Готові списки джерел за темами / Användandet av resurser

Добірка наукової літератури з теми "Användandet av resurser"

Автор: Grafiati

Опубліковано: 19 червня 2021

Оновлено: 17 лютого 2022

Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями

Оберіть тип джерела:

Ознайомтеся зі списками актуальних статей, книг, дисертацій, тез та інших наукових джерел на тему "Användandet av resurser".

Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.

Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.

Статті в журналах з теми "Användandet av resurser":

Andersson, Joakim. "Instruktion av hantverkstekniker i slöjden." FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk 12, no. 1 (December 16, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/formakademisk.2761.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Utgångspunkt i denna artikel är två slöjdlärares kommunikation med sina elever i årskurs 6 i den svenska grundskolans slöjdundervisning. Som metod för att dokumentera användandet av olika kommunikationsformer och kommunikativa resurser används videoinspelade klassrumsobservationer samt stimulated recall. Slöjdämnet är ett kommunikativt ämne på flera sätt, dels genom möjligheten till både verbala- och icke verbala instruktioner och observationer av andras görande, dels genom användandet av material och den utrustning som finns tillgänglig i salen. Fokus i analysarbetet är slöjdlärarens olika val av kommunikationsform och kommunikativa resurs vid en instruktion. Studien belyser slöjdlärarens möjligheter att skapa förståelser genom ett didaktiskt medvetet val av kommunikationsform och kommunikativ resurs i instruktionens olika delar.

Дисертації з теми "Användandet av resurser":

Johansson, Jonsson Rosita. "Att arbeta med digitala resurser i matematik-undervisningen : En studie om hur lärares kunskapsinhämtning och yrkesvana inverkar på användandet av digitala resurser i matematikundervisningen." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26892.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Matematikkunskaperna hos svenska elever har visat sig vara relativt låga vilket lett till en diskurs kring hur dessa kunskapsnivåer ska kunna höjas samt att olika satsningar gjorts. Tidigare forskning tar bland annat upp att digitala resurser kan främja matematik-inlärningen. I denna studie undersöks, genom en enkätundersökning som skickats till 150 verksamma lärare, hur yrkesvana och sätt som kunskap om digitala resurser erhållits inverkar på hur dessa resurser används i matematikundervisningen och hur inställningarna kring dess möjligheter ser ut. Resultatet visar att kombinationen av kompetensutveckling – kollegialt lärande – kunskap inhämtad utanför arbetet medför att digitala resurser används på fler olika sätt och inom fler matematiska områden medan yrkesvana inte inverkar något nämnvärt. I resultatet framkommer dock att användandet av digitala resurser i matematikundervisningen inte är i linje med hur dessa resurser anses kunna inverka positivt på inlärningen. Främsta orsakerna till detta enligt vad som framkommit i denna studie är att det fortfarande finns för lite kunskap om hur dessa resurser kan inkluderas så de främjar inlärningen samt att det ges för lite tid till att sätta sig in i och planera undervisning med digitala resurser.

Matematik

Månsson, Johanna, and Pontus Novén. "Bildlärare och digitala resurser : En undersökning om två bildlärares användande av och förhållningssätt till digitala resurser i ämnet bild." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61449.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Syftet med studien är att undersöka hur två bildlärare på högstadiet använder sig av digitala resurser i sin didaktiska praktik i ämnet bild. Genom semistrukturerad intervju samlade vi in material från bildlärarna på två olika högstadieskolor. Detta transkriberades och delades in under rubriker framtagna från intervjuguiden. Resultatet visar att lärarna använder sig av digitala resurser i ganska hög grad. De hämtar material på nätet, använder sig av skolans virtuella lärplattform, spelar in en del lektioner som de delar med eleverna tillsammans med annat digitalt material. På grund av tidsbrist och annat var det dock svårt att använda digitala resurser i så stor utsträckning som de skulle vilja, vilket främst är i själva undervisningen (realiseringsfasen). Tekniken ses ibland som ett frustrationsmoment, då den inte alltid vill samarbeta med lärarens önskemål. Trots detta finns ändå ett intresse hos lärarna att arbeta mer digitalt. Det är en god idé att ge lärarna mer tid till att utveckla sin digitala kompetens, då det är en investering i vårt alltmer digitala samhälle.

