Дисертації з теми "Leverantörsrelationer"

Globaliseringen ökar och företag använder sig i allt större utsträckning av internationella leverantörer. Fördelarna med detta är många, bland annat kan man uppnå kostnadsfördelar och få ett större produktutbud att välja mellan. Men det medför även utmaningar som företagen måste handskas med, osäkerheter gällande leverans, kvalitet och även leverantörens kapacitet inom olika områden är svår att bedöma i förhand. Trots dessa utmaningar och svårigheter är det snarare en regel än undantag att använda sig av leverantörer i lågkostnadsländer. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom företags beslut att använda sig av leverantörer i lågkostnadsländer samt vilka kriterier som är avgörande vid valet av dessa leverantörer. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och empirin samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med lika många företag. Företagen är detaljhandelsföretag och använder sig alla av leverantörer i Kina. De deltagande företagen är Haglöfs, Gina Tricot, Björn Borg, Tiger of Sweden, Inteno Broadband Technology, Clas Ohlson, Kjell & Company samt ytterligare ett välkänt företag inom textilbranschen som önskat vara anonymt. Den teoretiska referensramen som studien består av är teorier som behandlar vilken strategisk fördel företagen vill uppnå genom att använda sig av leverantörer i lågkostnadsländer, hur företagen går tillväga när de upprättar relationer med leverantörer i lågkostnadsländer samt vilka kriterier de utgår ifrån vid valet av leverantör. Studien visar att de bakomliggande faktorerna för att företag använder sig av leverantörer i lågkostnadsländer, är för att det är där den tekniska kapacitet och kompetens som krävs för att möta de köpande företagens krav finns. Det som avgör företagens val av leverantör är kriterierna kvalitet, CSR och teknisk kapacitet.

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra.

Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva och analysera hur styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln kan utformas. Undersökningen mynnar ut i en styrmodell, applicerbar på detaljhandeln.

Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudieliknande undersökning genomförts.

Resultat: Relationer i detaljhandeln styrs i hybridstrukturer, men med olika stort fokus på avtal och pris. De formella styrmekanismerna som förekommer är i huvudsak inte ekonomiska vilket grundar sig på samarbetets art. Informell styrning kan i vissa fall ersätta formell styrning. Den framtagna modellen illustreras i kapitel nio.

Gotlands Slagteri är ett företag som bedriver produktion av kött och charkvaror. Verksamheten bygger på långsiktiga relationer mellan såväl leverantörer som kunder, och som vilken relation som helst krävs omtanke och underhållsarbete för att de skall kvarstå. Syftet med den här studien är att titta på Gotlands Slagteris leverantörsrelationer och göra en utomstående bedömning för slakteriets räkning, samt att se om dokumentationshanteringen av leverantörerna kan förbättras. Syftet mynnar följaktligen ut i tre frågeställningar; Hur ser nuläget av relationen mellan Gotlands Slagteri och deras leverantörer ut? Vilken leverantörsinformation önskas av Gotlands Slagteri i framtiden? Är CRM-system ett lämpligt alternativ för Gotlands Slagteri att dokumentera information i och hur kan det tillämpas? Metodiken som använts för införskaffande av data har primärt bestått av intervjuer, både med leverantörer och personal vid Gotlands Slagteri. Studiens frågeställningar resulterar i att relationerna över lag ser bra ut. Det viktigaste för leverantörerna visar sig vara att avräkningspriserna per djur inte är för låga. Studien resulterar också i att slakteriet inte nödvändigtvis är ute efter någon ny information angående leverantörer i framtiden, men att det istället går att utöka leverantörers redan befintliga uppgifter genom att integrera annan sparad information. Vid integrering av vederbörande uppgifter talar resultatet även för att CRM-system är lämpligt vid framtida dokumentation för leverantörsuppgifter. Återstående för slakteriet är att avgöra vilken typ av CRM-system som ter sig bäst lämpat, men studiens rekommendation är att satsa på ett egenutvecklat system. Initialt kan systemet implementeras vid inköpsavdelningen som ett slags pilotprojekt för att därifrån expandera programmets funktioner till att även stödja andra avdelningar i verksamheten.
Gotlands Slagteri is a butchery which produces meat and charcuterie. The company is dependent on long term relationships with suppliers as well as customers, and just as in any relationship it is nurtured by tender and care. The purpose of this study is to identify the relationship with the suppliers and see what could be improved upon. In this case, the improvement regards the company’s way of handling information about suppliers, which in turn generate the following questions; does any further information regarding suppliers, valuable enough to be documented exist? How could present information be stored? The information procured attempts to answer what makes suppliers supply to Gotlands Slagteri as well as what the viewpoint of other butcheries is. Via a literature study CRM is proposed as a possible solution and is backed up by a benchmark of what similar companies do (HKScan, KLS, Hälsingestintan). CRM systems turn out to be a recurrent option and could be procured either by buying an already existing product or be developed on your own. The study concludes in there not necessarily being anything new to add as far as information per supplier go, but instead point to the fact that there are some already existing data which potentially could add individual value. Beyond that the study show that CRM could make a strong case as a future feature. The one thing reaming is for Gotlands Slagteri to determine which CRM-system would make the better fit.

Logistik och Supply Chain Management är något som blivit allt viktigare för företag att bemästra och där många upptäckt att det finns stora konkurrensfördelar att hämta för den som gör det rätt. Att arbeta för att förbättra sina leverantörer och deras prestationer har blivit en allt viktigare del för företag idag och leverantörsrelationer är därför något som blivit allt viktigare. Leverantörsrelationer blir desto viktigare i branscher där det inte finns möjlighet att byta leverantörer och där produkten är väldigt komplex. En sådan bransch är vattenkraften i Sverige.Vattenkraften stod 2012 för 45 % av Sveriges elproduktion och är på så sätt en väsentlig del i den svenska elförsörjningen. Detta samtidigt som det inte ger några utsläpp och är det största reglerbara produktionssättet av el. Elproducenterna måste efter perioder byta ut delar av vattenkraftverken vilket kräver leverantörer som kan leverera specialtillverkade komponenter som måste klara av högt ställda krav. Leverantörerna som kan göra detta är idag få till antalet. Detta ställer i sin tur stora krav på hur elproducenterna ska hantera sina leverantörsrelationer. Syftet med denna rapport är att undersöka, analysera och utvärdera hur företag inom den svenska vattenkraften kan utifrån hur de arbetar idag förbättra sina leverantörsrelationer. Detta gällande befintliga leverantörer av ej repetitiva men specialbeställda produkter för att dessa bättre ska nå uppställda krav.För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ studie där vi skrivit på uppdrag till Vattenfall Vattenkraft AB, som är Sveriges största elproducent inom vattenkraften. Vi har dels intervjuat fem leverantörer till företaget samt fyra stycken tjänstemän som arbetar för Vattenfall Vattenkraft för att få en bild av hur leverantörsrelationsarbetet bedrivs idag samt för att se möjligheter till förbättring. Intervjuerna har sedan jämförts med den teoretiska referensramen.Vår studie visade att det idag finns ett inarbetat sätt att göra affärer på i branschen men där aktörer ofta får problem med produkterna de ska leverera. Det råder en kommunikation mellan aktörerna men denna sker utan en klar struktur. Studien visar vidare att med den rådande marknadsstrukturen arbetar aktörerna inte på bästa sätt utan istället borde aktörerna börja använda sig av ett mer strategiskt inköp där de bör ingå i djupare samarbeten. Studien visade att det råder ett ömsesidigt beroende mellan leverantör och köpare men där de inte arbetar optimalt för denna beroendestruktur. Vi anser att ett mer strategiskt inköp skulle lösa detta problem. Enligt vår slutsats bör leverantörer och kunder också dela med sig av sin kompetens till varandra för att skapa en djupare och bättre relation.

Background: Performance measurement as a management control tool has received considerable academic attention. As the number of inter-organisational relationships, such as customer-supplier relationships, increases, there is a new scope for performance measurement as a management control tool. In order for a company to assess the effectiveness of its supplier relationships it has to define, measure and evaluate variables that are critical for the success of the relationship. The role of management control, and thereby of performance measurement, has increasingly been discussed in theory. However, empirical research in this area is still somewhat limited.

Purpose: The purpose of the thesis is to analyse how performance measurement in inter-organisational relationships should be designed in order to be effective.

Results: Theory which is applicable on performance measurement as a control tool in general also appears to be applicable on performance measurement as a control tool in inter-organisational relationships. Exactly which requirements performance measurement should meet, in order to be effective, is difficult to establish since they often imply a trade-off between different factors. In order to be effective, performance measurement partly needs to be adjusted to the situation, which adds yet a dimension to, and difficulty of, performance measurement in inter-organisational relationships.

Study objects: JM, Folkhem and ABB.

Purpose: The purpose with this study are to examine how the supplier relations are in the construction branch and compare that result with how the supplier relations are for ABB a production company.

Theoretical: The theoretical chapter illustrates important and relevant parts of supplier relations, purchasing and supplier strategies to give good overview. The theoretical review will combine information from different fields to consent with the research problem.

Method: A case study has been made on three different companies, one of the companies was active in the production industry the other two were active in the construction industry. Data was mainly collected through semi structured interviews on each of the three companies.

Conclusions: The size of the company decided which point of view the company had on purchasing, traditional or modern view. All three companies had a centralized purchasing organization but the construction firms were more decentralized than the production company. The reason was that the construction firms were dependent with more flexibility when every construction project is unique.

Bakgrund: Efter en litteratursökning uppmärksammades att forskning kring leverantörsrelationer existerar, men att den däremot är bristfällig gällande kopplingen mellan leverantörsrelationer och styrning av socialt ansvar. Faktum är att många leverantörsrelationer misslyckas och att styrning kan fungera som en lösning till problemet. Problematiken kommer av att företag upplever svårigheter med att kontrollera sina underleverantörers arbete med socialt ansvar eftersom den delen av verksamheten ligger utanför företagens direkta ägande och kontroll.  Ekonomisk styrning består av flertalet styrverktyg som kan fungera som hjälpmedel för företags styrning av sina underleverantörer för att få dem att agera på ett önskvärt sätt och därmed realisera huvudföretagets strategi kring socialt ansvar. Syfte: Syftet med studien är att skapa en styrmodell över hur svenska företag styr sina underleverantörer till att arbeta med socialt ansvar i en leverantörsrelation. Genomförande: Genom att kombinera teoretiska modeller och resonemang med tio kvalitativa intervjuer, på tre företag, har en fallstudie genomförts för att besvara syftet. Resultat: Studiens resultat pekar på att företag kan nyttja leverantörsrelationer till att styra underleverantörers arbete med socialt ansvar. Krav och riktlinjer som sedermera formuleras i kontrakt anses vara lämpligare än uppförandekoder och standarder. Kontraktet fungerar som beslutsunderlag, bevismaterial samt styrdokument vid uppföljningar och utvärderingar och är därmed betydande för styrningen av socialt ansvar i leverantörsrelationer. Formella och informella styrverktyg fungerar som komplement till varandra, studien kan däremot inte styrka att informell styrning reducerar behovet av formell styrning. Tillit är en viktig faktor för leverantörsrelationen, men kommunikation och interaktion anses vara viktigare för styrningen av socialt ansvar.
Background: After a literature search we discovered that research about supplier relationships exist, however the connection between supplier relationships and control of social responsibility is insufficient. The fact is that many supplier relationships end up failing and management control can function as a solution to the problem. The problem arises from companies experiencing difficulties in controlling their subcontractors’ work with social responsibility. The subcontractors’ work with social responsibility is difficult for the companies to control since it lies outside the direct ownership and control of the companies. Management control comprises of several management tools that function as facilitators to ensure that subcontractors act in the desired manner and thus realizing the social responsibility strategy of the main company. Purpose: The aim of the study is to create a framework of how Swedish companies control their subcontractors to work with social responsibility within the supplier relationships. Completion: Through a combination of theoretical model and reasoning with ten qualitative interviews, at three companies, a case study has been conducted in order to answer the purpose. Conclusion: The finding of the study show that companies can use supplier relationships to control the subcontractors’ work with social responsibility. Requirements and guidelines subsequently formulated in contracts have been proven to be more adequate than codes of conducts and standards. The contract function as a basis for decision making, as evidence and a regulatory document used for monitoring and evaluations and therefore plays a central role in controlling social responsibility. Formal and informal control are complementary and the study cannot find evidence that informal control reduces the need for formal control. Trust is an important factor for the supplier relationships, but communication and interaction are seen as more important for controlling social responsibility.

