Добірка наукової літератури з теми "Handläggare"

Arbetslinjen som en central strategi vid rehabilitering av långtidssjuka skapar problem för vissa invandrarklienter. Problemen beror på att skillnader i synsätt mellan försäkringskassans handläggare och klienten leder till att konfliktfyllda situationer uppstår. En hypotes som artikeln frambringar är att ju fler >komplicerade invandrarärenden< handläggaren handhar, desto mer problematiska upplevs invandrarärenden generellt.

Denna artikel behandlar ett forskningsprojekt om implementeringen av LASS-reformen. Studien omfattar reformens sju första år 1994-2000, och är en komparativ beskrivning och analys i tre län av hur försäkringskassans handläggare utreder och socialförsäkringsnämnderna beslutar vid ansökningar om statlig assistansersättning.I artikeln redovisas förutom forskningsprojektets uppläggning också̊ resultatet från ett nyligen genomfört särskilt utredningsuppdrag angående olika faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen för assistansersättningen.

De personliga handläggarna på Försäkringskassan har en grundläggande betydelse för hur sjukförsäkringen fungerar eftersom de är ansvariga för att implementera sjukförsäkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsäkringen ska handläggas men för den enskilda handläggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsäkringens legitimitet är det viktigt att handläggaren kan hantera detta handlingsutrymme. Handläggaren måste kunna säkerställa en rättssäker, likvärdig och effektiv process inom ett område där generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsättningar, arbetsförmåga och behov av samordning.   Under 2000-talets första decennium blev handläggningsproceduren föremål för ett omfattande förändringsarbete. Huvudambitionen var att öka handläggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnå detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som är mer professionell. Det är dock inte helt entydigt vad detta innebär och vad det får för effekter på den konkreta handläggningen. Utan en precisering av vad den professionella ambitionen innebär kan det uppstå en diskrepans mellan vilken professionalism som Försäkringskassan eftersträvar och vilken som i praktiken finns hos enskilda handläggare. Om handläggarna uppfattar sin professionella roll olika är det möjligt att detta får effekter på deras handläggning. Uppsatsens syfte blir således att undersöka huruvida en handläggares uppfattning av sin yrkesroll som personlig handläggare påverkar hur handläggaren agerar inom sjukfallsärenden som denne handlägger. Följande frågeställning är vägledande för genomförandet av studien.   Påverkar personliga handläggares uppfattning av sin professionella roll deras agerande inom sjukförsäkringen?   Det finns huvudsakligen två inflytelserika professionella ideal inom offentlig verksamhet – dessa är yrkesbaserad professionalism och organisatorisk professionalism. Trots att båda har samma begrepp för att beskriva sina respektive metoder för att organisera offentlig verksamhet finns det grundläggande och långtgående skillnader dessa emellan. I denna uppsats appliceras dessa teoretiska utgångspunkter på ett omfattande empiriskt material för att kunna studera syftet.   I studien kombineras en omfattande enkätundersökning med data från de sjukfallsärenden som handläggarna handlägger för att undersöka huruvida det finns ett samband mellan hur handläggarna ser på sin yrkesroll och hur de agerar inom sjukfallsärenden. Utifrån teorin skapas ett index som fungerar som mätinstrument för att klassificera handläggare som antingen yrkesbaserade eller organisatoriska i sin professionella roll.   