Добірка наукової літератури з теми "Förvaltningsmyndighet"

Bakgrund: Riskhantering har blivit en viktig aktivitet i offentliga såväl som privata organisationer. Svenska förvaltningsmyndigheter ställs inför allt högre krav att effektivisera sina verksamheter samtidigt som de har ett samhällsansvar för att skydda verksamheten från allvarliga störningar som kan ha en påverkan på landets funktionalitet och befolkningens välbefinnande. Vikten av att samordna riskhanteringsarbetet har därför fått en stor betydelse för att effektivt kunna hantera riskexponeringen. Myndighet X är en förvaltningsmyndighet som genomgår ett förändringsarbete för att samordna sitt riskhanteringsarbete från att tidigare ha hanterat risker som en frikopplad aktivitet. Det finns en avsaknad i tidigare forskning specifikt hur en svensk förvaltningsmyndighet kan gå tillväga för att samordna sitt riskhanteringsarbete.   Syfte: Syftet med studien är skapa en förståelse för hur en svensk förvaltningsmyndighet kan samordna sin riskhantering. För att klargöra detta ska studien kartlägga Myndighet X syn på risk och deras riskhanteringsarbete. Vidare ska studien identifiera och analysera vilka svårigheter Myndighet X upplever i samordningen av sin riskhantering och därefter ge förslag på hur dessa svårigheter kan hanteras.   Metodval: Denna studie är en kvalitativ fallstudie på Myndighet X. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med ett snöbollsurval för att komma i kontakt med respondenter som har den kompetens som krävs för att kunna bidra till att studiens syfte uppfylls.   Slutsats: Myndighet X gör risk- och möjlighetsanalyser enligt ISO-standarder i sina respektive processer där sedan de mest väsentliga riskerna filtreras upp till verksamhetsplaneringen där generaldirektören använder denna information för att göra den övergripande riskanalysen enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Denna riskanalys används sedan som beslutsunderlag för styrningen mot strategiska mål. Studiens resultat illustreras i en modell som är en utveckling av Myndighet X nuvarande riskhanteringsarbete och inkluderar förslag hur svårigheter i samordningen av riskhanteringsarbetet kan hanteras.   Nyckelord: Risk, Enterprise Risk Management, Svensk förvaltningsmyndighet, Samhällsviktig verksamhet, Förordningen om intern styrning och kontroll.
Background: Risk Management has become an important activity in public as well as private organizations. Swedish management authorities are faced with ever-increasing demands to streamline their operations while at the same time having a social responsibility to protect the business from serious disruptions that can affect the country's functionality and well-being. The importance of integrating the risk management activities has a great importance in order to effectively manage and control the risk exposure. Myndighet X is a management authority that is undergoing a change process to integrate its risk management work from previously have managed risks as a decoupled activity. There is a lack of previous research specifically how a Swedish management authority can proceed to integrate its risk management work.   Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a Swedish management authority can integrate its risk management activities. To clarify this, the study will map the Myndighet X's view of risk and their current risk management work. Furthermore, the study will identify and analyze which difficulties Myndighet X are experiencing in the integration of its risk management work and then give suggestions on how these difficulties can be managed.   Method: This study is a qualitative case study on Myndighet X. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with a snowball selection to get in touch with respondents who have the skills required to be able to contribute to fulfil the purpose of the study.   Conclusion: Myndighet X makes risk- and opportunity analysis according to ISO standards in their different business processes, where the most significant risks are filtered up to the business planning, where the director general uses this information to make the overall risk analysis according to the regulation on internal governance and control. The results of the study are illustrated in a model that is a development of Myndighet X's current risk management work that includes proposals on how difficulties when integrating the risk management work can be managed. Keywords: Risk, Enterprise Risk Management, Swedish management authority, Society importance, Regulation on internal governance and control.