Lagerbäck, Martina, and Åsa Andersson. "Lärares användande av utomhuspedagogik : Är pedagogiken en trend eller resurs?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24292.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning och vilka sammanhang som verksamma pedagoger och lärare använder utomhuspedagogik. Trots studier om utomhuspedagogikens positiva egenskaper så hade vi inför studien en uppfattning om att den inte används i någon större utsträckning längre upp i åldrarna. Genom studien ville vi synliggöra i vilka situationer utomhuspedagogiken används och även inspirera lärare till att hitta nya användningsområden för pedagogiken. Studien är kvantitativ och en webbaserad enkät skickades ut till en respondentgrupp verksamma inom området förskoleklass upp till årskurs nio. Materialet bearbetades genom en multivariatanalys där vi undersökte hur olika faktorer påverkade respondenternas svar. Resultatet visade på en övervägande positiv attityd gentemot utomhuspedagogik och att användningsfrekvensen minskade högre upp i åldrarna. Vår slutsats utifrån respondentgruppen är att många lärare vill implementera utomhuspedagogiken mer i sin undervisning men vissa känner en osäkerhet inför planering och utförande.

Johansson, Sofia, and Pernilla Östlund. "Analys av samtal mellan personer med afasi och logopeder/anhöriga : Användande av kommunikativa resurser i samarbete mot gemensam förståelse." Thesis, Linköping University, Department of Neuroscience and Locomotion, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10283.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

I föreliggande studie undersöktes kommunikativa resurser i samtal mellan tre personer med afasi och deras respektive logoped/anhörig. Syftet var att identifiera och analysera resurser som samtalsdeltagarna gemensamt använde för att uppnå intersubjektivitet. Vidare undersöktes om det, utifrån vem personen med afasi samtalade med, fanns någon inverkan på hur de kommunikativa resurserna användes. Sex dyader spelades in och samtalsanalys användes för att studera materialet. Samtalsämnen valdes fritt av samtalsdeltagarna. Analysen resulterade i identi¬fie¬ring av tre bevarade resurser hos personerna med afasi; upprepningar, gester och skratt. Det gemensamma för dessa resurser var; att de förekom i den naturliga sekventialiteten i samtalet, att deras kommunikativa funktioner uppstod i samarbetet mellan samtalsdeltagarna och att de bidrog till intersubjektiviteten. Resurserna visade även på en social kompetens hos deltagarna med afasi som ofta döljs av de språkliga hindren. Då de kommunikativa resurserna fick liknande funktioner i de olika dyaderna, är resultatet troligen generaliserbart till annan interaktion där personer med afasi deltar. Resursernas kommunikativa funktioner föreföll inte bero på vem samtalspartnern var. Slutsatsen var att språklig kompetens hos personer med afasi framför allt bör ses ur ett inter¬aktivt perspektiv och att ett sådant förhållningssätt är önskvärt i logopediskt behandlingsarbete.

Analysis of Talk-in-Interaction involving People with Aphasia and Speech and Language Pathologists/Spouses: The Use of Communicative Resources in Collaboration toward Intersubjectivity.

In the present study, communicative resources in conversations involving three persons with aphasia and their speech and language pathologists/spouses were investigated. The main purpose was to identify and analyse collaboratively used resources for achieving intersubjectivity. In addition, possible changes in the use of the communicative resources depending on conversational partner were investigated. The conversations of six dyads were recorded and analysed. Conversational topics were chosen by the participants. Through the analysis three preserved resources for participants with aphasia could be identified; repetitions, gestures and laughter. All resources occurred within the natural sequentiality of the conversation, their communicative functions emerged in collaboration of the participants and contributed to intersubjectivity. The social competence of the persons with aphasia, often concealed by the language impairment, was also revealed. The results may possibly be generalised to other communicative activities where persons with aphasia participate, since similar communicative functions were achieved through the same resources in different dyads. The functions of the resources were not determined by conversational partner. To conclude, it may be argued that linguistic competence of persons with aphasia should mainly be considered in an interactive perspective and that this view is preferred in language therapy.

Cochrane, Alexandra. "Identifying and Situating the Medieval Ragundaskogen: A Tale of Forest, Fish and Farmers." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446330.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