Utifrån förefaller det rimligt att förvänta sig att organisatoriska handläggare ökar sannolikheten för att någon arbetsförmågeprövning genomförs medan yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten att någon utredning genomförs.   Resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att utredningar och arbetsförmågeprövningar genomförs.  Resultaten indikerar att handläggares professionella roll påverkar deras agerande i sjukfallsärenden de handlägger. Uppsatsens viktigaste resultat sammanfattas enligt följande:   Handläggares uppfattning av sin yrkesroll påverkar dennes agerande inom sjukfallsärenden de handlägger.   Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon arbetsförmågeprövning är genomförd inom 190 dagar.   Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon utredning är genomförd inom 190 dagar.   Resultaten visar att åtgärder som genomförs inom sjukfallsärenden inte är helt oberoende av handläggare – en försäkrad som får en yrkesbaserad handläggare har större sannolikhet att få arbetsförmågeprövning och utredning genomförd inom 190 dagar. Denna skillnad kan möjligtvis ha en negativ inverkan på Försäkringskassans legitimitet men vad det innebär för sjukskrivnas möjlighet till rehabilitering och återgång till arbetslivet förefaller mer osäkert.   Resultaten visar även att det finns skillnader mellan vilka åtgärder olika typer av handläggare genomför inom sjukfallsärendena. Eftersom handläggares uppfattning av sin yrkesroll visar sig påverka den konkreta handläggningen är det rimligt att problematisera vilken typ av handläggare Försäkringskassan ämnar skapa och om nuvarande ambitioner får önskad effekt. Samtidigt som resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att arbetsförmågeprövning och utredning genomförs indikerar tidigare forskning att Försäkringskassan utvecklas alltmer åt en organisatorisk professionalism.   En annan slutsats man kan dra av studien är att Försäkringskassan måste öka fokus på att skapa en gemensam värdegrund som omfattar handläggarnas konkreta arbete. Även om det finns betydande instruktioner för hur handläggarna ska agera vid vissa tillfällen i sjukförsäkringsärenden saknas en grundläggande konsensus kring vad det innebär att vara en handläggare inom sjukförsäkringen. Det är problematiskt om Försäkringskassans ledning driver ett ideal medan tusentals handläggare har en annan uppfattning om vad det innebär att vara handläggare inom sjukförsäkringen.   Denna studie kan i ett större sammanhang ses som en del av den diskussion som finns kring professionalism inom offentliga verksamheter. Inom flera områden som exempelvis skolan och hälso- och sjukvården har det framförts krav på att öka professionaliseringen inom verksamheten. Men innebörden av professionalism är inte självklar och det är en betydande skillnad mellan en organisatorisk professionalism och en yrkesbaserad professionalism. Innan förändringar genomförs kan det vara relevant att noga definiera vilken typ av professionalism organisationen eftersträvar. För medarbetare kan vilken typ av professionalism som eftersträvas få omfattande inverkan på deras konkreta arbetssituation.   Nyckelord Personlig handläggare, professionalism, Försäkringskassan, sjukförsäkringen.   Tack till Pathric Hägglund och Shirin Alhbäck-Öberg för tålmodig, utmanande och ambitiös handledning. Tack även till Per Molander, Nina Granqvist och Stina Simonsson på ISF som har gjort denna uppsats möjlig.