Med detta examensarbete vill vi utveckla kunskaper om hur logistikaktiviteter utförs hos ett företag med en varierande efterfrågan. Vidare vill vi presentera en arbetsmodell samt ge förbättringsförslag som kan minska eller eliminera företagets upplevda problem vad gäller ledtider, leverantörsrelationer och servicenivå kontra kapitalbindning.   Med stöd av genomgången litteratur har en arbetsmodell utformats till företaget. primärdata till kartläggning och analys av nuläget har insamlats genom observation av och intervjuer med personal på servicedepån i Gävle.   Efter genomförd nulägesbeskrivning identifierades problemområden. Dessa områden handlar om varierande ledtider, låg synlighet, bristfällig kommunikation, långa transportsträckor samt för låg kapitalbindning för att hålla utlovad servicenivå till kund.    Genom metoder och verktyg i arbetsmodellen kunde grundorsakerna till problemen identifieras och tre förbättringsförslag utformas. Det första förbättringsförslaget handlar om att utveckla befintliga leverantörsrelationer för att uppnå förbättrad synlighet och kortare ledtider i försörjningskedjan för upparbetade artiklar. Om det första förslaget inte är genomförbart föreslår det andra att vidga sitt leverantörsutbud och genom det säkerställa att utlovad servicenivå uppnås. Det tredje och sista förslaget handlar om att företaget ska förbättra sin interna lagerstyrning och genom det uppnå minskat beroende av leverantörers pålitlighet.      Resultatet av examensarbetet påvisar på hur relationerna i en försörjningskedja påverkar det enskilda företagets vardagliga arbete och lagerstyrning. Examensarbetet styrker tidigare forskning gällande kopplingen mellan servicenivå och kapitalbindning. Dock måste dessa bestämmas och utformas i förhållande till hur befintliga relationer i försörjningskedjan fungerar.
The purpose with this study is to create knowledge about the logistic activities within a company with varying demand. To present a work model and give suggestions for improvements that could lead to more effective supply chains in order to lighten or eliminate the problems that the company experience in the area of lead times, supplier relations and service levels versus capital bindings.   With support from the reviewed literature has an working model been constructed for the company. Primary data for the mapping and analysis of the present flows have been collected through observations and interviews with staff at the service depot in Gavle.   The status report identified problem areas. These areas are about varying lead times, low visibility, inadequate communication and long transport distances. We also find out that the capital binding currently is too low to hold the promised level of service to customers.   Through methods and tools within the working model could the main cause to the highlighted problems be identified and suggestions for improvement presented. The first suggestions for improvement is about develop the existing supplier relations to achieve improved visibility and shorter lead times in the supply chain for accumulated articles. If the first suggestion isn´t feasible, is the second suggestion that the company should aim to expand their supplier selection and by that ensure that they achieve the promised level of service. The third and last suggestion is that the company should try to improve their internal inventory control and through that achieve less dependence on the reliability of the suppliers.  The result of the thesis demonstrates how the relations in a supply chain affect the inventory control for the individual company. The thesis proves the previous research about the connection between service level and capital binding. These two need to be decided and formed with the relations of the existing supply chains in mind.

Syfte – En förstudie på fallföretaget identifierade ett problem som ledde till att syftet och frågeställningarna formulerades. Studien syfte innebär att undersöka hur underhåll av en leverantörsrelation kan påverka ett speditörföretag. För att svara på studiens syfte har det brutits ner i två frågeställningar: Hur arbetar ett speditörföretag med sina leverantörsrelationer? Vilka är möjligheterna till att förbättra en leverantörsrelation? Metod – Studien är genomförd som en fallstudie med enfallsdesign. Empiri är insamlat med intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier. Litteraturstudien utgör grunden för studiens teoretiska ramverk som innehåller teorier inom leverantörssegmentering, interaktionsmodellen, Customer Relationship Management (CRM) och Key Account Management (KAM). Resultat – Studiens resultat innefattar att underhåll av leverantörsrelationer med hjälp av leverantörssegmentering, interaktionsmodellen, Customer Relationship Management (CRM) och Key Account Management (KAM) på ett fördelaktigt sätt bidrar till ett bra underhåll av leverantörsrelationer och förbättringsmöjligheter till tätare relationer. Implikationer – Med hjälp av befintliga teorier inom relationshantering bidrar studien med att underhålla och förbättra leverantörsrelationer. Studien riktar sig emot ett mindre utforskat område för transport- och speditörföretags underhåll och förbättringar av leverantörsrelationer. Begränsningar – Studien är utförd enbart på ett speditörföretag vilket begränsar studiens generaliserbarhet vilket påverkar studiens resultat. Studien har inte tagit hänsyn till kostnader för implementering för förbättringsåtgärder i arbete för bättre relationer samt att leverantörens synvinkel inte är undersökt.
Purpose – A pilot study at the case company identified a problem that lead to the purpose and research questions. The purpose of this study is to investigate how maintenance of a supplier relationship can affect a forwarder company. To answer the study's purpose, it has been broken down into two research questions: How does a freight forwarding company work with its supplier relationships? What are the opportunities to improve a supplier relationship? Method - The study is conducted as a case study with one-case design. Data is collected with interviews, document studies and literature studies. With the literature study, the basis for the study's theoretical framework contains theories in supplier segmentation, the interaction model, Customer Relationship Management (CRM) and Key Account Management (KAM). Results - The study's results include that maintenance of supplier relationships by means of supplier segmentation, the interaction model, Customer Relationship Management (CRM) and Key Account Management (KAM) in a beneficial way contributes to good maintenance of supplier relationships and improvement opportunities for closer relationships. Implications - Using existing relationship management theories, the study helps to maintain and improve supplier relationships. The study targets a less explored area for transport and freight forwarding companies' maintenance and improvements in supplier relationships. Limitations - The study is conducted only at one freight forwarding company which limits the generalizability of the study which affects the study's results. The study has not taken into account the costs of implementation for improvement measures in work for better relationships and that the supplier's point of view has not been examined.

Inköp av material i byggbranschen genomförs traditionellt med lägsta pris som främsta kriterium. Vidare sker inköpen ofta lokalt i respektive byggprojekt, vilket oftast leder till kortsiktiga relationer med leverantörer. Dock visar forskning på att kortsiktiga relationer inte alltid är mest gynnsamma. Det anses istället vara mer fördelaktigt att låta sig inspireras av andra industrier och upprätta långsiktiga relationer och leverantörssamarbeten som sträcker sig över flera byggprojekt. År 2014 förvärvade ett av Sveriges största byggföretag en fabrik som tillverkar prefabricerade produkter i fiber- och gråbetong. Uppköpet var en så kallad vertikal integration och en del i ett koncept för att industrialisera bostadsbyggandet. Förvärvet innebar inte bara ett upprättande av en långsiktig relation utan således även en integration av en leverantör i företagets värdekedja.  Syftet med det här examensarbetet är att bättre förstå hur en sådan intern långsiktig leverantörsrelation fungerar i byggbranschen. Syftet med studien är även att utveckla kunskap och komma med förbättringsförslag kring hur en långsiktig intern affärsrelation kan utvecklas.  Studien anses som kvalitativ och grundar sig på en litteraturstudie, semi-strukturerade intervjuer, interna dokument, platsbesök och observationer. En abduktiv forskningsansats har använts då teori och empiri varvats längs studiens gång. Undersökningen kan även ses som explorativ då slutmålet från början inte var känt.     Studien påvisar och konfirmerar att en intern långsiktig relation är komplex men fördelaktig då det bland annat möjliggör en ökad kontroll och utveckling av både den levererade produkten och relationen. Vidare visar studien att den levererade produktens komplexitet har stor betydelse. Undersökningen åskådliggör även att en kombination av ett externt och internt förhållningssätt till en relation kan vara mest fördelaktigt trots att leverantören definitionsmässigt är intern. Likväl som i externa långsiktiga relationer är även begrepp såsom tillit, engagemang, förväntningar och beroende centrala i interna relationer, men bör utifrån förutsättningarna ses på ett annat sätt. Byggbranschens projektorientering och traditionsenlighet visar sig också påverka en implementering av långsiktiga interna relationer. Vidare förekommer andra mötesforum och socialiseringsprocesser tillskillnad mot externa kortsiktiga relationer. Då den undersökta relationen är en del i ett större koncept visar det sig även möjliggöra förekomsten av fler än två parter, vilket får en påverkan på beslutsfattandet i relationen.     För att utveckla relationen anses tidigare nämnda begrepp som tillit, förväntningar, engagemang, kommunikation, beslutsfattande och beroende vara något som man tankemässigt bör ha med sig. Vidare bör beställare och leverantör tillsammans anpassa sig till varandras processer och arbetsstrukturer. Gemensamma långsiktiga mål bör även formuleras.  För att utveckla en långsiktig intern relation bör även institutionaliseringens fördelar utnyttjas. Detta innebär att kontaktmönster, kommunikationsverktyg och kontaktvägar bör vänjas in och utvecklas över tid. För att engagera och motivera individerna till att vara delaktiga i relationen rekommenderas även nya typer av mötesforum som komplement till de redan existerande.
Purchasing of material in the construction industry is traditionally carried out with lowest price as main criteria. In addition, purchasing often occurs separately in each project, which usually ends up with short-term relationships with suppliers. However, research shows that that short-term relationships are not always the most advantageous. It is considered as more advantageous to obtain inspiration from diverse industries and establish long-term relationships with suppliers that lasts over numerous projects.  In 2014 one of Sweden’s largest construction companies acquired a manufacturer that produces prefabricated concrete elements. The acquisition was a vertical integration and a part of an industrialized house building concept. Hence, the acquisition did not only establish a long-term relationship, it also integrated a supplier in the company’s supply chain.  The purpose with this thesis is to clarify and understand how an intra-organizational long-term supplier relationship is managed in the construction industry. The purpose is also to contribute with knowledge in how to develop such a relationship.  The study is considered as qualitative and is based on literature studies, semi-structured interviews, internal documents, site visits, and personal impressions from meetings. An abductive research approach has been conducted since empirics and theory have been alternated during the study. The survey can also be identified as an explorative study since there was not a clear objective when the study was initiated.  The study reveals and confirms that an internal long-term relationship is complex but advantageous. The long-term focus enables an increased control and development of the product as well as the relationship. The study also illustrated that a combination of an external and internal approach to the relationship is most advantageous, even though the relationship is defined as intra-organizational. In inter-organizational relationships, concepts such as trust, commitment, expectations, and dependence seems to be important in intra-organizational relationships as well, but should be viewed in a different way. The strong project orientation and traditionalism in the construction industry is also considered to affect an internal long-term relationship. Furthermore, in contrast to inter-organizational short-term relationships, other kinds of meeting forums and socialization processes exists. Since the studied relationship is part of a larger concept, more than two parties seem to be involved in the relationship. This, among other things, affect the decision-making process in the relationship.  To develop the relationship, stated concepts such as trust, expectation, commitment, communication, decision-making and dependence should be kept in mind. Furthermore, buyer and supplier should try to adapt to each other’s processes and work structures. To develop a long-term internal relationship, the benefits of institutionalization should also be used, enabling buyer and suppliers to develop and familiarize roles, communication tools and contact routes. To engage and motivate individuals to participate in the relationship, new types of meeting forums are also recommended to complement the ones that already exist.

Volvo Aero Corporation är en stor leverantör till de tre stora flygmotortillverkarna, General Electric, Pratt & Whitney och Rolls Royce. Komponenter som företaget producerar används i över 80 % av dagens kommersiella motorer. Nya motorprogram, där Volvo Aero eftersträvar att ha en mer aktiv roll gällande design och utveckling, har lett till nya utmaningar för företaget. Samtidigt har en komplicerad leverantörsmarknad, bland annat på grund av konsolidering, blivit svårare att hantera. Av denna anledning finns ett intresse av att förbättra företagets relationer och samarbeten med sina leverantörer, bland annat för att höja effektiviteten och sänka kostnader och ledtider.

I ett led att klara detta, gav Volvo Aero oss uppgiften att studera och analysera teorier kring hantering av leverantörsrelationer för att se om vi kunde hitta passande modeller som är applicerbara på de nya situationer som företaget står inför.

Vi utförde studier av en mängd teorier, och sökte att finna vilka som passade Volvo Aeros situation bäst. Många av de teorier vi funnit har sitt ursprung i fordonsindustrin eller Lean produktion, men vi har även använt mer generella teorier. Vi identifierade från dessa teorier de parametrar som har inflytande på vilken typ av förhållande företaget bör ha. Vi sökte speciellt efter de nyckelparametrar som bestämmer förutsättningarna för relationen, exempelvis maktbalansen eller mängden anpassningar och investeringar som företagen gjort.

Utifrån detta har vi skapat en modell bestående av de teorier vi funnit relevanta, där vi applicerar parametrar specifika för en given relation. Modellen ger sedan underlag för att dra slutsatser om vilka strategier som är lämpliga för relationen givet den förenklade verklighet som parametrarna beskriver.

Vi applicerade denna modell på tre specifika fall, och gjorde dessutom en generell analys av företaget leverantörsrelationer. De specifika fallen utgjordes av leverantörsrelationer som vi valt ut tillsammans med Volvo Aero. I den generella analysen tvingades vi till ett mer abstrakt resonemang, men vi baserade även där analysen på de parametrar och teorier som utgjorde modellen.

Vad vi fann med analysen var att modellen fungerade på önskat sätt, och att det var möjligt att applicera teorierna på företaget med till synes goda resultat. Vi kan från detta även dra slutsatsen att modellen är applicerbar även på andra leverantörsrelationer, så väl som på andra företag, men då eventuellt med mindre justeringar.

Volvo Aero Corporation is one of the major subcontractors for the three big aero-engine manufacturers today, Rolls-Royce, General Electric and Pratt & Whitney. The company produces parts that are in over 80 % of commercial jet engines today. New engine programs where Volvo Aero tries to have a more active part in the design and development of the engine as well as consolidation among its suppliers has resulted in new challenges for the company. To fulfill these new demands there is an interest in improving the company’s relationships and collaboration with its suppliers to improve efficiency, costs and lead-times for these projects.

To achieve this, Volvo Aero gave us the task to study and analyze theories on the subject of supplier relationships to determine if there was anything substantial that could be applied to the new situations that the company faces.