In several medieval written sources an area called Ragundaskogen (Eng: Ragunda Forest) is documented in eastern Jämtland. The references in the sources are general and lack specific information about location, meaning and the extent of this area. This thesis uses a theoretical framework based on niche construction and a method employing written sources, place names and archaeological remains to better understand the medieval concept of the Ragunda Forest. The study will reconstruct and discuss the area’s geography, but also provide insight into the people who lived there, their relationships with each other and places in the landscape, as well as their relationship to the church in Uppsala and the monarchy in Norway. The Ragunda Forest was a niche in a border area and during certain periods seems to have had a certain form of independence. The Middle Ages are a period characterised by a series of crises due to climate change and diseases such as the plague. The Ragunda Forest will be used as a background to discuss how the medieval population and landscapes were affected. The thesis suggests that interdisciplinary studies of delimited and local landscape spaces are an effective method for better understanding historical human-environment relations.
I flera skriftliga källor från medeltiden omnämns Ragundaskogen i östra Jämtland. Hänvisningarna i källorna är generella så det är svårt att avgöra Ragundaskogens exakta betydelse, läge och utbredning. Denna uppsats använder ett teoretiskt ramverk som bygger på nischkonstruktion och en metod som omfattar skriftliga källor, platsnamn och arkeologiska lämningar för att bättre förstå det medeltida begreppet Ragundaskogen. Studien kommer att rekonstruera och diskutera områdets geografi, men också ge insikt till människorna som levde där, till deras relationer sinsemellan och till platser i landskapet, samt till deras förhållanden till kyrkan i Uppsala och kungamakten i Norge. Ragundaskogen var en nisch i ett gränsområde och verkar under vissa perioder också haft en viss form av självständighet. Medeltiden är en tidsperiod som kännetecknas av en rad kriser till följd av klimatförändring och sjukdomar som pesten. Ragundaskogen kommer att användas som en bakgrund för att diskutera hur medeltidens människor och landskap påverkades. Uppsatsen föreslår att tvärvetenskapliga studier av avgränsade och lokala landskapsrum är en effektiv metod för att bättre förstå historiska människa-miljö relationer.

Romanus, Pernilla, and David Samuelsson. "Videoföreläsningar som resurs i matematikstudier : En undersökning om studenters användande av videoföreläsningar på KTH." Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-168930.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

De första åren på civilingenjörsutbildningen består till stor del av matematik och utgör en viktig grund för kommande kurser i utbildningen. I en studie från Sveriges Ingenjörer uppmärksammas det dessvärre att genomströmningen på de inledande matematikkurserna är relativt låg. Samtidigt observeras det att användandet av internetbaserad undervisning, så som videoföreläsningar, ökat markant bland ingenjörsstudenter de senaste åren. I denna studie undersöker vi hur studenter på medieteknikprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan använder sig av videoföreläsningar i sina matematikstudier. För att besvara vår frågeställning genomfördes intervjuer med 10 medieteknikstudenter samt analys av 129 kursreflektioner om de två inledande matematikkurserna Algebra och Geometri samt Envariabelanalys. Undersökningen syftar till att ge ökad kunskap om hur studenter använder videoresurser, varför de gör det och om det därmed också kan finnas anledning att anpassa den nuvarande matematikundervisningen på KTH. Resultatet visar att studenterna främst använder videoföreläsningar för att hitta lösningar till enstaka problem eller för att få en förklaring till ett område de har svårt för. Att kunna pausa och se samma föreläsning flera gånger ses som mycket fördelaktigt medan interaktionen mellan lärare och elev delvis saknas av studenterna.
The first years of engineering education consists largely of Mathematics and serves as an important foundation for future studies. A report from Sveriges Ingenjörer unfortunately claim that the pass rate on the introductory mathematics courses is relatively low. At the same time it is observed that the use of internetbased teaching, such as video lectures, has increased significantly among engineering students in recent years. This study investigates how student of Media Technology at the Royal Institute of Technology (KTH) uses videolectures as a resource in their mathematical studies. To answer our problem statement interviews with 10 students of Media Technology were carried out. In addition to this we also investigated 129 course reflections regarding the two initial math courses Algebra and Geometry and Calculus in One Variable. The study aims to bring better knowledge about how students use videolectures, why they do it and if there is reason to adapt the current teaching at KTH in someway. The result shows that students use videolectures foremost to find solutions to specific problems or to get something difficult explained to them. The ability to pause a lecture and see it multible times is much appreciated whilst the interaction between students and teacher is somewhat seen as a negative consequence of videolectures.

Åsberg, Sofia. ""slut mä däj, ja här nu" - små barns tillträden i förskolan : En observationsstudie av de yngsta barnens användande av kommunikativa resurser vid förhandlingar i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66432.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

The aim of the study is to investigate the communicative resources used by children when negotiating for access, studying such things as what communicative methods they use, for what purpose, and when children use an adult as a resource for communication. This is a qualitative study based on structured non-participatory observations using field notes, and for the analysis I use an ethnographic method. The study takes off in a socio-cultural perspective on learning. The children in the study are aged 1-3 years and there are 9 children in total being observed. The results from the study show that children use different resources at different types of access. When they want to seek access to a game they use artefacts/objects/items, their body or their voice. When they want to invite to a game, they use artifacts, voices, or moves. When they want to negotiate about leadership in a game they use artefacts, their bodies, or an adult as a communicative resource. It has been shown that artifacts are very important for children's negotiations on access to play. The adult is used as a communicative resource when the children themselves feel they can not cope with the situation themselves. Movement is used as a communicative resource by the children to attract other children to follow and thus invite play and take the lead role.

