Дисертації з теми "Designprocesser"

Undersökningen handlar om hur designprocessen kan implementeras i en lärande miljö såsom skolan. Detta har undersökts genom en litteraturstudie och då utifrån ett kvalitativt perspektiv i form av muntliga intervjuer med pedagoger som har någon form av industridesign- eller bildlärarutbildning som bakgrund.

Resultaten har visat att de flesta av pedagogerna ser designprocessen som en mångskiftande arbets- och forskningsprocess. Problembaserat lärande däremot, består enligt pedagogerna, av steg som följs efter varandra. I jämförelse med problembaserat lärande så ser pedagogerna designprocessen som mer intuitiv. Flertalet av pedagogerna var positiva till att implementera designprocessen i en lärande miljö men också inom skolans organisation och dess struktur. Fler lärare borde ta vara på designprocessens fördelar och dess rika utbud av frågeställningar. Att synliggöra elevens arbetsgång är av stor vikt, vilket kan göras genom att lyfta fram designprocessen i undervisningen. Flera av respondenterna efterlyste fler samtal, reflektion och mer visualisering om objektet och processen. Detta skulle hjälpa eleven till att få en bättre kunskap och insikt om sin egen och andras utveckling.

Insikter är en viktig del utav designprocessen. I användarcentreraddesign involveras just användaren i själva processen för att få ett slutresultat som är välanpassat till målgruppen och användaren. För att detta ska bli så bra som möjligt krävs ofta en bra förståelse för användarna och kontexten kring dessa. All information som samlas in måste i sin tur organiseras och tolkas. Insikter om hur situationen, kontexten och vad som är viktigt växer så småningom fram. Hur arbetar då designers med att ta fram insikter och behålla dessa genom hela designprocessen?

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personer som arbetar med tjänstedesign själva uppfattar hur de jobbar med att ta fram insikter i designprocessen. Samt hur de uppfattar att insikter behålls genom hela hela processen.

Detta undersöktes genom att fem personer som jobbar med tjänstedesign intervjuades. Detta material har sedan analyserats med utgångspunkt från syfte och frågeställningar.

Insikter uppfattas generellt av dessa personer som något större än information, insikter kommer utifrån bearbetad information, och tillskillnad från idéer anses de inte utvecklas eller förfinas genom designprocessen. De behålls främst genom designprocessen genom att de ligger som grund till idéer samt att den slutliga tjänsten avvägs och utvärderas mot dessa insikter. De faktorer som framför allt påverkar uppkomsten av insikter är information, tid, erfarenhet samt kommunikation och samarbete. Information ses som grund till insikter. Tid är ett måste både för att göra ett bra grundarbete som ger bättre insikter samt att in­sikterna behöver tid för inkubation. Erfarenhet gör att designern vågar lita på sin magkänsla och kommunikation och samarbete är dels vik­tiga för att sätta ord på den intuition och magkänsla som oftast beskrivs som den första initiala delen av en insikt, men även för att förmedla insikterna i projektet samt en förutsättning för ett bra projekt.

Designprocessen för en ”next-gen”-spelkaraktär är i dag förhållandevis invecklad och innehåller många olika moment innan den når sitt slutgiltiga stadium med en färdig karaktär som resultat. Den här artikeln dokumenterar designprocessen för en spelkaraktär från början till slut och kommer att se mycket till den kreativa men även den tekniska aspekten av detta arbete. Arbetet resulterar i en karaktär som modelleras, skulpteras, animeras och slutligen importeras till Unreal Editor 3.0.

Designsonder är en så kallad innovativ metod (Hanington, Methods in the Making: A Perspective on the State of Human Research in Design, 2003) som låter deltagarna i studien vara kreativa och delaktiga i designprocessen. Det finns ingen exakt definition av designsonder, men ofta handlar det om ett paket med ett antal uppgifter som delas ut till deltagarna. Exempel på vanliga övningar är att skriva en dagbok om användandet av artefakten som studeras samt att genom en engångskamera låta deltagaren dokumentera sitt användande.