We based our studies on a wide range of theories with the objective of finding parameters that were applicable to Volvo Aero as well as having a definite impact on the supplier relationship. A lot of the theory that we found was based on the automotive industry and lean production, and from this we tried to narrow the theories we studied down to their most basic parameters. The parameters we searched for were those that reflected the specifics that make up a relation between two companies, for example the power balance in the relationship or the amount of adaptation and investment in the relation.

From there we built a model where we applied and adapted our parameters to the specifics of Volvo Aero. The model we created is used to deduce what kind of relationship is appropriate given the reality that our parameters should have captured should have captured the basis for a relationship.

We then applied this model to analyze three specific cases as well as a general analysis of the supplier relations of the company. The cases were supplier relations that Volvo Aero wanted us to study more in depth and on these we applied the model as usual. With the general analysis we were forced to do a more abstract reasoning where we based our analysis on the parameters and theories that made up the model.

What we found from this analysis was that the model was working the way we intended and that it was possible to apply these theories to this company with good results. We also think that this model, with possibly small adjustments, should be applicable to a wide range of corporate relations as well as to other companies.

Ekologiska livsmedelsföretag kan anses ha extra stora krav på sig gällande transparens och hållbar produktion av sina produkter. Det har därmed blivit viktigt för dessa företag att utveckla tillitsfulla relationer med högt engagemang till sina leverantörer för att säkerställa att produkterna är ekologiska ur alla aspekter. Relationer som präglas av tillit och engagemang har visat sig resultera i gynnsamma utfall för parterna. Forskning inom området har framförallt gjorts på företag som arbetar med konventionella produkter. Därför är syftet med denna uppsats att studera hur ett företag som arbetar med ekologiska produkter skapar goda relationer till sina utländska leverantörer. Det empiriska materialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer på en inköpsavdelning hos ett ekologiskt livsmedelsföretag och analyseras med hjälp av en modell. Resultaten pekar på att kommunikation och lika värderingar är betydelsefulla för relationsskapandet men att nationell kultur inte påverkar relationen. När tillit och engagemang existerar ger de utfall i form av medgörlighet och samarbete. En förutsättning för en stark relation är att relationen får utvecklas över tid.

One of the most distinguishing features for companies today is that they must have a close collaboration and keep up a good relationship with their suppliers. This is important for the companies chance of survival and for them to compete in their markets. This essay will discuss the subject of Scania’s long-term collaboration with their suppliers. The purpose of the essay in this case study is to analyze if a long-term cooperation with a supplier is of essence upon renegotiations of continued collaboration. The hypothesis is: What effects do a long-term collaboration with suppliers have for decreased production costs with maintained quality, within the vehicle industry?The empirical survey has been made in the form of a case study of Scania and two of their suppliers, WABCO and PlaCell. In the theoretical part, a number of logistics theories have been examined, among others the ”value star”. The theories have then been compared with the empirical survey.The survey shows that Scania, WABCO and PlaCell make good effort to keep up and strengthen their relationships amongst each other. Among other things, theme days are organised between the companies to strenghten the relationships. Both WABCO and PlaCell are important to Scania. WABCO is a development supplier, which produces a very complex breaking system. PlaCell is a contract supplier of injection moulding, which is an easier product to find alternative suppliers for.The result will show that the significance of the suppliers is very important, according to Scania. Scania spend a lot of time and resources to find clever and reliable suppliers, but it is not guaranteed that the cooperation will continue. The investigations in this essay will show that these collaborations are of large importance to Scania with regards to lower production costs with quality maintained. Long term cooperation can help to and maintain a good quality. This together with a sound and continuous competitive situation where every product/function are manufactured by the right supplier gives, according to Scania, the best total cost.

How companies choose to design their supply chain is important for their competitiveness. Supplier relationships are becoming increasingly important to maintain a market position. A key factor for success is to deliver material in the right quantity, at the right time and to the right place. Other factors that play an important role are quality standards, leadership and above all, customer first. The customer should be placed at the top of the value chain, and be treated with respect. Markets are driven by short lead time and companies cannot rely on brand loyalty. The purpose of this study is to develop a general model for analysis and improvement of the supply chain for manufacturing companies, with focus on components from external suppliers. The model is created based on a literature review and to examine this, the model was tested at Företaget. The empirical data is mainly conducted by interviews, complemented by one observation. The analysis model consists of seven areas based on Supply Chain Management, Logistics and Lean. A key factor to analyze these seven areas is to map the current situation. The results have been filtered through the analysis model and have led to suggestions for improvement. These suggestions are only recommendations and the companies choose what to take further into action. Företaget is one of Sweden’s leading window manufacturers with two strong brands, Produkt 1 and Produkt 2. Most of the production process is carried out in Edsbyn and the size of the factory is as big as ten football pitches at 65,000 squares meters. Wooden-aluminum windows are an increasing trend and stands for two thirds of the sales. The study is focusing on one selected component which is the flow for aluminum profiles. The conclusion shows that supply chain management, logistics and Lean play an important role while building an efficient supply chain. Relationship, communication and information sharing with suppliers are of great importance and needs to be constant developed and improved. Leadership is a key element to get all the areas to work and it is the leaders that characterize the culture of the company. The study has resulted in a number of improvement suggestions for Företaget. One suggestion for improvement is to develop a routine for documentation when a deviation occurs in the final assembly. This will enable the follow-up and help to find the main cause for appearance.

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen och beskriva hur små svenska företag som har offshore outsourcat sin produktion till tillväxtmarknader hanterar relationen med leverantören. Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ metod och genomfört en flerfallsstudie på tre stycken mindre svenska företag.     Teoretiska referensramen är främst inriktad på två teoretiska områden; offshore outsourcing och relationer. Dessa har vidare delats in i tre huvudblock för att ge en så lättöverskådlig bild som möjligt samt att täcka in de väsentliga delarna som krävs för att besvara syftet. De tre huvudblocken är följande; relationsetablering, relationsstyrning och relationskoordinering. Den teoretiska referensramen har sedan sammanställts i en teoretisk syntes som analytiskt sammankopplar teorin och ligger till grund för analysen. I analyskapitlet genomförs en analys, där den teoretiska syntesen förenas med den insamlade empirin.   Analysen har utmynnat i en slutsats som besvarar forskningsfrågan där vi kan fastslå att det främst är två faktorer som urskiljer sig särskilt viktiga i relationshanteringen för små svenska företag som har offshore outsourcat sin produktion till tillväxtmarknader. Genom personliga relationer med leverantören byggs en stark relation upp mellan partnerna som bidrar till en effektivare hantering av leverantörsrelationen. Slutligen utmärker sig företagens nätverk som en viktig faktor i hanteringen av relationerna då nätverket fungerar som ett slags understöd till företaget på allehanda vis under arbetets gång.

Konceptet hållbar utveckling introducerades 1987 av WCED i The Brundtland report. I ochmed detta uppmärksammades klimatfrågan på allvar vilket i Sverige bidrog till en ökadmiljöreglering för företag, men också ett större miljöengagemang bland konsumenter,politiker och företag. På grund av detta arbetar många företag idag aktivt medmiljöförbättrande åtgärder, ett sätt att göra detta är genom ett standardiseratmiljöledningssystem, där ISO 14001 är det mest utbredda.Parallellt med miljöfrågans utveckling har även affärslandskapet förändrats motspecialisering och en fokusering på kärnprocesser. Detta leder till att produkter, somfortfarande är av stor vikt för företagets verksamhet, tillhandahålls av leverantörer. I och medden växande roll utomstående aktörer därmed spelar i ett företags produktionsprocess ökarvikten av goda leverantörsrelationer. Stora Svenska företag såsom H&M, Indiska och IKEAhar tvingats till akuta åtgärdsprogram efter mediala avslöjanden inom distributionsledet. Småföretag utsetts inte för denna typ av granskning men har i praktiken ett lika stort ansvar att ta.Hela 99 procent av Sveriges företag definieras som små, därför är dessa företags påverkan påhållbar utveckling i leverantörsledet mycket viktigt, trots små resurser och inköpsvolymer.Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur kund och leverantör samverkar inomramen för arbetet med miljöledningssystemet ISO 14001. Författarna har med utgångspunkt iett induktivt angreppsätt undersökt detta genom en kvalitativ och kvantitativ metod.Då denna studie utförts i samarbete med Esam AB har deras kunder utgjort grunden förundersökningen. Utifrån dessa företag ser författarna tydligt att de avgörande aspekterna ivalet av leverantör är produktens kvalitet och pris. Arbetet med ISO 14001 har dock medförten ökad medvetenhet om leverantörskedjans totala miljöbelastning, samt en vilja att inomramen för pris och kvalitet ta hansyn till detta i valet av leverantör. Kommunikationen i dettaskede består därför i stor utsträckning av att påvisa och konstatera leverantörens miljöarbete.Vidare visar studien på att den miljörelaterade kommunikationen mellan kund och leverantörär mycket sparsam i den fortsatta relationen. Dock visar företagen på en vilja att utökamiljösamarbetet, men också en viss uppgivenhet kring de praktiska möjligheter som finns föratt realisera detta.Arbetet med ISO 14001 utgör, enligt studien, ett fördelaktigt utgångsläge till enmiljörelaterad samverkan. Kommunikationen mellan kund och leverantör är dock mycketsparsam och går främst ut på att kontrollera och konstatera ett eventuellt miljöarbete. I dennatyp av relation finner författarna inget utrymme för diskussion kring den gemensammamiljöbelastningen, och därmed inte någon utveckling mot leverantörssamverkan inommiljöfrågor. Författarna anser därför med utgångspunkt från denna studie, att en utveckladkommunikation mellan kund och leverantör, där miljöarbetet i större utsträckning diskuterassnarare än konstateras, är en framtida utmaning, som på sikt kommer att leda till en utveckladsamverkan och en miljövänligare leverantörskedja.Trevlig läsning!

SAMMANFATTNING

Datum 4 juni 2010.

Kurs Kandidatuppsats i Företagsekonomi, FÖA300; 15hp.

Författare Heidi Ravander & Daniel Stenbäck.

Handledare Carl G. Thunman.

Titel RELATIONER GENOM PRESENTREKLAM & TRYCKSAKER

- En undersökning av företagskunders köpbeteende av presentreklam &

trycksaker samt deras leverantörsrelationer.

Syfte Genom att beskriva Tryckföretag Z:s befintliga kunders köpbeteende

av trycksaker och presentreklam samt beskriva kundernas

leverantörsrelationer inom produktkategorierna, ska förslag ges till vilka

åtgärder Tryckföretag Z kan vidta för att skapa en ökad försäljning.

Metod I förundersökningens skede utfördes intervjuer med nyckelpersoner hos

uppdragsgivaren. Den metod som har använts vid insamling av

empirisk data är av kvantitativ art i form av enkäter riktade till

uppdragsgivarens befintliga kunder. Information har även samlats in

från litteratur, vetenskapliga artiklar och diverse internethemsidor.

Resultat Respondenterna i enkätundersökningen bestod av både gamla och nya

kunder och resultatet från undersökningen visar att de köper mer

presentreklam och andra trycksaker än julkort. De föredrar att göra sina

inköp via telefon och internet och personalens produktkunskap är

av stor vikt. Åtgärderna Tryckföretag Z kan vidta för att skapa en ökad

försäljning är att vårda och stärka relationerna med de gamla och nya

kunderna, börja sälja presentreklam och även fokusera på andra

trycksaker än julkort. Vidare att utveckla kunddatabasen för att kunna

skapa en kundanpassad internetbutik och även utbilda personalen inom

presentreklam är av stor vikt.

Nyckelord Presentreklam, trycksaker, företags köpbeteende,

leverantörsrelationer.

ABSTRACT

Date June 4th 2010.

Course Bachelor Thesis in Business Administration, FÖA300; 15 Swedish

Credits.

Authors Heidi Ravander & Daniel Stenbäck.

Advisor Carl G. Thunman.

Title RELATIONSHIP THROUGH GIVE-AWAYS & PRINT

A study about buyer behavior and supplier relations concerning

purchases of print & Give-Aways on the Business-to-Business market.

Purpose The purpose of this study is to describe Tryckföretag Z´s existing

customers buyer behavior and supplier relations concerning

purchases of print and Give-Aways in order to give suggestions about

which measures Tryckföretag Z can take on in order to increase the

sales.

Method In the preliminary investigation interviews was made with key persons

at Tryckföretag Z. The method for collecting the empirical data

was of quantitative nature where surveys were sent to Tryckföretag Z’s

existing customers. Information was also collected from literature,

scientific articles and various internet homepages.

Conclusions The respondents in the customer survey consisted of both old and new

customers and the result from the survey shows that they buy more

Give-Aways and other print products then Christmas cards. They prefer

to purchase by phone or internet and they think it is important that the

staff has good knowledge of the products. Those measures Tryckföretag

Z could take on in order to increase their sales are to take care of

and strengthen both the old and new relationships, start selling Give-

Aways and focus more on other printing products. Also, they should

develop their customer database to be able to create a customer

specific online shop and educate the staff about Give-Aways.

Keywords Give-Aways, print, buyer behavior, supplier relations.

