Добірка наукової літератури з теми "Handlingsutrymmet"
Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями
Ознайомтеся зі списками актуальних статей, книг, дисертацій, тез та інших наукових джерел на тему "Handlingsutrymmet".
Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.
Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.
Статті в журналах з теми "Handlingsutrymmet":
1
Perselli, Ann-Katrin, and Assar Hörnell. "Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, no. 1 (March 29, 2019): 63–79. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i1.3007.
Анотація:
I denna artikel presenteras en kvalitativ studie med syfte att analysera och beskriva fritidspedagogers förståelse för hur fritidshem och dess verksamhet kompletterar skolan i Sverige. Studien baseras på skriftliga kommentarssvar i en nationell webbenkät som 2013 skickades till fritidspedagoger vid svenska fritidshem. Analys och tolkning av enkätsvaren genomfördes med en kvalitativ ansats och innehållsanalys som metod. Som stöd under analysarbetet användes NVivo 10. Analysen genererade fyra kategorier som beskriver fritidspedagogers förståelser för fritidshemmets kompletteringsuppdrag: Att samverka, Att arbeta i klass, Att praktiskt tillämpa och Att erbjuda det skolan saknar. Studien visar att det finns olika förståelser av uppdragets innebörd. Dessa kan knytas till uppfattningar om fritidspedagogernas profession och handlingsutrymme.
2
Ackesjö, Helena. "Borde svenska lärare bli mer franska?" Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 2 (June 11, 2019): 74–87. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.02.04.
Анотація:
Under början av 2019 förs en intensiv debatt i nationella medier om lärare, lärarauktoritet och lärararbetets gränser. I TV, radio och tidningar lyfts exempel på händelser från olika delar av landet fram i ljuset. Ett sådant är elevers upplevda kränkningar, en diskussion som ställs i relation till lärares auktoritet men framför allt till lärares handlingsutrymme.
I denna text diskuteras lärarprofessionens gränser genom Frykmans (1998) teoretiska lins. I texten jämförs exempel från den svenska skolan med exempel från den franska i avsikt att föra en kontrasterande och teoretisk diskussion om professionens gränser. Frågan som ställs är Borde svenska lärare bli mer franska? I essän framförs argument om att tydligare gränser kan krävas för att lärares professionalitet och auktoritet ska bli mer markerad. Skolan borde kunna bygga broar mellan skola, hem och samhälle utan att träda över gränserna mellan dem. Stärkta gränser skulle i sin tur kunna leda till avlastning men också till ökad auktoritet och professionalitet vilket på sikt skulle kunna stärka både lärares position i samhället och yrkets attraktivitet.
3
Isaksson, Cristine. "Skolkuratorers handlingsutrymme – gränser, legitimitet och jurisdiktion." Socialvetenskaplig tidskrift 21, no. 1 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.1.2426.
Анотація:
Skolkuratorers handlingsutrymme förhandlas fram på en arena som domineras av utbildningsverksamhet och där skolkuratorn ofta ensam företräder sin yrkesgrupp och sitt uppdrag. Artikeln visar att skolkuratorernas uppdrag är vagt formulerat och hur handlingsutrymmet är beroende av både formella och informella resurser.
4
Ghadimi, Mariet. "Om kravet på oskuld. En studie av flickors respektive pojkars föreställningar." Socialvetenskaplig tidskrift 14, no. 1 (March 31, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2007.14.1.2593.
Анотація:
Ungdomars attityder till sexualitet är ett återkommande tema inom sexualitetsforskningen. Generellt instämmer ungdomar med utländsk bakgrund i större utsträckning i så kallade »oskuldsnormer«, det vill säga normer som begränsar det föräktenskapliga sexuella handlingsutrymmet än ungdomar med svensk bakgrund. I denna artikel undersöks detta samband mer ingående samtidigt som det kontrolleras mot andra sociala bakgrundsfaktorer.
5
Regnér, Margareta. "När den goda viljan inte finns. Om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen." Socialvetenskaplig tidskrift 13, no. 2 (March 31, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2006.13.2.2606.
Анотація:
Socialtjänstens kontaktfamiljsinsats är ofta nära länkad till frånvarande fäder och umgängesvägran. I diskurserna om den omsorgsgivande fadern och barncentrering kan ensamstående mödrar drabbas av ett litet makt- och handlingsutrymme. Kontaktfamiljsinsatsen kan bidra till emancipation och öka mödrarnas handlingsutrymme.
