Готові списки джерел за темами / Etnisk representation

Добірка наукової літератури з теми "Etnisk representation"

Автор: Grafiati
Опубліковано: 19 червня 2021
Оновлено: 1 лютого 2022

Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями

Оберіть тип джерела:

Ознайомтеся зі списками актуальних статей, книг, дисертацій, тез та інших наукових джерел на тему "Etnisk representation".

Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.

Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.

Зміст

  1. Статті в журналах
  2. Дисертації
  3. Книги

Статті в журналах з теми "Etnisk representation":

1

Hasanudin, Hasanudin. "KERUKUNAN MASYARAKAT MULTIKULTUR DI DESA BANUROJA, GORONTALO." Al-Qalam 24, no. 1 (August 12, 2018): 18. http://dx.doi.org/10.31969/alq.v24i1.465.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
<p align="justify">Banuroja merupakan sebuah desa yang mempunyai keunikan dan paling khas dibandingkan desa-desa lainnya di Provinsi Gorontalo, bahkan di seluruh Indonesia. Penduduk Desa Banuroja berasal dari sembilan etnik yaitu Bali, Jawa, Sasak, Gorontalo, Sunda, Minahasa, Bugis, Betawi, dan Batak. Keragaman etnis menyebabkan penduduknya memeluk agama, Islam, Hindu, Kristen Protestan, dan Khatolik. Pada umumnya untuk ukuran suatu desa di Provinsi Gorontalo, Desa Banuroja termasuk masyarakatnya yang heterogen, dan menjadi wadah yang mempertemukan berbagai macam agama, etnik, dan budaya. Masyarakat Banuroja dengan komposisi agama dan kultur yang majemuk, menjadi sampel yang representatif untuk memahami masyarakat multikultur dalam membangun solidaritas.</p><p align="justify">Kerukunan yang terbangun di Banuroja adalah kerukunan dan toleransi dari paradigma pluralisme. Masyarakat Banuroja menerima berbagai agama dan etnis dengan upaya menata keragaman dalam membina kerukunannya. Berdasarkan pembagian lima kategori multikulturalisme oleh Bikhu Parekh, maka masyarakat Banuroja termasuk kategori dalam multikulturalisme otonomis, yaitu masyarakat plural di mana kelompok-kelompok kultural utama berusaha mewujudkan kesetaraan dengan budaya dominan dan menginginkan kehidupan dalam kerangka politik yang secara kolektif bisa diterima.Terdapat tiga faktor menjadi pendorong terbangunnya kerukunan umat beragama yaitu rasa persatuan dari berbagai agama dan suku dalam bentuk toleransi, para tokoh masyarakat baik dari tokoh agama maupun tokoh etnik dapat menjaga keseimbangan dan kesetaraan dalam kehidupan masyarakat, dan peran Pesantren Salafiyah Syafiiyah dalam menjaga kerukunan. Penelitian ini dilakukan melalui wawancara dan studi pustaka, dalam rangka memahami kerukunan masyarakat Banuroja.</p><p align="justify"><strong> </strong></p>
2

Wibawa, Satrya. "KITA PUNYA BENDERA: Etnis China dan Narasi Nasionalisme." Capture : Jurnal Seni Media Rekam 9, no. 2 (September 28, 2018): 71. http://dx.doi.org/10.33153/capture.v9i2.2130.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
<p>This paper discusses Indonesian cinema’s representation of children after the fall of the New Order and during the Reform era. Thus, I explore <em>Kita Punya Bendera</em><a title="" href="#_ftn1">[1]</a> (2008) that seemingly stands as the first children’s film that places a Chinese ethnic background child as the main narrative which also focuses on the complicated situation of being a Chinese in Indonesia. Considering the state’s overpowering political hegemony during the New Order, the key question with respect to the period of transition concerns that which remains the same amidst the change. The paper argues that, in spite of deep transformations, the cinematic representation of children remains as an ideological model for projecting Indonesia as an improved nation, which is done by featuring ethnic and racial diversitiy as it intersects with a changing idea of children and its significant relation with family culture and the school system in Indonesia.</p><div><br clear="all" /><hr align="left" size="1" width="33%" /><div><p><a title="" href="#_ftnref1">[1]</a> Literally translated as “We have a Flag.”</p></div></div>
3