Denna studie utforskar hur detaljhandelkedjan Babyproffsen AB arbetar med produktinköp. Syftet är att utreda om och hur Babyproffsen AB kan stärka sin organisation och position på marknaden utifrån sina inköpsrelaterade aktiviteter inköpsorganisation, inköpsprocess och leverantörsrelationer. Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med olika företagsrepresentanter. Teoriområdena Inköpsorganisation, Inköpsprocess och Leverantörsrelationer utgjorde en grund för att analysera de empiriska upptäckterna. Studien finner avslutningsvis att Babyproffsen AB skapar konkurrensfördelar genom centrala inköp på grund av stora beställningsvolymer, förbättrade handlingsvillkor och bättre marginaler. Inköpsprocessen bidrar till en stärkt organisation genom anskaffande av marknadskunskap, fokusering på val och arbete med leverantörer samt kvalitetsutvärdering. Arbetssättet med leverantörerna ökar handlingsfriheten och möjliggör inköp av de mest önskvärda produkterna. Babyproffsen AB dock bör öka medvetenheten och i större utsträckning använda inköp som ett strategiskt redskap

Introduktion:

Den ökade globaliseringen bidrar till ett hårdare företagsklimat i Sverige. Denna utveckling återspeglar sig hos de svenska underleverantörer och legotillverkare som befinner sig i globala försörjningskedjor. För att kunna behålla sin position i dessa försörjningskedjor måste dessa underleverantörer och legotillverkare identifiera vilka aktiviteter och egenskaper som värdesätts av deras kunder.

Syfte:

Rapportens syfte är att identifiera och belysa de aktiviteter och faktorer som kan ge en svensk legotillverkare konkur-rensfördelar, genom att undersöka legotillverkarens nuvarande relationer och situationer med strategiskt viktiga kunder.

Metod:

Rapporten bygger på en fallstudie där ett företag har varit utgångspunkt. Fallstudien bygger på en kvalitativ metod som består av intervjuer med fallföretags kunder. Intervjuerna utgör det empiriska materialet som tillsammans med den teoretiska referensramen har legat till grund för analysen.

Slutsats:

Rapporten slutsats är att det finns möjligheter för en svensk legotillverkare att fortsätta vara konkurrenskraftig trots den globala konkurrensen. De bör fokusera på de aktiviteter och faktorer som deras kundföretag värdesätter. De aktiviteterna och faktorerna kan sammanfattas enligt följande: flexibili-tet, automatisering, proaktivitet, engagemang och ökat an-svarstagande.

This report is about logistic efficiency in companies without own production. The authors have interviewed employees working at two companies, Telias store in Skärholmen and Orion Diagnostica AB. The purpose of the report is to find out which logistic functions the two companies are using to create efficiency.

Today’s markets are more global. Different parts of a product can be made in different parts of the world. This makes companies more focused on logistic functions. With more competitors on every market, forces organizations to create advantages against the competitors. It’s not enough to reduce the production cost, they have to focus on new areas that are not directly connected to their mane business to have a chance to compete. What logistic functions can make a company without own production more efficient?

Theories that are used in this report are about logistic functions that can give positive effects to the company, and that are not directly connected to production. One theory deals with complications such as recourse shortage that makes the business dependent to the supplier. That is an organization theory.

The authors have interviewed the employees at the two companies asking questions about how their perspective of their organization is working compared to the theories. From the answers the authors where able to se differences and resemblances between the two companies and make some conclusions based on the theories.

The two companies have different customers and sell very different types of products. Telia are a phone operator that sells mobile phones, home telephones and internet connections, along with contracts and services connected two the products. Orion Diagnostica is selling test equipment to diagnose a patient’s condition. They are selling mostly to hospitals and local doctors. Not for private use.

I och med konkurrensen från lågkostnadsländer har den svenska konfektionsindustrin stagnerat. Många svenska klädföretag i detaljhandelsbranschen väljer istället att outsourca sin produktionsverksamhet till utlandet där kostnaderna för tillverkning är lägre. Detta medför hinder i form av bland annat längre ledtider och större risk för fel då företagets designidéer ska omsättas i produkten. Ett sätt för företagen att motverka dessa problem och att på så vis skapa en bättre produkt är välja ut rätt leverantörer för samarbetet.

Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av fyra företag: Indiska Magasinet, Filippa K, Företag X och Polarn. O Pyret och syftar till att analysera och utvärdera utifrån vilka kriterier dessa företag väljer ut sina leverantörer och hur tillfredsställelsen i relationen påverkas av kriterierna.

Författarna har valt att utgå ifrån teorier som behandlar inköpsprocessen som en värdeskapande aktivitet. Därefter har teoretikernas påståenden om hur relationer kan vara konstruerade undersökts och hur attityderna till detta påverkar företagets strategier. Till sist har författarna undersökt teorier som beskriver olika beteenden hos leverantören som påverkar relationen köpare- leverantör.

De variabler som identifierats i teorierna och som sedan används i den teoretiska referensramen är:

Inköpsprocessen som värdeskapande aktivitet, relationer konstruerade i nätverk, grad av involvering beroende på köp och relations- och transaktionsperspektivet samt nio stycken urvalskriterier som delats upp i hårda och mjuka kriterier: pris, kvalitet, leveranssäkerhet och produktprestation respektive rollintegritet, flexibilitet, ömsesidighet, solidaritet och socialt ansvar.

Det empiriska materialet grundar sig främst på semistrukturerade djupintervjuer som gjorts med inköpsansvariga på respektive företag. Även sekundärdata från böcker, artiklar och hemsidor har använts för denna uppsats.

Våra slutsatser är att de företag som undersökts inser inköpsfunktionens vikt för företagets framgång och att relationens konstruktion påverkas av situationer och faser i samarbetet. De variabler som definierats som viktiga utifrån de teorier som använts påverkar i olika hög grad valet av leverantör. Slutsatsen visar vidare att de hårda variablerna är de främsta urvalskriterierna för majoriteten av företagen men att de mjuka ofta påverkar relationens fortsatta utveckling.

Flertalet studier om industriellt bytesbeteende har kritiserats för att de endast fokuserat på bytesbeslutet. Detta argumenteras enbart ge en ögonblicksbild av bytet, snarare än att analysera den fullständiga bytesprocessen. Syftet med studien är därför att bidra med ökad förståelse för kundens leverantörsbyte genom att undersöka hur bytesprocessen av centrala leverantörsrelationer ser ut i byggföretag och de bakomliggande orsakerna som påverkar bytet. Studien realiseras genom en fallstudie på ett större byggföretag som nyligen bytte bankleverantör. Bytesprocessen kartläggs genom att tillämpa analysverktyget Switching Path Analytical Technique, SPAT. Vidare undersöks bytesprocessens utveckling med hjälp av ekonomiska respektive sociala faktorer. Studiens resultat visar att bytesprocessen utlöstes och influerades av flertalet faktorer, vilket påvisar bytesprocessens komplexitet. Huvudsakligen identifierades ekonomiska faktorer som drivande i leverantörsbytet. Inga belägg finns för att företaget var missnöjda med sin tidigare bankleverantör innan dess att bytesprocessen initierades. Däremot visas bankens agerande under bytesprocessens gång har påverkat byggföretagets beslut om att byta bankleverantör.

Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste åren uppmärksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fått allmänheten intresserad av dessa frågor och trycket på att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och sträcker därför sig även till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar på ett etiskt korrekt sätt är inte alltid helt enkelt då geografiska avstånd försvårar kontrollen.

Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt.

Vi har kommit fram till att små och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer. Små företag utövar ingen direkt kontroll utan förlitar sig på nära relationer som bygger på ömsesidighet och förtroende. De större företagen har ett större behov av att utöva kontroll då de har ett större antal leverantörer och inte kan ha tillräckligt nära relationer för att kunna förlita sig på ömsesidigt förtroende. Istället har företagen infört uppförandekoder och standards samt tagit hjälp av en tredje part i kontrollarbetet. Olika typer av relationer har därmed betydelse för hur kontrollarbetet ser ut.

It is becoming increasingly important to have a more efficient and well-functioning supply chain in order to achieve competitiveness and therefor profitability in an increasingly globalized market which higher demands on companies. For a company to maintain its competitive advantage, companies must adapt to changes through continuous improvements and implementing of forecasting to reduce waste of company’s resources. Another way for a company to maintain its competitiveness is to streamline processes by identifying and eliminating non-value-adding activities throughout the supply chain. Flexible suppliers are key factor for efficient material supply and help to contribute preventing uncertainties about changes in demand and therefore competitive advantages for the benefit of own company and the customer company. With efficient suppliers you get more efficient material flow that leads to lower warehousing costs, more efficient production and higher delivery service. It is therefore important that suppliers receive information about materials and orders as early as possible in order to plan the best way possible.  Exchanging information about each other´s activities creates space to share knowledge and experiences and provide opportunity for intimate relationship and trust in each other to create healthy and long-term relationship.
Det blir allt mer viktigare med effektivare och väl fungerande försörjning kedja för att uppnå konkurrenskraft och lönsamhet  i allt mer globaliserad marknad och därmed högre krav på företag. För att behålla sina konkurrenskraftiga fördelarmåste företag anpassa sig efter förändringar genom ständiga förbättringar och prognostiseringar för att minska slöseri av företagets resurser. En annan förutsättning för att behålla sin konkurrenskraftighet är att effektivisera processer genom att identifiera och eliminera icke värdeskapande aktivitete rinom hela försörjningskedjan. Flexibla leverantörer är nyckelfaktor för effektivare materialförsörjning och bidrartill att förebygga osäkerheter kring efterfrågeförändringar och därmed konkurrenskraftiga fördelar till fördel för sig själv och kundföretaget. Med effektiva leverantörer får man effektivare materialflödesom leder till lägre lagerkostnader, effektivare produktion och högre leveransservice. Det är i och med detta viktigt att leverantörer får information om material och orderläggningar så tidigt som möjligt för att planera på bästa möjliga sätt. Genom att utbyta information om varandras verksamhet skapar utrymme för att dela kunskap och erfarenheter. Detta ger också möjlighet för intim relation och förtroende för varandra för att skapa hälsosam och långsiktig relation. Syftet med examensarbetet är att studera och analysera materialförsörjningen mellan ett industriföretag och dessleverantörer. Studien gick ut på att undersöka faktorer som påverkar materialförsörjningseffektiviteten och vilka förutsättningar företag behöver ta hänsyn till utifrån de faktorerna för att uppnå effektivare flödeskedja. För att besvara dessa frågor har författaren utfört en litteraturstudie byggd på vetenskapliga artiklar som söktes och hittades på Mälardalens högskolas databaser och litteraturstudier högskolans bibliotek. Därefter analyseras data med relevant teori för att belysa och beskriva de problem och faktorer som upptäckes under arbetets gång. Examensarbetet avslutas sedan med förslag på rekommendationer utifrån faktorerna som påträffades där lösningsförslagen diskuteras och förklaras för att göra de relevanta för läsarna.

Bakgrund

Under de senaste 30 åren har företag inom det privata näringslivet alltmer fokuserat på att skapa nära relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata näringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att präglas av att inköpen skall konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. Emellanåt väcks frågan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av närmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata näringslivet, där båda parter känner varandra och varandras behov väl.

Syfte

Syftet med undersökningen har varit att klarlägga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer när det gäller inköp av vissa tjänster, samt att utreda i vilken utsträckning LOU tillåter ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer.

Genomförande

Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, då vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkätundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra ämneskunniga personer.

Resultat

Undersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer för att tillfredsställa tre olika typer av behov. Dessa behov gäller utveckling och effektivisering av verksamheten, leverantörernas medverkan i utformningen av tjänsterna samt längre avtalstider inom vissa verksamheter. Undersökningen har även visat att offentliga organisationer idag har möjlighet att samarbeta med sina leverantörer under flera olika former. Dessa samarbetsformer tillfredsställer till viss del de behov av närmare leverantörsrelationer som idag finns inom offentlig sektor.

Background

During the past 30 years, companies within the trade and industry have more and more focused on creating closer relationships with thier suppliers. In contrast to the development in the trade and industry, purchases within the public sector is nowadays caracterized by keen competition. The relationship between public organisations and their suppliers is regulated to a great extent by The Law of Public Purchases (LOU). Occasionally, the question is raised whether public organisations would benefit from closer relationships with their suppliers, relationships similar to those that can be observed in the trade and industry, where both parties know each other and each others interests well.

Purpose

The aim of this paper is to find out whether the public sector would benefit from closer supplier relations when it comes to certain services, as well as to investigate to what extent LOU allows a closer collaboration between the public sector and ther private suppliers.

Implementation

The investigation has been implemented in the form of a case study, since we have studied the relations between the municipality of Linköping and its suppliers. The case study has been implemented partly though a quantitative survey among the suppliers of the municipality of Linköping, partly through qualitative interviews with purchasers and other people that have a lot of knowledge and experience of this matter.

Results

The investigation has shown that the public sector would benefit from closer relationships in order to satisfy three different types of needs. These needs concern development and effectivisation of the activity, the suppliers participation of the design of the services and longer time limits for contracts. The investigation has also shown that there are possibilities for public organisations to collaborate with their suppliers in different ways. These ways of collaboration partly satisfy the needs of closer supplier relations that we can find today within the public sector.