6
Wörlén, Marie. "Att prioritera i socialtjänsten – Om kommunalt handlingsutrymme och beslutsfattande." Socialvetenskaplig tidskrift 17, no. 1 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2010.17.1.2486.
Анотація:
Artikeln beskriver förutsättningar för, samt erfarenheter av prioriteringar i socialtjänsten. Studiens respondenter består av tjänstemän och politiker i sex svenska kommuner. Med prioriteringar avses på vilket sätt resurser fördelas mellan olika klientgrupper samt vilka klientgrupper som ämnas få ta del av resurser i första hand.
7
Molander, Anders. "Efter eget skön: om beslutsfattande i professionellt arbete." Socialvetenskaplig tidskrift 18, no. 4 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2011.18.4.2460.
Анотація:
Denna artikel skiljer mellan en strukturell och en epistemisk förståelse av skön (discretion): å ena sidan skön som ett handlingsutrymme, å andra sidan skön som resonerande om vad som bör göras under betingelser av obestämdhet. Artikeln analyserar skön i epistemisk mening och identifierar några av dess problematiska aspekter.
8
Lundberg, Anna. "Med flicktionen som vägvisare. Teatrala skolflickor i en postfeministisk era." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 31, no. 3 (August 21, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v31i3.3739.
Анотація:
I den här artikeln undersöks mötet mellan scenkonst för unga, politiska aspekter av samtida svenskskola och feministiska teoretiska perspektiv. Mer precist undersöks vilka möjliga subjektspositionersom erbjuds unga flickor inom ramen för ett analyserat teaterstycke. Texten fokuserar fyra flickfigureri pjäsen Ännu mer om alla vi ADHD- och MVG-barn i Bullerbyn, som sattes upp 2011 på ung scen/öst, enav Sveriges mest progressiva teatrar som riktar sig till barn och ungdomar. Sverige har sedan 1970-talet en rik tradition vad gäller samhällsengagerad och konstnärligt avancerad scenkonstproduktion.Pjäsen behandlar de frågor som svensk skola brottats med under det senaste årtiondet: vilken kunskapräknas som viktig, och hur formar det de grupper och individer som ingår i det svenska skolsystemet?I linje med det vetenskapliga fältet feministisk kulturanalys utgör artikeln ett möte mellan pjästext/uppsättning och de teoretiska perspektiv artikelförfattaren valt att utgå ifrån. Texten är på så sätt en teoretiskt informerad läsning av den politiska situation flickorna i pjäsen bebor. Centralt i sammanhangetär begreppet postfeminism. Genom kreativt akademiskt skrivande och med hjälp av begreppet postfeminism visar texten på det handlingsutrymme och de begränsningar som de fyra flickornas fiktiva subjektpositioner innebär.
Дисертації з теми "Handlingsutrymmet":
1
Fundberg, Joakim, and Robin Hammarström. "Vad påverkar handlingsutrymmet? : En kvalitativ studie av ekonomihandläggares reflektioner kring sitt handlingsutrymme." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för sociala studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33459.
Анотація:
Abstract Social welfare workers employed in the same county base their assessments on the same laws, routines and guidelines, yet it seems that they sometimes come to different decisions. It's the discretion that enables the social workers to make individualized decisions adapted to each clients unique situation. The purpose of this paper is to examine social welfare workers reflections on discretion and what influences their discretion in the professional role. Six qualitative interviews were conducted with social welfare workers in three communitys i the middle of Sweden. The main result shows that it is primarily four factors that affect the social welfare workers discretion in the professional role : External factors such as other organizations change of regulations and cooperation with other organizations. Organizational factors such as routines, rules and guidelines . Professional factors such as the opportunity to use experience and professional knowledge to determine which measure works in different situations. Individual factors like the workers ability for initiative and the clients individual circumstances. Social welfare workers feel that they have a relatively wide discretion in their profession. They believe they have the ability to make individual evaluations of each client, however they also believe that their discretion often is limited by lack of time. Key words: social welfare workers, clients, discretion, assessments.
2
Madzarov, Christian, and Lukas Nivhede. "Baselregelverkets påverkan på handlingsutrymmet : Hur chefer på svenska banker upplever förändringar i sitt handlingsutrymme." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16232.
