Добірка наукової літератури з теми "Digitalisering av arbetsmiljön"

Digitala verktyg har bidragit till att utveckla och förändra byggbranschen de senaste åren. Idag används i vissa byggföretag digitala verktyg vid planering av större projekt för att planera arbetsmiljöarbetet bättre och minimera de problematiska riskerna. Syftet med studien är att få en bättre förståelse för hur arbetsmiljön och riskidentifiering förstärks när företaget tillämpar moderna verktyg vid produktion. Arbetet är avgränsat till endast beställare/konsult och entreprenörsföretag med användning av digitala verktyg. Denna rapport är baserad på tre delar som består av en litteraturstudie, en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer utförda med sex aktörer från olika byggföretag. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att reda ut teoretiska begrepp som är relaterade till arbetsmiljö och digitala verktyg. Intervjumetoden gav djupare information om hur arbetsmiljö och digitala verktyg kombineras i olika verksamheter och problematiken som aktörer upplever i verkligheten. Resultaten har framför allt påvisat att det finns stor nytta att implementera digitala verktyg i riskhanteringsprocess och göra arbetsberedning i modellen, detta leder vidare till att enklare identifiera riskfyllda moment i tidigare skede samt säkra arbetsmiljön ute på bygget. Modellernas användningsområden är stora, de kan bland annat användas till visualiseringar, kollisionskontroller och riskanalyser etc. Genom att använda BIM och Buildsafe som metod och kommunikationsverktyg under arbetet med arbetsmiljö uppmuntras andra aktörer såsom exempelvis projektörer, entreprenörer och säkerhetsspecialister att involve rariskbedömningen. Genom att använda VDC som arbetssätt kan även projektörerna simulera hur en byggnad konstrueras och upptäcka eventuella riskmoment i förtid. Ju bättre planering desto bättre arbetsmiljö. Framtiden för tillämpningen av digitala verktyg i arbetsmiljöarbetet ser ljus ut och idag råder det inga tvivel om att arbetsmiljön kan förbättras med hjälp av digitala verktyg. Studien uppvisar även att det idag inte är lagkrav på användningen av digitala verktyg, därav bör arbetsmiljöverket och beställarna kravställa hur dessa skall användas flitigare. Detta kan på så vis effektivisera byggprocessen samt riskidentifieringen ytterligare i framtiden.
Digital tools have contributed to developing and changing the construction industry in recent years. Today, some construction companies use digital tools when planning in larger projects to plan work environment's work better and minimize the problematic risks. The purpose of the study is to gain an understanding of how the work environment and risk identification are strengthened when the company applies modern tools in production. The work is limited to only clients / consultants and construction companies using digital tools. This report is based on three parts consisting of a literature study, a questionnaire survey and qualitative interviews conducted with six actors from different construction companies. Initially, a literature study was conducted to unravel theoretical concepts related to the work environment and digital tools. The interview method provided deeper information about how the work environment and digital tools are combined in different activities and the problems that actors experience in reality. Above all, the results have shown the great benefit of implementing digital tools in the risk management process and making the work preparation in the model, this leads to correctly identifying risky elements in the earlier stage and ensuring the working environment on the construction site. The models' areas of use are large, they can be used for visualizations, collision checks and risk analyzes, etc. By using, for example, BIM and Buildsafe as methods and communication tools during the work environment encourages other partners such as designers, contractors and safety specialists to involve risk assessment. By using VDC working methods, the designers can also simulate how a building is constructed and detect any risk factors in advance. The better the planning, the better the working environment. The future for the application of digital tools in the work environment looks bright. And today there is no doubt that the work environment can be improved with the help of digital tools. The study also shows that much depends on the Swedish Work Environment Authority and the customers requiring how digital tools are to be used more frequently, thus streamlining the construction process and further identifying risk in the future.

