Добірка наукової літератури з теми "Kartläggning av erfarenheter"

Medborgarinitierade stadsförbättringsprojekt är något som fått fäste och som sprids i länder som USA, Storbritannien och Tyskland. Att i en högre grad utveckla städer i samarbete med medborgare blir en allt mer populär metod även bland kommunala myndigheter och privata aktörer. Denna studie syftar till att undersöka erfarenheter av att arbeta med vardagsurbanism, temporär urbanism och taktisk urbanism som konsult främst verksam i Stockholmsområdet. Särskilt fokus ligger på motiv, problematik och potential som är kopplat till arbetet. Studien tar avstamp i de tre koncepten vardagsurbanism, temporär urbanism och taktisk urbanism, vilka valts för att ge insikt i medborgardrivna metoder för att forma och förbättra sin stad. Litteraturorienteringen visar på hur de medborgardrivna initiativen har spirat, men också på hur dessa metoder har tagits i bruk även av myndigheter och privata aktörer. Då det i praktiken har visat sig svårt att åtskilja koncepten har ett samlingsnamn används inom ramen för denna studie; flexibel urbanism. Tolv intervjuer har genomförts; främst med konsulter inom samhällsbyggnadssektorn, men även representanter från den kommunala sektorn. Dessa intervjuer tillsammans med relevant litteratur ligger till grund för studiens inramning och resultat. Resultatet visar på att flexibel urbanism till stor del används för olika typer av dialoger och kommunikation, men även i identitetsskapande syfte, samt som forskning och utvecklingsprojekt. Projekten är idag ofta drivna av personligt engagemang, ett engagemang som ofta även går över gränsen för vad som krävs av yrkespersonen respektive privatpersonen. Idag finns inte fungerande rutiner hos varken beställaren eller utföraren, där kommunen ofta är beställaren. Det leder till att rollfördelningen ofta är otydlig. En viktig utmaning ligger i att utvärdera återkopplingar som ges i samband med projekten, samt att bibehålla ett medborgarförtroende. Övriga utmaningar innefattar att nå ut till en stor målgrupp, finansiering, samt engagera medborgare på en djupare nivå. Diskussionen pekar på att det finns många maktrelaterade, demokratiska och etiska aspekter att ta hänsyn till vid arbete med flexibel urbanisms utöver de organisatoriska utmaningar som är relaterat till konceptet som verktyg. Trots utmaningarna ser respondenterna stor potential hos verktyget och det finns en tydlig vilja och ett intresse att arbeta i större utsträckning med flexibel urbanism.

Nilegren, Joanna & Roslund, Anna (2019). Matematiklärares och speciallärares erfarenheter kring kartläggningar av elevers taluppfattning i årskurs 4. Speciallärarprogrammet, matematikutveckling. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag. Examensarbetet förväntas bidra med matematiklärares och speciallärares erfarenhet vad det innebär med kartläggning gällande elevers taluppfattning i årskurs 4 och dess efterarbete. En framtida forskning skulle kunna vara om det finns en ökad måluppfyllelse i årskurs 4–6 då det sedan 2016 är obligatoriskt att kartlägga elevers taluppfattning i matematik i årskurs 1 (även i årskurs 3 från sommaren 2019). Räcker det med att vi kartlägger eller måste det finnas tydligare direktiv från Skolverket om vad som ska behandlas i undervisningen?Syfte och frågeställningar. Syftet med examensarbetet visas ur perspektivet lärare och speciallärare i matematik. Undersökning har utförts gällande deras arbete med kartläggningar av elevers taluppfattning i årskurs 4, dess resultat och vidare arbete. I studien belyser vi hur det rent organisatoriskt ser ut kring kartläggningen, hur målet framställs och resultatet vidare används.Teori. I studien har vi valt att inspireras av systemteorins grundtankar kring helheten för att försöka få förståelse för hur alla delar i det sociala systemet