Дисертації: "Handläggare"

1

Fogelgren, Mattias. "Den professionella handläggaren : En studie av personliga handläggare på Försäkringskassan." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-231901.

Повний текст джерела

Анотація:

De personliga handläggarna på Försäkringskassan har en grundläggande betydelse för hur sjukförsäkringen fungerar eftersom de är ansvariga för att implementera sjukförsäkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsäkringen ska handläggas men för den enskilda handläggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsäkringens legitimitet är det viktigt att handläggaren kan hantera detta handlingsutrymme. Handläggaren måste kunna säkerställa en rättssäker, likvärdig och effektiv process inom ett område där generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsättningar, arbetsförmåga och behov av samordning. Under 2000-talets första decennium blev handläggningsproceduren föremål för ett omfattande förändringsarbete. Huvudambitionen var att öka handläggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnå detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som är mer professionell. Det är dock inte helt entydigt vad detta innebär och vad det får för effekter på den konkreta handläggningen. Utan en precisering av vad den professionella ambitionen innebär kan det uppstå en diskrepans mellan vilken professionalism som Försäkringskassan eftersträvar och vilken som i praktiken finns hos enskilda handläggare. Om handläggarna uppfattar sin professionella roll olika är det möjligt att detta får effekter på deras handläggning. Uppsatsens syfte blir således att undersöka huruvida en handläggares uppfattning av sin yrkesroll som personlig handläggare påverkar hur handläggaren agerar inom sjukfallsärenden som denne handlägger. Följande frågeställning är vägledande för genomförandet av studien. Påverkar personliga handläggares uppfattning av sin professionella roll deras agerande inom sjukförsäkringen? Det finns huvudsakligen två inflytelserika professionella ideal inom offentlig verksamhet – dessa är yrkesbaserad professionalism och organisatorisk professionalism. Trots att båda har samma begrepp för att beskriva sina respektive metoder för att organisera offentlig verksamhet finns det grundläggande och långtgående skillnader dessa emellan. I denna uppsats appliceras dessa teoretiska utgångspunkter på ett omfattande empiriskt material för att kunna studera syftet. I studien kombineras en omfattande enkätundersökning med data från de sjukfallsärenden som handläggarna handlägger för att undersöka huruvida det finns ett samband mellan hur handläggarna ser på sin yrkesroll och hur de agerar inom sjukfallsärenden. Utifrån teorin skapas ett index som fungerar som mätinstrument för att klassificera handläggare som antingen yrkesbaserade eller organisatoriska i sin professionella roll. Utifrån förefaller det rimligt att förvänta sig att organisatoriska handläggare ökar sannolikheten för att någon arbetsförmågeprövning genomförs medan yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten att någon utredning genomförs. Resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att utredningar och arbetsförmågeprövningar genomförs. Resultaten indikerar att handläggares professionella roll påverkar deras agerande i sjukfallsärenden de handlägger. Uppsatsens viktigaste resultat sammanfattas enligt följande: Handläggares uppfattning av sin yrkesroll påverkar dennes agerande inom sjukfallsärenden de handlägger. Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon arbetsförmågeprövning är genomförd inom 190 dagar. Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon utredning är genomförd inom 190 dagar. Resultaten visar att åtgärder som genomförs inom sjukfallsärenden inte är helt oberoende av handläggare – en försäkrad som får en yrkesbaserad handläggare har större sannolikhet att få arbetsförmågeprövning och utredning genomförd inom 190 dagar. Denna skillnad kan möjligtvis ha en negativ inverkan på Försäkringskassans legitimitet men vad det innebär för sjukskrivnas möjlighet till rehabilitering och återgång till arbetslivet förefaller mer osäkert. Resultaten visar även att det finns skillnader mellan vilka åtgärder olika typer av handläggare genomför inom sjukfallsärendena. Eftersom handläggares uppfattning av sin yrkesroll visar sig påverka den konkreta handläggningen är det rimligt att problematisera vilken typ av handläggare Försäkringskassan ämnar skapa och om nuvarande ambitioner får önskad effekt. Samtidigt som resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att arbetsförmågeprövning och utredning genomförs indikerar tidigare forskning att Försäkringskassan utvecklas alltmer åt en organisatorisk professionalism. En annan slutsats man kan dra av studien är att Försäkringskassan måste öka fokus på att skapa en gemensam värdegrund som omfattar handläggarnas konkreta arbete. Även om det finns betydande instruktioner för hur handläggarna ska agera vid vissa tillfällen i sjukförsäkringsärenden saknas en grundläggande konsensus kring vad det innebär att vara en handläggare inom sjukförsäkringen. Det är problematiskt om Försäkringskassans ledning driver ett ideal medan tusentals handläggare har en annan uppfattning om vad det innebär att vara handläggare inom sjukförsäkringen. Denna studie kan i ett större sammanhang ses som en del av den diskussion som finns kring professionalism inom offentliga verksamheter. Inom flera områden som exempelvis skolan och hälso- och sjukvården har det framförts krav på att öka professionaliseringen inom verksamheten. Men innebörden av professionalism är inte självklar och det är en betydande skillnad mellan en organisatorisk professionalism och en yrkesbaserad professionalism. Innan förändringar genomförs kan det vara relevant att noga definiera vilken typ av professionalism organisationen eftersträvar. För medarbetare kan vilken typ av professionalism som eftersträvas få omfattande inverkan på deras konkreta arbetssituation. Nyckelord Personlig handläggare, professionalism, Försäkringskassan, sjukförsäkringen. Tack till Pathric Hägglund och Shirin Alhbäck-Öberg för tålmodig, utmanande och ambitiös handledning. Tack även till Per Molander, Nina Granqvist och Stina Simonsson på ISF som har gjort denna uppsats möjlig.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

2

Lammassaari, Irene, and Annica Larsson-Skoglund. "Informationsförmedlingen till Försäkringskassans handläggare." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17713.

Повний текст джерела

Анотація:

The main purpose of this master thesis is to study the information support by the head office of the Swedish social insurance office to its administrators. The thesis only focuses on information that concerns laws, regulations and instructions. The study is based on an interview with the head of the division of law at the social insurance head office and a questionnaire answered by administrators in four different counties. The purpose with the interview was to find out about the information strategy of the head office and in the questionnaire the administrators could describe their opinion of their information support. Our special interest was the information channels and how the administrators were able to absorb the essential information. The result of the research was that the administrators were quite satisfied with the information support but they had difficulties in using the information channels. According to the head office the main channel is the intranet which the administrators found difficult to search and they required a better structure. Another problem was the lack of time and to heavy burden of work. The authors mean that the Swedish social insurance office should gain a lot by invest in an intranet with a proper structure that better could support the administrators information need, this would also lead to a great saving of time.
Uppsatsnivå: D

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

3

Törnström, Sanna, and Caroline Ullman. "Samarbete mellan tre ykesroller : En komparativ undersökning av samarbetet mellan handläggare, chef och handläggare." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21268.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

4

Asplund, Therese, and Johanna Lundahl. "Asymmetrier i samtalsmötet mellan handläggare och klient." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225434.

Повний текст джерела

Анотація:

Samtalsmöten är en viktig del i människors kontakter med myndigheter. De sätt som dessa samtalsmöten sker på kan påverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall från dessa möten, på olika sätt. Studiens syfte är att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handläggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistånd för äldre och ekonomiskt bistånd samt handläggarens hantering av dessa. Genom att använda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa när det gäller handläggarnas biståndsbedömning av så väl bistånd för äldre som ekonomiskt bistånd. Resultatet visar att det är av vikt att handläggarna är medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktär. Detta, då handläggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att påverka huruvida asymmetrierna förstärks i samtalsmötet och hur det i sin tur påverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder också på att handläggarens hantering av de olika asymmetrierna som framträdde kan äventyra rättssäkerheten för klienten. Resultatet lyfter fram betydelsen av att det är handläggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som är avgörande för hur de hanteras och vad det får för effekter för klienten. Studien kan användas för vidare förståelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handläggare och klient och hur handläggarens hantering av dessa påverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

5

Mehmeti, Arlinda, and Hilda Alkhamisi. "En studie om arbetsmotivation hos handläggare på Försäkringskassan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8041.