Detta är en studie som syftar till att skapa fördjupad förståelse i hur samarbetet mellan medarbetarna på Maxkompetens Växjökontor har förändrats under ett långt distansarbete. Majoriteten av interaktionen mellan medarbetarna har tidigare utgjorts av att träffas fysiskt på kontoret men i samband med Folkhälsomyndighetens rekommendationer om distansarbete har den fysiska interaktionen minskat. I en undersökning om vilka utmaningar som upplevs svårast med distansarbete har det framkommit att samarbete med kollegor är den största utmaningen. Tidigare studier som genomförts innan Covid-19 pandemin menar att företag bör arbeta mer på distans i framtiden. Det som dessa studier inte reflekterat över är dock i vilken omfattning distansarbete försvårar medarbetarnas sociala relationer och samarbete med varandra. Denna studie utgörs av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen baseras på semistrukturerade intervjuer med fem medarbetare från Växjökontoret. Studien har sin utgångspunkt i sociala relationer, vilket är en grundförutsättning för samarbete mellan medarbetare. Ett starkt socialt stöd och småpratande ökar möjligheten till goda sociala relationer och samarbete. När den fysiska interaktionen minskar mellan medarbetare finns det risk för att de sociala relationerna och samarbetet påverkas negativt. Slutsatsen visar att samarbetet mellan medarbetarna var sämre under första halvåret av pandemin. Detta då den ovana situationen med ett distanserat arbetssätt gjorde att det förekom lägre kommunikation och samspel mellan medarbetarna. Numera har medarbetarna ett starkt samarbete på distans. De har hittat nya sätt att samarbeta på genom att de är mer aktiva i att kontakta varandra på distans. Medarbetarna har fått ett lärande om både för- och nackdelar med distansarbetet. Det har visat sig vara svårt att finna digitala alternativ för att ersätta spontana småprat och den fysiska interaktionen. Avslutningsvis är det tydligt att öppen-dörr-kommunikation fungerar sämre på distans, detta då det kräver ett initiativ från medarbetare vilket underlättas vid den fysiska interaktionen.

Byggbranschen är en riskfylld industri med ett stort antal olyckor i jämförelse med andra branscher, vilket är en indikation på att åtgärder för att hindra detta krävs. Samtidigt har digitaliseringen framgångsrikt etablerats mer och mer trots att det gått långsamt jämfört med andra branscher. Många positiva effekter på arbetsmiljöarbetet har påvisats men än så länge har produktionen varit svår att nå. Frågan kring hur den svenska branschen ligger till med digitaliseringen för att förbättra arbetsmiljöarbetet kvarstår. Examensarbetets syfte är därmed att beskriva nuläget samt belysa möjligheter och utmaningar med digitaliseringen av arbetsmiljöarbetet. En annan anledning till studien är att identifiera viktiga faktorer för implementeringen av digitala verktyg och ta reda på hur framtiden kan se ut. En kvalitativ intervjustudie användes för datainsamlingen där nio respondenter deltog. Studiens resultat visar på att åtgärder och ansträngningar inom arbetsmiljöarbetet har förbättrats under de senaste åren men ännu finns det mycket kvar att göra. Våra resultat visade att digitala verktyg ofta används för arbetsmiljöarbetet men det uppstod en diskussion om vad som är digitalt och inte. Mallar i olika format används fortfarande i många situationer och ses inte som digitalt för alla. Det finns stora möjligheter med digitaliseringen av arbetsmiljöarbetet. Några av dem är ökad kontroll, tidsbesparingar och enklare kommunikation. Även då det finns stora möjligheter finns en del utmaningar bland annat antalet verktyg, en lagstiftning som fortfarande inte fullt ut tillåter en fullständig digitalisering för detta ändamål samt att det finns ett motstånd mot förändring. För att enklare kunna implementera digitala verktyg är det viktigt att visa på nyttan, börja smått, identifiera nyckelpersoner som kan leda förändringen och leverera tydliga strategier. I framtiden önskas mer standardiseringar, ökade krav från byggherrar samt ett större involverande från fler projektdeltagare.