skolan samverkar och påverkar det som sker. Enligt Bronfenbrenner (1994) ska världen förstås utifrån helheter, relationer och kontexter. Eftersom studiens uppmärksamhet är riktad mot fenomenet ”kartläggning av taluppfattning” utifrån matematiklärares och speciallärares perspektiv är den även inspirerad av den fenomenologiska teorin. Enligt Husserl (1995) är det individers samlade upplevelser och erfarenheter om världen, dvs. deras livsvärld som är utgångspunkten för kunskap. Den fenomenologiska ansatsen används för att försöka förstå hur matematiklärare och speciallärare beskriver och upplever sina erfarenheter av att kartlägga elevers taluppfattning i årskurs 4.Metod. För att besvara studiens syfte har materialet skildrats utefter en kvalitativ metod där deltagarnas erfarenheter och uppfattningar berättats. Genomförandet har omfattathalvstrukturerade, inspelade intervjuer med åtta lärare och två speciallärare i matematik varpå fem olika områden i informanternas svar har inringats.Resultat. Studiens resultat visar att samtliga informanter genomför kartläggningar av elevers kunskaper i taluppfattning, följer upp resultaten samt arbetar vidare utifrån dem. En samstämmighet råder gällande kunskapen om taluppfattningens centrala roll för elevers matematikutveckling, den diagnostiska undervisningens styrkor samt det kartläggningsverktyg som används. Kartläggningar genomförs för att ta reda på elevers kunskaper i taluppfattning och utforma undervisningen därefter. De används också för att upptäcka elever i svårigheter. Vidare framkommer det att informanterna dels utför obligatoriska kartläggningar som en del av skolans screeningplan, dels genomförs de utan något formellt krav. Studien synliggör att struktur och riktlinjer kring kartläggningar på organisationsnivå påverkar möjligheten till ett strukturerat arbete samt adekvata stödinsatser i syfte att främja elevernas matematikutveckling. Studien visar dessutom att det finns ett behov av att stärka speciallärarens uppdrag som kvalificerad samtalspartner.Specialpedagogiska implikationer. Specialläraren har uppgiften att verka för att alla elevers lärande ska få så bra förutsättningar som möjligt och i samråd med undervisande lärare planera och arbeta för att lektioner genomförs på bästa sätt. Vidare ska specialläraren kontinuerligt hålla sig uppdaterad med samtida forskning för att med sin profession delge arbetslaget detta för elevers bästa kunskapsinlärning. Specialläraren arbetar med elever, arbetslag och vårdnadshavare.

SAMMANFATTNING  Syfte: Att kartlägga kvinnor och partners sexuella hälsa och parrelation efter barnafödande. Metod: En webbaserad prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats.Resultat: Enkäten besvarades av 134 deltagare. Deltagarna ansåg att relationen hade förändrats till det bättre efter barnafödandet. Trötthet var den övervägande orsaken till förändrad sexlust. Cirka 70% av deltagarna rapporterade att sexlivet inte var lika prioriterat som tidigare. Partners önskade sex tidigare än kvinnorna efter barnafödande. Cirka 90% av deltagarna hade haft sex efter förlossningen och lusten kom vanligtvis tillbaka inom sex månader. Majoriteten rapporterade att informationen från barnmorskan angående sexuell hälsa var otillräcklig.  Slutsats: Trötthet var den främsta orsaken till förändrat sexliv för både kvinnor och partners. Sexlivet var inte lika prioriterat som tidigare dock ansåg majoriteten av deltagarna att relationen förändrats till det bättre efter barnafödande. Barnmorskans information om sexuell hälsa ansågs otillräcklig.Kliniska implikationer: Genom att informera om sexuell hälsa och hur relationen kan förändras efter barnafödande på föräldragrupper, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler kan både kvinnan och partnern få en ökad kunskap samt förberedelse på förändringarna som väntar.