Анотація:
Baselregelverket är en samling råd och riktlinjer som har som mål att skapa finansiell stabilitet för banker världen över. Det finns i tre omfattningar och efter finanskrisen år 2008 påbörjades ett betydande reformarbete av Basel II efter att banker inte fångade upp riskerna i tillräckligt stor utsträckning. Med ökade kapitalkrav och en förbättrad riskhantering hos bankerna har Baselkommittén som mål att de tidigare bristerna med regelverket inte ska upprepas. Detta har medfört stora interna organisatoriska förändringar för bankerna. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur finanskrisen år 2008 och reformarbetet av Baselregelverket påverkat chefers handlingsutrymme på svenska banker, där begreppet handlingsutrymme utgår från managerial discretion som handlar om chefers handlingsfrihet under påverkan av externa faktorer. Studien kommer därmed att bidra med en ökad förståelse för regelverket och lyfta fram personliga uppfattningar om hur regelverket har påverkat cheferna. Kandidatuppsatsen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där vi utförde semi-strukturerade intervjuer med åtta respondenter med chefserfarenhet från svenska banker. Empirin som vi har fått fram tyder på att cheferna upplever ett minskat handlingsutrymme som en påföljd av mer komplexa regelverk. Det har blivit mer komplicerat för cheferna i dag jämfört med innan krisen att styra bankernas dagliga verksamhet på grund av ökade krav på regelefterlevnad och noggrannare uppföljning av riskmätning och kapitalkrav. Vi har även kommit fram till att cheferna upplever förändringar i sitt handlingsutrymme beroende på faktorer som exempelvis bankens storlek och deras införande av olika internmetoder.The Basel Accords are a collection of advice and recommendations that strives to establish a financial stability of banks all over the world. The accord exists in three versions and after the financial crisis 2008 a considerable reform was established of Basel II due to the fact that previous versions did not accurately handled risks well enough. With the increasing capital requirements and improved risk management at banks, the Basel Committee on Banking Supervision wants to ensure that the previous flaws with the accord will not be repeated. This has resulted in big organizational changes for the banks. The purpose of this paper is to investigate how the financial crisis 2008 and the reform of the Basel Accord that followed have affected the latitude of managerial action of the managers in swedish banks, which is based on managerial discretion that mean changes in managerial roles under influence of external factors. The study will thereby contribute with an increased understanding for this accord and point out personal perceptions of how the regulation have affected the managers. This bachelor thesis is based on a qualitative research where we performed eight semi-structured interviews with respondents having managerial experiences from swedish banks. The empirical data we have obtained shows that managers perceive a reduced latitude of managerial action as a consequence of more complex regulations. It’s more complicated for managers today considering how it was before the crisis to control the daily operations of the bank because of the increased demand for compliance and a stricter monitoring of risk measurement and capital requirements. We have also concluded that managers are experiencing different changes in the latitude of managerial actions depending on factors such as the bank’s size and how they introduce the various internal methods
3
Johansson, Emmy, and Sandra Persson. "LSS-handläggares handlingsutrymme : En kvalitativ studie över skillnaderna i handlingsutrymmet inom kommun och Försäkringskassa, vid utredningsprocessen av assistansersättning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70108.
Анотація:
This study is about how officers, investigating applications for assistance allowance, use its discretion in their work. The purpose of this study is to use semi-structured interviews to get an understanding of how the discretion is used within the municipality and social insurance and how the cooperation look like between these agencies, in the investigation process of applications for compensation of personal assistance. The questions that this study aims to answer are: - How is the discretion used in the municipality and social insurance? - How does the cooperation look like between the municipality and social insurance? The results of the study indicate that the manoeuvre is separated between the municipal and social insurance, as the two authorities are organized in different ways. The municipality of work on the basis of a self-rule while the social insurance agency is more centrally controlled. The definition of the concept of the discretion is equally within the two authorities but the application of the term is used in different ways. The study's results show that cooperation between the two authorities is limited, and they thus not have clear goals to work from. Furthermore, the result show that officer in the municipality produced more flexibility in their work than what the insurance officer has, which is due to the social insurance agency has increasingly guidelines to relate to. The study is completed through a discussion that lifts our thoughts and opinions about the results yielded by the gathered empirical evidence.