Повний текст джерела

Анотація:

Denna studie bygger på handläggarnas arbetssituation på ett servicekontor i nordöstra Skåne. Studien avser att undersöka motivationen hos handläggarna med hänsyn till deras arbetssituation där de dagligen ställs inför tuffa situationer med många svåra beslut. Undersökningen söker svar på frågorna om hur frontlinjebyråkrati, kontroll, negativ kritik och hot kan påverka handläggarnas arbetsmotivation. Det är de anställdas bild som speglas i denna studie och det är genom deras berättelser som svaren på problemformuleringarna kommer fram. Studien har genomförts på Försäkringskassans servicekontor i en ort i nordöstra Skåne. Fem intervjuer har genomförts med fem kvinnor, alla med olika berättelser och olika anställningstider. Resultatet visar att handläggarna på servicekontoret upplever sig vara motiverade i sitt arbete, trots att de måste ta hänsyn till organisation, regelverk, försäkringstagare, kontrollen från organisationen och eventuella hot och obehagliga möten. Dessa faktorer upplevs inte ha någon större inverkan i deras arbetsmotivation. Arbetsmotivationen erhålls och behålls av intresset att träffa och hjälpa människor. Handläggarna upplever även att själva utredningen för varje ärende bidrar till deras arbetsmotivation samt upplevs rollen som myndighetsutövare som en drivfaktor i deras arbete.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

6

Henriksson, Johanna. "Försäkringskassan : - En kvalitativ studie om utsattheten som handläggare." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3076.

Повний текст джерела

Анотація:

Syftet med studien var att undersöka hur handläggare på försäkringskassan ser på den utsatthet som de själva utsätts för i sin yrkesroll i form av myndighetsutövning kontra hot. För att uppnå syftet har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag med hjälp av en hermeneutisk ansats har tolkat resultatet. Totalt genomförde jag fyra stycken intervjuer med handläggare på försäkringskassan, där syftet var att få ta del av deras egen syn på sin arbetssituation. Resultaten visar att handläggarna generellt känner sig trygga i sin roll och att myndighetsutövningen eller rädsla för hot inte är någonting som påverkar deras dagliga arbete. De säger sig ha en distans mellan arbetet och det personliga, och uppger sig inte ha några svårigheter att kombinera dessa två. De två faktorer handläggarna främst upplever som svårigheter i sin yrkesroll är att de ibland känner det svårt att leva upp till rollen som personlig handläggare när arbetsbelastningen är så hög som den är idag samtidigt som de är så starkt begränsade av de tidsregler som satts upp för varje ärende. Den andra faktorn som nämns är att det kan vara påfrestande att lämna negativa besked till klienter. För att få ytterligare förståelse för de resultat som framkom genom intervjuerna, har jag i analysen tagit hjälp av Lipsky och Johanssons teorier om gräsrotsbyråkrati, Hasenfelds människobehandlande organisationer, Foucaults maktbegrepp, samt Webers byråkratibegrepp och idealtyper för handling. De slutsatser jag tillslut drog av studien var att även om handläggarna är väl medvetna om de svåra aspekterna av sitt arbete och att de kan känna att de har en för hög arbetsbelastning och att arbetet ibland kan vara väldigt påfrestande, så verkar det inte vara någonting som påverkar deras dagliga arbete i särskilt hög grad, utan generellt så upplever jag att de har en positiv syn på sitt arbete och att de trivs bra på sina respektive arbetsplatser.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

7

Rahimi, Summi. "Förvaret : En kvalitativ intervjustudie med handläggare på Migrationsverket." Thesis, Teologiska högskolan Stockholm, Avdelningen för mänskliga rättigheter, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-82.

Повний текст джерела

Анотація:

There are five detention centers in Sweden (in swedish ”förvaret”), were asylum seekers and migrants are held in custody until the Migration Agency has completed their investigation and concluded who are allowed to remain in Sweden and who should return/sent back to their home countries. The detainees are taken into detention centers because the state and authorities are afraid that they will ”go under ground”. This study has been based on the primary empirical data provided by semi-structured interviews. These have then been analysed with a narrative methodology, and in interaction with relevant literature as secondary data. Seven staff members at the detention center in Flen have been interviewed. Erving Goffman´s theory about ”total institutions” and Michael Foucault´s theory about power and its exercise have been used as theoretical basis for the analysis. The purpose of this study is to investigate how the staff members in the detention center in Flen works, how the staff experience their duties and what opportunities there are available for the detainees. The following questions should be answered: (1) How does the staff work in the detention center and how does the interaction between the detainees and the staff look like? (2) How the detention center affects detainees health and what kind of care is available for detainees? (3) What do the staff consider of the criticisms against the detention centers? In summary, the empirical base shows that (1) the staff at the detention center (in Flen) have two different roles, first to help detainees who feel bad or are sick and also to persuade the detainees to cooperate and leave the country voluntarily. The interviewers stated that some of the detainees do not want any contact with the staff, while others are more open to it. (2) The main aim of the staff is to treat the detainees within the walls of the detention center, however, when the resources are insufficient. When more serious problems arise the detainees are offered care outside the detention center. (3) The interviewed staff members held the opinion that the criticism of the detention centers is wrong and unfair. Their conviction was that the lawmakers have decided that these detention centeras are needed and that they trust their decisions, detention centers are part of the asylum process, that the staff only trying fulfill their duties, detention centers are the result of the policy that people voted for in general elections.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

8

Issa, Meri. "Handläggare vid Migrationsverkets upplevelser av arbetssituationen under hösten 2015." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25888.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

9

Davidian, Emin. "Medkänsletillfredställelse, utbrändhet och sekundär traumatisk stress hos handläggare på socialtjänsten." Thesis, Högskolan Dalarna, Psykologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6292.

Повний текст джерела

Анотація:

Syftet med denna studie var att främst undersöka om det finns ett negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet hos handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barn och ungdomar. Ett ytterligare syfte var att se om deltagarna uppvisade höga nivåer av sekundär traumatisk stress. Totalt deltog 37 handläggare från socialtjänstens barn och ungdoms grupper i en av Sveriges större städer. Mätinstrumentet som användes för studien var frågeformuläret ProQOL version 5. Resultatet från Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient visade att det fanns ett signifikant måttligt negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet. Vilket innebär att högre nivåer av medkänsletillfredställelse är associerat med lägre nivåer av utbrändhet. I linje med tidigare forskning dras slutsatsen att medkänsletillfredställelse kan hjälpa till att motverka utbrändhet. Deltagarna i studien rapporterade även låga nivåer av sekundär traumatisk stress. Detta var förvånande eftersom tidigare forskning rapporterar det motsatta.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

10

Ståhl, Linett. "LSS - ”Luddig, suddig och svår” En kvalitativstudie om LSS handläggare." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2325.

Повний текст джерела

Анотація:

En individ med funktionsnedsättning ställs varje dag inför en rad olika svårigheter i vårt samhälle och de är ständigt i behov av att samhället finns till hjälps för dem. Varje individ är olika och behöver därför olika hjälp för att klara sin vardag.

Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till så att individer med vissa funktionsnedsättningar får rätt insatser så att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag är LSS handläggare. Deras arbete är mycket betydelsefullt för individerna som är i behov av denna lag. Deras arbete består av en rad olika uppdrag, de ska följa lagens smala ramar samt individens behov men också följa kommunens tillgångar. Denna lag är en rättighetslag som innebär att individen har rätt till vissa insatser. I denna uppsats tittar jag närmar på hur en LSS handläggares arbetssituation ser ut, vilka problem och bekymmer kan de stötta på samt vad de egentligen anser om lagen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod. Detta för jag vill få en förståelse för hur LSS handläggare upplever sin arbetssituation och se erfarenheterna som den enskilda personen bär med sig. Jag har intervjuat sju LSS handläggare från fem olika kommuner.

För att förstå handläggarnas situation har jag tagit hjälp av tre olika sociologer, Ralph Lintons Rollteori, Max Webers teori om byråkrati samt idealtyper, C Wright Mills tolkning av koncepten problem och bekymmer.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

11

Spindel, Ann-Christine. "LSS-handläggares reflektioner omkring begrepp vilka kan relateras till hälsoarbete." Thesis, University West, Department of Studies of Work, Economics and Health, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-432.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

12

Petersson, Josefin, and Marie Nyström. "Familjehemsvård - En studie om kontakten mellan familjehem och handläggare på socialtjänsten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24666.