Denna rapport syftar till att undersöka designsonders potential som inspiration till designprocessen. Samtidigt undersöks hur metoden designsond fungerar på den aktuella målgruppen: studenter som använder Key-husets entrémiljö på Linköpings universitet. Rapporten belyser därmed problematiken med att ta steget från de tidiga faserna i designprocessen, där fokus ligger på att förstå användarna av artefakten som ska designas, till själva designandet av artefakten. En studie med designsonder genomfördes under 3 veckor på 15 deltagare för att undersöka deras känslor, tillstånd och aktiviteter vid användningen av entrémiljön. Materialet användes sedan som material i en workshop för en grupp som hade i uppdrag att ta fram ett nytt koncept på en entrémiljö.

Både studien med designsonden och workshopen har utvärderats genom observation samt genom att fråga vad deltagarna i de båda momenten tyckte. Utvärderingen har visat att designsonden verkar fungera väl som metod på den aktuella målgruppen, framförallt den snabba feed back som samlades in via så kallade ”känslolappar”. Dock var tiden på 3 veckor alldeles för lite, vilket resulterade i att flera deltagare i studien inte hade tillräckligt mycket tid till att arbeta med uppgifterna.

I rapporten presenteras bland annat ett brainstormingliknande moment kallat ”speed sketching”. Momentet visade sig vara mycket framgångsrikt även om deltagarna i workshopen påpekade vissa svagheter med upplägget. I det stora hela gav materialet från designsonden mycket bra information om vad som händer i Key-husets entrémiljö. Denna information kunde utnyttjas i designprocessen genom arbetet i workshopen.

Denna rapport innefattar framtagningen av ett spelkoncept och användningen av testmetoden fokusgrupp för att styra designprocessen i rätt riktning. Rapporten motiverar mina val av designgrepp samt visar vägen till ett tidigt spelkoncept som innefattar element vilka gör konceptet intressant på marknaden.

Industridesignbranschen är en bransch som fram tills nyligen varit en omogen bransch. De senaste åren har företag mer och mer förstått vikten av design som strategiskt konkurrensmedel och därmed börjar industridesignbranschen mogna. Industridesignbyråernas organisationsstruktur måste följa branschens utveckling för att kunna växa och ha en effektiv designprocess. Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en undersökning av arbetsfördelningen på fem industridesignbyråer, analysera och utvärdera effektiviteten i dessa företags designprocesser.

Metoden som använts i detta arbete är en deduktiv ansats där vi använt oss av teorier vi ansett lämpliga för att uppnå uppsatsens syfte. Teorierna vi använt oss av är Branschers utveckling, Mål- och processyn, Utbytes- och utvecklingsprocesser, Organisationsstruktur, Effektivitet, Designprocessen i fyra steg samt Kompetens. I den teoretiska referensramen har vi sedan koncentrerat oss på Kompetens, Designprocessen, Effektivitet samt Samordningskomponenten som kommer från teorin om Organisationsstruktur. Dessa teorier ligger till grund för den empiriska delen i uppsatsen.

Undersökningen har utförts genom kvalitativa intervjuer med fem industridesignbyråer. Byråerna som ingår i undersökningen är Myra Industriell Design AB, Propeller, Ergonomidesign, No Picnic och Idesign. Resultatet vi kom fram till i undersökningen var att industridesignbyråer får en resursförlust när de använder sig av industridesigners som projektledare, eftersom designern då lägger tid på annat än sin kärnkompetens. Man uppnår högre effektivitet i arbetet om man på byrån använder projektledare med kompetens inom andra områden än design, eftersom denne då helt kan koncentrera sig på uppgifter som har att göra med exempelvis kundkontakt, samordning, budget, uppföljning av projekt och att hitta nya uppdrag. I slutsatsen har vi kommit fram till att för att få effektivitet i designprocessen är det faktorer i organisationsstrukturen som har med arbetsfördelning att göra som är viktiga. Om en specifik projektledare med kompetens inom företagsekonomi och marknadsföring tar hand om projektledning, kan designern ostört ägna sig åt att designa. Då blir arbetet effektivt.