ABSTRACT  Aim: To map women's and partners' sexual health and relationship after childbirth. Method: A web-based prospective cross-sectional study with a quantitative approach. Results: The survey was answered by 134 participants. The participants felt that the relationship had changed for the better after the delivery. Fatigue was the predominant cause of altered sex drive. About 70% of the participants reported that sex life was not as prioritized as before. The partners wanted sex earlier than the women after delivery. About 90% of the participants had had sex after delivery and the desire usually returned within six months. The majority reported that the information provided by the midwife regarding sexual health was insufficient.  Conclusion: Fatigue was the main cause of altered sex life. Sex life was not as prioritized as before, however, the majority of participants felt that the relationship changed for the better after childbirth. The midwife's information about sexual health was considered insufficient. Clinical implications: By addressing about sexual health and how the relationship can change after childbirth in parent groups, midwife clinics and the childcare center, both the woman and the partner can gain increased knowledge and preparation for the changes that await.

Bedömningsstödet i svenska har tagits fram för att stödja lärare i Sverige att göra en likvärdig bedömning av elevers läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren. Syftet med studien är att belysa lärares uppfattningar kring bedömningsstödet i svenska som ett kartläggningsmaterial och hur olika faktorer påverkar lärares möjligheter och begränsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Med intervju som metod undersöktes på vilket sätt lärarna uppgav att det arbetade med att kartlägga elevers läs- och skrivutveckling, både före och efter införandet av bedömningsstödet, samt vilka faktorer som påverkade genomförandet av bedömningsstödet. Intervjuer genomfördes med fem lärare i fyra olika skolor i mellersta Sverige. De teorier som legat till grund för studien är ramfaktorteorin samt ramfaktorer. Studiens resultat visade att tid och organisation var de faktorer som lärarna upplevde hade störst påverkan när det gäller lärarnas möjligheter samt begräsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Dessutom uppgav majoriteten av lärarna att de redan innan bedömningsstödets införande hade ett väl inarbetat arbetssätt för att kartlägga och följa upp elevernas läs- och skrivutveckling. Kartläggningsmaterialet majoriteten av lärarna använde sig av före bedömningsstödets införande var LUS, som är ett verktyg för att kartlägga elevers läsutveckling. Resultatet av studien visade även att det fanns en variation i hur lärarna arbetade med bedömningsstödets olika delar och vilka av delarna de ansåg vara obligatoriska att genomföra. En slutsats som drogs av att lärarna genomförde bedömningsstödet på olika sätt var att de tolkade instruktionerna olika.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare och fritidspedagoger anser att ett åtgärdsprogram är och hur samarbetet fungerar mellan de berörda pedagogerna. Därför behandlas först och främst litteraturinnehåll som hoppas ge en förståelse av barn i behov av stöd, åtgärdsprogram och samarbete i skola-fritidshem. I litteraturgenomgången framgår det olika aspekter om vad åtgärdsprogram är och vad det ska innehålla. Samarbetet överlag mellan fritidshem och skola presenteras i ett avsnitt i litteraturen. I metoden förklaras vår ostrukturerade intervjuform. Vi har utgått ifrån den sociokulturella teorin i den bemärkelse att vi lagt mycket tygnd på begreppen artefakt och samarbete. Åtgärdsprogram ser vi som en artefakt, alltså ett stöd som kan hjälpa barn i behov av stöd. Samarbetet för att vi tycker att den har en så viktig roll så att både eleverna och pedagogerna ska få så mycket stöd och hjälp som möjligt för lärandet. Resultatet av undersökningen visar på olika aspekter som kan ligga till grund för vad ett åtgärdsprogram är. Åtgärdsprogram kan ses utifrån flera aspekter, allt ifrån en artefakt att arbeta med men det kan också innebära hjälpmedel som datorer och ses som ett verktyg för elever att nå målen. Som stöd för elever kan åtgärdsprogram även ses som ett krav som kommit från Skolverket. När det kommer till samarbetet mellan skola och fritidshem vad gäller åtgärdsprogram var det många aspekter som framkom under intervjuerna. Tidsbrist och brist på resurs är två av många aspekter som uppkom. Samarbete anses viktigt trots att det sällan fungerar speciellt bra.