Det är inte längre enskilda företag som konkurrerar mot varandra utan snarare hela försörjningskedjor och detta påstående har varit utgångspunkten för den här studien. I takt med att handeln blir mer global, ställs företag inför utmaningar kring hur internationella relationer ska hanteras. En viktig fråga för konkurrenskraften är hur inköp ska struktureras i praktiken. Företag behöver göra en avvägning i val av försörjningsstrategi som berör frågor kring grad av samverkan och integrering till sina leverantörer. Denna studie är ett illustrerande exempel på hur leverantörsrelationer och försörjningskedjor organiseras i praktiken. Syftet är att skapa en fördjupad förståelse för hur relationer i försörjningskedjor kan utformas, där fokus ligger på informationsutbyte och integrering mellan parterna. För att empiriskt undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts hos det svenska detaljhandelsföretaget Rusta. De har fått agera som exempel för att belysa hur företag inom den handelsintensiva sektorn arbetar med frågor kring leverantörsrelationer och global försörjning. Till studien har ett ramverk tagits fram som bygger på tidigare forskning och teorier kring transaktionskostnader, kontrakt och kontroll samt leverantörsrelationer, information och integrering. Dessa ämnen har legat till grund för datainsamlingen. Studiens empiri bygger på insamling av data via intervjuer, dokumentgranskningar och en observation. De resultat som framkommit visar att det är många dimensioner som spelar in vid utformandet av leverantörsrelationer. Rusta har inköpskontor i Asien för att komma närmare sina leverantörer och skapa trygghet i affärsuppgörelserna. I vissa fall arbetar Rusta i närmare relation med sina leverantörer och i andra fall är handelsutbytet av mer transaktionell karaktär. Det framkommer att Rusta delar stora mängder information till sina leverantörer och att detta görs på daglig basis. Integrering framgår ske på olika sätt men något delat affärssystem mellan Rusta och deras leverantörer finns inte. Sammanfattningsvis visar studien på att ju mer komplex en produkt är, desto mer komplex blir relationen och en slutsats som dras är att det inte finns någon generell relation som passar alla affärsuppgörelser.
It is no longer individual companies competing against each other but rather supply chains and this assertion has been the starting point for this study. As trade becomes globalized, companies are faced with challenges about how international relations are to be managed. Companies need to make a consideration in the choice of supply strategy with decisions regarding what degree of cooperation and integration they should have with their suppliers. This study is intended as an illustrative example of how supplier relationships and supply chains are organized in practice, with the purpose to provide in-depth understanding of how relationships in supply chains can be designed. The focus in the study lies on information exchange and integration between the parties. To investigate this, a qualitative case study has been conducted at the Swedish retail company Rusta. They act as an example to help illustrate how companies in trade-intensive sectors work with issues related to supplier relationships and global sourcing. For the study, a framework has been designed based on previous research and theories about transaction costs, contract and control, supplier relations, information and integration. These topics have been the basis for data sample. The study is based on data collected through interviews, document examinations and one observation. The results found show that there are many dimensions in the design of supplier relationships. Rusta has purchasing offices in Asia to be closer to its suppliers and create a more secure business environment for trade. In some cases, Rusta works in close relations with their suppliers and in others on a transactional basis. We see that Rusta shares a large amount of information with their suppliers on a daily basis. Integration is evident in various ways, yet there is no shared business system operating between Rusta and their suppliers. In conclusion, the study shows that the more complex a product is, the more complex the relationship becomes. Another conclusion is that there is no general type of relationship that suits all business transactions.

Kräsnare kunder, snabbare modeväxlingar och billigt mode. I modeindustris globala klimatstår modeföretagen inför större konkurrens och tvingas agera snabbt för att kunna gekunderna det bästa erbjudandet. Inköpsstrategier har blivit allt viktigare för att kunnakonkurrera om pris, kvalitet och tillgänglighet vilket har resulterat i inköp mot internationellamarknader. I samband med produktion i billigare länder har konsumenternas krav på socialtansvarstagade ökat vilket gjort att det för företagen blivit allt viktigare att styra sina inköp moträtt marknad och rätt leverantörer. Många svenska modeföretag gör inköp från Kina ochdärför är syftet med denna studie att med Lindex som fallföretag skapa en förståelse för hurett svenskt modeföretag använder sig av ett produktionskontor och vad det har föransvarsområden i inköpsprocessen vid inköp från Kina. Syftet är även att skapa enuppfattning om produktionskontorets syn på leverantörsrelationer och vilka förutsättningarnaär för att modeföretaget ska kunna arbeta med socialt ansvarstagande i leverantörsledet.Studien har en kvalitativ undersökningsdesign då syftet är att skapa ett djup inom det valdaområdet vilket även var anledningen till att problemet applicerades på ett fallföretag. Studiensempiriska material bygger på tolv semistrukturerade intervjuer med anställda på fallföretagetsamt två observationer av fallföretagets leverantörer. Detta gjordes för att kunna skapa endjupare förståelse inom områdena Lindex inköpsprocess, leverantörsrelationer och socialtansvarstagande. Det fält som undersöktes var fallföretagets huvudkontor i Göteborg,produktionskontoret i Hongkong samt CSR-avdelningen i Shanghai. Studien påvisade attproduktionskontorets ansvarsområden berörde faktorer som pris, kvalitet, ledtider ochkapacitetsplanering. Genom resultaten som fallföretaget Lindex genererade kunde slutsatsendras att ett produktionskontor skulle kunna vara en användbar inköpsstrategi för ett svensktmodeföretaget då det för studiens fallföretag innebar lösningar till kritiska faktorer som pris,kvalitet, ledtid och kapacitetsplanering. Det har blivit allt viktigare att ha godaleverantörsrelationer i modebranschen och studien tyder på att fallföretaget värderadeleverantörsrelationer då tillit, engagemang och samarbete var nyckeln till att lyckas medovanstående faktorer. Förutsättningen för att ett modeföretag skulle kunna arbeta med socialtansvarstagande var att leverantören hade en förståelse för vad syftet med uppförandekodenvar, att företagets personal var väl utbildad och uppdaterad inom området för att i sin turkunna inspirera leverantörerna samt att det kontinuerligt gjordes leverantörsinspektioner somockså följdes upp. Studiens resultat kan inte generaliseras på alla svenska modeföretag dåfenomenet undersökts genom fallföretaget Lindex men studien är ändå relevant ochanvändbar för svenska modeföretag med liknande omständigheter att ta del av.Due to more selective customers, shorter fashion trend cycles and cheaper fashion, in today'sglobal fashion industry companies face stiffer competition and they are forced to act faster toanswer customer demands. As such, purchasing strategies play a crucial role when it comes tocompetition in price, quality and availability of products, which in turn has forced fashioncompanies to introduce a buying strategy focused on the international market. As a result ofcompanies moving into cheaper production countries the demands on social responsibility hasincreased. This has pushed companies to drive their buying strategy toward the correct marketand supplier. Many Swedish fashion companies have decided to purchase from China andtherefore the purpose of this study with Lindex as the company in focus is to form anunderstanding of how a Swedish fashion company utilizes their production office and what itsresponsibilities are in the buying process when sourcing from the Chinese market. In addition,the authors want to describe what the view of the production office is in relation to supplierrelationships in the buying process and what circumstances are necessary for the fashioncompany to be able to influence social responsibility in the supply chain. The thesis has aqualitative research design since the purpose was to create a deeper understanding of theresearch topic, which also was the reason for the authors to study the problem through a casecompany. The empirical material is conducted by twelve semi-structured interviews withsome of the case company’s employees and two observations of the case company’ssuppliers. The purpose was to create a deeper understanding in the areas of Lindex’s buyingprocess, supplier relations and social responsibility and therefore the field study was carriedout at the case company’s head quarter in Gothenburg, its production office in Hong Kongand its CSR department in Shanghai. The result of the study showed that the productionoffice’s areas of responsibility involved factors such as price, quality, lead-time and capacityplanning. Through the results that the company in focus generated the conclusion that couldbe drawn is that the strategy of establishing a production office could be useful for a Swedishfashion company in terms of better prices, higher product quality, shorter lead time as well assetting the production capacity. It has become more important to build good relationships inthe fashion industry and the study has found that Lindex highly values their supplierrelationships. Factors such as trust, engagement and collaboration with the suppliers are thekey to succeed in addition to all of the factors mentioned above. To enable fashion companiesto work with social responsibility it is vital that the supplier understands the purpose of thecode of conduct and that the company’s employees are well educated within the subjectmatter to in turn be able to influence the suppliers. It is equally important that inspections aremade on a continuous basis with the necessary follow-up carried out. The result of this thesiscannot be generalized for all Swedish fashion companies since the problem has beeninvestigated through a case company, but the study is nevertheless highly relevant and usefulfor other Swedish fashion companies under the same circumstances to take note of.
Program: Textilekonomutbildningen

 

In the global society of today it takes more and more to become a successful purchaser. One part of this is to understand distinctions between different countries. The first and the biggest thing that you think about are the languages. Of course this is a big obstacle but there are also big cultural differences to be considered. According to Van Weele (2002) this is something that not, until these days, have been prioritized but today it is becoming more common in the industries.

The biggest question we asked ourselves before the work started was how cultural and verbal differences affected the global procurement on Husqvarna. We wanted to identify the problems caused by culture differences. The work has then been to come up with recommendations for Husqvarna’s Swedish purchasing group and how they ought to cope with the problems concerning cultural differences in their daily work. Our investigation in shape of interviews was made in purpose to analyze which problems there is, and how to proceed to solve them. We have decided to limit our investigation to only involve the countries China, Japan and USA. We decided China, Japan and USA because it is these countries Husqvarna got most of their contact with in their purchasing work.

Before the investigation was started we analyzed several different categories of questions. The categories of our choice we think are the most important ones to have knowledge about for to achieve a successful global procurement.

According to the results we found, we clearly noticed how culture and languages becomes a problem in their work. To deal with this we have found plenty of measures to take that could lessen their problems. Troubles with cultural differences will always remain, and the important thing is to learn to control them and to make the other cultures into an advantage. We have later on written our conclusions made from both theory and information got from interviews. Through taking advantage from our conclusions the global purchasing work could help Husqvarna in their global contacts.

 

 

I dagens globala samhälle krävs allt mer för att bli en lyckosam inköpare. En del av detta är att förstå skillnader som finns mellan olika länder. Den första och största delen man tänker på är språket. Detta är självklart ett stort problem och hinder men det finns även stora kulturella skillnader som bör tas hänsyn till. Enligt Van Weele (2002) är detta något som tidigare inte lagts någon större vikt vid, men som idag börjar bli vanligare ute i industrin.

Den största frågan vi ställde oss innan arbetets början var hur kulturella och språkliga skillnader påverkade det globala inköpsarbetet på Husqvarna. Vi ville identifiera problemen som uppkommer vid kulturella skillnader. Arbetet har sedan gått ut på att ta fram rekommendationer till Husqvarnas svenska inköpsavdelning hur de bör hantera problematiken med kulturella skillnader i deras vardag. Våra undersökningar, i form av intervjuer, gjordes i syfte att analysera vilka svårigheter som finns och hur man bör gå tillväga för att lösa dem. Vi har enbart valt att titta på länderna Kina, Japan och USA. Vi valde dessa länder för att det är dessa som Husqvarna har mest kontakt med i sitt inköpsarbete.

Innan undersökningens början analyserades flera olika frågekategorier. De kategorier vi valde tror vi är det viktigaste att ha kunskap om för ett lyckat globalt inköpsarbete.

Enligt de resultat vi fick fram märker man klart och tydligt att kultur och språk medför problem i deras arbete. För att hantera detta har vi funnit att det finns många åtgärder som skulle kunna minska deras problem. Problemen med kulturella skillnader kommer alltid att bestå, det gäller att lära sig hantera dem och istället dra fördelar av den andra kulturen. Vi har sedan skrivit slutsatser vi dragit utifrån både teori och information från intervjuer. Genom att dra nytta av de slutsatser vi dragit i arbetet skulle inköpsarbetet kunna underlättas mycket vid globala kontakter.

 

Modeföretagen i Sverige 2015 befinner sig i en mycket konsumentstyrd bransch där trender uppstår och passerar snabbt, vilket ger en bransch som ständigt förser marknaden med nya varor. Mode är samtidigt råvaruintensiv och lämnar ett avtryck i miljön som påverkar alla. Konsumenterna ställer nu allt högre krav på att varor är producerade mer hållbart och under socialt ansvarstagande, CSR, i alla led. Modeföretagen ansvarar för en produktion av varor som främst sker i länder med lägre kostnad för arbetskraft, vilket medför svårigheter i form av kontroll då avstånden är långa. Vilken relation företaget har till sina leverantörer har således kommit att spela en allt mer avgörande roll. Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka och analysera de överväganden som producerande aktörer på den svenska modemarknaden gör vid val av leverantörer, för att på så sätt belysa de svårigheter de anser finns och vad som är viktigt för deras framgång. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer inom fallstudiens ramar. Sekundärdata har samlats in från press, företagens hemsidor och från mailkorrespondens med branschorganisationer. Fallstudien visar att relationen företagen har till sina leverantörer är väldigt viktig för dess framgång. Ett bra leverantörssamarbete ökar företagens chanser till både hållbar produktion och ger en ökad möjlighet till finansiering genom handelskredit. En bra leverantörsrelation ökar även företagens möjligheter till flexibilitet från leverantörens sida med snabbare leveranser som bättre kan möta kundens efterfrågan och minska risken för felbedömningar. Långa avstånd anses som ett problem för modeföretagen och de söker därför närmare produktion inom EU som ger kortare ledtider, en möjlighet till bättre leverantörsrelationer samt ett underlättande av likvärdiga kemikalielagar.

Purpose: The purpose of this study is to investigate which elements constitute inter-organizational dependence and how inter-organizational dependence influences the relationship between GGP Sweden AB and Stoeryd AB.