4
Sundelin, Svendsen Carl Fredrik, and Ilona Issa. "Nedskrivningar av goodwill : En studie om handlingsutrymmet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-11249.
Анотація:
Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation – ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS. Skälen som koncerner anger är i sin tur naturligtvis motiverade mer eller mindre väl med utgångspunkt i IFRS men dessa regler innehåller en betydande rymlighet som kan beskrivas i termer av godtycke. Den här uppsatsen undersöker denna rymlighet i termer av regleringen och skälen för nedskrivning som ingen undersökning hittills orienterat sig mot. Syfte: Den här undersökningen syftar till att förtydliga strukturer i skälen till goodwill-nedskivningar som ett exempel på strukturer mellan explicita skäl och regler och underliggande (implicita) tillämpningar och normer. Metod: Metoden som användes var facktextanalys. Företagen i studien är valda utifrån kriterier som är energi- och råvaruföretag, börsnoterade på stockholmsbörsen (NASDAQ OMX Nordic). Resultat: Resultaten redovisas i en tabell där man kan se tendenser. En tendens är att företagen har ett behov av att förklara och försvara sitt agerande. En annan är på normnivån, att man gärna vill vara rationell och ärlig. Det som vidare framträder är ett möjligt samband mellan den explicit formulerade regeln (IFRS) och de skäl som anges. Men detta samband är inte entydigt. Slutsats: Goodwillnedskrivningar förefaller vara svagt institutionaliserat. Godtycket (öppenheten) tycks vara det centrala som bäst förklarar det empirin visat. De skäl som koncernerna ger kopplar inte entydigt till reglerna, istället tycks det som om det finns ett betydande utrymme (godtycke) att utforma en praktisk redovisningsmodell när det gäller nedskrivningarna.Background: The aim of accounting is to provide a historical view of an organization – a company or concern. The difference between the view that is based on accounting principles (and rules) and a view, any view, is comparability. Goodwill impairment causes a problem with precisely this comparability. The reasons given are based on rules stipulated in IFRS. The reasons that a concerns use are, in turn, motivated more or less well on the basis of IFRS but these rules contain a considerable spaciousness thus the use is arbitrary. This thesis examines the spaciousness in terms of regulation and the reasons for impairment as no study so far has studied this. Aim: This study aims to clarify the structures in the reasons for goodwill impairment as an example of the structures of explicit reasons and rules and implicit applications of standards Method: The method used was specialized text analysis. Concerns in the study are selected based on specific criteria. These concerns are selected based on the commodity and energy industries. The stocks of the concerns are listed on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ OMX). Results: The results are presented in a table where one can see tendencies: one such tendency is that concerns have a need to explain and defend their impairments. Another tendency is on the normative level, that one wants to be rational and honest. What also emerges is a possible connection between the explicitly formulated rule (IFRS) and the reasons given. But this relationship is not unambiguous. Conclusion: Goodwill impairment appears to be only slightly institutionalized. The arbitrariness (spaciousness) appears to be the key element that explains what our empirical data has shown. The reasons that concerns provide does not clearly link to the regulations, instead it appears that there is a considerable spaciousness (arbitrariness) to the design of a practical accounting model in terms of impairment.
5
Olsson, Sanna, and Jessika Nord. "Handlingsutrymmets begränsningar och möjligheter : En kvalitativ studie om vad som kan påverka handlingsutrymmet enligt yrkesverksamma inom individ- och familjeomsorgen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135084.
Анотація:
Syftet med denna studie var att ta reda på vad handlingsutrymmet kan innebära för ett antal socialsekreterare som arbetar vid individ och familjeomsorgen, IFO, och hur de beskriver sitt handlingsutrymme. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare vid olika arbetsplatser och enheter i Norrland. I resultatet framkom det att handlingsutrymmet kan påverkas av olika faktorer, såsom chefen och lagen. Vår slutsats är att handlingsutrymmet kan påverkas av den lagstyrda hierarki som finns i organisationen. Det framkom till exempelvis att det finns en tillit från högre instanser till informanterna men också att de kunde begränsas av hierarkin. Trots detta visade det sig att socialsekreterarna är tillfredsställda med sitt handlingsutrymme och överlag inte vill förändra något.
6
Svensson, Louise. "Mobbning i arbete : arbetsorganiseringens inverkan på handlingsutrymmet och mobbningprocessen." Doctoral thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11252.
