Добірка наукової літератури з теми "Pajala kommun"

Pajala kommun är en landsbygdskommun och har som många andra landsbygdskommuner drabbats hårt av centraliseringen, de senaste 50 åren har kommunen haft en befolkningsminskning på 51,6%. Till en följd av detta så har kommunen tvingats till skolnedläggningar. Genom kvalitativa intervjuer så undersöker uppsatsen vad konsekvenserna av en skolnedläggning är för lokalbefolkningen samt undersöker hur det påverkar interaktion mellan skola och samhälle. Resultatet är att en skolnedläggning väcker mycket oroskänslor för både vuxna och barn kring framtiden, som inkluderar både sociala och ekonomiska aspekter. Slutsatser som dras är att kommunikationen mellan kommun och privatpersoner kan påverka hur en skolnedläggning tas emot av lokalbefolkningen. I Pajala kommun upplevs samarbetet mellan kommun och lokalbefolkning som ansträngt, vilket har resulterat i att privatpersoner är obenägna att förstå kommunens nya skolstrategier. Detta hade kunnat motverkas av öppna dialoger. Studiens viktigaste slutsats, som tidigare forskning ej visat, är att kommunen fått ett politiskt uppsving inom kommunen. Kommunens mindre samhällen har idag ett bättre samarbete, där invånarna arbetar tillsammans för att motverka ytterligare skolnedläggningar och människorna är mer intresserade av kommunalpolitik, där flera även engagerat sig för att påverka och förändra politiken i Pajala kommun.

The recent developments regarding passenger and goods transportation in sparsely populated areas with increasingly longer distances to daily services and work constitute the starting point of the present thesis. The overall purpose is to identify coordination possibilities that can make the transport of goods and people in sparsely populated areas more effective, with a maintained or improved service level. The theoretical frame of reference of the thesis is Mobility Management (MM) and Theory of Planned Behavior (TPB). The basic idea with MM is that the individual should use existing transport solutions in a more effective way through alternatives being offered and/or created. TPB concerns factors behind behavior change, which can be influenced in order to, for instance, change transport habits. The studies in the present thesis were mainly carried out within Pajala municipality between the years 2000 and 2006. The study methods consisted of interviews, meetings, surveys, and implementations. Results regarding transport of goods show that the term collective distribution was unclear, that central agreements influenced the companies in their choice of supplier and transporter, that companies outside of the Pajala population center transported goods themselves to a greater extent than companies inside the population center did, that suppliers and transporters recognized opportunities with collective distribution, where those transporting nondurables saw more opportunities than those who transported other goods. Where passenger transport is concerned, the results show that factors thought to be significant when implementing collective solutions were regular trips, stable passenger volume, marketing, commitment from potential users (local villagers) and from project owners (the planner, municipal civil servant, the traffic company, the transport company and the project manager), and finally a change in attitude and behavior by the individual. All in all, the thesis shows that collective distribution could be a possibility for handling the problems that currently exists in today's sparsely populated communities. However, the potential is not that great since collective distribution already is in use and since it is difficult to implement if the above mentioned conditions are not satisfied. However, if they are satisfied collective distribution could be an important tool for preventing an additional depletion of the service level in sparsely populated areas and thereby stem the migration of additional companies and residents from these areas.
Den senaste tidens utveckling i glesbygden gällande person- och godstransporter med allt längre avstånd till daglig service och arbete utgör upprinnelsen till föreliggande arbete. Det övergripande syftet är att identifiera samordningsmöjligheter som kan effektivisera gods- och persontransporter i glesbygden, resulterande i att befintlig servicenivå ska kunna bibehållas eller förbättras. Arbetets teoretiska referensram utgörs av Mobility Management (MM) och Theory of Planned Behavior (TPB). MM innebär att individen nyttjar befintliga transportlösningar på ett effektivare sätt genom att alternativ erbjuds och/eller skapas och TPB om beteendeförändringens bakomliggande faktorer, vilka antas kunna påverkas för att exempelvis förändra ett invant transportbeteende. De flesta av studierna i föreliggande arbete genomfördes inom Pajala kommun under åren 2000 till 2006 och undersökningsmetoderna har utgjorts av intervjuer, möten, enkäter och implementeringar. Resultaten vad gäller godstransporter visar att begreppet samdistribution var oklart, att de centrala avtalen påverkade företagen vid val av leverantör och transportör, att företag utanför tätorten transporterade gods själva i större utsträckning än företag i tätorten och inte ställde lika höga krav på frekventa transporter som företagen i tätorten gjorde, att leverantörer och transportörer såg möjligheter med samdistribution och de som transporterade dagligvaror såg mer möjligheter med samordning än de som transporterade övrigt gods. Resultaten vad gäller persontransporter visar att faktorer som tycks vara betydelsefulla vid implementering av samordningslösningar är regelbundna turer, stabil resandevolym, marknadsföring, engagemang både internt (lokala bybor) och externt (planeraren, kommuntjänstemannen, trafikbolaget, transportföretaget och projektledaren) samt attityd- och beteendeförändring hos individen. Sammantaget visar studien att samdistribution kan vara en möjlighet att hantera de problem som finns i dagens glesbygdssamhällen. Potentialen är dock inte så stor eftersom samdistribution redan används i viss utsträckning och är svår att genomföra då inte förutsättningarna som indikerats ovan finns. I de fall där förutsättningar finns kan dock samdistribution utgöra ett viktigt verktyg för att förhindra ytterligare utarmning av servicenivån i glesbygd och därmed bromsa utflyttningen av både företag och innevånare från dessa miljöer.
Godkänd; 2009; 20090312 (chahag); DISPUTATION Ämnesområde: Industriell logistik Opponent: Professor Kenth Lumsden, Chalmers tekniska högskola, Göteborg Ordförande: Universitetslektor Mats Westerberg, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 24 april 2009, kl 09.00 Plats: A 109, Luleå tekniska universitet