EPANGELIA, LIDIA. "GONDANG DAN SISTEM KEKERABATAN ETNIK ANGKOLA." Grenek Music Journal 7, no. 2 (October 11, 2018): 129. http://dx.doi.org/10.24114/grenek.v7i2.10654.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
This study aims to find out the Angkola ethnic kinship system, to know Angkolagondang shape and to interpret the relationship of gondang and the ethnickinship system of Angkola. This research is based on a theoretical explainingthe understanding of gondang and the Angkola ethnic kinship system by usingthe theory of deconstruction, semiotics and ethnomusicology. This researchwas conducted from September 2017 to October 2017 in Kecamatan Arse,Simangambat Street, KM. 11, Arse Nauli. The research method used isdescriptive qualitative. The population in the study was non-existent and theresearch sample consisted of five indigenous figures and Angkola artists. Theresearch result explores that gondang and relatives of ethnic Angkola areneeded in showing their identity as ancestral cultural heritage which deservesto be appreciated by society. The relationship between gondang and the ethnickinship system of Angkola states that gondang is a representation of the kinshipsystem by looking at the relationship between each instrument in Angkolagondang ensemble which is a manifestation of na tolu transition in traditionalceremony.
4

Suprapto, Wasis, and Dodik Kariadi. "KONTESTASI ETNIS DI KANCAH POLITIK." JURNAL SOSIAL HUMANIORA 8, no. 2 (October 24, 2017): 119. http://dx.doi.org/10.30997/jsh.v8i2.888.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
Kota multikultural sangat identik dengan Singkawang. Kondisi ini terlihat data Badan Pusat Statistik (BPS) tahun 2004 yang mengatkan bahwa 40,38% warganya adalah Etnis Tionghoa, 36,72% Melayu, 7,26% Dayak, 5,69% Madura, dan 15,64% lainnya. Pakta demografi yang beragam ini tentu dapat menjadi awal munculnya kontestasi antar etnis. Kajian ini dilakukan untuk menganalisis potensi kontestasi politik di Singkawang. Secara umum analisis yang dilakukan bersifat studi literatur. Tahun 2009 lalu Kota Singkawang melakukan pemilihan Anggota DPRD melalui mekanisme pemilihan umum kepala daerah (pemilukada). Adapun jumlah posisi yang diperebutkan mencapai 30 kursi. Berdasarkan analisis literatur diketahui bahwa 30 anggota DPRD yang terpilih berasal dari suku yang berbeda. Setelah dilakukan pengkajian ternyata 30% adalah Etnis Tionghoa, 27% Melayu, 20% Dayak, 7% Madura, Jawa, dan Batak serta 3% Tambi. Berdasarkan data ini maka dapat disimpulkan bahwa persentase etnis berkorelasi dengan keterwakilan etnis pada Pemilukada Kota Singkawang.KATA KUNCI: kontestasi, etnis, dan Singkawang ETHNIC CONTESTATION IN POLITICAL SCOPEABSTRACTMulticultural city is very synonymous with Singkawang. This condition is seen from the Central Bureau of Statistics (BPS) data in 2004 which states that 40.38% of its citizens are ethnic Chinese, 36.72% Malays, 7.26% Dayak, 5.69% Madura, and 15.64% others. This diverse demographic pact can certainly be the beginning of ethnic contestation. This review was conducted to analyze the potential for political contestation in Singkawang. In general, the analysis conducted is literature study. In 2009, Kota Singkawang elected DPRD members through the election mechanism of regional head (Pemilukada). The number of contested positions reached 30 seats. Based on the literature analysis it is known that 30 elected DPRD members are from different tribes. After the assessment, 30% were ethnic Chinese, 27% Malays, 20% Dayak, 7% Madurese, Javanese, and Batak and 3% Tambi. Based on this data, it can be concluded that ethnic percentage correlates with ethnic representation in Pemilukada Kota Singkawang.
5

Ardianto, Ardianto, Rokmina Gonibala, Hadirman Hadirman, and Adri Lundeto. "The Representation of Islamic Educational Values in Katoba Tradition of Munanese Community." INNOVATIO: Journal for Religious Innovation Studies 20, no. 1 (June 30, 2020): 1–18. http://dx.doi.org/10.30631/innovatio.v20i1.99.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
This article is the result of research that aims to explain the representation of Islamic educational values ​​in the Katoba tradition of the Munanese community. The object of observation is Katoba ritual. In-depth interviews were conducted with informants from the Katoba tradition practitioner which called imamu, academics, researchers, traditional and cultural leaders, educational practitioners, community leaders, and youth leaders. Provision of research data sourced from the results of recording, field notes and documents. This study found that the representation of the values ​​of Islamic education in the katoba tradition of Munanese community consists of the value of aqidah education, the value of religious education, and the value of moral education. Abstrak: Artikel ini merupakan hasil penelitian yang bertujuan untuk menjelaskan representasi nilai-nilai pendidikan Islam dalam tradisi Katoba pada masyarakat etnis Muna. Objek pengamatan adalah pelaksanaan ritual Katoba. Wawancara mendalam dilakukan dengan informan pengamal tradisi katoba yang disebut imamu, akademisi, peneliti, tokoh adat dan budaya, praktisi pendidikan, tokoh masyarakat, dan tokoh pemuda. Penyediaan data penelitian bersumber dari hasil pencatatan, catatan lapangan dan dokumen. Penelitian ini menemukan bahwa representasi nilai-nilai pendidikan Islam dalam tradisi katoba masyarakat etnis Muna terdiri dari nilai pendidikan aqidah / tauhid; nilai pendidikan agama; dan nilai pendidikan pendidikan moral.
6