In this study the authors are exploring the profession of the military officer. The authors, which are military officers themselves, are doing this with an inductive quality based research method within a social science context. The military officer’s profession has during recent decades been under extensive changes both in organization and exercise within the military authorities of Sweden. Together with the political changes in the country of Sweden and the global changes regarding the strategic and security environment this has led to another view of the profession and its military context. These changes have led us to the need of explaining and the clarification of definitions, practice and concepts of the military officer. The investigation of the profession is conducted with an inside perspective. This study starts with interviews conducted together with personnel that in some way have a connection to the military profession. The interviews contain the core of the investigation, empirical data that tell us something about the profession of military officers, their on-the-job experiences and assumptions and conclusions regarding their own profession. Then follow an examination of doctrine and other literature regarding profession in a Swedish military context. This empirical data has led to a result presented as a model describing the military officer’s profession. The model itself is the first contribute of the study. The model has been used as an analytical instrument when investigating further empirical data. The interviews are divided into two different stages in the survey, the first part of interviews led to the model and the second part contains group interviews and this is where the actual analyses were completed. The main question of the study is whether the profession of military officers is coherent and congruent. The second contribute of this study is empirical findings that tell us a shift of focus is underway and has been for a while, within the profession, a "target-means displacement". This shifting of focus is explained using the practice of different logics, management logic and the logic of war. Management logic is defined mainly as bureaucracy and administration without an explicit connection to military knowledge and skills. The logic of war is defined as the opposite, knowledge and skills closely connected to the ability of leading, conducting and the organizing of combat at different tactical levels. Key words: Profession, military profession, officer’s military profession, management logic, the logic of war, bureaucracy, administration, focus shift, "target-means displacement.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en uttalad målsättning inom internationell samt svensk politik. Under de senaste 20 åren har jämställdhetsintegrering har varit den huvudsakliga strategin för jämställdhetsarbete men långt ifrån alla är överens om hur strategin ska tolkas och praktiskt implementeras inom förvaltningsmyndigheter. Syftet med denna studie var att beskriva hur förvaltningsmyndigheterna Arbetsmiljöverket och Ekonomistyrningsverket tolkar begreppet jämställdhetsintegrering för att sedan redogöra vilka likheter och skillnader som fanns i deras arbetssätt gentemot deras respektive externa verksamhet och även se hur deras utfall kan förklaras. Studiens teoretiska ramverk användas för att belysa möjligheter och begränsningar inom jämställdhetshetsintegrering. Genom en kvalitativ tematisk textanalys presenteras resultatet som visar att myndigheternas implementering av jämställdhetsintegrering skiljer sig åt. Slutsatserna visar likheter och skillnader inom implementeringen där utfallas förklaras utifrån myndigheternas resurskapacitet, kunskap om ämnet och tillgång till externt stöd.

Studien baserades på ett uppdrag från Länsstyrelsen Dalarna att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen med avgränsning till arbetsbelastning, arbetstakt och måltydlighet. Syftet med studien var att skapa förståelse för förhållandet mellan offentlig sektor som kontext, psykosocial arbetsmiljö och humankapital. Vidare var syftet att utforma en handlingsplan till Länsstyrelsen Dalarna för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen. De teoretiska utgångspunkterna bestod av teorier kring offentlig sektor med fokus på tillsyns- och förvaltningsmyndigheter, och psykosocial arbetsmiljö. En grundläggande teori för studien var Job Demands-Resources Theory. Teorier kring humankapital och kunskapsintensiva medarbetare har också använts. Studien var kvalitativ och personliga intervjuer genomfördes med sex (6) medarbetare, och två gruppintervjuer gjordes med två (2) fackliga representanter respektive tre (3) chefer. Resultat och analys visade att medarbetarna upplevde en hög arbetsbelastning och otydliga mål. Individuella och subjektiva åsikter och upplevelser hade inverkan på resultatet. Slutsatserna var att det finns ett komplext förhållande mellan offentlig sektor, humankapital och medarbetarnas uppfattningar om den psykosociala arbetsmiljön, och att det förekommer olika förhållanden på olika nivåer inom den psykosociala arbetsmiljön. Att beakta organisationens resurser och krav visade sig ha betydelse för den psykosociala arbetsmiljön och arbetet med att förbättra den. Åtgärder som föreslogs var bland annat en bredare syn gällande kompetensförsörjning.
The study was based on an assignment from the County of Dalarna to examine the psychosocial work environment within the organization, with limitation to work load, work rate and goal clarity. The aim of the study was to create an understanding for the relationship between public sector as a context, psychosocial work environment and human capital. Furthermore, the aim was to design an action plan to the County of Dalarna to improve the psychosocial work environment within the organization. The theoretical base consisted of theories regarding public sector with focus supervisory and administrative authorities, and psychosocial work environment. A fundamental theory for the study was Job Demands- Resources Theory. Theories concerning human capital and knowledge intense co-workers were also used in the study. The study was qualitative, and individual interviews were conducted with six (6) co-workers. Two group interviews were also conducted with two (2) trade-union representatives respectively three (3) managers. The result and analysis showed that the co-workers experienced high work load and a low degree of goal clarity. Furthermore, individual and subjective views and experiences had an impact on the outcome. The conclusions were that there is a complex relationship between public sector, psychosocial work environment and human capital, and that there are different relationships on different levels within the psychosocial work environment. Taking account of the organization's resources and requirements has proven to be of importance for the psychosocial work environment and the work to improve it. Proposed measures were changed views on skills supply among others.