The construction industry is hazardous with a high number of accidents compared to other industries, which is an indication that actions to prevent those are required. Meanwhile, digitalization is successively established in the construction industry, however, not with the same pace as in other industries. Digitalization generates several positive effects on occupational health and safety, but has so far had limited success in the production phase. As of today, the present status of digitalization in order to improve occupational health and safety in the Swedish construction industry remains unclear. Therefore, the purpose of this thesis is to identify the current status and describe the existing opportunities and challenges with digitalization for occupational health and safety. Moreover, another reason for this study is to identify important factors for the implementation of digital tools and find out what the future may hold. In order to study the present status, a qualitative interview study was performed for the data collection where nine representatives participated. The results of the study show that actions and efforts in occupational health and safety has improved over the last years, although much more is yet to be done. Furthermore, our results show that digital tools are often used in occupational health and safety. There is, however, a discussion around what is digital and what is not. Templates in different forms, for instance, are still used in various situations and are not to be seen as digital for some. As of today, there are great benefits with the digitalization of the work of occupational health and safety, including increased control, time savings and easier communication. On the other hand, there are a number of challenges, including the vast number of digital tools, a legislation that still not fully approves a complete digitalization for this purpose, and it exists a resistance to change. To be able to more easily implement digital tools, it is important to highlight benefits, start small, identify key persons that can lead the change and provide clear strategies. In the future, there is a wish for a greater degree of standardizations, increased requirements from clients and finally involvement of more project participants.

Organisationsvärlden har under flera år stått inför utmaningen att anpassa sig efter den ökade digitaliseringen som sker i samhället, men när COVID-19 pandemin började sprida sig i världen i början av år 2020 fick många oförberedda företag ändra sina rutiner drastiskt. Studien syftar till att undersöka om och hur ledarskapssrollerna i kreativa team förändras av ett skifte från fysisk till virtuell arbetsmiljö. För att kunna besvara studiens frågeställning har en kvalitativ metod i form av fysiska intervjuer, intervjuer via videosamtal samt intervjuer via mejl använts. Totalt medverkade 12 respondenter på två olika företag, varav fyra av respondenterna hade olika ledarbefattningar och resterande var medarbetare med kreativa roller. Den insamlade datan har transkriberats och analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Denna innehållsanalys resulterade i sex olika kategorier; ledarskap, kommunikation, gruppdynamik, motivation, produktivitet och kreativitet. Resultatet visade att ledarna på flera sätt anpassat sina ledarskapsroller efter skiftet från en fysisk till en virtuell arbetsmiljö men även att medarbetarna behövt anpassa sig på olika sätt. Ett virtuellt ledarskap kräver enligt studien mer struktur, tydlighet och medvetenhet än ett fysiskt ledarskap, samtidigt som medarbetarna också fått ett ökat ansvar och självledarskap. Medarbetarna kunde exempelvis i högre grad ses själva planera och överse det dagliga arbetet, samt ta mer egna initiativ till kommunikation och problemlösning.
For many years, organizations have tried to adapt to the increasing digitalization in the world. However, when the COVID-19 pandemic began to spread around the world in the beginning of 2020, many unprepared companies had to change their routines drastically. The purpose of this study is to examine whether and how leadership roles in creative teams are affected by a shift from a physical to a virtual work environment. In order to answer the research question a qualitative method with physical interviews, video interviews and interviews through email has been used. A total of 12 respondents participated from two different companies. Four of the respondents had management positions and the remaining were co-workers with creative roles. The collected data has been transcribed and analyzed using a content analysis method. This content analysis method resulted in six different categories; leadership, communication, group dynamics, motivation, productivity and creativity. The findings suggest that the leaders have adapted their leadership roles in several different ways since the shift from a physical to a virtual workplace, and that the co-workers’ roles also have been affected. Based on the results, a virtual leadership seems to require more structure, explicitness and awareness than a physical leadership. The co-workers were also given more responsibility and an increased self- leadership. They planned and reviewed their own daily work, as well as took more initiative when it came to communication and problem solving.