Sutanto, Okki, and Nani Nurrachman. "MAKNA KEWIRAUSAHAAN PADA ETNIS JAWA, MINANG, DAN TIONGHOA: SEBUAH STUDI REPRESENTASI SOSIAL." Jurnal Psikologi Ulayat 5, no. 1 (April 19, 2018): 86. http://dx.doi.org/10.24854/jpu12018-75.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
<p class="normal"><em>Abstract </em><em>—</em><em> </em><em>The important link between culture and entrepreneurship has often been overlooked by psychological research on entrepreneurship. The present study explores the meaning of entrepreneurship among three ethnic groups in Indonesia: Javanese, Minangese, and Chinese. Using the perspective of social representation theory, especially the structural approach, this study employs the mixed-method design. By using quantitative approach with Hierarchized Evocation method on 122 subjects the attributes and structure of entrepreneurship’s social representation were discovered. The central core elements of the Javanese were autonomy and hard work, the Minangese were trading, products, capital, and autonomy, and for the Chinese were strategy and management and hard work. The qualitative approach using interview conducted on 11 entrepreneurs found that each ethnic group views entrepreneurship differently. The different views manifested on several aspects such as the motivation to start a business, the important values and views regarding entrepreneurship. Some attributes which were found to be unique for each ethnic were honesty and nrimo for the Javanese, observance to religion and belongingness to one’s hometown for the Minangese, and creativity and patience for the Chinese.</em></p><p class="normal"><em><br /></em></p><p class="normal">Abstrak <em>—</em><em> </em>Pentingnya kaitan budaya dalam kewirausahaan belum banyak digali oleh penelitian Psikologi di bidang kewirausahaan. Studi ini mengeksplorasi pemaknaan kewirausahaan pada tiga etnis di Indonesia yakni Jawa, Minang, dan Tionghoa, dengan menggunakan perspektif representasi sosial, khususnya pendekatan struktural. Desain penelitian <em>mixed-method</em> digunakan dalam studi ini. Pada pendekatan kuantitatif dengan teknik <em>Hierarchized Ecovation</em> pada 122 responden berhasil memetakan atribut dan struktur representasi sosial tentang kewirausahaan. Pendekatan kualitatif melalui wawancara pada 11 responden menemukan perbedaan pemaknaan kewirausahaan termanifestasi dalam tiga hal yakni alasan berwirausaha, nilai dan hal yang dianggap penting dalam berwirausaha, dan proses pelestarian nilai-nilai kewirausahaan. Ditemukan bahwa<em> central core</em> pada etnis Jawa adalah kemandirian dan kerja keras, sedang pada etnis Minang adalah berdagang, produk, modal, dan kemandirian, dan pada etnis Tionghoa adalah strategi dan manajemen serta kerja keras. Sejumlah atribut yang menjadi kekhasan masing-masing etnis yakni kejujuran dan <em>nrimo</em> pada etnis Jawa, kesalehan pada agama dan kecintaan pada kampung halaman pada etnis Minang, serta kreativitas dan kesabaran pada etnis Tionghoa.</p><p class="normal"><em><br /></em></p>
7