The main purpose of this master thesis is to study the information support by the head office of the Swedish social insurance office to its administrators. The thesis only focuses on information that concerns laws, regulations and instructions. The study is based on an interview with the head of the division of law at the social insurance head office and a questionnaire answered by administrators in four different counties. The purpose with the interview was to find out about the information strategy of the head office and in the questionnaire the administrators could describe their opinion of their information support. Our special interest was the information channels and how the administrators were able to absorb the essential information. The result of the research was that the administrators were quite satisfied with the information support but they had difficulties in using the information channels. According to the head office the main channel is the intranet which the administrators found difficult to search and they required a better structure. Another problem was the lack of time and to heavy burden of work. The authors mean that the Swedish social insurance office should gain a lot by invest in an intranet with a proper structure that better could support the administrators information need, this would also lead to a great saving of time.
Uppsatsnivå: D

Samtalsmöten är en viktig del i människors kontakter med myndigheter. De sätt som dessa samtalsmöten sker på kan påverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall från dessa möten, på olika sätt. Studiens syfte är att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handläggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistånd för äldre och ekonomiskt bistånd samt handläggarens hantering av dessa. Genom att använda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa när det gäller handläggarnas biståndsbedömning av så väl bistånd för äldre som ekonomiskt bistånd. Resultatet visar att det är av vikt att handläggarna är medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktär. Detta, då handläggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att påverka huruvida asymmetrierna förstärks i samtalsmötet och hur det i sin tur påverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder också på att handläggarens hantering av de olika asymmetrierna som framträdde kan äventyra rättssäkerheten för klienten. Resultatet lyfter fram betydelsen av att det är handläggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som är avgörande för hur de hanteras och vad det får för effekter för klienten. Studien kan användas för vidare förståelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handläggare och klient och hur handläggarens hantering av dessa påverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten.

Denna studie bygger på handläggarnas arbetssituation på ett servicekontor i nordöstra Skåne. Studien avser att undersöka motivationen hos handläggarna med hänsyn till deras arbetssituation där de dagligen ställs inför tuffa situationer med många svåra beslut. Undersökningen söker svar på frågorna om hur frontlinjebyråkrati, kontroll, negativ kritik och hot kan påverka handläggarnas arbetsmotivation. Det är de anställdas bild som speglas i denna studie och det är genom deras berättelser som svaren på problemformuleringarna kommer fram. Studien har genomförts på Försäkringskassans servicekontor i en ort i nordöstra Skåne. Fem intervjuer har genomförts med fem kvinnor, alla med olika berättelser och olika anställningstider. Resultatet visar att handläggarna på servicekontoret upplever sig vara motiverade i sitt arbete, trots att de måste ta hänsyn till organisation, regelverk, försäkringstagare, kontrollen från organisationen och eventuella hot och obehagliga möten. Dessa faktorer upplevs inte ha någon större inverkan i deras arbetsmotivation. Arbetsmotivationen erhålls och behålls av intresset att träffa och hjälpa människor. Handläggarna upplever även att själva utredningen för varje ärende bidrar till deras arbetsmotivation samt upplevs rollen som myndighetsutövare som en drivfaktor i deras arbete.

Syftet med studien var att undersöka hur handläggare på försäkringskassan ser på den utsatthet som de själva utsätts för i sin yrkesroll i form av myndighetsutövning kontra hot. För att uppnå syftet har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag med hjälp av en hermeneutisk ansats har tolkat resultatet. Totalt genomförde jag fyra stycken intervjuer med handläggare på försäkringskassan, där syftet var att få ta del av deras egen syn på sin arbetssituation. Resultaten visar att handläggarna generellt känner sig trygga i sin roll och att myndighetsutövningen eller rädsla för hot inte är någonting som påverkar deras dagliga arbete. De säger sig ha en distans mellan arbetet och det personliga, och uppger sig inte ha några svårigheter att kombinera dessa två. De två faktorer handläggarna främst upplever som svårigheter i sin yrkesroll är att de ibland känner det svårt att leva upp till rollen som personlig handläggare när arbetsbelastningen är så hög som den är idag samtidigt som de är så starkt begränsade av de tidsregler som satts upp för varje ärende. Den andra faktorn som nämns är att det kan vara påfrestande att lämna negativa besked till klienter. För att få ytterligare förståelse för de resultat som framkom genom intervjuerna, har jag i analysen tagit hjälp av Lipsky och Johanssons teorier om gräsrotsbyråkrati, Hasenfelds människobehandlande organisationer, Foucaults maktbegrepp, samt Webers byråkratibegrepp och idealtyper för handling. De slutsatser jag tillslut drog av studien var att även om handläggarna är väl medvetna om de svåra aspekterna av sitt arbete och att de kan känna att de har en för hög arbetsbelastning och att arbetet ibland kan vara väldigt påfrestande, så verkar det inte vara någonting som påverkar deras dagliga arbete i särskilt hög grad, utan generellt så upplever jag att de har en positiv syn på sitt arbete och att de trivs bra på sina respektive arbetsplatser.