Повний текст джерела

Анотація:

The aim of this study was to understand the contact between foster homes and social workers, by doing a comparison of the social workers and the foster homes experiences of the cooperation that is between them. We started from three main questions to get an answer to our aim, how the foster homes and the social workers experience the organization of the foster care in the Social Service as an impact of the cooperation, what does the foster homes and the social workers experience as a important fact of a successful placement and finally, how does the foster homes and the social workers experience the supporting and controlling contact that is between them. To get our results we based our study on interviews whit four foster homes and whit four social workers. The analysis was based on one theoretical perspective, Skaus (2007) analytical approach for power and help. As a conclusion we have found out, that the organization of the Social Service has significance for the contact between social workers and foster homes. The social workers and the foster homes have different opinions of how the Social Service should be organized, so that the contact should be as good as possible. The social workers saw the ground work as an important fact for the placement to be successful. Both social workers and foster homes saw the confidence between them, as an important fact for the placement to be successful. All four foster homes and two of the social workers saw the controlling part of the contact as a good and necessary thing. The other two of the social workers saw the controlling part as a complicated assignment. The social workers saw the controlling part as an inadequate thing in the foster care today. Both foster homes and social workers experience that the supporting contact between them are working well.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

13

Mäläskä, Sanna. "Arbetsgivares ansvar för utmattade: Försäkringskassans handläggare beskriver sina upplevelser av rehabiliteringsprocessen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105413.

Повний текст джерела

Анотація:

Forskning visar att samverkan mellan rehabiliteringsaktörer ger bäst effekt om arbetsgivaren deltar. Kontakten med arbetsplatsen är avgörande i de fall där sjukskrivna ska rehabiliteras till sitt tidigare arbete. Det finns ett behov av att veta mer om hur handläggarna på försäkringskassan beskriver arbetsgivarens roll i detta när det handlar om anställda som drabbats av utmattningssyndrom. I denna studie intervjuades handläggare på försäkringskassan för att undersöka hur de beskriver arbetsgivarnas stöd, vilja till arbetsanpassning/omplacering samt hur de beskriver att återfallsrisken i sjukdomen kan påverka arbetsgivarnas vilja att delta i rehabiliteringsprocessen. Fyra semistrukturerade intervjuer gjordes och analyserades med tematisk analys, där ansatsen var abduktiv. För att knyta an till teori så användes Readiness for return-to-work model (Franche & Krause, 2002). Resultaten redovisas i kategorier och teman, där påverkansfaktorer för stöd, arbetsanpassning och återfallsrisk presenteras. Resultatet visade att handläggarna beskrev att arbetsgivarnas stöd varierar. Ett flertal faktorer påverkar hur stort stödet blir. Det handlar om typ av arbetsgivare, hur mycket arbetsgivaren vill ha tillbaka den anställde, hur kontakten med chefen är, hur stor kunskapen är om diagnosen på arbetsplatsen, hur mycket rehab-information den anställde har fått samt om det finns en företagshälsovård. Arbetsgivarnas vilja till arbetsanpassning beskrevs påverkas av företagets/organisationens resurser, typ av tjänst, bristfälliga överenskommelser, individfaktorer, hur lagen tolkas, facklig anslutning och hur tidigt rehabiliteringsprocessen kommer igång. Vidare visade studien att det var oklart om återfallsrisken påverkar arbetsgivarens vilja att delta i rehabiliteringsprocessen, att kunskapen och förståelsen för diagnosen varierar samt att behandlingen beskrevs vara för kort.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

14

Meuller, Karin. "Stödja eller kontrollera : Om ambivalensen i yrkesrollen för handläggare inom Försäkringskassan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10199.

Повний текст джерела

Анотація:

Denna uppsats handlar om att undersöka hur ett antal handläggare på Försäkringskassan upplever sin yrkesroll och arbetssituation. Mitt undersökningsfokus ligger på eventuella motstridigheter i yrkesrollen och hur de hanterar dessa. Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom intervjuer där en semistrukturerad intervjuguide använts. Mina teoretiska utgångspunkter är Giddens teori om behovet av tillit i det moderna samhället och Webers byråkratiteori. Dessutom inbegrips Halloch Lundquists teorier och tankar om vad som kännetecknar arbetet i offentlig förvaltning, både Hall och Lundquist är inspirerade av Webers teorier. Mitt resultat visar att handläggare inom Försäkringskassan upplever en ambivalens, dels i sin yrkesroll men också i själva beslutsfattandet. För att hantera denna ambivalens söker de stöd i lagar och regler, i tidigare beslut men också hos sina kollegor. Det visar sig också att längre erfarenhet ger ett visst skydd, ger mer distans, till ambivalensen i yrkesroll och beslutsfattande.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

15

Johansson, Annica. "Handläggarnas organisationskultur på Migrationsverket." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1301.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

16

Söderroos, Angelica, and Linda Josfalk. "Arbetslivsinriktad rehabilitering : En studie av regelverket och några handläggare och deltagares upplevelser." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-1633.

Повний текст джерела

Анотація:

Denna uppsats har kommit till under våren 2008 med anledning av vårt intresse om hur Rehabiliteringssamverkan upplevs både av handläggare vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt deltagare vid denna samverkansform. Vårt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gällande Arbetslivsinriktad rehabilitering och därefter gjort kvalitativa intervjuer med några deltagare och handläggare vid denna samverkan med ett sociologiskt perspektiv på samspel. Vårt resultat visar att Rehabiliteringssamverkan handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och används för att nå ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna får nå resultat i den takt de förmår. Samverkan mellan myndigheterna är betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

17

Lindgren, Mia, and Linda Wreibo. "Ger Lss handläggare barn med funktionsnedsättning rätt att vara delaktiga i beslutsprocessen?" Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6591.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

18

Poijo, Fanny, and Alexsandra Åkesson. "I valet och kvalet : En kvalitativ studie om handläggare på Migrationsverkets asylprövningsenheter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49673.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

19

Abdul, Hamid Nahed. "Lean-koncept i praktiken : En studie om implementeringen av Lean-koncept i en statlig organisation." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38141.

Повний текст джерела

Анотація:

Denna uppsats handlar om implementering av Lean-konceptet i praktiken. Syftet är att utreda vilka faktorer som kan påverka personal inom en organisation, att trots vetskap, inte implementera ett koncept i praktiken. Här har studien valt att se närmare på Migrationsverket, som är en statlig organisation som har infört ett Lean-koncept. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med handläggare vid en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Sammanfattningsvis, trots införandet av Lean koncept i receptionen på den svenska Migrationsverket, är det svårt för tjänstemän att använda det på grund av olika faktorer såsom: stress, utmaningen att arbeta smidigare, hög arbetsbelastning, hög grad av administrativt arbete.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

20

Ericson, Jonas, and Henrik Silfvenius. "En långsam process : En inblick i hur Arbetsförmedligens arbete med gruppen utrikesfödd och arbetslös ser ut." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-92812.

Повний текст джерела

Анотація:

De senaste årtiondet har invandringen till Sverige ökat kraftigt vilket ger instanser som arbetar med denna grupp större ansvar och med detta ansvar kommer också högre krav. Då arbetslösheten för utrikesfödda är högre än hos den inrikesfödda delen av befolkningen så vill vi se hur arbetsförmedlingen jobbar med denna stora och viktiga grupp och om det finns skillnader i arbetssättet kontra hur man arbetar med inrikesfödda. Vi har intervjuat personer med erfarenhet av gruppen utrikesfödda på två AMS kontor i två större norrländska städer och sett hur arbetet på dessa arbetsplatser ser ut med den här gruppen. Mer specifikt hur det dagliga arbetet ser ut, vilka vanliga problem finns det och vilka dilemman utsätts handläggarna för. Våra resultat visar att arbetssättet visst skiljer sig åt då människor som kommer till Sverige många gånger har mer grundläggande behov än någon som bott här hela sitt liv och att det vid flertalet tillfällen inte ens handlar om jobb i ett första möte med en handläggare, utan snarare om att få en fungerande och duglig vardag. Vi konstaterar att integreringen är och har under en längre tid varit en oerhört långsam process som stått på tomgång de senaste åren. Vad som behöver göras är svårt att sätta fingret på då allt från resurser till högre prioritering bör ses över men att personer som kommer till Sverige i hopp om en nystart blir inkastad i ett system med årslånga köer för att få komma ut på den svenska arbetsmarknaden gynnar ingen.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

21

Eriksson, Linda. "Funktionsnedsattas tillgång till LSS : Vad kan påverka behovsbedömningen enligt handläggare vid en stadsdelsförvaltning." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4204.