Solihah, Nur, and Reiza D. Dienaputra. "DISKRIMINASI RAS DALAM NOVEL SUNDA SRIPANGGUNG KARYA TJARAKA: ANALISIS DEKONSTRUKSI DERRIDA." Patanjala : Jurnal Penelitian Sejarah dan Budaya 10, no. 3 (November 8, 2018): 507. http://dx.doi.org/10.30959/patanjala.v10i3.397.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
Novel “Sripanggung” karya Tjaraka memuat rekaan gambaran kehidupan masyarakat etnis Sunda di perkebunan teh yang hidup sebagai buruh kontrak dan hidup di bawah kekuasaan pemerintah kolonial Belanda. Tulisan ini bertujuan untuk mengungkap bagaimana gambaran perlakuan diskriminasi pemerintah kolonial Belanda terhadap pribumi, khususnya etnis Sunda yang saat itu dipandang sebagai masyarakat kelas bawah. Metode yang digunakan dalam penelitian ini adalah metode pembacaan dekonstruksi, di mana teks sastra berupa ujaran yang ada di dalam novel “Sripanggung” karya Tjaraka dianalisis untuk mengungkapkan tindakan diskriminasi yang dilakukan pemerintah kolonial Belanda terhadap etnis Sunda. Hasil penelitian menunjukkan bahwa ujaran-ujaran teks sastra dalam novel “Sripanggung” karya Tjaraka memuat representasi tindakan diskriminasi berdasarkan ras yang dilakukan pihak kolonial Belanda terhadap kaum pribumi etnis Sunda sehingga memengaruhi perkembangan struktur sosial masyarakat Sunda kala itu. Tjaraka’s “Sripanggung” novel portrays of Sundanese familie’s daily life as labor contract of tea plantation that owned the Dutch colonial government. This article purpose is to reveal the discriminatory treatment of the Dutch colonial goverment against indigenous people, especially Sundanese who were seen as a lower class society. By using deconstruction reading method. “Sripanggung” by Tjaraka’s is in a form of literary works and inside of it contain of speech that analyzed to reveal the discriminatory action of Dutch Colonial government against Sundanese people. The result showed, the speeches in the novel accomodate representation of discrimination act based racial by the Dutch Colonial government against indigenous Sundanese people that affected the development of social structure of sundanese at that time.
8

Kahandani, Ferdy, Rahmat Bangun Giarto, Mohamad Isram M.Ain, and Wahyu Yusuf Rio. "Perancangan Dan Perencanaan Musholla Baitul Jannah Di Kawasan Perumahan Griya Diva Residence." BAKTIMAS : Jurnal Pengabdian pada Masyarakat 2, no. 3 (September 30, 2020): 138–44. http://dx.doi.org/10.32672/btm.v2i3.2342.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
Kegiatan pengabdian kepada masyrakat ini dilaksanakan dengan latar belakang membantu masyarakat di lingkungan Perumahan Griya Diva Residence, Kecamatan Balikpapan Utara, Kota Balikapapan agar dapat memiliki fasilitas peribadatan umum berupa musholla yang representatif di lingkungan perumahannya, dan terbebas dari gangguan banjir. Dengan desain perencanaan dan perencangan yang baik secara arsitektural, diharapkan musholla ini akan menjadi kebanggaan warganya dan akan dapat menumbuhkan kembangkan kegiatan keagamaan dan peribadatan bagi seluruh warganya. Metode yang digunakan ialah (1) survei lapangan, (2) sosialisasi, (3) penyusunan gambar musholla, (4) pembuatan gambar musholla, (5) pendampingan berkelanjutan. Hasil yang diperoleh adalah rancangan musholla dengan desain tradisional berbahan dasar kayu yang memiliki unsur-unsur motif lokal yang diambil dari etnik dayak.Kata kunci : Musholla, Kayu, Etnik, Dayak, Lokal
9