Title: Branding the public sector Author: Rasmus Bergmark and David Backman Tutor: Magnus Fredriksson Purpose: The purpose of this thesis was to examine branding in the public sector. The frame extends to government agencies and authorities in the Swedish public sphere, and aims to identify ulterior motives for their work with branding. Method/Material: The material used in this thesis consists 102 graphic manuals for government agencies in the Swedish public sector. The examination was based on an inductive survey where we extracted prominent motives among the graphic manuals. Main results: The main results of this survey shows which ulterior motives are more prominent than others, why they are more prominent and correlations between different motives. Number of pages: 53 Course: Media and Communications studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information sience, Uppsala university Period: Fall 2013 Keywords: Corporate branding, public sector, motives, market communication
Denna studies syfte är att undersöka vilka motiv som myndigheter anger vara skäl till att arbeta med profilering och vilka av dessa motiv som är de mest framträdande. Uppsatsen bygger på en övergripande frågeställning och tre stycken mer specificerade frågor som berör den övergripande frågan på en närmare nivå. Den övergripande frågan är: Varför vill man profilera sig som myndighet? Vidare är de tre andra frågorna som uppsatsen ämnar besvara dessa: Hur motiverar svenska myndigheter sitt arbete med profilering? Vilka motiv är vanligast förekommande? Hur beskrivs det att myndigheter arbetar med profilering?   Undersökningen baseras på en kvantitativ studie och genomfördes med hjälp av en innehållsanalys. Studien är utförd på samtliga tillgängliga profilmanualer för statliga förvaltningsmyndigheter i Sverige. Utifrån dessa har vi utformat ett eget ramverk med kategorier baserat på vad vi kunnat utläsa ur manualerna. Genom detta ramverk har vi kunnat ta fasta på vad och hur svenska myndigheter motiverar sitt arbete med profilering.   Undersökningens resultat visade vad som motiverar svenska myndigheter att bedriva arbete med profilering. Resultatet i underökningen visade i vilken utsträckning myndigheterna angav dessa motiv. Majoriteten angav tydlighet som motiv till att bedriva arbetet med profilering och detta motiv tycks även vara grundläggande för resterande faktorer i deras arbete. Vidare kan vi konstatera att det är viktigt att arbetet bedrivs konsekvent då majoriteten av svenska myndigheter angav detta som ett motiv.

Syftet med denna studie har varit att undersöka användarmedverkan vid utveckling av digitala tjänster hos statliga förvaltningsmyndigheter i Sverige. Tidigare har forskning fokuserat på att undersöka kommuner och deras involvering av användaren vid utveckling av tjänster. Forskning visar att tjänstemän i kommuner har en mer negativ attityd gentemot utveckling av tjänster och därmed negativa till involveringen av användaren i utvecklingen. Anledningen beror på att det är ett tidskrävande arbete som inte har ekonomisk nytta och där det inte finns tillräckligt med kunskap hos de anställda för att driva arbetet med användaren. Litteraturen är idag flera år gammal och i behov av uppdatering. Utöver det har forskningens mål tidigare varit kommuner och därmed skiftas fokuset här till högre organ, nämligen statliga förvaltningsmyndigheter. Studien har utgått utifrån en kvalitativ metod med inslag av abduktiv ansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio anställda verksamhetsutvecklare och UX-designers från fem olika myndigheter: Arbetsförmedlingen, CSN, Skatteverket, Tillväxtverket och Transportstyrelsen. Resultatet visar att användarmedverkan bedrivs, dock till en begränsad nivå. Myndigheterna har en betydligt mer positiv inställning till involvering av användaren jämfört med kommunernas tjänstemän och det finnsdessutom en önskan att involvera användaren ytterligare. Utmaningar som påverkar till vilken grad användarmedverkan bedrivs är bland annat bristande resurser som budget och relevant kompetens hos anställda. Den mest förekommande utmaningen är dock bristande tid, där reformer från regeringen orsakar korta deadlines, varav myndigheterna tvingas släppa arbetet med användaren och fokusera på det nyinkomna, statliga uppdraget. Studien ökar förståelsen för de statliga myndigheternas arbetssätt och bidrar till framtida forskning, i hopp om att öka kunskapen och ta itu med utmaningarna som de anställda ställs inför vid utveckling av tjänsterna.
The aim of this study has been to examine government agencies’ user participation of citizens, when developing public e-services. In previous research papers, the aim of the studies have been to examine municipalities and their involvement of users in the development of public e-services. The studies show that the officials have a negative attitude towards the development of services and consequently, being negative towards involving the user in the process. The reason for this being, a time-consuming work that has no financial benefits and the employees not having enough knowledge to work with the user. However, those studies are many years old and in need of an update. Moreover, researchers’ aim has previously been municipalities, and therefore the focus is now shifting to higher grounds, namely state agencies. This study is based on a qualitative method with an abductive approach, where semi-structured interviews have been conducted with nine government employees, possessing roles such as business developers and UX-designers, from five different government agencies: The Swedish Public Employment Service, The Swedish Board of Student Finance, The Swedish Tax Agency, The Swedish Agency for Economic and Regional Growth, and The Swedish Transport Agency. The results show that user participation is managed, although to a certain extent. The agencies have a more positive attitude to the involvement of users, compared to the municipalities, and there is a wish to include the user even more. The challenges that affect to what degree the user is involved, are lack of resources, such as budgets and lack of employee-competence. The most recurring challenge however, is time, where legal reforms from the government cause short deadlines, of which the agencies are forced to drop the user-based work and focus on implementing the new laws.The study increases the understanding of the agencies’ work and contributes to future research, in hopes of increasing the knowledge and learning ways to deal with the challenges the employees are faced with when developing public e-services.