This study is an intersectional analysis of how women who’ve immigrated to the bilingual municipality of Pajala, experience their current and future work life. The study is based on nine qualitative interviews with women of different class, age and origin. A number of constellations of relationships between these categories emerge in this study. What seems most central is that traditional notions of femininity and masculinity segregate labor vertically and horizontally. A lot of women feel alienated towards working in male-dominated occupations and branches, and some experience barriers to reaching higher positions that currently are held by men. The importance of sex seems to be most prominent among women in less sex labeled professions that at times work in male dominated groups. These women end up in deviant positions that lead to greater visibility, being judged based on stereotypes of sex and occupation as well as being in the contrast of the dominating culture of the group. The effects appear to be further enhanced by class, age and origin. Private relationships seem important even in work life and if a woman does not fit in to the prevailing stereotype of women, striving for a carrier rather than family, she is regarded as deviant. Origin seems to be most significant when the woman is born abroad and does not speak Swedish or the minority language Meänkieli, the mother tongue of many natives. This occurs to restrict labor market access and the opportunity for permanent employment. There are also indications that the importance of origin is reinforced by class. Meänkieli is used in informal settings by both white and blue collar workers but is, in formal settings, more frequently used by blue collar workers.

Den negativa demografiska utvecklingen i glesbyden förväntas leda till en avveckling av flertalet samhällen runt om i landet. Det finns ingen universell lösning för att motverka denna utveckling men förståelse för individers motiv för att flytta till glesbygden kan hjälpa regioner att forma strategier för kompetensförsörjning och bromsa de negativa demografiska förändringarna. Syftet med denna studie var att undersöka anledningarna till att individer från andra samhällen har valt att flytta till glesbygdskommunen Pajala samt hur de har integrerats till samhället. De forskningsfrågor som formulerats ämnade att undersöka följande: motiven till varför individerna valt att flytta till Pajala kommun, om det finns några likheter i individernas beskrivning av sig själva, hur väl individer upplever att de integrerats i samhället samt vilka samhälleliga åtgärder som skulle kunna vidtas för att öka kommunens attraktionskraft samt underlätta nyinflyttade individers integrationsprocess. För insamling av data användes semistrukturerade intervjuer som metod och för bearbetning och analys av data genomfördes en tematisk analys. Resultatet indikerade att sociala faktorer utgjorde de mest förekommande motiven till att flytta till Pajala, den mest framträdande personliga egenskapen var “social försiktighet”, undersökningsdeltagarna hade en upplevelse av ett öppet och inkluderande samhälle men trots detta fanns det integrationssvårigheter samt att det på flera områden fanns potential för utveckling av integrationsunderlättande åtgärder och marknadsföring.
Rural areas today face a negative demographic change that results in a disassembling of local communities. There is no universal solution to these demographic changes but an understanding of individual motives for moving to rural areas could help regions to form strategies to ensure the supply of competence and prevent the negative demographic changes. The purpose of this study was to investigate the reasons why individuals from other societies choose to move to the sparsely populated municipality of Pajala and how their integration process has developed. The scientific questions that were formulated were designed to