There are five detention centers in Sweden (in swedish ”förvaret”), were asylum seekers and migrants are held in custody until the Migration Agency has completed their investigation and concluded who are allowed to remain in Sweden and who should return/sent back to their home countries. The detainees are taken into detention centers because the state and authorities are afraid that they will ”go under ground”. This study has been based on the primary empirical data provided by semi-structured interviews. These have then been analysed with a narrative methodology, and in interaction with relevant literature as secondary data. Seven staff members at the detention center in Flen have been interviewed. Erving Goffman´s theory about ”total institutions” and Michael Foucault´s theory about power and its exercise have been used as theoretical basis for the analysis. The purpose of this study is to investigate how the staff members in the detention center in Flen works, how the staff experience their duties and what opportunities there are available for the detainees. The following questions should be answered: (1) How does the staff work in the detention center and how does the interaction between the detainees and the staff look like? (2) How the detention center affects detainees health and what kind of care is available for detainees? (3) What do the staff consider of the criticisms against the detention centers? In summary, the empirical base shows that (1) the staff at the detention center (in Flen) have two different roles, first to help detainees who feel bad or are sick and also to persuade the detainees to cooperate and leave the country voluntarily. The interviewers stated that some of the detainees do not want any contact with the staff, while others are more open to it. (2) The main aim of the staff is to treat the detainees within the walls of the detention center, however, when the resources are insufficient. When more serious problems arise the detainees are offered care outside the detention center. (3) The interviewed staff members held the opinion that the criticism of the detention centers is wrong and unfair. Their conviction was that the lawmakers have decided that these detention centeras are needed and that they trust their decisions, detention centers are part of the asylum process, that the staff only trying fulfill their duties, detention centers are the result of the policy that people voted for in general elections.

Syftet med denna studie var att främst undersöka om det finns ett negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet hos handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barn och ungdomar. Ett ytterligare syfte var att se om deltagarna uppvisade höga nivåer av sekundär traumatisk stress. Totalt deltog 37 handläggare från socialtjänstens barn och ungdoms grupper i en av Sveriges större städer. Mätinstrumentet som användes för studien var frågeformuläret ProQOL version 5. Resultatet från Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient visade att det fanns ett signifikant måttligt negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet. Vilket innebär att högre nivåer av medkänsletillfredställelse är associerat med lägre nivåer av utbrändhet. I linje med tidigare forskning dras slutsatsen att medkänsletillfredställelse kan hjälpa till att motverka utbrändhet. Deltagarna i studien rapporterade även låga nivåer av sekundär traumatisk stress. Detta var förvånande eftersom tidigare forskning rapporterar det motsatta.

En individ med funktionsnedsättning ställs varje dag inför en rad olika svårigheter i vårt samhälle och de är ständigt i behov av att samhället finns till hjälps för dem. Varje individ är olika och behöver därför olika hjälp för att klara sin vardag.

Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till så att individer med vissa funktionsnedsättningar får rätt insatser så att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag är LSS handläggare. Deras arbete är mycket betydelsefullt för individerna som är i behov av denna lag. Deras arbete består av en rad olika uppdrag, de ska följa lagens smala ramar samt individens behov men också följa kommunens tillgångar. Denna lag är en rättighetslag som innebär att individen har rätt till vissa insatser. I denna uppsats tittar jag närmar på hur en LSS handläggares arbetssituation ser ut, vilka problem och bekymmer kan de stötta på samt vad de egentligen anser om lagen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod. Detta för jag vill få en förståelse för hur LSS handläggare upplever sin arbetssituation och se erfarenheterna som den enskilda personen bär med sig. Jag har intervjuat sju LSS handläggare från fem olika kommuner.

För att förstå handläggarnas situation har jag tagit hjälp av tre olika sociologer, Ralph Lintons Rollteori, Max Webers teori om byråkrati samt idealtyper, C Wright Mills tolkning av koncepten problem och bekymmer.