För att uppnå en högkvalitativ slutprodukt ställs idag allt högre krav på den som utför arbetet. Byggprojektets ingående processer ska planeras, utföras, kontrolleras, uppföljas samt dokumenteras. Detta examensarbete fokuserar på kvalitet-, miljö och arbetsmiljöarbetet (KMA) i produktionsskedet för att utreda framtida utvecklingstendenser inom KMA. Lönsamhet inom en organisation är, oavsett bransch, en av de mest fundamentala hörnstenarna för verksamhetens framtid och utveckling. För att möjliggöra lönsamhet inom en organisation krävs ett gediget arbete med effektivisering för att undvika slöseri av tid och resurser. Arbetssätt och rutiner behöver ses över regelbundet för att kunna avgöra om och vad som kan förbättras. KMA-arbete i byggprojekt finns för att dels proaktivt kunna förhindra att kvalitets-, miljö och arbetsmiljöaspekter brister men även för att kontinuerligt kunna säkerställa att KMA-aspekterna uppfylls enligt rådande föreskrifter. Eftersom kraven är många, krävs det att organisationen som bedriver den befintliga entreprenadverksamheten har ett fungerande ledningssystem för att kunna erhålla en struktur och välorganiserad KMA-dokumentation. Problematiken idag ligger i att dessa ledningssystem ofta är separerade och inte alltför sällan uppdelade på olika plattformar, webbaserade lösningar, egna mallar etcetera. Dels så medför detta en oordning, slöseri av tid och i värsta fall en oengagerad organisation. På lång sikt kan verksamhetens KMA-arbete påverkas negativt vilket i sin tur kan leda till oönskade konsekvenser gentemot beställarsidan såsom försämrade relationer etcetera. Med hjälp av litteraturstudier, arkivstudier, fallstudier samt intervjuer i detta examensarbete erhölls resultat som påvisade att KMA-arbetet har stora utvecklingstendenser i framtiden. Digitalisering av det administrativa arbetet efterfrågades av de intervjuade, där samtliga dagligen arbetar med KMA-frågor. De ansåg att exempelvis en applikation (app) som kan användas på en smarttelefon skulle medföra tidsbesparingar i det dagliga arbetet. För att tydliggöra tidsbesparingar i det dagliga KMA-arbetet genomfördes tre beräkningar med hjälp av rimliga antaganden utifrån samråd med handledare och medelvärden utifrån intervjusvar och litteraturstudien. Beräkningsexemplet omfattar tidsåtgången för en skyddsrond med nuvarande arbetsmetod jämfört med en digitaliserad arbetsmetod. Enligt beräkningsresultatet finns besparingspotential upp emot 815 timmar vilket motsvarar cirka 199 645 kronor endast i avseende till skyddsronder, egenkontroller och fuktronder om företaget har fem pågående projekt som löper parallellt under ett års tid. Om likvärdiga antaganden kan göras med alla moment som ingår i KMA-arbetet finns därmed en stor tids- och kostnadseffektiviseringspotential gällande KMA inom byggnadsproduktion.