Background: The notion of arm's length relationships relying on market competition has been replaced with a new ideal consisting of closer, mutually beneficial relationships with extensive collaboration, cooperative actions, and long-term orientation. The benefits of more collaborative supply chains have also been questioned. Collaborative relationships can bring numerous positive outcomes but also conveys reliance on resources or competences of others. Intensified, collaborative relationship is connected to higher dependence, generating vulnerability when depending on others for survival. Several perspectives in social science lay grounds for the research on inter-organizational dependencies. Dependence is regarded to be an important concept for understanding buyer-supplier relationships.

Method: This case study investigates the relationship and inter-organizational dependence of GGP Sweden AB and their supplier, Stoeryd AB. Various perspectives within business research have laid grounds for a framework by which to investigate dependence. Empirical material of the two case companies has been collected with aim to provide further insights and reflections about inter-firm dependence and the elements affecting it.

Conclusion: A revised framework is presented in the shape of a model including the elements of dependence. The study recognizes the significance of regarding several elements for assessing dependence and that these must be seen in relation to other elements. Further, the behavioral factors of the relationship and intangible characteristics of the offering have been determined to significantly affect dependence. Finally, even if inter-organizational dependence is created within a relationship, elements must be seen in relation to alternative relationships. The connection between higher level of dependence and increased collaboration as apparent also in the case relationship. Trust, commitment and mutual interest are factors apparent in the relationship that may help to control the vulnerability striving from dependence.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka element som utgör beroende mellan företag samt hur beroende influerar relationen mellan GGP Sweden AB och Stoeryd AB.

Bakgrund: Det finns en utveckling som tyder på att affärsrelationer inte längre bygger på rena transaktioner där företag låter marknadskrafterna styra. Istället visar trenden på att långvariga, djupare relationer som är gynnsamma för båda parterna till högre utsträckning prioriteras. Dessa affärsrelationer karaktäriseras av omfattande samarbete med en strävan mot gemensamma mål. Forskare har även ifrågasatt fördelarna med denna typ av relation i leverantörskedjan. Relationer med hög grad av samarbete bidrar till en rad positiva följder, men bidrar även till ökat beroende av kompetens och resurser från utomstående parter. Detta i sin tur leder till en större sårbarhet då verksamhetens överlevnad beror på en annan aktör. Flertalet perspektiv inom den samhällsvetenskapliga litteraturen ligger till grund för studier om beroendeförhållanden. Beroende ses som ett viktigt koncept för att förstå förhållanden i leverantörskedjan.

Metod: Denna fallstudie syftar till att undersöka förhållandet och beroendet mellan företagen GGP Sweden AB och Stoeryd AB. Flertalet perspektiv inom företagsekonomisk forskning har tagits i beaktning och grundat det teoretiska ramverk studien baseras på. Det empiriska material som samlats in syftar till att ge större insikt om beroendeförhållande mellan aktörer i leverantörskedjan och faktorer som påverkar detta förhållande.

Slutsats: Ett reviderat ramverk presenteras i from av en modell, innehållande de element som påverkar beroende mellan företag. Studien påvisar att dessa element måste ses i förhållande till varandra för att ge en helhetsbild av beroendet. Det upptäcktes också att det fanns en länk mellan beroendet och beteendet i relationen. Även om det inter-organisatoriska beroendet skapas inom förhållandet, så visar studien att elementen ska ses i relation till alternativa förhållanden. Det påvisades också att en högre grad av beroende kan kopplas ett mer omfattande samarbete. Förtroende, engagemang och gemensamma intressen är faktorer som kan minska sårbarheten och öka kontrollen av beroendet.

Bakgrund: I maj 2017 beslutades det att EU-reglering 2017/821 om konfliktmineraler kommer träda i kraft den 1a januari 2021. Regleringen kräver att företag inom EU kan försäkra sig om att tenn, volfram, tantal och guld (3TG) endast importeras från ansvarsfulla och konfliktfria källor. Inom litteraturen presenteras en problematik kring försörjningskedjors komplexitet och svårigheterna att spåra konfliktmineraler. Studien avser därför att skapa ökad förståelse för leverantörshantering avseende konfliktmineraler och praktiska implikationer för bolag som önskar ökad förståelse inför införandet av EU-reglering 2017/821.  Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för hur företag strategiskt arbetar mot hållbarhet genom leverantörshantering avseende konfliktmineraler, samt vilka möjligheter respektive utmaningar som kan uppstå under detta förändringsarbete. Metod: Studien har ett realistiskt perspektiv samt ett induktivt angreppssätt med abduktiva inslag. Kvalitativ data har inhämtats genom sex semistrukturerade intervjuer med representanter från Atlas Copcos inköpsfunktioner, från två affärsområden, som arbetar med alternativt är bekanta med Atlas Copcos upprättade process för leverantörshantering avseende konfliktmineraler. Slutsats: Studieförfattarna finner att strategiskt arbete mot hållbarhet genom leverantörshantering avseende konfliktmineraler kan delas upp i tre övergripande områden; identifiering av prioriterade intressenter, utveckling av förändringsarbetesstrategier samt strategiska partnerskaps bidrag till synlighet inom leverantörskedjan. Dessa tre aspekter bidrar tillsammans till identifieringen och arbetet med möjligheter respektive utmaningar inför fortsatt hållbarhetsarbete med leverantörshantering avseende konfliktmineraler, vilket kan sammanfattas genom fortsatt utveckling av intern dialog samt värdet av att arbeta med Supplier Relationship Management. Kunskapsbidrag: Studiens teoretiska kunskapsbidrag är att skapa ökad förståelse för hur drivkrafter för implementering av hållbarhetsarbete, förändringsarbete samt arbete med försörjningskedjan kan bearbetas inom kontexten för leverantörshantering vid hållbarhetsarbete, samt hur dessa aspekter inverkar på varandra.
Problem discussion: In May 2017, it was determined that EU-regulation 2017/821 will enter into force the 1st of January 2021. The regulation requires that companies within the EU are able to assure that tin, tungsten, tantalum and gold (3TG) merely is imported from responsible and conflict free sources. Within literature, issues regarding supply chain complexity and difficulties with tracking conflict minerals are presented. This study therefore aims to create increased understanding for supplier management regarding conflict minerals and practical implications for other companies that aim for increased understanding before the introduction of EU-regulation 2017/821. Aim: The aim is to create increased understanding for how companies strategically work towards sustainability through supplier management regarding conflict minerals, and which opportunities respective challenges that may occur during the process of change. Method: This study has a realistic perspective and an inductive approach with abductive features. Qualitative data has been obtained through six semi structured interviews with representatives from Atlas Copco’s sourcing functions, from two business areas, who work with or are familiar with Atlas Copco’s constructed process for supplier management regarding conflict minerals. Results: The authors of this study find that strategic work towards sustainability regarding conflict minerals can be divided into three overall subjects; the identification of prioritized stakeholders, development of change management strategies and strategic partnerships contribution to visibility within the upstream part of the supply chain. These three aspects contribute to the identification and work with possibilities and challenges regarding continued sustainability efforts with supplier management concerning conflict minerals, which can be summarized through continued development of internal communication and the value of working with supplier relationship management. Science contributions: The study’s theoretical science contribution is to create increased understanding for how drivers for implementation of sustainability efforts, change management and work with the supply chain can be processed within the context of supplier management concerning sustainability work, and how these aspects affect each other.

En väl fungerande offentlig upphandling är avgörande för att klara de förändringar som vår omvärld står inför. Konkurrensen och effektiviteten inom bygg- och anläggningsbranschen beskrivs ofta som lägre än i andra branscher. Studier inom svensk byggbransch har därför lyft betydelsen av ökad effektivitet genom utveckling av teknik och kunskap i bygg- och anläggningsprojekt. Den offentliga upphandlingen i Sverige uppmäts till cirka 634 miljarder kronor per år vilket motsvarar en femtedel av Sveriges bruttonationalprodukt. En stor del av de bygg- och anläggningsarbeten som utförs i Sverige upphandlas av offentliga beställare vilket medför att de har möjlighet att påverka branschens utveckling. För att främja ett önskat beteende och drivkrafter hos leverantörer kan offentliga beställare använda leverantörsuppföljning samt ekonomiska incitament i upphandling. Studiens syfte har varit att öka förståelsen för hur incitament ska användas i upphandling för att främja effektivare leveranser och skapa drivkraft för leverantörer att utföra, och helst överträffa, det resultat som önskas av beställaren. För att uppnå ett trovärdigt resultat valdes metoden fallstudie. Trafikverket som är en renodlad beställarorganisation med en bred leverantörsbas använder leverantörsuppföljning och incitament i upphandlingar och ansågs därför som ett lämpligt företag att undersöka för att uppnå studiens syfte. För den kvalitativa datainsamlingen har åtta projekt med incitament studerats där totalt 20 stycken intervjuer genomförts. I respektive projekt, förutom i två, har inköparen, projektledaren och leverantören intervjuats för att få en objektiv bild för hur bonus som incitament fungerat i projekten. För att underlätta analysarbetet sammanfattades alla projekt och analysmetoden ”Pattern Matching” användes för att finna likheter och olikheter mellan de studerade projekteten. Utifrån resultat och analys har slutsatser kunnat dras om hur tidigare användning av bonus har fungerat följt av förbättringsförslag. Slutsatsen var att bonus bidragit till att projektet gått smidigare och att det ökade samarbetet men inte att själva slutprodukten förbättras. Det framgick även att arbetssättet för bonus varierat mycket mellan projekten och att kontinuerlig leverantörsuppföljning under projektets gång är viktigt och en kritisk faktor för att bonus ska fungera som incitament och för att främja leverantörsutveckling. Vidare var slutsatsen att incitamentmodellen och formeln för uträkning av incitament bör standardiseras och integreras i systemet för leverantörsuppföljning. Ytterligare en slutsats var att bedömningsgrunderna upplevs som otydliga i dagsläget och att det är svårt att göra en objektiv bedömning. I studien har förbättringsförslagen sammanfattas i tre huvudområden där det första utgjordes av att standardisera arbetssättet kring hur bonus används i projekten sett till aktiviteterna: benämningar, leverantörsuppföljning, fokusområden och bonusnivå. Rekommendationen var att införa riktlinjer att leverantörsuppföljningen bör ske kontinuerligt under projektets gång vid minst fyra tillfällen per år samt att inte alla fokusområden bör viktas lika högt utan ett fåtal områden bör väljas ut som är kritiska för projektet. De områden som har en högre vikt är de områden som leverantören fokuserat på och som sedan utgjort ett mervärde i projektet. Studien visade även att bonusens storlek är betydande där en höjd bonusnivå från dagens föreslogs för att leverantörerna ska se det som incitament. Nästa förbättringsförslag utgjordes av att integrera incitamentmodellen i leverantörsuppföljningssystemet UppLev vilket säkerställer att arbetet utförs på liknande sätt samt medför att leverantörer har lika förutsättningar oberoende vem genomför leverantörsuppföljningen. Tredje förbättringsförslaget var att förbättra bedömningsgrunderna utifrån fem områden vilka var subjektivitet, checklista, kontraktsenlig nivå samt att det ska vara möjligt för leverantören att uppnå högsta poäng vid bedömning.

Textilbranschen är i ständig förändring där alltmer krav ställs på företag då industrin utgör en belastning på miljön genom produktionsprocesser och utsläpp. Därmed utgör det ett kritiskt läge där företagen måste ta dess ansvar i hållbarhetsfrågor som rör leverantör och produktion. Historiskt sätt visar det på att kostnadsaspekten varit av prioritet vid val av leverantör och vid inköp, men forskning visar även på att hållbarhet är en aspekt som alltmer uppmärksammas och prioriteras. Studiens syfte är att undersöka och få en förståelse för hur företag prioriterar aspekterna kostnad och hållbarhet vid val av leverantör. Vidare undersöks om samarbete i relationen mellan företag och leverantör kan bidra till större fokus på hållbarhet inom etik och miljö. Studiens fokus är på inköpare i textilbranschen och på hur de resonerar kring avvägningen mellan hållbarhet och kostnad, samt titta på hur en stark leverantörsrelation kan leda till en förbättring i hållbarhetsmässiga frågor. Studiens teoretiska del lyfter fram forskning inom områdena nätverk, relationer, kostnad och hållbarhet som sedan etablerades i undersökningens empiri för att fylla det gap som finns. En kvalitativ metod har använts där en deduktiv ansats och tvärsnittsdesign upprättats genom intervjuer med representanter på företagen 8848 Altitude, Casall, Craft Sportswear, Didriksons och Houdini Sportswear samt en granskning av företagens hemsidor. Datainsamlingen har sedan sammanställts i studiens empiri där huvudsaklig ståndpunkt och information läggs fram som därefter kopplas till studiens teori i en analys. Huvudsakliga slutsatser i studien påvisar att aspekterna hållbarhet och kostnad har möjlighet att kombineras, dock att det fortfarande finns hinder till det. Vidare visar studien på att en stark relation mellan företaget och leverantör kan leda till utveckling och bättre lösningar för alla parter där de måste ta hänsyn till samhällets krav.
The textile industry is constantly changing where the requirements for companies are increasing when the industry is known for its creation of pollution of the environment in its production processes and emissions. This has created a critical situation where companies need to take responsibility in sustainability issues related to supplier and production. The aspects of cost has in a historical point of view been the focus in supplier decisions and in purchasing, research however shows that sustainability aspects are getting more attention and being prioritized. The purpose of this study is to examine and get an understanding about how companies prioritize the aspects of sustainability and cost in supplier decisions. Furthermore, investigate if the aspect of collaboration in the relation between company and supplier can contribute to an increased focus in sustainability aspects related to ethics and the environment. The focus of the study was on how purchasing managers in the textile industry are reasoning about the balance between sustainability and cost in supplier decisions, and look into how a strong relation to suppliers can contribute to improvements in sustainable issues. The study's theoretical framework highlights research in the subjects of network, relations, cost and sustainability, which was brought together with the empirics of the study to fill the research gap. A qualitative research method was used where a deductive research approach and cross-sectional design been established through interviews with representatives at the companies of 8848 Altitude, Casall, Craft Sportswear, Didriksons and Houdini Sportswear, moreover a review of the companies websites. The collection of data where then put together in this study's empirics where the main opinions and information where presented to then be linked to the theoretical framework in an analysis. The main conclusions of this study shows that there is a possibility to combine the aspects of sustainability and cost, but that there are still barriers. The study also shows that a strong relation between company and supplier can open up to development and better solutions for both parties where they need to take the public's requirements into account. The language of the paper is written in Swedish.