investigate the following: motives to why the individuals had chosen to move to Pajala, if there was any resemblance in how they described themselves, how well they perceived that they have been integrated in the society and what measures that the society could undertake to increase the attractiveness of the municipality and facilitate the integration process. For the collection of data a semi structured interview was used as the method and for processing and analysis of data a thematic analysis was conducted. The results indicate that the most common motive for individuals to move were based on social factors and the most common trait was “social carefulness”. The participants described Pajala as an open and inclusive society but despite this there were difficulties with integration. Potential for development of both integration and marketing were detected.

The purpose of the study was to investigate possible environmental impacts of a reduced catchment area (~25 %) for Kaunisjärvi lake and Patojoki river due to establishment of a iron ore mine in Kaunisvaara, Pajala municipality. To accomplish this, two methods were used; first a literary study was inducted to establish impacts of reduced inflow to lakes and reduced flow in rivers. Secondly, the state of the waters was determined by collecting background data from the mining company (Northland Resources SA) which included chemical- and biological parameters. The result showed that a reduced inflow can affect a lake by either eutrophication or oligotrophication, depending on the lakes condition and the character of the inflow, which in turn has impacts on the entire food-web. Reduced flow in rivers also has impacts on the entire food-web by increased water temperature, decreased dissolved oxygen levels, decreased inundation (witch effects nutrient and organic material exchange), decreased biodiversity in phytoplankton, benthos and fish and inhibiting migration, studies differed in effects on pH and alkalinity. The result also showed that both Kaunisjärvi and Patojoki are affected by nutrient load and organic matter, which impacts the entire ecosystem of the waters. Possible consequences for Kaunisjärvi and Patojoki of reduced inflow and reduced flow are discussed. The report concluded that the reduced catchment area will have impacts on environmental goals set by EU and also on national level, but that the interest of exploitation weighs higher.

Sverige står inför stora utmaningar för att klara av kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. En förändrad demografi med fler äldre samt stora pensionsavgångar innebär ett akut behov av kompetensförsörjningsstrategier för att hantera en annalkande kompetensbrist inom vård och omsorg. Utmaningen med att rekrytera personal är särskilt besvärlig i små och avlägset belägna kommuner och denna fallstudie undersöker arbetet med kompetensförsörjning i Pajala Kommun som faller inom den kategorin. Metodvalet var av kvalitativ karaktär där insamling av empiri utfördes genom individuella intervjuer och gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieus kapitalteori, begreppet ”brain drain” samt Andreas Wallos systemmodell för kompetensförsörjning och dess ingående begrepp: Attrahera, Rekrytera, Introducera, Behålla, Utveckla och Avveckla. Resultaten visar att det finns specifika utmaningar för kommunen på grund av unika kulturella förutsättningar i kommunen, den mindre organisationens kapacitet att bedriva strategiskt kompetensförsörjningsarbete samt attraktionskraften hos yrken inom vård och omsorg. Även möjligheter i ökat intresse för att leva och verka på landsbygden, effektiv kompetensanvändning samt organisatoriska förändringar för ett större fokus på kompetensförsörjningsarbete identifieras.                                Nyckelord: Kompetensförsörjning, vård och omsorg, landsbygdskommun, branding, optimal resursanvändning, sociala normer, sociologi