The main purpose with this work was to analyze thecurrent problem areas within quality-, environment and work environment in theconstruction industry, and to develop a potential improvement which results inincreased efficiency in the subject of speaking. The study’s focus applied on thecurrent working method which is used today within quality-, environmental andwork environment. A comparison has been made to see if this method is the mostefficient according to time and economic aspects or if there is another methodthat is more profitable. The result has been produced by doing a literaturestudy followed by a series of case studies. The case study includedobservations from two different construction sites, an archive study of documentsassigned from our collaboration partners Peab and Aros Bygg & Förvaltningand finally from interviews with individuals whose competence is of value tothis work. To gain a wider understanding of the current problem areas, acomparison between the literature study and the case study has been made. Basedon the comparison a line of argument can be made and it highlights specific workstages that can be improved and increase its efficiency. Based on the result arecurring improvement point has arisen which was digitalization of the practicaland administrative work in the form of digital programs and tools, and here iswhere development can be made. It would benefit all personnel affected by thedaily work with quality-, environment and work environment in the constructionindustry which would result in their work being simplified and a lot more time efficient.The communication within the project can be improved with the help of digitalprogram and tools which may result in improvements regarding communication betweenthe different parties. Feedback and follow-up would be more accessible which inturn could contribute to improved experience feedback within and betweendifferent projects. As a result, all parties involved in the project will benefitfrom it during the whole project and afterwards.

Fördelarna med ett digitalt och gränslöst arbetsliv är många, exempelvis är vi inte bundna till en specifik fysisk arbetsplats. Men det finns också gott om forskning som beskriver hur ett digitalt och gränslöst arbete påverkar oss människor negativt i form av skadlig stress. Däremot finns få förslag på förbättringar på området. Studien syftar till att – ett år senare – göra en uppföljning av ett program för en sund digital arbetsmiljö på ett mindre företag. Det studerade företagets medarbetare genomgick programmet i tre veckor och resultatet var mycket positivt – de kände sig mindre stressade och mer effektiva efter organisationsförändringen. Studiens frågeställningar är: Har organisationsförändringen hållit i sig? Varför? Varför inte? För att undersöka detta fick de som deltog i organisationsförändringen svara på en webbenkät. Utöver det genomfördes en intervju med företagets vd. Studien grundar sig på teorier om organisationsförändringar, stress i ett gränslöst arbetsliv samt hjärnforskning kopplad till förändringsprocesser och digital arbetsmiljö. Ingen tidigare forskning har hittats kring hur insatser för att hantera negativa aspekter av den digitala arbetsmiljön fungerar över tid. Studien visar att programmet för en sund digital arbetsmiljö har varit ett lyckat koncept på det specifika företaget, som delvis har hållit över tid. Medarbetarna jobbar ett år senare i relativt stor utsträckning enligt programmet för en sund digital arbetsmiljö. De delar av programmet som har varit lättast att hålla fast vid är de som handlar om att inte störa kollegorna, som att ha mobilen på ljudlöst i kontorslandskapet. Svårare har det varit att hålla fast vid de delar som handlar om att inte störa sig själv, som att läsa mail och sms på fasta tider. Resultatet pekar på att regler/policies för hur man ska hantera en digital arbetsmiljö samt ett starkt ledarskap är avgörande för att en hållbar sund digital arbetsmiljö. Även individen har ett ansvar.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetet för fackförbunden i södra Sverige blivitpåverkat av Coronapandemin. Studiens syfte besvaras genom en kvantitativenkätundersökning på förtroendevalda med hel- eller deltiduppdrag samt anställda inomfackföreningsrörelsen, där åtta förbund ingår ifrån centralorganisationerna LO, TCO ochSaco. Studien undersöker upplevelsen av den interna samt externa kommunikationen,arbetsorganiseringen samt arbetsmiljön under pandemin. Utgångspunkten är attfackförbunden organiserar sig utifrån en mekanisk arbetsdelning. Avsikten är att undersökavilken riktning arbetsorganisering gått under pandemin. Vidare undersöks hurkommunikationen förändrats där digitalisering står i fokus. Studien utgår från en deduktivansats där vi testar vår tidigare forskning och teori mot det empiriska materialet för att skapaförståelseför förändringen. Undersökningen visar hur informanterna upplever en ökadarbetsbelastning samt sämre arbetsmiljö under pandemin, där de flesta informanter arbetarmestadels hemifrån. Kommunikationen i förbunden har påverkats negativt, där de digitalakommunikationsverktygen blivit mer centrala. Informanterna är positiva till fortsatt arbete pådistans, där kombinationen hemifrån och kontoret är det flest informanter vill inför framtidensorganisering. De är även positiva inför helt- eller delvis flexibla arbetstider i framtidensorganisering.