Marhamah, Nfn. "Representation of Islamic Communication Ethics in Etnis Gayo Cultural Culture in Aceh Central District (Representasi Etika Komunikasi Islam dalam Budaya Tutur Etnis Gayo di Kabupaten Aceh Tengah)." Journal Pekommas 3, no. 1 (September 12, 2018): 79. http://dx.doi.org/10.30818/jpkm.2018.2030108.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
This study discusses the verbal symbols of Islamic communication ethics in Gayo ethnic speech in Central Aceh District. Speech in Gayo culture is a greeting or call between individuals, between groups or individuals with groups. In Gayo culture, it is unethical to call someone by name directly. Speech in Gayo culture is placed in the context of the kinship system and social structure. The method used in this research is qualitative research with ethnographic approach of communication. While the data collection techniques used are observation, documentation, as well as interviews with customary figures or cultural figures, community leaders or elders, and the community. Then the data were analyzed using semiotics analysis of Roland Barthes version. The results of this study indicate that the verbal symbols of Islamic communication ethics in Gayo ethnic speech in Central Aceh Regency seen in the use of speech used in everyday life is based on kinship system or kinship and position or function (said degree). The denotative meaning in this speech can be understood from the meaning described in Gayo. While the connotative meaning in this speech is understood based on Gayo cultural values. Understanding the connotative meaning of this speech become a reference in using speech in accordance with the context that gave rise to the myth in Gayo culture called kemali, jis, moth and sumang.Penelitian ini membahas mengenai simbol-simbol verbal etika komunikasi Islam dalam budaya tutur etnis Gayo di Kabupaten Aceh Tengah. Tutur dalam budaya Gayo merupakan kata sapaan atau panggilan antar individu, antar kelompok atau individu dengan kelompok. Dalam budaya Gayo, tidak etis memanggil seseorang dengan menyebut namanya langsung. Tutur dalam budaya Gayo ditempatkan pada konteks sistem kekerabatan dan struktur sosial. Metode yang digunakan dalam penelitian ini adalah peneltian kualitatif dengan pendekatan etnografi komunikasi. Sementara teknik pengumpulan data yang digunakan adalah pengamatan, dokumentasi, serta wawancara dengan tokoh adat atau tokoh budaya, tokoh masyarakat atau sesepuh , dan masyarakat. Kemudian data dianalisis dengan menggunakan analisis semiotika versi Roland Barthes. Hasil penelitian ini menunjukkan bahwa simbol-simbol verbal etika komunikasi Islam dalam budaya tutur etnis Gayo di Kabupaten Aceh Tengah terlihat pada pemakaian tutur yang digunakan dalam kehidupan sehari-hari didasarkan pada sistem kekerabatan atau kekeluargaan dan jabatan atau fungsi (tutur gelar). Makna denotatif dalam tutur ini dapat dipahami dari arti yang dijelaskan dalam bahasa Gayo. Sedangkan makna konotatif dalam tutur ini dipahami berdasarkan nilai-nilai budaya Gayo. Pemahaman makna konotatif dari tutur ini menjadi acuan dalam memakai tutur sesuai dengan konteksnya yang menunculkan mitos dalam budaya Gayo disebut dengan kemali, jis, jengat, dan sumang.
10

Kurnia Y, Yuangga. "TOLERANSI ANTAR AGAMA DAN ANTAR ETNIS DI DESA MAMAHAK TEBOQ KALIMANTAN TIMUR." Palita: Journal of Social-Religion Research 3, no. 2 (October 27, 2018): 165–80. http://dx.doi.org/10.24256/pal.v3i2.56.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
This paper will research about tolerance inter-religious and inter-ethnic people in Mamahak Teboq Village, East Kalimantan. The choosing of this village based on one of the representative districts in Indonesia with a majority of Protestant believers in the most Moslem population country in the world. Many kinds of accusations intolerance in Indonesia and unfriendly relations between majority-minority became a primary reason for this research. This research used three dimensions of conflict theory (personal/symbolic, relational and structural) as a theoretical framework. This research finds that the majority of non-Moslem in Mamahak Teboq can tolerate every kind of Islamic faiths dan Islamic religious worship from moslem whom are minority and strangers. That case answered an accusation which said that another religious people (in this context is Christians) could not show any tolerance in a majority position.
Більше джерел
Також вас можуть зацікавити розширені добірки на тему "Etnisk representation" для конкретних типів джерел:
Статті в журналах Дисертації

Дисертації з теми "Etnisk representation":

1

Söderberg, Elida. "Färgblind representation? : En undersökning av vilken betydelse en deskriptivt jämställd etnisk representation har för den lokala integrationspolitiken." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42612.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
2

Jukovic, Emir. "Att motverka etnisk diskriminering : ur ett individuellt perspektiv." Thesis, Jönköping University, JIBS, Political Science, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-286.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:

Etnisk diskriminering är ett fenomen som kommit att bli allt mer vanligt förekommande i den mediala debatten. Sedan några år tillbaka utreds också diskrimineringstendenserna från statens sida, och nyligen har mer anslag garanterats statens särskilda utredare. Förekomsten av debatt och utredning vittnar om att det är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som i längden är ohållbart. Med ständigt växande minoritetsgrupper och framväxten av ett allt-mer multietniskt samhälle i Sverige är det därför viktigt att så snabbt som möjligt komma ur den problematik som idag tar form genom etnisk diskriminering. Det finns en bred upp-fattning om att bekämpningen av etnisk diskriminering utgör nyckeln till integration, mång-fald och jämlikhet.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i invandrarhistoriken som är den största bidragande faktorn till att Sverige idag är multietniskt. Sedan löper uppsatsen vidare genom att med hjälp artiklar, litteratur, utredningar, rapporter m.m. visa hur diskrimineringen ser ut idag, var den förekommer, vilka förklaringar den har samt att påvisa åtgärdsbehovet. Mycket av detta faller givetvis inom ramen för den existerande samhällstrukturen och en mängd teori-er finns om hur både rasism och diskriminering yttrar sig.