Анотація:
The aim of this dissertation is to identify and analyze organizational characteristics and interactional forces within the workplace organization that may affect the mobbing process. The empirical basis comprises 20 semistructured interviews with victims, observers, and bullies. Organizational theory and workplace studies are theoretical influences, as are the concepts of negotiations and outsiders. A central concept is employee discretion: formal, informal, and real discretion. Different parties in the mobbing process are identified and analyzed. It is confirmed that bullies create a negative perception of their victim and try to cause others to share this perception. Collaborators are those whom bullies potentially can recruit, and may include anyone who does not show open support for the victim. People who give open support to the victim are more likely to be bullied themselves, unless they have a strong position in the group. The mobbing process can begin for a large number of reasons. In this study, three main reasons are identified and discussed. First, mobbing can begin because the victim is seen as an outsider. Second, the mobbing process can begin with a change of position. The third main reason for a mobbing process to begin is a confrontation. Mobbing occurs only in contexts where people meet regularly and often and hence can only leave at high cost. Regular interaction and proximity to the same people are the only conditions necessary for mobbing to occur in a context. There are, however, a number of aggravating and mitigating latent characteristics or qualities that have been raised in this dissertation that may affect the mobbing process. These are cooperation and coexistence, existence of a place of retreat, distribution of bureaucratic authority and employer participation, the double belongings within the organization (formal and informal), reorganization and changing workload, and the organization’s relations to stakeholders. The same quality may be an obstacle to mobbing in one situation and facilitate it in another.
7
Elenius, Hanna, and Sandra Nagy. "Handlingsutrymmet för gymnasielärare i idrott och hälsa : En kvalitativ studie." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4453.
Анотація:
Aim The general aim of this study is to examine upper secondary school teacher’s discretionary power in PE. More specifically it’s about gaining a deeper understanding of what impacts their power to form the teaching in PE. The aim is concretized in three questions: 1. What factors do upper secondary school teachers in PE consider affects their teaching? 2. What factors do upper secondary school teachers in PE consider facilitates or complicates their teaching? 3. If the teachers could choose freely, what would the teaching look like? Method This study is based on five qualitative interview by a semi structured interview. The sample contained of a strategical selection of participants. The criteria that the selection is based on is secondary school teachers in PE and the geographical aspects. The theoretical starting point of the study is curriculum theory and theory of frame factors and more specifically Imsens’ group division of frame factors. Imsen divides the frame factors as following: the educational frame system, the administrative, resource oriented and organization related frames and frames related to students and their cultural background. Results The results show that all groups and their frame factors affects the teachers’ choice of content in the teaching. Based on these groups we split the teachers’ interview answers in different subtitles inspired by Imsen, which represents what facilitates or complicates their teaching. The results show for instance that colleagues and material facilitates the teaching. Locals, curriculum and time for teaching is some things that the teachers consider complicate the teaching. The results also show that what the teachers mainly wish for are more time for teaching, money, equipment and better facilities. Conclusions The study shows that all of the division of frame factors made by Imsen were represented in the interviewed teachers’ answers. The categories that mainly affects the discretionary power and that were highlighted by all teachers were the educational frame system and resource oriented frames. The teachers’ wishes about changed frame factors in the subject PE were mostly represented in resource oriented frames.Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte är att undersöka gymnasielärares handlingsutrymme i idrott och hälsa. Mer specifikt handlar det om att få en djupare förståelse för vad som inverkar på deras möjligheter att forma undervisningen i idrott och hälsa. Syftet är konkretiserat i tre frågeställningar: 1. Vilka faktorer anser gymnasielärare i idrott och hälsa påverkar deras undervisning? 