The purpose of this essay is to investigate how trade unions and their work in the south ofSweden been affected by the Coronapandemic. The focus of this study is the employees workand the organisational work, mainly the organizational structure. This will be examined with aquantitative method using internet-based surveys. Our starting point is individuals withemployment or assignation in these organisations where the structural consequences of thepandemic on an organizational level is of interest. We want to highlighten the external andinternal communication, the work organisation and the experience of the employees fromtheir work situation and work environment. We also want to target wheather the participantswork-effort been affected against the organisations goals and purposes. Our material is basedon former research that we in a deductive way analyse our empirical findings against. Theexamination shows that a the trade unions have a less mechanical structure due to thecoronapandemic. It also shows a higher workload, poorer ergonimics and a negative impacton their internal and external communication.

Bakgrund: Digitaliseringen är ett aktuellt fenomen som förändrar samhället, organisationer och hur människor organiserar sig och lever sina liv. När digitalisering förändrar organisatoriska processer och det sätt människor arbetar suddas gränserna mellan arbete och det övriga livet allt mera ut. För att hantera denna förändring behöver organisationer ett kollektivt initiativtagande där relationer mellan medarbetare, ledare och chefer måste hanteras, något som i en svensk kontext kallas medarbetarskap. Den digitala omställningen har accelererat till följd av Covid-19 pandemin där en omväxling till digitala hjälpmedel tagit plats. Uppfattningar om digitaliseringen kan anses vara positivt eller negativt för medarbetare är delade. Det finns en viss avsaknad av forskning inom medarbetarskap, synnerligt i en mer modern och digitaliserad kontext. Med mer digitaliserade organisationer finns det fortfarande frågetecken kring medarbetarskapet. Detta skapar ett intresse att undersöka medarbetares upplevelser av medarbetarskap i en digital arbetsmiljö. Problemformulering: PF1: Hur upplever medarbetare medarbetarskapet i en digitaliserad arbetsmiljö? PF2: Vilken betydelse har den digitaliserade arbetsmiljön för medarbetarnas upplevelse av engagemang och meningsfullhet? Syfte: Studiens syfte är att undersöka medarbetares upplevelser för att skapa en utökad förståelse kring medarbetarskap i en digital arbetsmiljö samt betydelsen detta har för engagemang och meningsfullhet. Metod: Då syftet med studien är att undersöka upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Detta har skett genom sju semistrukturerade digitala intervjuer med medarbetare från både privata och offentliga organisationer med hjälp av Zoom och Microsoft Teams. Resultat: Majoriteten av medarbetarna upplevde en effektivisering av arbetet och ett ökat deltagande, men till en förlust av den sociala kontakten. Det fanns även inslag av att den digitala arbetsmiljön skapat koncentrationssvårigheter och störningsmoment vilket minskar engagemanget. Medarbetarna upplever att arbetsuppgiften i sig, gemenskap och samhällsnytta är vad som ger arbetet mening. Den digitala arbetsmiljön underlättar vardagspusslet men till en bekostnad av förlorad social kontakt som upplevs minska meningsfullheten hos medarbetarna. Slutsats: Slutsatsen för studien är att upplevelsen medarbetarskapet i den digitala arbetsmiljön är skild, vilket kan liknas med ett tveeggat svärd. Den digitala arbetsmiljön för med sig såväl positiva inslag, som effektivisering och ökat deltagande, och negativa inslag som försämrad kommunikation och gemenskap. Betydelsen av engagemang och meningsfullhet är fortsatt stor men studien framhäver samtidigt vikten av att beakta gemenskap och samarbete för ett konstruktivt medarbetarskap i en digital arbetsmiljö.