I litteraturen beskrivs diskrimineringen som ett strukturellt problem där alla samhällsnivåer är inblandade, vilket förstås innebär att det krävs stor kraftsamling på alla områden mot diskriminering. Jag menar här att en mycket god bas för att finna felen samt föreslå riktlin-jer för fortsatt antidiskrimineringsarbete bör starta på individnivå. Uppsatsen fortsätter där-för naturligt genom att resultaten av en intervjuserie som gjorts vid Högskolan i Jönköping presenteras och analyseras. Mot bakgrund av den teoribildning som läggs fram i början av uppsatsen dras sedan slutsatser baserade på befintliga teorier och resultat som de personer som intervjuats har redovisat.

Idag görs redan en hel del för att bekämpa etnisk diskriminering, men det är egentligen skrämmande lite med tanke hur vanligt fenomenet är. I december 2004 kom rapporter i media som visade att över en tredjedel av 4000 personer som tillfrågats svarade att de blivit diskriminerade, flera av dem systematiskt. Där lades också konkreta åtgärdsförslag fram på vad som behöver göras. Utvecklingen är dock mycket långsam och det finns ett brett miss-troende bland invandrade svenskar för att staten och samhället aktivt handlar för att stävja diskrimineringen.

I uppsatsen skisseras dels förslag på åtgärder som baseras på vad som kan bekräftas och vad som kan förkastas av de svar som intervjuserien gett, dels varför utvecklingen är så trögrörlig. Denna typ av problematik är komplex, men genom uppsatsens förlopp kommer grunden till problematiken klarlägga. Genom ett gediget fokus på individuella åsikter, upp-fattningar och erfarenheter läggs flertalet svarsalternativ fram.

3

Mökander, Paula, and Lovisa Westlund. "Får den etniska bredden plats i vårt avlånga land? : En läromedelsanalys i ämnet engelska för mellanstadiet med fokus på representation och framställning av etnisk mångfald." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-386134.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
4

Karlsson, Roosa. "Men var är jag : En etnografisk studie om vikten av etnisk representation i Nordamerikansk animation." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43773.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
5

Persson, Desirée. "Representation av etnisk bakgrund inom lokaljournalistiken : En jämförande studie mellan åren 2000 och 2018 i representation av utomeuropeisk bakgrund i Helsingborgs Dagblad." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38285.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur etnisk bakgrund, med fokus på utomeuropeisk bakgrund och klass, representerades i Helsingborgs Dagblad jämfört med befolkningssammansättningen i Helsingborgs kommun under åren 2000 och 2018. Frågeställningarna utgick från vilka aktörer, geografiska områden och ämnen som tidningen rapporterade om för att visa eventuella skillnader eller likheter mellan åren.  Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys med fokus på utomeuropeisk bakgrund och socioekonomiska områden. Det kodade materialet består av totalt 207 artiklar med utgångspunkt från pappersupplagan av Helsingborgs Dagblad under en syntetisk vecka respektive år. Resultatet visade att representationen av aktörer med utomeuropeisk bakgrund i Helsingborgs Dagblad gav en representativ bild jämfört med befolkningssammansättningen i kommunen år 2000. Däremot visade studien att representationen låg kvar på ungefär samma procentenhet i tidningen år 2018 trots att befolkningen med utomeuropeisk bakgrund ökat med drygt 10 procentenheter i kommunen. Resultatet visade också att män representerades dubbelt så mycket i tidningen jämfört med kvinnor. Kvinnor med utomeuropeisk bakgrund representerade inte alls under kodningen av 2000 och 2018. Den teoretiska ramen för uppsatsen utgick framförallt från kulturteoretikern och sociologen Stuart Halls representationsteori från 1997. Den viktigaste slutsatsen från resultatet är att Helsingborgs Dagblad, Sveriges största lokaltidning, inte uppnår att representera befolkningssammansättningen i kommunen på ett rättvist sätt.
6