Syftet med denna studie var att studera hur Arbetsmiljöverkets föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4) mottas och planeras för inom ett antal centrala förvaltningsmyndigheter. Studien undersökte vilka incitament för en omläggning av arbetsmiljöarbetet som följer av föreskrifternas lansering. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med elva HR-medarbetare på central och regional nivå vid sju centrala förvaltningsmyndigheter i Sverige. Intervjuerna genomfördes i april 2016 i samband med att AFS 2015:4 trädde i kraft. Resultatet visade att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön vid myndigheterna påverkades av en hög arbetsbelastning i samspel med ett varierande bemötande från kunder och från kollegor. Därför har föreskrifterna mottagits med en positiv attityd av HR-medarbetare på grund av sitt symbolvärde men att mer konkreta definitioner av begrepp och riktlinjer för arbetsmiljöarbete upplevdes saknas. Majoriteten av informanterna ansåg emellertid att de redan innan föreskrifterna bedrev ett gott arbetsmiljöarbete gällande sociala och organisatoriska aspekter vid deras myndigheter. De insatser som ändå planeras för bland ett flertal myndigheter till följd av AFS 2015:4 är översyn av styrdokument, utbildning av chefer och skyddsombud samt utökad dialog mellan chef och medarbetare.

Det är inte längre en fråga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det är snarare frågan om när. Det har skett en utveckling inom diskursen för kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer förebygger och förbereder för dessa extraordinära händelser snarare än att reagera när krisen väl har inträffat. Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att undersöka svenska myndigheter och deras förmåga att vara proaktiva när det gäller krishantering, det vill säga arbeta redan före en kris. Baserad på Mitroffs ramverk för Crisis Leadership har myndigheterna analyserats genom en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Av de 70 myndigheter som kontaktades skickades 42 enkäter tillbaka, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 60 %. Resultaten från undersökningen visar att de svenska förvaltningsmyndigheterna inte uppfyller idealet för utveckla en proaktiv krishantering. De fyra faktorerna, kristyper, krismekanismer, krissystem och krisintressenter, är indikatorer för en proaktiv hållning. Dessa var inte representerade i de data som samlades in, utom den tredje faktorn som hade en proaktiv organisationskultur samt beredskapsaktiviteter, till exempel att ha en krisplan och en krisledningsgrupp. Slutsatsen är att svenska förvaltningsmyndigheter behöver utveckla en mer proaktiv inställning till sin krishantering rörande goda relationer med sina intressenter, med en krisportfölj som omfattar olika krisfamiljer, ta fram fler signaldetektorer och strategier för att förhindra krisen, till exempel företagens sociala ansvarsprogram (CSR-program).
There is no longer a question of whether an organization will suffer from a crisis; it is rather the question of when. It has been a shift in the discourse of the crisis communication area. Focus now lies in how to prevent and prepare for these extraordinary events instead of reacting when the crisis already has occured. This study aims to expand the crisis management area in a Swedish context by examining Swedish authorities and their capabilities to be proactive in the case of crisis management. Based of Mi- troffs framework for Crisis Leadership, the authorities capabilities have been analyzed through a quantitative and qualitative survey. From the 70 authorities that were contacted, 42 surveys were returned, resulting in an acceptable 60% response rate. The results from the survey show that the Swedish authorities do not fulfil the ideal for develop- ing a proactive crisis management. The four factors, crisis types, crisis mechanisms, crisis system and crisis stakeholder, are indicators for a proactive stance. These were not represented in the data that was gathered, except the third factor which were having a proactive organizational culture along with preparedness activities such as having a crisis plan and a crisis leadership team. The conclusion is that Swedish authorities needs to develop a more proactive approach to their crisis management regarding good relationships with their stakeholders, having a crisis portfolio that covers different crisis families, implement more signal detectors and strategies to prevent cri- sis, for example corporate social responsibilities program.