Den här rapporten beskriver mitt kandidatarbete; en stoppad möbels tillkomst och utveckling under samarbete med JARM. Den beskriver företaget, min designprocess och vårt samarbete, hur kommunikationen har fungerat och bakgrunden till samarbetet.

Insamling av inspirationsmaterial, utforskande och analys av olika företags soffor och tekniska lösningar. Utformning av brief, projektplanering, mina skissetapper på papper, från enkla ideskisser till slutgiltigt förslag på modell. Skissmodeller i Solidworks arbetet med renderingar som bollats mellan mig och mina samarbetspartners. Modellens utveckling och diskussionen kring denna. Experiment med fullskalemodell och prototyptillverkning i Tallinn.

Ett metodiskt arbete med etapper och etappavslut har visat sig vara effektivt för att driva projektet vidare och nå resultat, vara öppen för diskussion och lyssna men samtidigt hålla kvar och argumentera för sina egna idéer.

This report describes my bachelor project, an upholstered furniture’s upcoming and development during the collaboration with JARM. It describes the company, my design process, our collaboration, how the communication has worked and the background to the collaboration.

Collecting of inspiration material, exploring and analysis of different company’s sofas and technical solutions. Developing of brief, project planning and different fasces of sketching from simple ideas in to final models. Sketch models in Solid works with renderings which has discussed with my partners. Developing the model and the discussion around it. Experiment with full-scale model and prototype making in Tallinn. A methodical work in different fasces has shown to be an effective way of running the project to reach results, being open for discussion and listen, but at the same time hold on to and argument for my own ideas.

Ett infomationssystem kan ses som en mänsklig konstruktion. Med detta menas att upplägg av informationsbehandlingen är utarbetad av människor. Det är även människor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förändringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, är en process innehållande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess. Huvudsakligen handlar detta arbete om designprocessen och hur användaren involveras i denna process.

En användares medverkan i designprocessen kan ses utifrån en mängd olika aspekter. Dessa aspekter i designprocessens miljö påverkar på olika sätt resultatet av användarmedverkan. Systemutveckling där användaren har ett aktivt inflytande resulterar i system som både accepteras och används av användarna. I detta examensarbete undersöks aspekter som användarmedverkan, ansvar, acceptans och användningen av metoder, för att belysa användarens roll i designprocessen.

Rapporten beskriver ett designprojekt, utfört som en del av examensarbetet på

15 HP, jag utfört som avgångsstudent på möbeldesignprogrammet vid Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design.

Från Ronnie Runesson, produktutvecklare på IKEA of Sweden, fick jag ett uppdrag, ett reellt projekt att arbeta med. Projektet handlade om att ta fram ett koncept på en ny typ av arbetsmöbel för ungdomar i åldersgruppen 12 – 18 år.

Målet med projektet var att, förutom att leverera ett fungerande koncept till IKEA, sätta min designmetodik på prov med hjälp av ett konkret designprojekt samt att vid projektets slut analysera den.

Rapporten har en beskrivande karaktär där jag berättar om de olika etapper arbetet utförts efter: Etapp 1- Koncept- och instuderingsetapp, Etapp 2- Vidareutvecklingsetapp, Etapp 3- Konkretisering av produkt. Beskrivningen förljer en kronologisk ordning för att underlätta läsarens förståelse för designprocessens gång.

Rapporten illustreras av ett fyrtiotal bildfigurer som visar delar ur mitt skiss- och gestaltningsarbete.

Rapporten avslutas med en analys av projektet samt den designmetodik jag använt mig av.

This report describes a design project (within a graduation project worth 15 points) that I completed during my final year as a student in the furniture design program at the Carl Malmsten Centre for Wood Technology and Design.

