karasek och Theorell så handlar det om krav, kontroll och socialt stöd för att kunna påverka hur vi mår på våra arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt belysa vårdpersonalens upplevda psykosociala arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Det finns en stolthet att arbeta inom äldreomsorgen, en tillfredsställelse av att hjälpa andra och att känna att de kan göra skillnad för någon. Den höga arbetsbelastningen, tidspressen, högt ställda krav, stress och hopplöshet leder till en rädsla av att begå misstag och ger en känsla av att inte känna sig tillfreds på sitt arbete. Att få utvecklas på arbetet har betydelse. Dels att få utbildning och en chans att förkovra sig inom sitt arbete samt dels att få chansen att använda sig av de kunskaper de har. Konklusion: Litteraturöversiktens resultat visar att vårdpersonalen upplever sig frustrerade på sitt arbete, att när kraven är för höga och när de inte har kontroll över sitt arbete minskar arbetstillfredsställelsen. Bra stöd och samverkan från chefer samt arbetskamrater ökar trivseln. Krav och resurser bör ha en hälsosam balans.

Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals\2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective. The purpose of this study is to investigate the relationship between experiences of communication and job satisfaction in the working team as perceived by the individual worker. The results show that there is a strong significant correlation between communication and job satisfaction in the working team. The method used in this study is quantitative with a questionnaire given to 139 industrial workers who work in shifts.

Syfte: Denna studie har som syfte att beskriva och jämföra den psykosociala arbetsmiljön hos två olika yrkeskategorier, sjuksköterska på vårdavdelning och personer anställda inom kundsupport och samband med upplevd hälsa. Bakgrund: Sjuksköterskor och personer anställda inom kundsupport arbetar i verksamheter där kraven ofta är höga. Stor arbetsbelastning i kombination med  tidspress kan leda leda till att personalen drabbas av ohälsa. Metod: En jämförande tvärsnittsstudie genomfördes våren 2013. Frågeformulär användes för insamlande av data.  Deltagarna bestod av 50 sjuksköterskor från 4 olika vårdavdelningar samt 48 personer anställda inom kundsupport från 2 företag. Data analyserades med statistikprogrammet SPSS version 20.0. Analyser som gjordes var frekvensberäkning, independent T-test (för medelvärden, standardavvikelser och p-värden) samt Pearsons korrelation för sambandsanalys. Resultat: Studien visade skillnader i upplevelse av psykosociala arbetmiljöområden  mellan de båda yrkeskategorierna. Samband mellan psykosocial arbetsmiljö och hälsa fanns i områdena Kontroll i arbetet, Skicklighet i arbetet, Social interaktion, Ledarskap, Organisationskultur-och klimat samt Grupparbete. Sambanden var tydligare för personer anställda inom kundsupport. Slutsats: Det kan finnas samband mellan hälsa och den  psykosocial arbetsmiljö.

BAKGRUND: Alla personer inom sjuksköterskans omgivning är en del av den psykosociala arbetsmiljön. Sjuksköterskor, patienter och övrig personal i arbetsomgivningen är med och skapar miljön och utvecklas av den. Sjuksköterskan har en stor betydelse för hur den psykosociala miljön ser ut på till exempel sjukhusavdelningar och äldreboenden.  SYFTE: Syftet var att belysa den psykosociala arbetsmiljöns påverkan i sjuksköterskans arbete. METOD: Är en litteraturöversikt med 14 vetenskapliga artiklar av både Kvalitativ och kvantitativ design. RESULTAT: De främsta faktorerna som påverkar sjuksköterskors arbete och välbenfinnande är stress, tidsbrist, brist på uppskattning och extra arbete som inte hör till sjuksköterskans profession. Flertalet sjuksköterskor vantrivs på sitt arbete och funderar på att avsluta sin anställning eller lämna sjuksköterskeyrket. Det finns en signifikant sammankoppling mellan personalen och patienters välbefinnande. För att patienterna ska få förtroende för sjuksköterskorna är det viktigt att sjusköterskorna avspeglar ett gott välbefinnande och lugn. Sjuksköterskor som arbetar i en dålig psykosocial arbetsmiljö rapporterar att vårdkvalitén inte håller tillräcklig nivå. DISKUSSION: Majoriteten av sjuksköterskorna som arbetar på sjukhus anger att den psykosociala arbetsmiljön är dålig eller endast acceptabel. En dålig psykosocial arbetsmiljö leder oftast till sämre vårdkvalitet då till exempel kommunikationen mellan personalen blir bristfällig. Ju mindre patienter per sjuksköterska desto bättre psykosocial arbetsmiljö, vilket resulterar i bättre vårdkvalité. SLUTSATS: Stress är en stark faktor som påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Möte mellan personalen och ledning bör hållas ofta, så att alla får dela med sig av sina åsikter om arbetsmiljön.