Rosell, Anna. "Hur visualiseras etnisk mångfald i de fotografier som finns på Helsingborgs kommuns hemsida?" Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43360.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
Uppsatsen fokuserar på hur ras och etnicitet representeras visuellt i de fotografier som finns på Helsingborgs kommuns hemsida. En kvantitativ innehållsanalys utförs för att kartlägga hur ras och etnicitet visualiseras i materialet och sedan sätts detta i relation till Helsingborgs faktiska invånare och Helsingborgs kommuns egna riktlinjer för visuell identitet. Studien kompletteras sedan med en kvalitativ semiotisk- och diskursanalys för att tolka innehållet i bilder under olika sektioner och deras betydelse, samt vad de representerar i den kontext de används och intertextuellt. Resultatet och analysen diskuteras och problematiseras sedan för att belysa problemområdet ytterligare med ändamålet att besvara frågeställningen och uppfylla syftet med forskningen. Studien grundar sig i teorier kring framförallt postkolonialism och representation, där identitet, stereotyper, vithet, ras och etnicitet är viktiga teoretiska beståndsdelar. Forskningen lyfter en brist på mångfald och inkludering i de fotografiska bilder som finns på Helsingborg.se och belyser den problematik som finns i den större bilden som en kollektion av bilder gemensamt skapar i sin intertextualitet. Den visuella analysen visar ett särskilt anmärkningsvärt resultat där flertalet vardagliga sektioner på hemsidan helt exkluderade en variation i etnisk mångfald bland människorna i bilderna, till fördel för vit, västerländsk överrepresentation, vilket potentiellt bidrar till och uppmuntrar exkludering, utanförskap och segregation.
The research focuses on how race and ethnicity is represented visually in the photographs available on Helsingborg municipality's website. A quantitative content analysis was carried out to map how race and ethnicity are visualized in the material and then put this in relation to Helsingborg's actual inhabitants and Helsingborg's municipalities own guidelines for visual identity. The study is then supplemented with a qualitative semiotic and discourse analysis to interpret the content in the images under different sections on the website and their significance, as well as what they represent in the context in which they are used and also in their intertextually. The result and the analysis are then discussed and problematized to shed further light on the problem area with the purpose of answering the main research question and fulfilling the purpose of the research. The study is based on theories about primarily postcolonialism and representation, where identity, stereotypes, whiteness, race and ethnicity are important theoretical components. The research highlights a lack of diversity and inclusion in the photographic images that exist on Helsingborg.se and point out the problems that exist in the larger image that a collection of images jointly creates in their intertextuality. The visual analysis shows a particularly remarkable result where many everyday sections on the website completely excluded variation in ethnic diversity among people in the images, in favor of white, Western overrepresentation, which potentially contributes to and encourages exclusion, seclusion and segregation.
7

Granström, Erica, and Hanna Ekelund. "Vi och dem! Vi mot dem? : En kvantitativ innehållsanalys av mörkhyades representation i bilderböcker utgivna under åren 2006-2015." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53882.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
In recent years, discussions about ethnic diversity and representation has become an increasingly frequent debate. The aim of this study was to examine the extent to which people of dark skin were represented in picture books. We also wanted to study whether the representation of people with dark skin has increased over the past ten years (2006- 2015). Through a quantitative content analysis we collected the study’s empirical material from 259 picture books. The study shows, among other things, that people of dark skin gets very little space in children ́s books and when they appear it is often as characters of less importance.
8

Jansson, Amanda, and Rita Merza. "Vilka är det som syns i läromedlen? : Läromedelsanalys om etnisk mångfald och representation i läromedel i ämnet svenska." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-449549.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
Denna studie syftar till att bidra med kunskap om etnisk representation i läromedel i svenska för årskurs 5. För att uppnå syftet tar studien utgångspunkt i Stuart Halls (1992) representationsteori samt Edward Saids (1993) teori om orientalism. Dessa är teorier om hur den västerländska kulturen har överordnats andra kulturer och andra delar av världen. Även en postkolonial teori tillämpas för att ge en förklaring till en uppdelning i västerländskt och icke-västerländskt.  För att besvara studiens forskningsfrågor – ”I vilken utsträckning representeras olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” och ”På vilket sätt framställs olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” – användes en kvantitativ och en kvalitativ metod. I studien beräknas den kvantitativa förekomsten av etnisk representation i läromedlen med fokus på aspekterna personnamn, länder/platser och högtider samt om individer representeras utifrån kategorierna västerländskt och icke-västerländskt utseende. Studien fokuserar även mer djupgående på kvalitativa analyser av hur dessa aspekter framställs med avseende på etnisk representation. För att kategorisera individers utseenden i läromedlens bilder använder studien sig av ett analysverktyg baserat på Luis Ajagán-Lesters (1999) forskning om olika etniciteter.  Studiens resultat visar att västerländska personnamn, länder/platser, högtider och individer av västerländskt utseende dominerar i samtliga analyserade läromedel. Detta tyder på ett västerländskt fokus som kan liknas vid tidigare forskning som visat att Europa ofta framställs som det centrala och där det icke-västerländska endast representeras i en liten omfattning. Något som synliggörs genom studien är att läromedlen nästan enbart innehöll västerländska författare och att huvudpersonerna i texterna oftast hade västerländska namn. I övrigt framställdes namnen på ett neutralt sätt och inga namn gav tydliga positiva eller negativa associationer. Trots ett västerländskt fokus där den västerländska världen förekom i större utsträckning finns olika delar av världen representerat i läromedlen. Samhällen i västvärlden representeras däremot som välutvecklade och moderna, och de få gånger som övriga delar av världen representeras är det delvis i outvecklade eller odemokratiska kontexter, men de flesta länder eller platser som representeras nämns ej i någon större kontext. Vid analysen av olika högtider framkom det att endast julen finns med i läromedlen och de individer som framställdes i samband med julen förknippas med det västerländska.
9