Повний текст джерела

Анотація:

I studien har handläggare från en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och där samtliga handläggare vid intervjutillfället arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjälp av handläggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjälp av att intervjua åtta handläggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handläggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handläggare. Resultatet av studien visade att de påverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handläggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv på arbetsplatsen. Omorganisation, personalomsättning, enhetschefens perspektiv på sociala situationer, funktionsnedsättningar och ekonomin var områden som inte bara påverkade beslutet utan gjorde handläggare mer eller mindre stressade. Resultatet visade också att bemötande från klienten, dess anhöriga/ombud hade olika påverkan på handläggarna, men även klientens inställning till insatserna hade betydelse. Hur ärendet presenterades på ärendedragningen upplevdes också påverka bedömningen för behovet. På vilket sätt beslutet påverkats har enligt handläggarnas upplevelse visat sig skilja i antalet timmar vid omfattade insatser och vid mindre omfattande insatser har skillnaden kunnat vara bifall eller avslag, om beslutet påverkats alls det vill säga. Handläggarna upplever att klienterna får rätt insats, om inte direkt, så småningom. Resultatet är i enlighet med Michael Lipskys (2010) teori om att det är gräsrotsbyråkraterna som utformar sina egna policys. Handläggarna är fria i det dagliga rutinarbetet men inte fria när det kommer till lagstiftning och värdegrunder. I slutändan ska beslutet tillfredsställa klienten, dess anhöriga men även passa in i de tjänster och resurser som socialtjänsten förfogar över. Beslutet ska bygga på en individuell bedömning av klientens behov men i praktiken påverkar andra omständigheter behovsbedömningen.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

22

Eriksson, Helena, and Johanna Edén. "Upplevelser av krav och kontroll i arbetslivet : En enkätundersökning bland handläggare på Arbetsförmedlingen." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34120.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

23

Gustafsson, Tova, and Maya Nyberg. "Konstruktioner av ett yttersta skyddsnät : En diskursanalytisk intervjustudie med handläggare på ekonomiskt bistånd." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443861.

Повний текст джерела

Анотація:

Syftet med denna studie har varit att undersöka den diskursiva konstruktionen av ekonomiskt bistånd som yttersta skyddsnät inom ramen för handläggning och bedömning. För att besvara syftet har gruppintervjuer med handläggare på ekonomiskt bistånd genomförts. Vid intervjuerna har tre vinjetter presenterats som handläggarna fått möjlighet att diskutera. I uppsatsen används Laclau och Mouffes diskursteori som teori och analysmetod. Vår studie visar på konstruktioner av ekonomiskt bistånd som det yttersta skyddsnätet i form av tre diskurser; diskursen om ett yttersta skyddsnät då alla andra möjligheter är uttömda, diskursen om ett yttersta skyddsnät mot någonting samt diskursen om ett yttersta skyddsnät när andra välfärdssystem brister. Vi har identifierat den första diskursen, med betoning på klientens skyldigheter och egna ansvar, som hegemonisk. I den andra diskursen betonas klientens rättigheter och hjälpbehov samt handläggarnas ansvar för den enskilde. I den tredje diskursen ligger fokus på kommunens yttersta ansvar för sina invånare när andra välfärdssystem brister. Det finns en motstridighet mellan diskurserna, vilket får konsekvenser för biståndshandläggarna i form av ett komplicerat arbete. Studien visar på variation mellan kommunerna i de diskursiva konstruktionerna, frågan om att stå till arbetsmarknadens förfogande, förmildrande omständigheter samt innebörden av nöd & kris. Variationerna leder till en osäkerhet för den biståndssökande avseende utfallet på ansökan om ekonomiskt bistånd. Vår studie visar på potentiella brister i välfärdssystemet och i organiseringen av ekonomiskt bistånd. Vi anser därför att ekonomiskt bistånd kan behöva reformeras i grunden.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

24

Ivarsson, Sofie, and Diana Sager. "Grundläggande behov utifrån LSS-handläggares perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25989.

Повний текст джерела

Анотація:

Studiens syfte var att undersöka hur LSS-handläggare definierar och operationaliserar begreppet grundläggande behov, som återfinns i 9a § LSS. Detta ämne valdes med grund i att lagtexten inte erbjuder någon tydligare förklaring av vad de grundläggande behoven innebär, samtidigt som det i den tidigare forskningen finns ett flertal olika perspektiv på hur de kan definieras. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Målgruppen som undersökts har bestått av LSS-handläggare, främst baserat på att de stöter på begreppet i sitt vardagliga arbete. Detta arbete har utmynnat i ett flertal olika resultat, varav det bland annat framkom att det saknas en tydlig definition av de grundläggande behoven, samtidigt som de flesta informanter hade en liknande upplevelse av vad behoven innebar. Trots detta fanns det skilda meningar gällande vissa av de grundläggande behoven, bland annat det grundläggande behovet andning och detta med grund i att det nyligen tillkommit i lagtexten. Något annat som uppdagats i intervjuerna var att delegationen att fatta beslut kring personlig assistans skiljer sig mellan kommuner, vilket innebär att det inte alltid är handläggaren själv som fattar beslut utan att beslutsfattare även kan vara nämnden eller utskottet i kommunen. Sammanfattningsvis har det i denna studie framkommit flera aspekter som berör beslutsfattande gällande personlig assistans, varav en aspekt innebär att skillnaderna i LSS-handläggarnas operationaliseringar av de grundläggande behoven har en inverkan i det fattade beslutet.
The aim of this study is to explore how LSS officers define and operationalize the term ”basic needs,” which occurs in 9a § LSS (Law regulating Support and Service to Persons with Certain Functional Disabilities). The subject matter was selected against the background of the term not being explicitly defined in the aforementioned legal text, while there are a number of perspectives on possible definitions available in previous scholarly work. In order to answer the research questions of this study a qualitative method was applied in the form of semistructured interviews. The target group investigated was LSS officers as they routinely deal with the term in their daily work. A number of results were achieved through this, among them that a discrete definition of the term ”basic needs” is lacking, although most informants have a similar understanding of what the term encompasses. Despite this, a number of differences of opinion regarding some of the basic needs were noted, such as the basic need respiration that only recently was added to the legal text. Another matter brought to view by the interviews was the fact that the commissioning of decision-making in matters regarding personal assistance differs from one municipality to another, which means that in some cases the LSS officers are not the sole decision-makers but may require further authorization from the social board or committee of the municipality. In summary, several aspects regarding decision-making on personal assistance have emerged in this study, one of which includes that the differences between the LSS officers operationalizations of the term “basic needs” has an impact of the assessment.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

25

Koch, Marcus. "Tjänstemän i gränslandet : En studie av hur handläggare på arbetslöshetskassor ser på sin tjänstemannaroll." Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-195212.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

26

Andersson, Oscar, and Caroline Kettunen. "Hot mot handläggare på Försäkringskassan : En kvalitativ studie om Försäkringskassan i Borås och Värnamo." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23173.

Повний текст джерела

Анотація:

Syftet med denna studie är att förstå hur handläggarna på Försäkringskassan upplever sin arbetssituation. Undersöka varför hot riktade mot handläggarna på Försäkringskassan förekommer. Förstå vilka konsekvenser hot riktade mot handläggare på Försäkringskassan har på myndighetens verksamhet. Samt ta reda på hur Försäkringskassan hanterar hoten som uppkommer. Vi kommer undersöka Försäkringskassan i två olika städer för att se om hanteringen av hoten skiljer sig åt. Studiens teoretiska utgångspunkter är den byråkratiska organisationsformen, teori om närbyråkraten och Lipskys teori om gräsrotsbyråkratier samt Robert D. Putnams teori om medborgaranda. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat och analys belyser handläggarnas arbetssituation, förekomsten av hot, konsekvenser för verksamheten och hanteringen av hot. Slutsatsen för studien är att handläggarna på Försäkringskassan befinner sig i en klämd sits, får ta emot hot från medborgare på grund av sin tjänstemannaroll, Försäkringskassan påverkas negativt av hoten samt att sammanhållning på kontoret är ett sätt att hantera hoten.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

27

Arvidsson, Felicia, and Lisa Nilsson. "Att bo och arbeta som handläggare i en liten kommun : En kvalitativ studie om den geografiska och sociala närheten till klienten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45119.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

28

Sjögren, Moa. "Jämställd ledsagning? : En studie om kvinnors och mäns tillgång till ledsagning i Kalmar län." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48577.