Som utveckling inom kvalitetsområdet är ett förslag att titta närmare på kund- och leverantörsförhållanden och hur de arbetar kvalitetsmässigt. Frågor som väckts är exempelvis hur man involverar kunden som en naturlig resurs i kvalitetsutveckling och hur nära man vågar släppa in kunden. Studien väljer att titta på de komplexa förhållanden som uppstår när myndigheter har en kund-/leverantörsrelation till varandra. Syftet med studien är att åskådliggöra kvalitetsarbete i relationen och partnerskapet mellan myndigheterna och föreslå framgångsfaktorer och ev. förbättringsförslag. En fallstudie genomfördes med två myndigheter som studieobjekt. Studien inhämtade ett triangulerat underlag via enkäter, intervjuer och styrande dokument för att analysera parternas relation, partnerskap och kvalitetsarbete mellan varandra. Det inhämtade underlaget stärktes av en kombination av kvantitativ och kvalitativ data. Resultatet visar att relationskvaliteten är till mestadels hög mellan parterna och partnerskapet som finns mellan dem är uttalat och strategiskt formulerat. Studien visar på en styrkepositionering mellan parterna som i kombination med de bindningar som finns mellan dem ger ett utfall på att en av parterna har en dominerande roll inom partnerskapet. Studien åskådliggör befintliga strukturer för kvalitetsarbete mellan parterna och lyckas utvinna framgångsfaktorer som föreslås kunna gälla även för andra myndigheters kvalitetsarbete i liknande kund-/leverantörsrelationer mellan varandra.
It´s suggested, as development in the quality area, to look closer at customer and supplier relationships in terms of how they´re working with quality in the relation. Questions raised, is as example, how to involve the customer as a natural resource in quality development, and how close suppliers dare to let the customers in. The study chooses to focus on the complex relationship arising when governmental agencies have customer/supplier relationships and partnerships with each other. The purpose of the study is to reveal how the governmental agencies work to improve quality in their relationship and partnership, and to suggest success factors as well as areas for improvement in the relationship/partnership. A case study was conducted involving two governmental agencies. The study retrieved a triangulated information base through surveys, interviews and governing documents to analyze the two parties’ relationship, partnership and quality work between each other. The retrieved information base was supported by combining quantitative and qualitative data. The result of the study shows that the relationship quality is mostly high between the two parties, and the partnership between them is strategically phrased. The study reveals of a strength positioning between the parties that, when combined with present bonds, gives an outcome that one of the parties hold a dominating role within the partnership. The study illustrates existing structures for quality development between the parties, and is able to extract success factors that propose that other governmental agencies might be able to use in similar customer/supplier relationships between each other.

Bakgrund: Efter en litteratursökning har vi uppmärksammat att forskning kring leverantörsrelationer existerar, men däremot är bristfällig när det kommer till kopplingen mellan incitament, interorganisatorisk styrning och osäkerheter. Att studera detta samband är därför av intresse för oss eftersom det bidrar till den akademiska forskningen inom interorganisatorisk styrning. Detta genom att införa en infallsvinkel på incitament, då vår teoretiska härledning menar att incitament hanterar osäkerheter i en leverantörsrelation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka interorganisatoriska osäkerheter som köparen upplever i en leverantörsrelation samt vilken effekt osäkerheterna har i leverantörsrelationen. Syftet är även att beskriva hur köparen med incitament hanterar interorganisatoriska osäkerheter i en leverantörsrelation. Genomförande: Genom att kombinera en teoretisk osäkerhetsmodell med kvalitativa intervjuer har en jämförande fallstudie av leverantörsrelationerna till Arcadia, Nexus och Valhalla genomförts för att besvara syftet. Slutsats: Uppsatsen bekräftar att det finns fyra olika typer av osäkerheter i en leverantörsrelation, vilka är uppgiftsosäkerhet, uppgiftsberoende, osäkerheter i omgivningen och relationell stabilitet. Effekten av dessa osäkerheter härleds i en teoretisk osäkerhetsmodell som även empiriskt bekräftas. I de studerade leverantörsrelationerna identifieras även olika incitament som hanterar osäkerheter som köparen upplever i en leverantörsrelation.
Background: After a literature review we discovered that research about supplierrelationships exists, but that the connection between incentives, interorganizational controlssystems and uncertainties is absent. To study this connection is therefore in our interestbecause it contributes to academic research in the field of interorganizational controlsystems. This is because incentives bring a new perspective to the connection betweeninterorganizational control systems and uncertainties. Purpose: The purpose of this study is to describe which interorganizational uncertaintiesa buyer experiences within a supplier relationship and how the uncertainties affect thesupplier relationship. The purpose of the study is also to describe how a buyer can handleinterorganizational uncertainties with incentives. Completion: A comparative analysis of the supplier relationships to Arcadia, Nexus andValhalla was achieved by combining a theoretical uncertainty model and qualitativeinterviews. Conclusions: The study confirms that there are four different types of uncertainties in asupplier relationship, which are task uncertainty, task interdependency, environmentaluncertainties and relational stability. The effect of the uncertainties in a relationship isderived in a theoretical uncertainty model and is also empirically confirmed. The studyfurthermore identifies incentives that handle uncertainties the buyer experiences in asupplier relationship.

Sammanfattning idag ställs inför nya strategiska utmaningar där de måste göra mer med färre resurser. För att utvecklas och hålla jämna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och på så sätt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. '

Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstår inom ett samarbete. Vi har således för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv.

Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka ett pågående samarbete mellan två svenska tillverkningsföretag. Genomförande: Uppsatsen grundar sig på fem intervjuer genomförda med medarbetare på de båda företagen.

Resultat: Vår slutsats är att företagen på ett differentierat och fördelaktigt sätt arbetar för att tillvarata implicit och explicit kunskap. Vi är benägna att se samarbetet som välfungerande, men vi tycker oss se tendenser till att kunskap förbises, eftersom parterna besitter kunskap som den andre inte vet om, men skulle kunna ha nytta av.

Bakgrund: Ökad konkurrens och hårdare krav från omvärlden medför att företag måste hitta nya vägar för att överleva på marknaden. Goda leverantörsrelationer är en möjlighet för företag att stärka sin position gentemot konkurrenter. Belöningar inom företag är vanligt förekommande för att motivera anställda och i och med att vikten av goda leverantörsrelationer har ökat har belöningar även blivit en möjlighet för företag uppmärksamma sina leverantörers prestationer.

Syfte: Vi avser med denna uppsats att undersöka givarens avsikter med utmärkelsen ”Årets leverantör” och vilka konsekvenser utmärkelsen får för mottagaren. Dessutom vill vi utröna vad som kännetecknar parternas relation och hur denna påverkas i och med utmärkelsen. Avgränsningar: I första hand studeras de följder som mottagaren upplever vara konsekvenser av utmärkelsen. Utmärkelsens påverkan på mottagarens räkenskaper utredsej.

Genomförande: Referensramen har byggts upp med hjälp av fyra större delar bestående av intressentmodellen, motivation&belöningar, leverantörsrelationer och företags profil, identitet och image. Dessa fyra delar har använts för att analysera den empiriska data som i största utsträckning samlats in genom personliga intervjuer.

Resultat: Givarens avsikter med utmärkelsen är att uppmuntra och stimulera duktiga leverantörer. Utmärkelsen är i första hand en inre, symbolisk belöning då det främst är ära och berömmelse som utgör utmärkelsen. Utmärkelsen är en billig och enkel men samtidigt viktig möjlighet för givaren att belöna en duktig leverantör. För mottagaren blir utmärkelsen en bekräftelse på dennes prestationer. Mottagaren blir motiverad att visa att den är en värdig vinnare och försöker även erhålla utmärkelsen igen. Dessutom får mottagaren olika former av positiv publicitet i samband med utmärkelsen. För relationen får utmärkelsen inga större konsekvenser då relationen sedan tidigare karaktäriseras av anpassningar och väl fungerande samarbete och utmärkelsen snarare blir en bekräftelse på den goda relationen.

Bakgrund & Problemdiskussion: Inköpsfunktionen har på senare år fått en ökad strategisk betydelse inom organisationer och har idag en mer aktiv roll i att skapa och bidra till konkurrensfördelar. Inköpsfunktionen är en viktig del i kedjan från leverantör till kund och bidrar till att denna inte bryts. Inköpsfunktionen har därmed fått axla en mer komplex och strategisk roll som kan antas påverka inköpsfunktionens arbetssätt och struktur. Sambandet mellan dessa ses som komplext där roll anses vara en första bestämmande faktor som påverkar hur arbetssätt och struktur utformas. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga en strategisk inköpsfunktions roller, arbetssätt och struktur samt utifrån denna kartläggning identifiera problem och förändringsmöjligheter. Metod: Denna studies resultat är baserat på en kvalitativ fallstudie för ett fallföretag inom verkstadsindustrin. Totalt genomfördes 15 intervjuer med medarbetare både inom och utanför fallföretagets avdelning för strategiskt inköp. Resultat: Studien visar på att en avdelning för strategiskt inköp utför arbetsuppgifter som är operativa, stödjande samt strategiska där det operativa arbetet inte är önskvärt av fallföretaget. Det är heller inte något som beskrivs vara del av en strategisk inköpares arbete enligt teorin. Tre roller har identifierats utifrån detta resonemang; Firefighter, Leverantörsansvarig samt Leverantörsutvecklare där den förstnämnda inkräktar på de andra två. En anledning till varför det operativa arbetet tar sådan plats är att gränserna mellan vad som är operativt, stödjande och strategiskt arbete inte är helt tydliga. Det finns arbetssätt som bemöter den oönskade rollen som Firefighter men det tar tid att införa rutiner. Vidare har studien även visat att strukturen bidrar till den strategiska inköpsfunktionens strategiska fokus.
Background & Problem definition: In recent years the purchasing department has been the subject of increased strategic importance and has taken an active role in creating and contributing to competitive advantage. This due to the fact that the department is an important part of the supplier-customer-chain and contributes to make sure that it does not break. Consequently, the department has taken a more complex and strategic role and this can be assumed has had an impact on the department’s work practices and structure. The connection between role, work practices and structure is complex where the role is the determinant variable and affects how work practices and structure are designed. Aim: The aim of this study is to describe a strategic purchasing department’s roles, work practices and structure and to identify problems and potential changes from the description. Method: The result of this study is based on a qualitative case study of an organisation that operates in the engineering industry. In total, 15 interviews were performed with employees both at the strategic purchasing department and other departments in the organisation. Results: The study has shown that a department for strategic purchasing performs tasks that are operative, supportive and strategic where the operative work is not described in theory as part of the strategic buyer’s work description. It is also not wanted by the organisation. Three roles have been identified this; Firefighter, Supplier-Responsible and Supplier-Developer where the first of them intrudes on the other two. One reason for the existence of operative work is that the difference between what is operative, supportive and strategic work is not always clear. There are ways of undermining the unwanted role Firefighter but implementing routines takes time. Furthermore the study has shown that structure contributes to the strategic focus of the strategic purchasing department.