Det är skillnad i att transportera gods till tätort och till glesbygd. Lastbilar som skall transportera gods till tätorter är oftast fullastade med gods då många företag som beställer gods är stora och omsätter en stor mängd gods. Detta innebär att leverantörer och transportörer transporterar gods dagligen till företagen i de större tätorterna. De flesta företag i glesbygden är små, i många fall enmansföretag. De förbrukar inte lika mycket gods som företagen i tätorterna. Denna studie visar att det är olönsamt för varje enskild leverantör och transportör att dagligen transportera gods till och från företagen i glesbygden. Detta då endast en liten mängd gods skulle finnas i lastbilen. Det skulle kosta mycket, dels för företaget i glesbygden, dels för leverantören som transporterar godset. Studien tyder på att företagen i glesbygden får gods en till två gånger per vecka. Detta innebär att företag i glesbygd inte har möjlighet att själv välja när exakt de vill skicka och/eller ta emot gods. Centrala avtal styr ofta vem som transporterar gods till företagen samt hur ofta godset skall transporteras till orten. Företagen i glesbygden upplever detta som ett problem. De önskar mer frekventa godsleveranser. Andra skillnader mellan tätort och glesbygd är avstånden mellan företag och leverantör, utrymme för lastning och lossning av gods samt andelen tung trafik. I glesbygden är avstånden långa mellan företag och leverantörer. Det finns gott om utrymme för lastning och lossning. Syftet med studien är att finna kunskap om det finns ett behov av samdistribution, om samdistribution är möjligt i glesbygden samt fördelar och nackdelar med samdistribution. Genom att studera företag i glesbygden samt leverantörer och transportörer som transporterar gods till och från glesbygden ökar förståelsen samt kunskapen om var brister och möjligheter finns. En pilotstudie om samdistribution är utförd i Piteå kommun. Denna studie visar att det är lönsamt ur ekonomiska och miljömässiga aspekter att samdistribuera livsmedel till kommunala mottagare som skolor och äldreboende. De positiva resultaten från Piteåprojektet bidrog till fortsatta studier om samdistribution. Fortsättningen har resulterat i denna rapport som främst är en kartläggning av företag i Pajala kommun samt av leverantörer och transportörer som levererar gods till och från Pajala. För att erhålla information om samdistribution i Pajala har en enkätundersökning genomförts. Syftet med enkätundersökningen var bland annat att få kunskap om vad företag i Pajala samt vad leverantörerna och transportörerna som transporterar gods till och från Pajala vet om samdistribution och vad samdistribution skulle innebära för dem. Ett annat syfte var att få kunskap om vilka företag, leverantörer och transportörer som finns samt vilka typer av gods som transporteras. Denna kunskap är viktig om samdistribution skall bli verklighet. Allt gods kan inte transporteras tillsammans på grund av regler och lagar, till exempel Livsmedelslagen. Både pilotstudien i Piteå och kartläggningen i Pajala visar att samdistribution kan bli lönsamt och är genomförbart. Godstransporterna blir billigare. Det blir färre fordon längs vägarna, vilket bidrar till minskade miljöutsläpp. Dock måste någon form av samdistributionscentral upprättas, vilket är en stor investering. Några företag, leverantörer och transportörer samdistribuerar redan, andra vet inte vad samdistribution innebär. Företag som har sin verksamhet i norra Sveriges glesbygd kan söka stöd och bidrag för sin verksamhet. Storleken på stödet eller bidraget som kan sökas är beroende på typ av gods som transporteras, avståndet som godset transporteras samt vilken del av landet som godset skall transporteras till och/eller från. I framtiden torde samdistribution vara nödvändigt och enda lösningen för att företag, leverantörer och transportörer kostnadsmässigt skall kunna upprätthålla en tillfredsställande service i glesbygden. Samdistribution är kanske enda lösningen för att företagen skall ha möjlighet att få olika stöd och bidrag.

Godkänd; 2002; 20061117 (ysko)