Повний текст джерела

Анотація:

Författare: Moa Sjögren Titel: Jämställd ledsagning? En studie om kvinnors och mäns tillgång till ledsagning i Kalmar län Sweden has come a long way when it comes to equality between men and women, but there are still some areas that need improvement. In a study made in 2012 the statistics showed that more men, with autism, conditions resembling autism and developmental disabilities, use the escortservice according to LSS (The Law of support and service for disabled persons). The purpose of this study is to investigate how an information meeting, between the LSS-administrator and the individual who seek support, is executed. And what information is given to individuals with autism, conditions resembling autism and developmental disabilities. The method used for this study is semistructural interviews with eight LSS-administrators in six municipalities in Kalmar County in Sweden. In the analysis of the result, Yvonne Hirdman’s theory of gender and Charles R Bantz theory of organizations as socially constructed among others, was being used. The results showed no difference in the execution of the information meetings or the information that was provided to men and women with autism, conditions resembling autism and developmental disabilities. The inequality was not something the LSS-administrators had reflected over or discussed. The only difference shown was between the municipalities guidelines when it came to interpreting the law (LSS). After analyzing the result of the study with the chosen theories a possible explanation, for the statistics shown in the previous study that was made in 2012, was presented. The results and analyze showed that the LSS- administrators could have different perceptions about men and women, and therefore gave men and women different information.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

29

Al-Sumaidaee, Ali, and Daniel Bergkvist. "LSS-handläggaren och funktionsnedsatta barn- och vårdnadshavare : En kvalitativ studie om hur LSS-handläggare inom sex svenska kommuner förstår och hanterarsitt handlingsutrymme i relation till funktionsnedsatta barn-och vårdnadshavares behov." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76263.

Повний текст джерела

Анотація:

The purpose of this study was to better understand howLSS-officials within several swedish municipalities understand and handles their discretion in regard to children and guardians who has a certain form of physical or mental disability. If or how those LSS-officials shape the services they are responsible for to help the families as a whole with their parental abilities. We will try to illustrate how the LSS-officials reflects upon the guardians ability to care for their children and how they assess the services they are able to provide in relation to those children and guardians needs. We have used qualitative method and semi-structured interviews in the study. To help analyze our material we have used Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucracy as well as Roine Johansson’s criticism and attempt to refine the theory. Our results showed us that the LSS-officials we interviewed have varying discretion in their work with children and guardians with disabilities due to the swedish law that supports services for disability. Moreover we found that the LSS-officialshad trouble understanding how some available services could function in regards to different forms of disability. We also found that they sought different services such as parental guidance for the parents in their homes to improve the work with the children and guardians.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

30

Bertilsson, Olle. "Demokratins väktare? : En kvalitativ studie av hur personliga handläggare på Försäkringskassan upplever och hanterar målkonflikter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12249.

Повний текст джерела

Анотація:

The purpose of this essay is to examine how administrative officers at the Swedish social insurance agency experience and deal with the goal conflicts they may experience. Furthermore, the purpose is to gain a greater understanding on how they perceive their role in the implementation process, and their position as the link between the citizens and the state. Two potential conflicts are examined; between quantitative goals and performance measures and those more qualitative and hard to measure; between economic values such as cost efficiency and productivity and democratic values such as the rule of law. The other conflict examined is that between implementing and following the laws set forth, take into account the individual needs and interests of the citizen. The theoretical framework consists of Lundquist’s theory on public officers as the guardians of democracy, which means that they should not only implement laws and rules according to political intentions, but also make sure that the democratic values and principles are followed in the relationship between state and citizen. Michael Lipsky’s theory on street-level bureaucrats is also used in the analysis. The study concludes that in the first conflict, they exercise some amount of discretion in prioritizing between the quantitative and qualitative goals, and see a synthesis between quality and quantity. In the other conflict, their discretion is significantly smaller, which makes it difficult to at the same time implement laws and take into account the sometimes unique and complex individual needs they encounter. Thus, their function in this respect is mainly to implement, as the role of the guardian in this conflict is hampered, while it is more applicable in the first one.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

31

Hed, Sandra, and Sofia Karlsson. "Barnperspektiv : En kvalitativ studie om hur handläggare i två kommuner beaktar barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13383.

Повний текст джерела

Анотація:

The purpose of this study was to examine social workers working process in social assistance with focus on the child´s perspective. We were interested in learning about the existence of variations in approach and attitude between two municipalities. Question to be answered about what methods and approaches used by social workers to include the child´s perspective in the process of social assistance. Another question to be answered about what the manner in which social workers took into account the child´s perspective when the families apply for social assistance in relation to the operations and requirement. To fulfill the purpose, qualitative methods were used. Interviews were conducted with six social workers, three social workers in each municipality. The results of the interviews were analyses based on research and knowledge reviews and based on theory of street level bureaucracy. The study´s results show variations between the two municipalities in the social workers account of the child´s perspective in social assistance. The results also show that there was no established method or model in municipalities that made it clear to examiners how the child´s perspective should be taken into account in work with families. Instead the social workers of laws, policies, local conditions and the officers´ own discretion assumed how to best take in to account the child´s perspective in the work. When families applied for social assistance, social workers always tried to consider the child´s perspective. Families with children had the opportunity to be granted extra efforts that benefited children and the requirements were not as strict for families with children, as for other individuals without children who applied for social assistance.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

32

Erlingson, Tobias. "Förändring inom socialt arbete. : En studie av upplevelser av förändring bland handläggare inom ekonomiskt bistånd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60062.

Повний текст джерела

Анотація:

The aim of this study was to create a bigger understanding for what it means when a profession change and how the workers perceive the changes themselves. All the empirical underpinning of work results and analysis parts has been obtained through interviews of social workers that are working with economical aid in various municipalities across Sweden. Creating a greater understanding of how they themselves have felt that their role and their work environment has changed compared from what it used to be earlier in their careers. This study was based on the two following questions:• Do social workers in social assistance experience that a change in their work has ocurred, if they have how would they describe the changes?• Does the interviewed experience an uncertainty in their field, and if they do what are the consequences of this this uncertainty?The study primarily shows that there has been a big change in economic assistance and that the people involved have both similar and completely unique experiences about what this change has meant for their work. According to the interviewed there exists a restlessness in their field, however the concern appears to affect different groups differently depending on how experienced the person in question is. Those with more experience seems to be most concerned about how their group is perceived, and what needs to be done in the future. While the more inexperienced group seems most concerned about the lack of resources and inadequate support.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

33

Ageman, Lisa. "”Ett möte mellan administration och mellanmänsklig makt” : En intervjustudie med LSS-handläggare i Stockholm stad." Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-144329.

Повний текст джерела

Анотація:

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma LSS-handläggare analysera om det förekommer policykrockar/policykonflikter i deras arbete samt att utifrån en tolkning av deras berättelse analysera hur deras handlingsutrymme ser ut och om det kan antas ha förändrats utifrån den ekonomiska åtstramningen som präglar insatserna inom LSS. Studiens två frågeställningar är följande: Förekommer det några yttre policykonflikter, det vill säga, en diskrepans mellan intention och utfall i LSS-handläggarnas arbete samt förekommer det några inre konflikter hos handläggarna? Och: Hur ser LSS-handläggarnas handlingsutrymme ut och har det förändrats på grund av den ekonomiska åtstramningen? Studien har utgått från Michael Lipskys teori om street level bureaucracy som under uppsatsens gång utvecklats genom senare studier. Den insamlade datan har sedan, med hjälp en abduktiv tematisk dataanalys, analyserats utifrån de två valda teoretiska begreppen: policykonflikter samt handlingsutrymme. Resultatet visade att handläggarnas handlingsutrymme ser olika ut utifrån vilken stadsdelsförvaltning de jobbar inom och påverkas av vilken ekonomi som råder. Rättsläget förändras kontinuerligt vilket kan leda till att inre policykonflikter inom handläggarna uppstår, i form av att deras egna åsikter och värderingar skiljer sig från vad de har för resurser att besluta om men även yttre konflikter där de behöver använda fler typer av dokument för att kunna förstå intentionen bakom en riktlinje. Resultatet visar även på att arbetsbördan för LSS-handläggare ökar, i form av arbetsuppgifter där det kan handla om att bemöta personliga ombud till rent administrativa uppgifter som växer i antal.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

34

Jönsson, Maria, and Jenny Raving. "Samarbete eller fasad? : En kvalitativ studie om samarbete kring personer med dubbeldiagnoser mellan kommunens handläggare." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70161.