The aim of this study is to examine how victims and perpetrators of honour-related violence are portrayed in discourses of Swedish administrative authorities who have a national mission to combat honour-related violence. Carol Bacchi’s what’s the problem represented to be is used as an analytical tool together with the concept of cultural and universalist speech. This is used to analyse the problem representations on which honour-related violence is based on, how victims and perpetrators of honor-related violence are portrayed and with what consequences. The analysis shows that there are three salient problem representations: “lack of knowledge”, “failed integration” and “inadequate cooperation”. The analysis also show how victims and perpetrators of honor-related violence are portrayed in both cultural speech and universalist speech in a complex and intertwined social construction.

This essay deals with the principle of communication as phrased in section 17 of the Swedish administrative act. According to this section administrative authorities are obliged to inform a party involved in an administrative case of all material which has been added to the case by somebody else and is of importance for the decision and then give the party an opportunity to comment on it. The purpose of this essay is to examine how courts evaluate the way administrative authorities apply this rule. How do the authorities fail in their obligation to communicate and what do the courts say about this? The essay includes a description of the details of the law and what preparatory work and doctrine say about it. The essay includes an analysis of thirteen court cases. The courts were critical of the application of the rule in a majority of cases. The analysis showed different kinds of deviations from the obligation to communicate. The courts only accepted minor deviations. In most cases where the authorities had failed in their communication the courts reversed the decisions. The conclusion of the analysis is that the courts are very strict when they evaluate how administrative authorities apply their obligation to communicate.
I inledningen till denna uppsats görs en liknelse mellan det som kallas kommunikationsprincipen och boken Processen av Franz Kafka där huvudpersonen upplever motsatsen till allt det som denna princip innebär. Uppsatsen behandlar kommunikationsskyldigheten som den regleras i 17 § förvaltningslagen. Det är en skyldighet som förvaltningsmyndigheter har gentemot enskilda och som är mycket viktig för rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för myndigheter. En enskild kan vara inblandad i ett ärende hos en förvaltningsmyndighet. Det kan till exempel handla om att en person söker bygglov eller att en person som äger en restaurang riskerar att få sitt serveringstillstånd indraget. I alla sådana ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild måste myndigheten informera den som är part i ärendet om alla de uppgifter som tillförts ärendet av någon annan än honom/henne själv och som har betydelse för utgången i ärendet. Det kan handla om muntliga eller skriftliga uppgifter, uppgifter som tillförts ärendet inifrån eller utifrån myndigheten. Parten ska också ges tillfälle att komma med synpunkter på dessa uppgifter. Den enskilda individen ska inte själv behöva undersöka om nya uppgifter kommit in. Det är myndighetens ansvar att se till att den enskilda får dessa uppgifter.   Syftet med denna uppsats är att undersöka hur domstolarna bedömer att förvaltningsmyndigheterna tillämpar denna regel. Vilka brister finns i myndigheternas tillämpning av sin kommunikationsskyldighet och hur bedömer domstolarna dessa brister? Vad beror bristerna på?   För att undersöka detta analyserades totalt 13 rättsfall. Där förekom olika typer av brister i kommunikationen, muntliga yttranden från t.ex  arbetsgivarrepresentanter i tjänstetillsättningsärenden kommunicerades inte. I ett par fall informerade myndigheterna inte om uppgifter de själva tillfört ärendet. Orsakerna till bristerna kunde förutom försummelse och bristande rutiner vara feltolkningar av lagen. I ett par fall kunde man misstänka att myndigheterna avsiktligt avstod att meddela vissa uppgifter. Domstolarna godtog bara mycket små avvikelser från kommunikationsskyldigheten. I de allra flesta av fallen bedömde domstolarna att bristerna var så allvarliga att besluten upphävdes och återförvisades till lägre instans för ny bedömning Analysen visar att domstolarna är mycket stränga i sin bedömning av förvaltningsmyndigheternas tillämpning av regeln om kommunikationsskyldighet.