2. Vilka faktorer anser gymnasielärare i idrott och hälsa underlättar respektive försvårar deras undervisning? 3. Om lärarna fick välja fritt, hur skulle undervisningen se ut då? Metod Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer utifrån en semistrukturerad intervju. Urvalet utgår från ett strategiskt urval av deltagare. De kriterier som urvalet baseras på är lärare i idrott och hälsa på gymnasiet samt geografiska aspekter. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteori och ramfaktorteori och mer specifikt Imsens gruppindelning av ramfaktorer. Imsen grupperar ramfaktorerna enligt följande: det pedagogiska ramsystemet, de administrativa, resursrelaterade, organisationsrelaterade ramar och ramar med anknytning till eleverna och deras kulturella bakgrund. Resultat Resultatet visar att samtliga grupperingar av ramfaktorer påverkar lärarnas val av innehåll i undervisningen. Utifrån dessa grupperingar har vi delat in lärarnas intervjusvar i olika underrubriker inspirerade av Imsen, vilka representerar vad som underlättar och försvårar lärarnas undervisning. Resultatet visar bland annat att kollegor och material underlättar lärarnas undervisning. Lokaler, ämnesplan och undervisningstid är något lärarna anser försvårar undervisningen. Resultatet visar även att lärarna främst önskar att få mer undervisningstid, pengar, utrustning samt bättre lokaler. Slutsats Studien visar att alla Imsens indelningar av ramfaktorer finns representerade i de intervjuade lärarnas svar. De kategorier som främst påverkar handlingsutrymmet och som lyftes fram av samtliga lärare var det pedagogiska ramsystemet och resursrelaterade ramar. Lärarnas önskemål om förändrade ramfaktorer för ämnet idrott och hälsa handlade främst om resursrelaterade ramar
8
Végh, Bernadett. "Spindeln i nätet : En kvalitativ studie om kuratorers utmaningar i handlingsutrymmet inom svensk rättspsykiatri." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8982.
9
Forslind, Annelie, and Therese Kron. "Utmaningar och möjligheter som professionell : handlingsutrymmet och professionalitetens betydelse för yrkesutövandet på ett HVB-hem." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5796.
10
Hedin, Malin. "Handlingsutrymmet på Arbetsförmedlingens Etableringsenheter : En studie av hur frontlinjebyåkraters uppfattningar avhandlingsutrymmet påverkar det integrationspolitiska utfallet." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28503.
Анотація:
Denna uppsats syftar till att studera hur frontlinjebyråkrater, på två av ArbetsförmedlingensEtableringsenheter, uppfattar sitt handlingsutrymme i relation till regelverket, den dubbla rollen ochinvandrarklienten. Utgångspunkten i studien är att handlingsutrymmet är en viktig faktor iintegrationen av invandrare i det svenska samhället. Det blir därför intressant att undersöka vilkenbetydelse frontlinjebyråkraters uppfattningar har för implementeringen av integrationspolitiken.Uppsatsens teoretiska ram bygger på Schierenbecks (2003b) studie av frontlinjebyråkratens trerelationer (regelverket, dubbla rollen och invandrarklienten) och jag utgår ifrån hennes intervjuguidesamt analysschema. Det empiriska materialet i uppsatsen har samlats in genom semi-struktureradeintervjuer med frontlinjebyråkrater på Arbetsförmedlingens Etableringsenheter i Göteborg ochStockholm. Resultatet visar att samtliga frontlinjebyråkrater i studien uppfattarmyndighetsutövningen till de tre relationerna på ett liknande vis. De ser regelverket som flexibelt,orienterar sig mer mot organisationen än klienten och tillskriver invandrarklienter kulturella attribut.Sett till att frontlinjebyråkraterna ser invandrarklienten som bärare av kulturella attribut ikombination med att frontlinjebyråkraterna uppfattar sin tillämpning av regelverket som flexibel ochanvänder sig av sitt handlingsutrymme i myndighetsutövningen, finns risken enligt Schierenbeck(2003b:32ff) att dessa uppfattningar kan avspegla sig i frontlinjebyråkraterna myndighetsutövningoch på så vis få en negativ inverkan på det integrationspolitiken.2016-06-03
Книги з теми "Handlingsutrymmet":
1
Cinque, Serena. I vargens spår: Myndigheters handlingsutrymme i förvaltningen av varg. Göteborg: CEFOS och Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, 2008.
2
Lindelöf, Margareta. Biståndshandläggning och handlingsutrymme: Från ansökan till beslut i äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur, 2007.
3
Tropp, Björn. Att sätta spaden i jorden: Kommunalpolitiskt handlingsutrymme 1945-1985. Göteborg: Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 1999.
Частини книг з теми "Handlingsutrymmet":
1
Carlsson Stylianides, Krisina. "Handlingsutrymme i en professionell kontext." In Välfärdens aktörer, 181–212. Social Work Press, 2020. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.118.162.