Повний текст джерела

Анотація:

The aim of the study was to investigate how social service administrators collaborate around persons that has dual diagnosis. In this study, we refer to people with mental disabilities along with addiction problems. We have used a qualitative method and collected our material using semi-structured interviews. The theoretical framework we have used to interpret the degree of collaboration is Ann Boklund's model of collaboration. We also proceed from Ervin Goffman's dramaturgical perspective to interpret parts of the material. The material is divided into two main categories: collaboration between social service administrators and the prerequisites for collaboration. The result shows that the collaborative process can vary and is linked together to how the administrators communicate, were they are geographically placed, and how well they know each other. The result also shows that there is a lack of guidelines and a common approach to collaboration issues. The obstacles to collaboration that was raised by the interviewees were the confidentiality, delegation succession and problems that may arise when the chemistry between the administrators doesn’t work. The conclusion in our study is that the administrators see there is a need for collaboration and a comprehensive view when it comes to persons with dual diagnosis, but also that there is lack of guidelines to direct collaboration. When guidelines are lacking, it’s up to each administrator to decide when and if a collaboration is needed.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

35

Warnicke, Kim. "Glömskans moln : En kvalitativ studie om hur bilder kan användas som komplement till tal och skrift vid kognitiv svikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61865.

Повний текст джерела

Анотація:

Denna studie innefattar tre utredande biståndshandläggares upplevelser av att använda sig av en metod som framtagits av forskningsinstitutet Nestor. Syftet med studien är att undersöka om bilder som kommunikationsverktyg kan tänkas hjälpa biståndshandläggare i kommunikationen med personer som lider av kognitiv svikt. Den metod som beprövas är specifikt framtagen för personer som lider av kognitiv svikt. Metoden kallas för samtal med bilder och är en låda med en grå bakgrundsmatta där utredaren lägger upp en bild i taget som utredaren och den enskilde samtalar om. Att arbeta med bilder inom kommunikation har visat sig vara positivt enligt tidigare studier. Detta är en kvalitativ studie med innehållsanalys som analysmetod. I den här undersökningen framkommer det att bilder som hjälpmedel är en positiv metod för personer som är i ett tidigt skede i sin kognitiva svikt enligt undersökspersonerna. Slutsatsen är att metoden är behjälplig för vissa personer med kognitiv svikt men att utförandet av boxen behöver utvecklas för att biståndshandläggarna skulle finna det möjligt att använda sig av metoden oftare.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

36

Olsson, Camilla, and Diana Lagesson. "Upplevelser av samverkan kring arbetsåtergång för kvinnor med psykisk ohälsa : - en intervjustudie med handläggare på Försäkringskassan." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25717.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

37

Nilsson, Pia. "Anhörigas delaktighet : En intervjuundersökning med anhöriga till vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning och handläggare inom socialpsykiatrin." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7829.

Повний текст джерела

Анотація:

Syftet med den här studien var att analysera anhörigas delaktighet och inflytande i samband med utredning, planering och genomförande av insatser av socialtjänsten till närstående vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning. Materialet som ligger till grund för studiens resultat var 17 semistrukturerade intervjuer med anhöriga till vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning och handläggare inom socialtjänsten. Resultatet visade att delaktighet är ett viktigt anhörigstöd där följande teman uppgavs vara viktiga och positiva för anhöriga; ge och få information och kunskap, vara till nytta, visa omtanke och värna relationen. Följande teman upplevdes som svårigheter av anhöriga; veta saker man inte vill veta, bli lämnad med ansvaret, inte få information/ missbrukad information, svårigheter i relationen med den närstående, tiden har betydelse och sekretess. Följande teman var viktiga och positiva för handläggarna; ge och få information och kunskap, vara till nytta och visa omtanke. Hinder och svårigheter med anhörigas delaktighet ur ett handläggarperspektiv var; sekretess, ”jobbiga” anhöriga, balansgång, gränsen mellan delaktighet och anhörigstöd, felaktig information, tidsbrist, organisationen och arbetsplatskulturen. Gemensamma teman för anhöriga och handläggare var; information och kunskap, vara till nytta, visa omtanke och sekretess. Sambanden mellan alla ovanstående teman gav slutsatsen att det som sker i ett praktiskt samarbete mellan anhöriga, närstående och handläggare vid anhörigas delaktighet i handläggningsprocessen påverkas av det som är viktigt och positivt och det som hindrar och skapar svårigheter, men det påverkas även av i vilken fas anhöriga befinner sig och hur relationen mellan anhöriga, närstående och handläggare ser ut och utvecklas.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

38

Stensland, Nathalie, and Emma Hjelting. "DIGITAL ANSÖKAN – ETT HJÄLPMEDEL FÖR DET SOCIALA ARBETET? : Upplevelser och åsikter från handläggare inom ekonomiskt bistånd." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49255.

Повний текст джерела

Анотація:

Sverige har en vision om att digitalisera samtliga delar av den offentliga sektorn, med målet att uppnå en god hälsa och välfärd för hela befolkningen. De verksamheter som allt mer blir föremål för digitalisering är bland annat verksamheter som handlägger ärenden om ekonomiskt bistånd. Syftet med denna undersökning är att försöka få svar på hur digitaliseringen av ansökan om ekonomiskt bistånd påverkar det sociala arbetet och klienterna. För att få svar på detta har vi skickat webbenkäter till 15 olika verksamheter för ekonomiskt bistånd i Sverige. Resultatet visar att handläggarna övervägande ser positivt på den digitala utvecklingen där de menar att handläggningen blivit enklare och mer effektiv. Det framkommer även att handläggarna blivit tilldelade fler klienter än tidigare där tiden med varje enskild klient har minskat. En begränsning som är framträdande gällande digitaliseringen av ansökan är att enskilda som inte har tillgång till de digitala verktyg som krävs blir hänvisade att ansöka via pappersansökan. Våra resultat visar att digitaliseringen kan bidra till ett mer effektivt och för klienterna mer lättillgängligt socialt arbete men som behöver utvecklas för att kunna inkludera alla medborgare i det svenska samhället.
Sweden has a vision of digitizing all domains of the public sector, with a goal of achieving good health and welfare for the entire population. The organizations that are increasingly becoming the subject of digitalization are, among other things, those that deal with financial aid matters. The purpose of this study is to investigate how the digitalization of the application for financial aid affects the social work and its clients. To answer this, we have sent out web surveys to 15 financial aid organizations in Sweden. The results show that the social workers for the most part are positive concerning the digitalization since the application process has become easier and more efficient. The social workers express that they have been assigned more clients than before and that they have gotten less time with each individual client. One prominent limitation regarding the digitalization of the application is when individuals who do not possess the digital tools required to apply have to apply via paper application. Our results show that digitalization can contribute to social work being more efficient and easily accessible for clients. Thus, for it to be accessible for the whole Swedish population more development needs to be done.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

39

Conradsson, Pernilla, and Emma Enström. "Män som utsätts för fysiskt våld i nära relationer : En kvalitativ studie om bemötandet och hanterandet av organisationer av män som utsätts för fysiskt våld i nära relationer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29038.