Background: Digitalization is a contemporary phenomenon that is changing how the society, organizations and people live their lives and organize themselves. When digitalization changes organizational processes and the way people work, the boundaries between work and the ‘rest of life’ are being erased. To handle this change, organizations need a collective initiative where relationships between employees, leaders and managers must be handled, which is something that is called employeeship in a Swedish context. The digital transition has been accelerated as a result of the Covid-19 pandemic, where a major shift to digital tools has taken place. Employees' conceptions about digitalization are divided and can be considered both positive and negative. There is a certain lack of research in employeeship, especially in a more modern and digitized context. With more digitized organizations, there are still questions about how it affects the employeeship. This creates an interest in examining employees' experiences of employeeship in a digital work environment. Research questions: RQ1: How do employees experience employeeship in a digital work environment? RQ2: Which importance does the digital work environment have for employees’ experience of commitment and meaningfulness? Purpose: The purpose of the study is to examine the meaning of employeeship in a digital work environment and value the importance of engagement and meaningfulness to gain an enhanced understanding. Method: Since the purpose of the study is to examine experiences a qualitative methodology has been used. This has been done through seven semi-structured digital interviews with employees from both private and public organizations through Zoom and Microsoft Teams. Results: A majority of employees experienced an increase in effectiveness and participation, however they also experienced a loss of social contact with their colleagues. A tendency of increased difficulties of concentration and new distractions was embossed when working in a digital work environment which lowered their commitment. Employees experienced meaningfulness from work duties, fellowship and contributing to society. The digital work environment eases the puzzle of everyday life however at a cost of lost social contact which employees experienced reducing the meaningfulness of work. Conclusion: The conclusion of the study is that the experiences of employeeship in a digital work environment are different and can be described as a double-edged sword. The digital work environment brings positive elements, such as efficiency and increased participation, as well as negative elements of impaired communication and fellowship. The importance of commitment and meaningfulness remains great, but the study also emphasized the importance of considering fellowship and cooperation for a constructive employeeship in a digital work environment.

Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv undersöka hur digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen för elever i åk. 6-9 samt hur eleverna upplever att digitala läromedel påverkar deras lärande. Metoden är kvalitativ och består av åtta intervjuer med elever i åk 6-9 på två olika skolenheter. I studien sammanförs resultatet i undersökningen med teorier och analysmodeller som handlar om att kvalitativt granska digitala läromedel och vilka effekter de kan ha på elevernas lärande, huvudsakligen Sjödén (2014), Gärdenfors Peter (2010). Resultatet i studien visar att eleverna får snabbare och mer effektiv återkoppling när de arbetar med digitala läromedel, i jämförelse med vanliga traditionella läromedel. Eleverna blir mer motiverade och engagerade och kan arbeta mer självständigt, vilket leder till att kvaliteten i undervisningen ökar. Återkopplingen i digitala läromedel kan ha en negativ inverkan på lärandet, då det finns brister och begränsningar i funktioner och uppbyggnad. Eleverna känner sig stressade och det ges inte tillräcklig möjlighet att utveckla mer fördjupad och komplex kunskap. Användandet av digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen i negativ riktning och förändrar det sociala interaktionsmönstret i klassrummet; eleverna upplever att interaktionen med läraren minskar i allt för stor utsträckning och att lektionerna blir mer enformiga. Digitala läromedel förändrar arbetsmiljön i klassrummet, eftersom det uppstår distraktionsmoment som eleverna har svårt att hantera. Digitaliseringen skapar nya möjligheter för kunskapsutveckling, men ställer också höga krav på skolan att anpassa sina pedagogiska metoder och arbetssätt. Digitala läromedel bör inte användas för digitaliseringens skull, utan enbart om de bidrar till att uppnå de mål och syften som finns i undervisningen samt om de främjar elevernas lärande och förstärker kvaliteten.