Holmdal, Michelle, and Rebecca Holmdal. "Barns möjligheter att identifiera sig i förskolansboksamling : Text- och bildanalys av bilderböcker och intervjuer medförskolepedagoger." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43698.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
Syftet med denna studie är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur barnböcker skriver fram etnicitet och hur pedagoger väljer barnböcker till förskolans barngrupper. Frågeställningarna i studien är: Hur framställs och representeras etniciteter i ofta lånade barnböcker? Hur beskriver förskolepedagoger bokens betydelse i förskola? Och hur väljs och formas förskolans bokutbud? Den teoretiska utgångspunkten som används i denna studie är normkritiskt perspektiv. Empiri har samlats in genom ofta lånade bilderböcker och intervjuer med fem pedagoger. Analysen av barnböckerna och pedagogintervjuerna kompletterar varandra och ger ett fullständigt svar på frågeställningen. Resultatet av denna studie när det kommer till barnböcker i förskolan är att vithetsnormen dominerar och att det är begränsat med representation av etnicitet som är positiv. Pedagogerna pratar om att de vill ha ett brett och stort utbud av böcker som barnen har till sitt förfogande. De går in lite på att de vill ha böcker med normer i och olika områden, vilket kan tyda på tema eller ämnen av olika slag, men pedagogerna var lite vaga om vad områden betydde. Pedagogerna i intervjuerna tar upp att i barnböckerna kan barnen spegla sig i till exempel kulturer som visar traditioner, att personer är olika och att alla personer inte hanterar situationer eller saker på samma sätt. Genom att se dessa olika sätt kan barnen få en uppfattning om att det är normalt att det görs på olika sätt. Vår slutsats är, när det kommer till representationen av etnicitet i bilderböckerna, att det handlar om vithetsnormen. Det handlar om att vithetsnormen fortfarande oftast dominerar i bilderböckerna. Det finns fortfarande böcker som ger en negativ representation av etnicitet  och kommer kanske alltid att finnas vilket är tragiskt eftersom alla är lika mycket värda.
10

Jokela, Janica, and Therese Carlsson. "Syns du så finns du? : En kvantitativ och kvalitativ studie kring hur och till vilken grad etnisk mångfald kommer till uttryck i en läsebokserie riktad till grundskolans tidigare år." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32046.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Анотація:
I studien har vi uppmärksammat att det råder bristande representation gällande mångfald i läseboksserien Småböcker Tessan och Marius Paket 1 och Småböcker Tessan och Marius Paket 2 författad av Tomsby & Wennberg och illustrerad av Mill (2016) för grundskolans tidigare år. Med hjälp av kvantitativ bildanalys och kvalitativ textanalys har vi analyserat hur och till vilken grad icke-rasifierade kontra rasifierade karaktärer kommer till uttryck i bilder och textavsnitt i läseboksserien. Resultatet visar att icke-rasifierade karaktärer får ett större utrymme i läseboksserien, både i bild och i text. Vidare visar den kvalitativa textanalysen att rasifierade karaktärer tilldelas en marginaliserad position gällande hur mycket utrymme de får i tal, tanke och aktion.
Більше джерел

Книги з теми "Etnisk representation":

1

Hooks, Bell. Black looks: Race and representation. London: South End, 1992.

Знайти повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
2

Hooks, Bell. Black looks: Race and representation. Toronto, Ont: Between the Lines, 1992.

Знайти повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
3

Hooks, Bell. Black looks: Race and representation. Boston, MA: South End Press, 1992.

Знайти повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

До бібліографії