The purpose of the studyfocuses onhow teachersatan uppersecondary school, studentsin the autismspectrum,describetheir experiencesof working withmappingtools, Nylander(2012).Inmy research questionsIstarted fromthe teachers’ descriptions of their experiences of mapping procedures, if the outcome ofthe mapping hasinfluenced theteachers'educational work and ifmappingcould contribute tothe visibilityandclarification of the student´s functioning in aschool context. As the study is based on five interviews in which teachers reflect on their experiences from the tool of mapping, the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with the environment became a framework to build from. The method has been interviews based on a qualitative research interview. By using interviews, I was able to capture the diversity of the interviewees’ experiences described from the basis of an interview guide. This process also allowed room for flexibility where the interviewees were given the opportunity to elaborate on their views and ideas. This flexibility added valuable aspects of the teachers' experiences of mapping.   In the analysis ofmy result, I found that mappingwas importantin situations wherethe student'scontextneeded tobe made visible.The teachersexplained that themappingtoolwasan aidin understandinglearning andmoodas well asin detecting recurringpatterns in learning and mood. Based onthis information,teachersoccasionallyandin limitedcontextshave been able toadjust their teaching. Italso emerged that thetool of mappinghad notchanged theteachers'way of educating, butrather been used as a complementtothe learning situation.
Studiens syfte fokuserar på hur pedagoger på en gymnasiesärskola, elever inom autismspektrat, beskriver sina erfarenheter av att arbeta med ett kartläggande verktyg, Nylander (2012). I mina frågeställningar har jag utgått ifrån hur pedagogerna beskriver sina erfarenheter av kartläggningens genomförande, om resultatet av kartläggningen påverkat pedagogernas arbete i undervisningen och om kartläggningen kan bidra till ett synliggörande och tydliggörande av elevens fungerande i dess skolsammanhang.   Då studien bygger på fem intervjuer där pedagoger reflekterar utifrån verktyget kartläggning blev det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i samspel med omgivningen, en grund att utgå ifrån. Metoden har varit intervjuer utifrån en kvalitativ forskningsintervju. Genom att använda intervjuer kunde jag fånga den mångfald som de intervjuade beskrev utifrån en färdig intervjuguide. I denna process gavs även utrymme för flexibilitet där de intervjuade erbjöds möjlighet att utveckla sina synpunkter och idéer. Denna flexibilitet adderade värdefulla aspekter av pedagogernas erfarenheter kring kartläggning.     I analysen av mitt resultat fann jag att kartläggningen hade betydelse i situationer där elevens sammanhang behövde synliggöras. Pedagogerna förklarade att verktyget kartläggning blev ett stöd till förståelse av lärande och mående samt upptäckten av återkommande mönster i dessa. Utifrån denna information har pedagogerna stundtals och i begränsade kontexter kunnat anpassa undervisningen. Här framkom även att verktyget inte hade förändrat pedagogernas sätt att undervisa, utan snarare blivit ett komplement i lärsituationen.

The phenomenon of renting out your own home is a trend that has been spread worldwide. From a spatial behavior, human territory has opened in society by making the power over its geographical area accessible to people which the landlord does not need to have any relation to. A business site, based on the sharing economy, which has gained ground today, is Airbnb. This study aims to map out experiences and opinions of the sharing economy and Airbnb from two perspectives, central social actors and the population. A mix of qualitative and quantitative research is made. The study shows that there are differences in experiences and opinions, which have consequences for the population, such as precarious regulations and income declaration. Our research also shows that there is a change in social behavior through the sharing economy, which at best can become a creative development for the population who want to be part of the sharing economy.