Повний текст джерела

Анотація:

The purpose of this study is too find out how organizations in different regions of Sweden face and handle the problem of men being physically abused in there close relationship. The ambition is to highlight and bring attention towards the phenomenon of men being physically abused in there close relationship. Initially the police office in Halmstad was contacted to see the gravity of the situation in Halmstad 2013. Thereafter were different organization administrators, in different regions of Sweden, which were considered relevant for this study, contacted to conduct interviews. A method of strategy was chosen regarding the administrators, they were chosen because of their relevance for this study and because of their accessibility. Further on are relevant theories used to analyze the empirical data that has been collected. Out of consideration for confidentiality will the interviewees in this study be anonymous. The result can be described by how the different organizations respond to and manage the problems regarding male victims of domestic violence. The administrators described that men living with this social problem may develop feelings of shame, when society's ideal image of men is that men should be successful and also independent and thereby not in need of help. This problem may be perceived as something abnormal in the community as the most attention focus at the inverse problem, men's violence against women. Studies show that the both sexes are equally of risk for exposure to domestic violence but that women are more likely to be victimized than men. This can be understood by the number of women versus men centers established in Sweden. It clearly shows that men account for the majority of the violent acts but it is also important to remember that men also can be the subjects of it, for example in same-sex relationships. It´s described that men more often are subjects of psychological abuse rather than physical, and they also describe a higher miss-trust in front of the judicial system, comparatively with women.
Syftet med denna studie är att ta reda på hur organisationer i olika regioner i Sverige bemöter och hanterar män som söker hjälp för en utsatthet av fysiskt våld i nära relation. Med ambitionen att lyfta och synliggöra problematiken kring män som utsätts för fysiskt våld i nära relation. Inledningsvis kontaktades Polismyndigheten i Halmstad för att få en bild av problematikens storlek i Halmstad år 2013. Därefter intervjuades handläggare på organisationer, från olika regioner i Sverige, som ansågs relevanta för studien. I denna studie har ett målinriktat urval gjorts gällande valet av handläggare med anledning att vi valde de som ansågs relevanta för studien och fanns tillgängliga för oss. Vidare används relevanta teorier för att analysera empirin som samlats in. Av hänsyn till sekretess kommer de intervjuade i uppsatsen att vara anonyma. Resultatet kan beskrivas som hur de olika organisationerna beskriver sitt bemötande och hanterande gällande män som utsätts för våld i nära relation. Handläggarna beskrev att män som lever med denna sociala problematik kan utveckla känslor som skam, då samhällets idealbild av män är att män ska vara framgångsrika samt självständiga och därmed inte behöva söka hjälp. Problematiken kan uppfattas som något avvikande i samhället eftersom den omvända problematiken uppmärksammas betydligt oftare, det vill säga mäns våld mot kvinnor. Undersökningar visar att bägge könen löper lika stor risk att utsättas för våld i nära relation men att det är större sannolikhet att kvinnor faller som offer än män. Detta kan förstås utifrån antalet kvinno- kontra mansjourer som är etablerade i Sverige. Det beskrivs att män oftare utsätts för psykiskt våld än fysiskt, samt att de har lägre tillit inför rättsväsendet, jämförelsevis med kvinnor.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

40

Aljicevic, Amil, and Hinda Mohamud. "Samtal på Migrationsverket." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32386.

Повний текст джерела

Анотація:

Denna studie handlar om samtal som utförs på Migrationsverket med de asylsökande. Vi har valt att ta upp strukturen på dessa samtal, handläggarnas upplevelser samt vilka svårigheter man stöter på i dessa samtal och vilka kompetenser och styrkor informanterna menar att man behöver som handläggare. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där vi utförde åtta intervjuer med handläggare på Migrationsverket. De teorier vi har valt att analysera vårt empiriska material utifrån är Egans (2010) samtalsmodell, Lipskys (2010) närbyråkratsteori samt Hägg och Kuoppas (2007) modell för professionella samtal. Resultatet av intervjuerna visar att handläggarna på Migrationsverket sysslar med utredandesamtal där samtalen innehåller mycket information. Vi kallar detta kartläggande samtal. Dessa samtal upplevs ofta som känsliga och vissa handläggare känner av splittring i sin professionella roll och det privata. Handläggarna upplever inte att de är styrda i arbetet men svårigheter som de stöter på kan exempelvis relateras till beroendet av tolkar som ibland kommer försent, vilket leder till stressade arbetssituationer. Behovet av utbildningar inom samtalsmetodik är stort bland handläggarna. Det finns flera kompetenser och styrkor som behövs för att kunna utföra samtal som handläggare på ett bra sätt t.ex. att ha förståelse för människor men, även att vara lyhörd, tydlig, flexibel, visa empati och vara öppen.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

41

Karlberg, Marlene, and Katarina Pettersson. "Barnperspektivet i LSS : en kvalitativ studie om LSS-handläggares uppfattning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11351.

Повний текст джерела

Анотація:

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras. Samtliga LSS-handläggare kunde definiera hur de själva uppfattade barnperspektivet men däremot hade de svårigheter att veta hur detta rent praktiskt skulle tillämpas. Analysresultatet visade att det mestadels var den vuxnes syn på barnperspektivet som var rådande och inte barnets egen syn på sin tillvaro. Kommunikationssårigheter var en bidragande orsak till bristen på delaktighet och inflytande hos barn med funktionsnedsättningar.
The purpose of this study was to elucidate how LSS administrators interpreted the concept of child perspective and how this was applied in the investigation. We conducted qualitative interviews with six LSS administrators and the results were analyzed using the theory of social constructions. The analysis of the interviews identified five key themes that we saw as explanatory factors regarding how LSS administrators applied the child perspective in the investigations. These themes were investigative procedure, the lack of guidance and investigation method, the child perspective versus the child´s own point of view, participation and influence, and communication. It was found that the lack of guidelines and methods of investigation led to the LSS administrators themselves had to construct their own way of how the child perspective should be applied. All LSS administrators could define how they perceived the child´s perspective but they had difficulty in knowing how this should be applied in practice. The analytical results showed that it was mostly the adult´s views on the child´s perspective that was present and not the child´s own view of his existence. Communication difficulties were a contributing factor to the lack of involvement and influence of children with disabilities.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

42

Tenglin, Linnea, and Christina Axelsson. "Myndighetsutövande handläggares upplevelse av hot : En kvalitativ studie av hotbilden på Försäkringskassan och Socialtjänsten." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-471.

Повний текст джерела

Анотація:

SAMMANFATTNING

Hot och våld mot myndighetsutövande handläggare inom olika myndigheter ökar i dagens samhälle, enligt statistik och media. Vi har för att öka kunskapen om detta valt att belysa de myndighetsutövande handläggarnas egna upplevelser i denna studie.

Syftet med studien är att studera myndighetsutövande handläggares föreställning och upplevelse av den hotbild som finns riktad mot dem i deras arbetssituation och hur detta påverkar deras arbetsvardag.

Uppsatsen är kvalitativ och baseras på intervjuer, urvalet består av 8 handläggare från Socialtjänsten och Försäkringskassan i en mellansvensk stad. Vi har i arbetet valt att använda oss av Roine Johanssons organisationsanalys samt Michael Lipskys organisationsteori som belyser byråkrati utifrån gräsrotsperspektiv samt Yeheskel Hazenfelds teori om männsikobehandlande organisationer.

Resultatet visar att de myndighetsutövande handläggarnas upplevelse och föreställningar inte riktigt överensstämmer med statistiken och vad som framkommit av tidigare forskning. Handläggarna tycker att medias bild är uppförstorad och anser att hotfulla situationer är förhållandevis ovanliga. Resultatet visar också att handläggarna tänker mycket på sitt bemötande gentemot klienterna.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

43

Stendahl, Sanna, and Lina Jönsson. "Den varierande bedömningen av ekonomiskt bistånd : En kvalitativ studie om hur handläggare resonerar kring föreställningar och lokala normer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23653.

Повний текст джерела

Анотація:

This study is about conception in the evaluation of financial assistance within the social services. The aim of this study is to describe and understand how social workers reason about variation, conception and local norms and its significance in the evaluation process. To reach this purpose we have conducted semi-structured interviews with eight social workers in which different themes were discussed and reasoned about. In order to understand and analyze our results we have studied/used the knowledge about tacit knowledge and street-level bureaucracy. Our results showed, as previous research states, that social workers do have conceptions about clients. Beyond that it also showed that they were well aware of the presence of the conception and that it is consistently processed with the help of colleagues. In addition to the help of colleagues the use of self-reflection was valuable to increase the awareness about conception. Furthermore the study showed that social workers believe that the conceptions are established through ones qualities and experiences. Social workers also suggest that these two variables contribute to their gut feeling, which they mean to be inevitable in the evaluation process. The study concluded that there is an ongoing reasoning about conception in the evaluation process of financial assistance among social workers and that social workers found it to be important to continuously discuss and deal with this issue.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

44

Carlstrand, Cornelia, and Moa Hals. "Att hantera stress under press : En kvalitativ studie om upplevda stressfaktorer och önskade resurser hos handläggare på Försäkringskassan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254797.