Digitalisering har med tiden fått en allt större betydelse och vikten av att företag utvecklas i takt med dess framväxt förväntas öka. En anledning till det är globaliseringen som bland annat medfört en ökad konkurrens. För att bibehålla alternativt förbättra konkurrenskraften bör företag ha en tydlig strategi för hur resurser gällande digitala satsningar ska avsätts. Ytterligare en viktig aspekt för att överleva på marknaden är företagets förmåga att hantera inköp samt ha nära och långsiktiga leverantörsrelationer. För att åstadkomma det behövs en god kommunikation där information snabbt och enkelt kan delas. Företag har generellt svårt att utvecklas i takt med digitaliseringens framfart på grund av att de prioriterar sina resurser till annat. Studien syftar därmed till att besvara följande frågeställning: ”Hur kan ett företag prioritera sina resurser för uppströms digitalisering?”. För att besvara ovanstående frågeställning genomfördes en fallstudie på Axis Communications AB. Syftet med studien är att effektivisera och förenkla kommunikationen gällande uppströms digitalisering genom att hjälpa Axis att prioritera sina resurser. För att åstadkomma det kommer Axis nuvarande kommunikationsflöde med deras leverantörer att undersökas. För att få en trovärdig bild av hur kommunikationen ser ut i dagsläget genomfördes flera intervjuer med anställda på Axis och en enkätundersökning distribuerades till leverantörerna. För att få ökad inspiration samt säkerställa att rekommendationerna är realistiska hölls två benchmarkingintervjuer och ett möte med en specialist inom området digitalisering. Baserat på litteraturstudien, empirin och analysen utformades en prioriteringslista för Axis som innefattas av följande sex steg, där respektive steg bör genomsyras av att ”Kontinuerligt arbeta med digitala möjligheter och utmaningar”. Skapa intern förståelse Skapa nära och långsiktiga samarbeten med leverantörerna Undersöka värdet av att digitalisera kommunikationen Förändra och effektivisera nuvarande arbetssätt Anpassa digitala lösningar utefter leverantörens mognadsgrad Fortsätta implementera EDI För att åstadkomma en lyckad digital satsning bör Axis inledningsvis arbeta med att skapa en intern förståelse. Först efter det ska Axis avsätta resurser på att förbättra leverantörssamarbetet. För att sedan säkerställa att en digital satsning är fördelaktig att genomföra ska Axis undersöka värdet av förändringen. Därefter bör Axis bestämma hur de vill förändra och effektivisera sina nuvarande arbetssätt innan de kan erbjuda leverantörerna anpassade digitala lösningar, baserat på deras digitala mognadsgrad. Efter det bör fokus vara att fortsätta implementera EDI. Då prioriteringslistan innehåller generella rekommendationer är den även applicerbar på andra företag men kan anpassas utifrån den specifika situationen.
Digitalisation has, over time, become increasingly important and the importance of companies developing in pace with its growth is expected to increase. One reason for this is globalisation, which among other things has led to increased competition. To maintain or improve competitiveness, companies should have a clear strategy for how resources for digital investments should be allocated. Another important aspect for surviving in the market is the ability of companies to manage purchases and have close and long-term supplier relationships. To achieve this, good communication is needed where information can be shared quickly and easily. Generally, companies find it difficult to develop in the same pace as the digitalisation since they prioritise their resources for other things. Thus, the study aims to answer the following research question: “How can a company prioritise its resources for upstream digitalisation?”. To answer the research question above, a case study was conducted at Axis Communications AB. The purpose of the study is to streamline and simplify the communication regarding upstream digitalisation by helping Axis prioritise its resources. To achieve this, Axis’ current flow of communication with their suppliers will be investigated. In order to obtain a credible picture of the current communication, several interviews were conducted with employees at Axis and a survey was distributed to the suppliers. To gain more inspiration and ensure that the recommendations are realistic, two benchmarking interviews and a meeting with a specialist within digitalisation were held. Based on the literature review, the empirical data and the analysis a priority list including the following six steps was designed for Axis, where each step should be permeated by “Continuous work with digital opportunities and challenges”. Create internal understanding Create close and long-term partnerships with the suppliers Examine the value of digitising the communication Change and streamline current working methods Customise digital solutions according to the supplier’s maturity Continue to implement EDI To achieve a successful digital initiative, Axis should initially work on creating an internal understanding. After that Axis will set aside resources to improve supplier collaboration. Thereafter, to ensure that a digital investment is advantageous to implement, Axis will examine the value of the change. Then, Axis should decide how they want to change and streamline their current working methods before they can offer the suppliers customised digital solutions, based on their digital maturity. At last, the focus should be on continuing to implement EDI. Since the priority list contains general recommendations, it is also applicable to other companies, but can be adapted to the specific situation.

Under de senaste decennierna har hantering av leverantörsrelationer blivit en viktig konkurrensfaktor för företag världen över. Denna uppsats kommer delvis att presentera teorin bakom hantering av leverantörsrelationer och integrera den med värdesamskapande vilket är ytterligare en viktig aspekt för företag som önskar att implementera ett vinn-vinn-tänk med sina samarbetspartners. Studien har genomförts på inköpsavdelningen på Valmet i Karlstad med syfte att identifiera vad som är värdeskapande i ett leverantörsförhållande. Den empiriska datan har analyserats för att sedan omvandlas till aktiviteter som kan appliceras i ett tidigt skede av en produkt/projektcykel. Detta leder in på Design to Cost vilket utgör den tredje och sista grunden för litteraturstudien av detta arbete.   Denna studie inleddes med en litteraturstudie, med fokus på de tre huvudämnena; hantering av leverantörsrelationer, värdesamskapande och Design to Cost. Denna studie sammanställdes sedan i ett teoretiskt ramverk som följdes upp med en kvalitativ datainsamling. Semistrukturerade intervjuer användes under två olika delar av studien, först intervjuades anställda på Valmet i Karlstad och därefter företagets leverantörer. Under analysen jämfördes insamlad data med det teoretiska ramverket.   Resultaten visar att värdesamskapande i studiens kontext främst bygger på kommunikation och tillit. Det är också viktigt att veta i vilken fas involveringen av leverantörer bör uppnås. Eftersom det här är en studie som fokuserar på Design to Cost, rekommenderas det att involvera leverantörerna i ett tidigt skede. Som ett resultat ökar antalet möjligheter och samarbetet är mindre begränsat av tekniska designbeslut etc.   De identifierade aktiviteterna från analysen har prioriterats i en matris och en rekommendation har skapats delvis till Valmet, men också till liknande branscher. Eftersom resultatet bygger på empirisk data analyserad ur ett teoretiskt perspektiv, kan det därför motiveras att lösningarna är generella i en viss utsträckning och därmed tillämpbara i andra kontext. Aktiviteterna har delats in i 4 teman; kommunikation, samarbete, informationsdelning och kategorisering. Förslagen på aktiviteter berör bland annat utbildning, uppföljning och återkoppling, intern benchmarking, utvecklingsplaner, tvärfunktionella team, kvalitetssäkring, prognostisering, kostnadsnedbrytning samt kategorisering av leverantörer/kund och produkter.
In recent decades supply relationship management have become a competitive factor for companies worldwide. This master thesis will partly address the theory of supply relationship management and integrate it with value co-creation, which is an additional important aspect for companies wanting to implement a win-win thinking with their collaborative partners. The study have been conducted at the purchasing department at Valmet in Karlstad with the purpose of identifying value creation in a supplier relationship. The empirical data have been analyzed to represent activities that can be applied in an early stage of a product/project cycle. This leads to Design to Cost, which constitutes the third and last foundation for the literature study of this work.   This study started with a literature review, focusing on the three main subjects; supply relationship management, value co-creation and Design to Cost. This review was then concluded by a theoretical framework and followed up with a qualitative data collection. Semi-structured interviews were used in two different parts of the study, first with employees at Valmet in Karlstad and then with their suppliers. During the analysis the data was compared to the established theoretical framework.   The results show that value co-creating in the study's context is based foremost on communication and trust. It is also important to know at what phase the involvement should be accomplished. As this is a study focusing on Design to Cost it is recommended to involve the suppliers at an early stage. As a result more opportunities are given and the cooperation is less restrained by any technical design decisions etc.   The identified activities from the analysis have been prioritized and a recommendation have been created partly to Valmet, but also to similar industries. As the result is based on empirical data analyzed from a theoretical perspective, it can therefore be justified that the solutions are general to a certain extent and thus applicable in other contexts. The activities have been divided into 4 themes; communication, collaboration, information sharing and categorization. For instance, the proposals for activities concern education, follow-ups and feedback, internal benchmarking, development plans, cross-functional teams, quality assurance, forecasts, cost breakdown as well as categorization of supplier/customer and products.

Inom de flesta industrier är konkurrensen hård, byggindustrin är inget undantag. Ett sätt att stå sig stark på marknaden är att finna andra konkurrensmedel än de traditionella: pris och kvalitet. Detta examensarbete syftar att undersöka eftermarknadens betydelse för entreprenadbolag och fastighetsägare. Examensarbetet är skrivet tillsammans med byggentreprenören Zengun vars avsikt är att förbättra sin hantering av eftermarknaden. Med hjälp av Zenguns beställare har studien genomförts explorativt med fokus på relationen mellan entreprenören och fastighetsägaren under tiden efter ett byggprojekts färdigställande. Intervjuer har genomförts med representanter från Stockholms fyra större fastighetsägare och representanter från två byggentreprenörer. Studien tar avstamp i teorier om servicemarknadsföring, kund-leverantörsrelationer och organisationsteori för att på ett akademiskt sätt analyseras och diskuteras genom empiriska data.  Studien visar att eftermarknaden inom byggbranschen inte fungerar på ett tillfredställande och effektivt sätt. Det synsättet delas av representanter från både fastighetsägare och entreprenadbolag. Byggentreprenörer lägger ned lite tid och energi på eftermarknaden trots att det är eftermarknaden som utgör majoriteten av en byggnads livslängd. En anledning till det är svårigheterna för entreprenörer att se lönsamhet i investeringar på eftermarknaden. Eftermarknadsrelaterade arbeten uppfattas ske på bekostnad av produktionen av nya projekt, där produktionens framdrift prioriteras. För att lyckas på eftermarknaden är det viktigt att förstå vilka långsiktiga fördelar den kan ge. Med en separat organisation för eftermarknaden tar entreprenören bort intressekonflikten mellan produktion i projekt och eftermarknadsrelaterade arbeten. Den separata eftermarknadsorganisationen skapar förutsättningar för andra enheter hos entreprenadbolag att bli mer lönsamma. Dessutom uppstår en möjlighet att stärka relationen till fastighetsägaren och dess förvaltning vilket kan generera nya uppdrag. För att eftermarknadsorganisationen ska fungera krävs det att vissa faktorer, förutsättningar och risker tas i beaktande. Om hänsyn tas till detta och företag kan ändra sitt synsätt och organisation kring eftermarknaden kan den göras mer effektiv och värdeskapande för både byggentreprenadbolag och fastighetsägare.
In most industries, competition is hard, the construction industry is no exception. One way of standing strong in the market is finding other means of competition than the traditional: price and quality. This master thesis aims at investigating the importance of the aftermarket for contractors and property owners. The thesis is written together with the construction company Zengun, whose intention is to improve its management of the aftermarket. The study has been conducted exploratively with focus on the relationship between the contractor and the property owner in the time after completion of a building project. Interviews have been conducted with representatives from four of Stockholm's major commercial property owners and representatives from two construction companies. The thesis starts with theories of service marketing, relationship management theory and organizational theory which are subsequently analyzed and discussed. The study shows that the aftermarket in the construction industry does not work satisfactorily and efficiently. This view is shared by representatives from both property owners and construction companies. The contractor does not spend a lot of time and energy on the aftermarket, even though it is the aftermarket that constitutes the majority of a building's technical service life. One reason for this is the difficulty for the contractor to see the profitability in aftermarket investments. Aftermarket-related work take place at the expense of the production of new projects, where new production is prioritized. To succeed in the aftermarket, it is important to understand what long-term benefits it can provide. With a separate aftermarket organization, the contractor eliminates the conflict of interest between production in projects and aftermarket-related jobs. The separate aftermarket organization creates the conditions for other units of construction companies to become more profitable. In addition, there is an opportunity to strengthen the relationship with the property owner and its facility management unit which can generate new projects. In order for the aftermarket organization to work, it requires that certain factors, conditions and risks be taken into account. If this is considered and the contractor can change their approach and organization in the aftermarket, it can be made more effective and adding value for both construction companies and property owners.

The purpose of the study was to identify how to implement a purchasing process in a small company and to investigate which means of transport is most suitable to use at the different delivery distances. The goal was divided into two research questions: • Research question 1: Which purchasing process and purchasing role should the company follow? • Research question 2: Which means of transport are most suitable to use in accordance with the needs of the company? The research method used to answer the goal and the research questions was a literature study and a case study. A literature review was made to understand the subject in a broader context and to gather a case study for empirical results. The case study was conducted at a small company in the construction industry in Södermanland in Sweden, which currently does not have a purchasing process. Based on collected empirical data, the company has encountered some problems. The first problem is that there was no purchasing process to be able to start after which it leads to the company buying in products and testing them if they are customizable and if they do or do not fit, the goods are saved in a containment unit. The second problem is regarding the choice of transportation method for purchased goods in relation to the distance and their needs. Students has, through literature studies, scientific articles and interviews with the company, produced an overview of how to structure and systematize purchasing work, and which means of transport are suitable for the company to be able to collect goods.
Syftet med studien var att identifiera hur man kan implementera en inköpsprocess i ett litet företag samt att undersöka vilket transportmedel som är lämpligt att använda i olika leveransavstånd. Målet var indelat i två forskningsfrågor: • Forskningsfråga 1: Vilken inköpsprocess och inköpsroll ska företaget följa? • Forskningsfråga 2: Vilket transportmedel är mest lämpligt för att använda för transport utefter företagets behov? Forskningsmetoden som används för att besvara på målet och forskningsfrågorna var en litteraturstudie och en fallstudie. Det gjordes en litteraturgranskning för att förstå ämnet i ett bredare sammanhang samt genomfördes en fallstudie för att insamla empiriska data. Fallstudien gjordes hos ett litet företag i byggbranschen i Södermanland i Sverige som inte har en strukturerad inköpsprocess. Utifrån uppsamlad empiri är det känt att företaget stött på några problem. Först och främst finns det ingen inköpsprocess att kunna utgå ifrån, vilket det leder till att företaget för tillfället köper in produkter och testar deras anpassbarhet, och ifall de inte kommer till användning så förvaras de undan. Det andra problemet angår vilket transportmedel som är lönsammast utefter deras behov och transportsträcka. Studenterna har genom litteraturstudier, vetenskapliga artiklar och intervjuer med företaget frambringat en överblick av hur man kan strukturera och systematisera inköpsarbete, samt vilka transportmedel som lämpar sig för företagets behov.

Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.