Studiens syfte är att utforska om chefer och ledare inom Nacka kommun tar anställdas arbeten och arbetsmiljö i beaktande när digitala system implementeras. Uppsatsen skrivs inom ramen för forskningsprojektet KomDig, vilket är en förkortning av Kommunal och Digital. Målsättningen med studien är att främja den digitala arbetsmiljön. För att få en djupare förståelse för hur ledning inom kommunal sektor beaktar anställdas arbeten och arbetsmiljöer vid införandet av digital teknik används kvalitativ metod. Empirin har hämtats från tolv genomförda intervjuer av ledning samt skyddsombud på olika enheter och avdelningar. Empiri har även hämtats från kommunens hemsida, rapporter samt myndighetsbeslut. De tre första intervjuerna genomfördes via fysiska möten. Coronapandemins spridning medförde att de sista nio intervjuerna fick utföras via Teams eller Zoom. De teoretiska referensramarna organisationsteorin, socio-tekniska skolan samt implementeringsteorin har valts ut för att skapa förståelse för vikten av en organisations uppbyggnad samt värdet i hur digitala system implementeras. För att skapa en begriplighet i vad som krävs för att skapa hanterbarhet samt meningsfullhet vid förändringar som exempelvis digitalisering har modellen för att skapa en känsla av sammanhang KASAM adderats. Studiens resultat påvisar att ledning tar anställdas arbetsmiljö i beaktande vid implementering av digitala system, men att det förekommer skillnader beroende på vilken enhet som granskas. Det finns exempel på tidigare implementeringar där anställda och kunder påverkats negativt samt där kostnaderna skenat iväg. Digitaliseringsenheten, digitaliseringsrådet samt digitaliseringsstrategin indikerar att de är på rätt väg. Viljan att implementera finns hos både ledning och medarbetare, kunnandet och erfarenheterna också genom lång prövotid. Resultatet ger en förståelse för att kommunen skapat möjlighet till överblick över hur samtliga delar påverkas av implementeringen. Detta bådar gott inför kommunens framtida utveckling.  Studiens resultat synliggör även att NPM varit förebild till kommunens inriktning på kunder, resultat och effektivitet. Det visar även på att kommunen följer utvecklingen mot e-förvaltning som förespråkas av regeringen.
This Master’s thesis research whether managers in Nacka municipality in Sweden consider their employees’ work environment, when implementing new digital systems. The research is written within the framework of a research project called KomDig. KomDig is an acronym in Swedish for Municipal and Digital. The research aims to increase awareness on the digital work environment. A qualitative method has been conducted, to gain a deeper understanding of how management in the municipal sector considers their employee’s working environment, when implementing new digital technology. Empirical data has been collected from twelve interviews with different managers and security officers at various units and departments within Nacka municipality. Empirical data has also been collected from the municipality´s websites, reports and governments documentation. The first three interviews were conducted through physical meetings, and the last nine where conducted through video calls like Teams or Zoom, due to the restrictions during the Corona pandemic. The theoretical framework evolves around the organizational theory, socio-technical approach as well as implementation theory. These theories have been selected to create an understanding of the importance of an organization’s structure when new digital systems are implemented as well as how new systems are implemented. In order to create an understanding of what is essential to maintain manageability and meaningfulness when work environment is changing, such as increased digitalization, the model KASAM has been utilized. KASAM is used to create a sense of coherence to the change of work environment, The research shows that management takes their employees´ work environment into account when implementing digital systems, however, the result shows that there is differences depending on which units that has been reviewed. There are examples of previous implementations where employees and customers have been negatively affected and where costs have radically increased. The newly introduced departments for digitalization along with new strategies for digitalization indicates that they now are on the right track in the way they are implementing new digital systems. Both management and employees are optimistic to continue the implementation together with the strategy for digitalization the result has created a good understanding for the aspects of importance in future implementations, which is promising for the municipality´s future development. The research also shows that NPM contributed to the municipality’s customer focus, results and effectiveness. It also shows that the municipality follows the trend towards increased digitalization in the public sector, which been advocated by the government.