I received a commission from Ronnie Runesson, product developer at IKEA of Sweden, to develop an actual project to work with. The project was about creating a concept for a new type of desk for adolescences between the ages of 12 and 18.

The aim of the project was to, apart from deliver a working concept to IKEA, try out my design methodology with the aid of a concrete design project and at the end of the project create an analysis of it.

The character of the report is descriptive and in it I describe the different phases I worked with: Phase 1- Concept and Research Phase, Phase 2- Further Development Phase,

Phase 3- Realisation of Product. To facilitate the reader’s understanding of the design process the description follows a chronological order.

The report contains some forty images, showing parts of my sketch work.

The report ends with an analysis of the project and the design methodology I used.

Den här uppsatsen undersöker sambandet mellan en musikvideoprocess och en

designprocess samt vilka visuella teoretiska verktyg som finns att tillgå vid en

budskapsfokuserad musikvideo. För att ta reda på detta har vi gjort en introspektion av

vår process av att producera en musikvideo åt en etablerad svensk artist. I arbetet

presenterar vi hela processen från första vision till de sista förberedelserna. Uppsatsen

innehåller produktionsmaterial så som storyboard och inspelningsschema. Som stöd

till vår produktionsprocess har vi sammanställt en modell som bygger på Löwgren och

Stoltermans (2004) designprocess samt de budskapsfokuserade teoretiska visuella

verktygen (så som semiotik, sync points och musikanalys) som kan underlätta i just en

sådan här process. Vidare kommer vi fram till att en musikvideoprocess i princip är

identisk med en designprocess och att Löwgren och Stoltermans dynamiska

designprocess även går att implementera på en musikvideoprocess. Om modellen

vidare kan testas och utvecklas med fler dramaturgiska inslag så tror vi att den kan

fungera som ett bra stöd för en kvalitativ budskapsfokuserad musikvideo.

Rapporten beskriver ett examensarbete på 10 poäng som har genomförts av Moa Jantze, möbeldesignstuderande på Carl Malmsten Centrum för Träteknik och Design vid Linköpings Universitet. Rapporten består i huvudsak av två olika moment. Det första som beskriver skånska allmogemöbler och -textilier ur ett historiskt perspektiv och den andra som beskriver arbetet med att ta fram två produkter med inspiration ur allmogen. Projektets bakgrund är ett möbelprojekt som engagerat mig under hösten 2004, där jag tog fram en gungstol som presenterades i Malmstens monter på möbelmässan 2005. Gungstolen fick mycket uppmärksamhet både i svensk och internationell press och därmed väcktes ett större intresse för historien och mitt ursprung. Avsikten med arbetet var att förtydliga arbetsprocessen i ett designprojekt samt att kortfattat redovisa fakta och inspirationsmaterial. Två prototyper tillverkades utifrån ett grundligt arbete med skisser och ritningar i Solidworks vilket beskrivs i rapporten. Avslutningsvis förs ett resonemang kring frågeställningarna det praktiska arbetet i relation till resultatet i form av de två prototyperna.

This thesis describes a final work of 10 points carried out by Moa Jantze furniture design student at Carl Malmsten Centre of Wood Technology and Design at Linköping University. The work consists of two parts. The first one that describes furniture and textiles found in the 17th to 19th century homes of Swedish farmers in the province of Skåne. The second one describes the work developing two products with inspiration in the furniture and textile history.

The background of the work is a furniture project which I worked with during autumn 2004. The project was a rocking chair which was presented in Malmsten’s stand in Stockholm Furniture Fair 2005. The Rocking chair gathered attention from both Swedish and international press and hereby woke my interest of the history and my extraction. My intention was to make the working process in a design project clear and shortly present facts and inspiration material. Two prototypes were made out from a thorough work with sketches and drawings made in Solidworks. The work is described in the report. In the conclusion, a discussion is made regarding the issue of questions and the practical work in relation to the result in shape of two prototypes.