Leander, Lina, and Emelie Assarsson. "Bilden som resurs i skolan. : En undersökning om användandet av bilder i Powerpoint-presentationer i SO-ämnet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-88750.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Studien syftar till att undersöka på vilka sätt verksamma lärare i samhällsorienterande ämnen använder sig av bilder i Powerpoint-presentationer: hur bilderna framhävs och om de används tillsammans med eller i förhållande till skrift och tal. Vidare granskas skillnader och likheter som uppmärksammats bland deltagande lärarna. Intervjuerna ägde rum i Kronobergs län på två olika högstadieskolor. Lärarna observerades under ett undervisningstillfälle var där de använde sig av Powerpoint- presentationer. Efter avslutad lektion intervjuades respektive lärare om synen på att ha Powerpoint-presentationer som en del av undervisningen. Det framgick att båda lärarna anser att bilder bidrar och gör att alla elever kan gynnas i lärandet. Framförallt är bilder gynnsamt för elever med annat modersmål än svenska eller för de elever med andra svårigheter i undervisningen. Trots deras gemensamma syn på användandet av bilder i Powerpoint-presentationer så gick det att urskilja vissa skillnader; hur bilderna användes, antalet bilder och vilka typer av bilder som förekom.

Agapov, Aleksey, and Johannes Persson. "IKT som lärandets objekt på fritidshemmet : En kvalitativ studie om fritidspedagogers syn på och användande av digitala verktyg i lärandemiljöer på fritidshemmet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19253.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

I den här studien undersöks det om när och hur fritidspedagoger väljer att använda IKT på fritidshemmet samt vad fritidspedagogerna anser att IKT kan ha för betydelse för elevernas lärande. Metoden som valdes för studien var en kvalitativ undersökning. Fem utbildade fritidspedagoger från olika skolor i en gemensam kommun har intervjuats. Teorin som valdes att utgå efter grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv. Det material som framkom genom intervjuerna har sedan analyserats. Därefter har kärnteman och subteman kodats fram via tematisk analys. Vad som kunde utläsas från studien var att de ekonomiska förutsättningarna var en av många avgörande faktorer för när och hur mycket pedagogerna använde IKT i verksamheten. Respondenterna lyfte fram olika lärandemiljöer där digitala verktyg kunde användas och att styrdokumenten var något fritidspedagogerna arbetar utefter. Fokuset låg bland annat på att eleverna skulle förbättra sitt sociala samspel med andra elever på fritidshemmet med digital utrustning i centrum. Resultatet visar även att majoriteten av respondenterna ser framväxten av digitala verktyg som något positivt men att resurserna på skolan begränsar möjligheten till användandet. Därutöver lyfts det fram genom tidigare forskning om att kompetensen ytterligare är en viktig faktor att ta med. Den bristande kunskap hos fritidspedagogen speglar hur användandet av digitala artefakter i fritidshemmet tillämpas. Det är avgörande för om det används för att främja lärandet eller endast som ett tidsfördrivande medel.

Gavelin, Ellinor, and Mikaela Karlsson. "Modersmålslärarens delaktighet i matematikundervisningen : Matematiklärares uttryckta behov och användande av modersmålsläraren i matematikundervisningen som resurs utifrån det egna modersmålet samt andelen andraspråkselever." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55170.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Syftet med studien är att belysa matematiklärares uttryckta användande och behov av modersmålslärarens delaktighet i matematikundervisningen. Det uttryckta användandet jämförs utifrån matematiklärarens modersmål. Det uttryckta behovet jämförs utifrån andelen andraspråkselever i klassen. En kvantitativ ansats med enkäter som grund gav svar på forskningsfrågorna och påvisade sambandet mellan de olika variablerna som undersöktes. Resultatet visar att andraspråkselevers möjlighet till modersmålsläraren som resurs i matematikundervisningen påverkas av andelen av andraspråkselever i klassen samt matematiklärarens modersmål. Utifrån studiens resultat får inte andraspråkslever den likvärdiga undervisningen som skollagen ger dem rätt till.