Fenomenet att hyra ut sitt eget hem till andra är en trend som gjort succé världen över. Ur ett rumsligt beteende öppnas människans territorialitet upp i samhället genom att makten över sitt geografiska område tillgängliggörs för personer som uthyraren inte behöver ha någon relation till sedan tidigare. En affärsidé, med utgångspunkt ur delningsekonomi, som fått fäste i dagens samhälle är Airbnb. Denna studie syftar till att kartlägga erfarenheter och åsikter av delningsekonomi och Airbnb utifrån den två perspektiven samhällsaktörer och befolkningen. En blandning av kvalitativ och kvantitativ forskning görs. Studien visar att det finns skillnader i erfarenheter och åsikter som har konsekvenser för befolkningen, exempelvis osäkra förordningar och inkomstdeklaration. Vår forskning visar på att det finns en förändring av socialt beteende genom delningsekonomin, som i bästa fall kan bli en kreativ utveckling för befolkningen som vill vara en del av delningsekonomin.

It has been shown in various research contexts that action programs do not always work as they should, even though there are clear guidelines on how the action programs should be designed and used. The aim of this study is to illustrate which processes that occur before an action program as well as how these processes lead to action that will give the student the support he or she needs. Through qualitative interviews with eight teachers, I have tried to answer the questions that I created. I have tried to answer my research questions that I have made based on the purpose. The questions are; What type of inquiry will be done if a student risk to not reach the knowledge goals? How will the inquiry support the action program? In what way does the action program support pupils in special needs? The result of my survey show that the survey being done for an action program is very individual-focused and that the mapping rarely shows on the teachers role or school environment to students who fall into special needs. It also shows that teachers find it difficult to identify the students who have general learning difficulties. It also emerged that there are teachers who do not believe that the action program helps students in need of special support, that educators believe that it depends on many different factors if the action program becomes to support the students or not. One factor are including the teachers themselves. Conclusions to be drawn from the survey is such that it is the pedagogue attitude toward the action program that governs whether it helps the student in need of special assistance or not. A further conclusion is that the action programs structure are similar to the formative assessment within the assessment theory, assessment for learning.
Det har i olika forskningssammanhang framkommit att åtgärdsprogrammen inte alltid fungerar som de ska, trots att det finns tydliga direktiv om hur åtgärdsprogrammen ska utformas och användas. Syftet med detta examensarbete var att belysa vilka processer som sker innan ett åtgärdsprogram upprättas samt på vilket sätt dessa processer leder till det åtgärdsprogram som ska ge eleven det stöd som han eller hon behöver. Genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger har jag försökt besvara de frågeställningar som jag utifrån detta syfte utformat. De frågeställningar jag utgått ifrån var: Vilken typ av utredning, kartläggning sker om en elev riskerar att inte uppnå kunskapsmålen? Påverkas utformandet av åtgärdsprogrammet utifrån den utredning, kartläggning som gjorts? På vilket sätt stödjer åtgärdsprogrammet eleven som är i behov av särskilt stöd? Resultatet av min undersökning visade att den kartläggning som görs inför ett åtgärdsprogram är väldigt individfokuserad och att kartläggningen sällan visar på lärarens roll eller skolmiljöns betydelse för eleven som hamnar i behov av särskilt stöd. Det visar även att pedagogerna upplever svårigheter att kartlägga de elever som har generella inlärningssvårigheter. Det visade även att det finns pedagoger som inte anser att åtgärdsprogrammet hjälper elever i behov av särskilt stöd, att pedagogerna anser att det beror på många olika faktorer om åtgärdsprogrammet blir till något stöd för eleverna som är i behov av stöd eller inte, däribland pedagogerna själva. Slutsatser som kan dras av undersökningen är till exempel att det är pedagogens inställning till åtgärdsprogrammet som styr om det hjälper eleven som är i behov av särskilt stöd eller inte. En ytterligare slutsats var att åtgärdsprogrammens uppbyggnad liknar den formativa bedömningen inom assessment teorin, bedömning för lärande.