Повний текст джерела

Анотація:

Syftet med studien är att undersöka vilka stressfaktorer som upplevs av handläggare på Försäkringskassan samt vilka resurser de skulle önska för att minska den upplevda stressnivån. De formulerade frågeställningarna lyder; Vad upplevs stressande på arbetsplatsen hos handläggarna, Vilka faktorer påverkar handläggarnas upplevelser samt Vilka resurser skulle de önska för att kunna minska stressen? Studiens empiri bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex stycken respondenter. Den teoretiska referensramen består av Krav- & Kontrollmodellen samt Känsla av Sammanhang. Studien utgår från tidigare forskning i området: Försäkringskassan, stress och arbetsplatslärande.Resultatet visar att de faktorer som handläggarna upplever stressande dels är att bli avbrutna i sitt arbete och därmed behöva omstrukturera sina arbetsuppgifter. En annan faktor är att de upplever ett bristande stöd från arbetsgivarnas håll och från medarbetare med specialistkompetens. Därtill upplevs en avsaknad av resurser i form av mer personal och mer tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter, vilket skapar en känsla av otillräcklighet. Resultatet visar även att handläggarna önskar kompetensutveckling i och med att omorganisationen har bidragit till ökade krav.Vidare kan konstateras att de önskade resurserna hos handläggarna på Försäkringskassan är ett mer tillgängligt stöd och utökad kompetens, vilket i sin tur skulle kunna leda till en ökad känsla av kontroll. Vad som också har lyfts fram som ett behov är tydligare direktiv från cheferna i hur handläggarna ska prioritera, strukturera samt planera sitt arbete.
The purpose of the study is to investigate the stress factors experienced by administrators at an Swedish insurance agency, and what resources they would need to reduce the perceived level of stress. The formulated questions reads; What is perceived stressful at the workplace among employees, What factors influence employees experiences and What resources would they need in order to reduce their stress? The empirical data is based on a qualitative study using semi-structured interviews with six people at the Social Insurance Agency in the Stockholm area. The theoretical framework consists of Demand- & control model and Sense of Coherence. The study is based on previous research in the field of Social Insurance, stress and workplace learning. We intend to examine what employees perceive stressful at work and the resources they see necessary to reduce the perceived stress and thus cope with their daily work better. The result shows that the factors the employees experiencing stressful is to be interrupted during their work and therefore have to restructure their tasks. Another factor is that they experience a lack of support in form of social support from the employer and from colleagues with specialist skills. In addition, in terms of resources such as more staff and more time, creating a sense of inadequacy. What the result shows is that the employees want more time to develop their skills, since the reorganization has contributed to increase the demands. Furthermore, it can be stated that the employees wished to have a more accessible support and enhanced skills from their employer, which could lead to an increased sense of control. What also have been requested is clearer directives from the employer in how to prioritize, organize and plan their work.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

45

Nilsson, Ida, and Sofie Söderström. "Bedömning av rätten till sjukpenning och arbetsförmåga vid psykisk ohälsa. : en kvalitativ studie om upplevelsen hos Försäkringskassans handläggare." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34132.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

46

Törnros, Micaela, and Maria Älloäng. "Brukardelaktighet i arbetet med insatsen gruppboende enligt LSS : En explorativ intervjustudie med LSS-handläggare och stödpersonal på gruppboende." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189579.

Повний текст джерела

Анотація:

Previous research shows that people with severe disabilities often are neglected in the work of enhancing user participation. It is shown that even though professionals increase the possibility for user participation in their work, it is not necessary that the users receive it. This study aims to show how professionals working for people with disabilities applies user participation in their everyday work. We used a qualitative exploratory method and interviewed ten social workers within service administration and supportive housing, located at three different municipalities in the region of Stockholm. Using Shier’s participation model in combination with theory of recognition we got similar results as previous research. The social workers have a great intention in enhancing user’s participation in their work, though organizational structures stand in their way. That drives them to use what is known as “silent knowledge”, a combination of their personality, previous experience and their ingenuity.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

47

El-Hinidy, Nilsson Nadja, and Evelina Granbom. ""Hjärnan mot hjärtat": En kvalitativ studie av Migrationsverkets handläggares upplevelser av etiska dilemman." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26732.

Повний текст джерела

Анотація:

This study is focused on the caseworkers of the Swedish Migration board and theirexperiences of ethical dilemmas in their daily work with asylum seekers. Our researchquestion is aimed at examining the ethical dilemmas that the caseworker as a social agent isexperiencing in the meeting with the asylum seeker.The empirical material in this study is based on interviews with five caseworkers of theSwedish Migration board. The material has been collected through semi-structured interviewsand has then been analyzed through professional ethics as a theoretical framework.The results of this study show that ethical dilemmas are constantly being present in the workof the caseworkers. Ethical dilemmas are in different ways occurring in the meeting with theasylum seeker. The law that regulates the caseworkers work is functioning as a limitingaspect, which leads to a feeling of contradiction between the caseworker’s personal ethics and the professional ethics.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

48

Forss, Linda. "Engagemang, oro och påverkan : En studie om närbyråkratens roll på Migrationsverket." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12311.

Повний текст джерела

Анотація:

The aim of this thesis is to examine how personnel working with asylum cases at the Swedish Migration Board handle their role as administrators of asylum. For the study 7 asylum administrators were interviewed and the analysis was made with influence from the method critical discourse analysis. To understand the themes in the analysis I have used Michael Lipskys theory about street-level bureaucrats. Main results from the analysis of the interviews were that the street-level bureaucrats had certain strategies for managing the difficult aspects of the job. The interviews also showed that the participating informants had difficulties with different identity positions.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

49

Larsson, Emma. "Samverkan för den enskildes bästa – "Hur svårt ska det vara?" : En kvalitativ studie om användandet av planer inom LSS. Författare: Emma." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22334.

Повний текст джерела

Анотація:

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur LSS-handläggarna upplever arbetet med samordnade och/eller individuella planer i sina ärenden med personer beviljade insatser enligt 9§ LSS. Studien var kvalitativ och data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Uppsatsens tre frågeställningar (rutiner och arbetsmetoder, syfte med planerna samt hur planerna fungerar som verktyg för kvalitetssäkring) har varit en röd tråd genom arbetet. Det framkommer i studien att inte alla kommuner har rutiner gällande erbjudande samt upprättande av planerna. Resultaten visade dock på att man upplever att planerna tjänar ett bra och tydligt syfte, om det är möjligt för den enskilde att tillgodogöra sig planen. Studien visar även på att brist på resurser och kunskap om planerna hos LSS-handläggarna kan påverka arbetet negativt. Utbildningsmöjligheterna för LSS-handläggarna bör ökas för att effektivisera arbetet med planerna. En eventuell omformulering av lagtext efterlyses även då man anser att den inte är anpassad utifrån hur verkligheten ser ut.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

50

Linder, Pia, and Carlund Sara Hickman. ""LSS är så mycket mer än bara personlig assistans" : En kvalitativ studie om tillämpningen av LSS." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159933.

Повний текст джерела

Анотація:

Syftet med denna studie är att undersöka hur rättstillämpningen av LSS har förändrats över tid. Mer specifikt har vi undersökt hur LSS-handläggarna använder sig av praxis, hur yttre faktorer påverkar deras arbete och hur detta i sin tur påverkar rättstillämpningen. Detta görs genom att intervjua sex LSS-handläggare från Umeå, Skellefteå, Sundsvall och Timrå och en representant från brukarrörelsen genom en semistrukturerad intervjuform. Vi har sedan analyserat det insamlade materialet utifrån en konventionell innehållsanalys. I resultatet ligger fokus på brukarrepresentantens och LSS-handläggarnas upplevelser som senare i diskussion- och analysavsnittet sätts i ett teoretiskt sammanhang med hjälp av tidigare forskning. Studiens resultat visar på det dilemma LSS-handläggarna befinner sig i genom deras roll som gräsrotsbyråkrater och myndighetsutövare. Rollen medför en svår sits för handläggarna där de slits mellan olika intressen i sitt arbete. Studien visar också på att det skett en förändring av rättstillämpningen av LSS och då främst förändringen av praxis som har blivit snävare. Vi diskuterar vidare hur detta påverkar handläggarnas dagliga arbete, hur rättstillämpningen går till och hur det i sin tur påverkar brukarna.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Дисертації з теми "Handläggare"

Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями