1

Appenborg, Elisabeth, and Jenny Pfolz. "Faktorer som kan påverka patientens tillfredsställelse med smärtlindring på akutmottagning : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17617.

Повний текст джерела

Анотація:

Smärta är en vanlig orsak till att människor söker akutmottagningar och patienter med smärta blir ofta undermåligt smärtlindrade. Smärtan är en subjektiv upplevelse som även präglas av tidigare erfarenheter i livet. Genom att identifiera faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse med smärtlindringen kan vårdpersonal ge en mer optimal vård och undvika ett vårdlidande för patienten. Litteraturstudien är baserad på 11 st kvantitativa internationella artiklar med kvalitativa inslag. Granskning av artiklarna visar att det finns faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse. Den mest återkommande är kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Övriga faktorer som kan påverka tillfredsställelsen med smärtlindringen är förväntningar, ålder, etnicitet, ångest, tid, utbildning och rutiner.
Program: Fristående kurs

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

2

Andersson, Camilla, and Cecilia Tranlund. "En översikt av vilka faktorer som har samband med patientens upplevelse av kontinuitet i vården : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20929.

Повний текст джерела

Анотація:

Forskning visar på att patienter önskar kontinuitet, då de upplever att det bidrar till känslan av trygghet och närhet. Det ger sjuksköterskan möjlighet att lära känna personen och en möjlighet att bättre följa upp gjorda åtgärder. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som har samband med patientens upplevelse av kontinuitet i vården. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. Resultat Resultatet visade att det var viktigt för kontinuiteten att de fick träffa en sjuksköterska som de kände sedan tidigare och att det var samma sjuksköterska vid alla vårdtillfällen. Det var även viktigt att sjuksköterskan de träffade var uppdaterad på deras medicinska historia. En viktig faktor som höjde kontinuiteten var om patienten hade en kronisk sjukdom, då de patienterna oftare kräver regelbunden uppföljning med fler besök hos vården. Patienterna upplevde större kontinuitet om vården utfördes av sjuksköterska istället för av andra vårdgivare Sjuksköterskorna var mer anpassningsbara, flexibla och tog sig mer tid med patienten. Slutsats Studien visar att kontinuitet är något som patienter upplever som viktigt när de möter vården men det saknas forskning om hur vården ska organiseras, för att kontinuiteten ska upplevas bättre ur ett patientperspektiv, balanserat mot organisationens behov av att spara tid och pengar.
Research shows that patients wants continuity, as they feel it adds to the feeling of security and closeness That it gives the nurse the opportunity to get to know the person and an opportunity to better follow up actions. Aim The aim of this study was to investigate the factors that influence patient perception of continuity of care. Method This study was conducted as a literature review. Result The results showed that it was important for the continuity that they got to meet a nurse they knew from before, and it was the same nurse at every appointment. It was also important that who they met, was up to date on their medical history. An important factor that increased continuity was if the patient has a chronic disease, which increases the need to require regular follow-up with more visits to health care. Patients experienced greater flexibility of care performed by a nurse instead of a doctor, the nurses took more time with the patient and that it was more effective. Conclusion The study shows that continuity is important when patients recieve care, but there is no research about how care should be organized, for continuity to be perceived better from a patient perspective, balanced against the needs of the organization to save time and money.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

3

Fuentes, Susanna. "Faktorer som påverkar patienters omvårdnadsupplevelse : En allmän litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7948.

Повний текст джерела

Анотація:

Bakgrund: Sjuksköterskans roll i vården runt patienten är att vara omvårdnadsexpert. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskan är en viktig del av omvårdnaden. I sitt arbete har sjuksköterskan lagar och regler, riktlinjer och styrdokument att förhålla sig till. Omvårdnadsteorier föreslår olika system för hur en god omvårdnad ska bedrivas. Syfte: Att utforska vilka faktorer som påverkar patienters upplevelser av omvårdnad. Metod: Allmän litteraturöversikt. Uppsatsen är baserad på fyra kvalitativa och sex kvantitativa artiklar hämtade från Cinahl Complete, PsycINFO och PubMed. Artiklarna är kvalitetsgranskade och sammanställda efter resultatens likheter och olikheter. Resultat: Resultatet är presenterat i tre huvudkategorier, Demografiska faktorer, Kommunikation och Kompetens. En patient som får tydlig information, blir behandlad som en människa och som bemöts med vänlighet och respekt känner sig trygg och väl omhändertagen. En sjuksköterska som är kunnig och fingerfärdig och kan använda sig av sina personliga resurser för att få en god relation med patienten utstrålar professionalitet och självsäkerhet och har möjlighet att ge god omvårdnad till patienten Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån patientupplevelsen, ramen för sjuksköterskeprofessionen och Joyce Travelbees teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter
Background: The role of the nurse in caring for the patient is to be the nursing expert. The nurse-patient relation is an important part of nursing care. In her work the nurse has laws and regulations, guidelines and control documents to relate to. Nursing theories suggests different systems to carry out good nursing care. Aim: To explore which factors that affect the patient experience of nursing. Method: Literature review. The essay is based on four qualitative and six quantitative articles retrieved from Cinahl Complete, PsycINFO and PubMed. The articles were quality-reviewed and compiled based on their similarities and differences. Results: The result is presented in three main categories, Demographic factors, Communication and Competence. A patient who gets proper information, is treated like a human-being and with kindness and respect, feels safe and well taken care of. A nurse who is well educated and dexterous and who can use his or hers personal resources to get a good relation with the patient, emits professionality and self-confidence and has a possibility to give good nursing to the patient. Discussion: The result was discussed based on the patient experience, the scope of the profession of the nurse and Joyce Travelbee’s nursing theory

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

4

Nilsson, Ann, and Eriksson Charlotte Sundén. "Patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans bemötande på Vårdcentral : En litteraturöversikt." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-316.

Повний текст джерела

Анотація:

Syfte: Att belysa patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans bemötande på Vårdcentral.

Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade 10 vetenskapliga artiklar. Databassökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsychInfo. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån bedömningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier och innehållet analyserades induktivt och sammanställdes till flera kategorier.

Resultat: Artiklarnas resultat visade att tillfredsställelsen med sjuksköterskans bemötande var god. Tillfredsställelsen med bemötandet delades in i kategorier som var av betydelse för patienterna. Dessa handlade om tillgänglighet, förtroende och tillit, kommunikation, sjuksköterske- och patientrelation, kontinuitet och tid samt patienters uppfattning om sjuksköterskans yrkesroll.

Slutsats: De flesta patienterna upplevde bemötandet från sjuksköterska på Vårdcentral som tillfredsställande. Tillfredsställelsen av bemötandet var kopplad till den relation som patienterna hade till sjuksköterskan och de förväntningar de hade inför besöket.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

5

Komatovic, Linda, and Anna Jonsson. "Patienters upplevelse av vårdkvalitet och tillfredsställelse med vården på psykiatriska vårdavdelningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352330.

Повний текст джерела

Анотація:

Background: To improve and develop the psychiatric care it is important to evaluate the patient’s experiences. Regarding inpatient psychiatric care the patients’ experiences of satisfaction and quality of care is researched to a relatively small extent. For this reason, it can be difficult to identify important development areas. Aim: The overall aim with this study was to measure the patients’ experiences of quality of care and satisfaction with inpatient psychiatric care. Method: Cross-section study with a quantitative approach. Data was collected from one survey with questionnaires and analysed with descriptive and non-parametric statistic methods. Main result: Regarding satisfaction patients estimated 3,0 of 4,0 in median on all the questions and around 3,0 in average. A slightly higher average (3,2) was seen in questions regarding if the patient would recommend the business to a friend, and how pleased the patients were with the extent of the help they had received. Regarding the experience of quality of care the highest ratings were seen in the dimensions Secluded environment and in Encounter. The lowest ratings were seen in Support. There were no significant differences between the subgroups regarding satisfaction. Neither were there any significant differences in the subgroups regarding quality of care, besides if the patient had previous inpatient care. This led to lower ratings for the experience of Secure environment. Correlation was seen between many of the dimensions and the questions about satisfaction. Conclusion: This study shows that the participants are pleased in general with inpatient psychiatric care, even though there are low ratings in several areas. To improve the psychiatric care there is a need for further studies to get a broader picture

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

6

Löfvin, Jane, and Karin Westmark. "Faktorer som påverkar patienters tillfredsställelse i samband med koloskopi : en litteraturstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3028.

Повний текст джерела

Анотація:

Koloskopi är en endoskopisk undersökning som visualiserar insidan av tunntarmens sista del, tjocktarmen och ändtarmen. Det är den bästa undersökningsmetoden för att diagnostisera sjukdomar i tjock- och ändtarmen. Studier visar att patienten kan uppleva oro, obehag och smärta inför/under en koloskopi. Patienten kan dessutom känna sig generad och obekväm i den utsatta situationen som en koloskopiundersökning innebär. Dessutom måste patienten gå igenom omfattande kost- och laxeringsförberedelser för att kunna genomföra undersökningen. Kommer patienten till sitt besök utan att vara förberedd ordentligt, kan detta innebära onödigt lidande med förlängd och därigenom en mer smärtsam undersökning. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar patienters tillfredsställelse i samband koloskopi. En allmän litteraturöversikt valdes som metod för att kritiskt granska redan existerande och publicerad forskningslitteratur och sedan sammanställa resultatet som svarade på studiens syfte. Till resultatet inkluderades 17 vetenskapliga artiklar där både kvantitativa och kvalitativa studier ingick. De inkluderade artiklarna var publicerade mellan 2007 och 2017, skrivna på engelska och var peer-reviewed. Databaserna som användes till sökning var Academic Search Elite, CINAHL complete och PubMed. Genom integrerad dataanalys av de 17 vetenskapliga artiklarna kunde fyra huvudkategorier av faktorer identifieras. Dessa var omhändertagande av patienten, kommunikation, individuell upplevelse av smärta och distraktion. Till huvudkategorierna följde ett antal underkategorier; tekniskt utförande, personligt bemötande, information, smärtlindring/sedering, musik och film. De faktorer som betydde mest för patienten gällande tillfredsställelse vid koloskopi visade sig vara bemötande, information och smärtlindring/sedering. Slutsatsen var att patienttillfredsställelsen vid koloskopi ökar vid tillämpning av personcentrerad vård. Vid individanpassad information, kommunikation och smärtlindring/sedering ökar tillfredsställelsen hos patienten. I bemötandet, genom personcentrerad vård öppnas möjligheter upp för patienten att ställa frågor vid behov, vilket också har en positiv inverkan på patienttillfredsställelsen.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

7

Björkqvist, Sabina, and Liga Ikauniece. "Patienters upplevelser av den fysiska sjukhusmiljön : en litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8894.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

8

Helmersson, Linda, and Anna-Karin Widén. "Patienters upplevelser av bemötandet och sjuksköterskans stöd vid akut hjärtinfarkt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6222.

Повний текст джерела

Анотація:

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever mötet med sjukvårdspersonal i samband med insjuknandet samt hur sjuksköterskan genom sitt bemötande och sina omvårdnadsåtgärder kan stödja och hjälpa patienten.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet i studien visar på att sjuksköterskans bemötande gentemot patienten har en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Ett bra bemötande är en förutsättning för att det skall bli en god relation för en bra vård. Patienter som har fått ett bra bemötande, information och är involverad i behandlingen är mer till freds och detta har stor betydelse för patientens tillfrisknande. Slutsats: Studien visar att hur patienter upplever bemötandet i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt kan ha en stor inverkan på patientens hälsotillstånd och därmed också framtida livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en stor och viktig roll när det gäller att informera de som drabbats av hjärtinfarkt. Genom att se till att patienten är välinformerad har det visat sig att de känner sig tryggare i den situation som de befinner sig i. I situationer när patienten själv inte kan ta till sig de grundläggande behoven har sjuksköterskan en viktig uppgift att stötta och ersätta dessa behov.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

9

Sjöstrand, Sofia, and Veronica Jansson. "Multimedias påverkan på patienters lidande vid kirurgi : Litteraturöversikt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-396675.

Повний текст джерела

Анотація:

Bakgrund: Tiden patient och vårdpersonal har för preoperativ förberedelse minskar då det blir allt vanligare att patienter läggs in på operationsdagen. Därför är behovet motiverat att undersöka den mest effektiva informationsmetoden för att lindra lidande hos vuxna kirurgpatienter. Muntlig och skriftlig information är exempel på metoder som kan användas för att ge information. Då dagens moderna teknik tar allt mer plats i vården kan även digitala metoder utgöra alternativ. Syfte: Att undersöka effekten av multimedia med avsikt att ge preoperativ information för att reducera pre- och postoperativt lidande såsom smärta och ångest samt för att öka kunskapsnivån och tillfredsställelsegraden hos vuxna patienter i samband med kirurgi. Metod: Litteraturöversikt. Tio kvantitativa originalstudier inhämtades från databaserna PubMed, PsycINFO och Scopus. Artiklarna var från år 2007 till 2019. De var antingen randomiserade kontrollerade studier eller kvasi-experimentella studier. Samtliga artiklar undersökte en multimediainterventions effekt på pre- eller postoperativ ångest, postoperativ smärta, tillfredsställelse eller kunskap. Resultat: Multimedia visade sig inte ha någon signifikant effekt på preoperativ ångest däremot var samtliga studier eniga om multimedias goda effekt på postoperativ ångest. Det fanns ingen signifikant effekt på postoperativ smärta. Tillfredsställelsegraden med operationen påverkades inte av multimedia och tillfredsställelsen med informationen visade varierande resultat. Multimedia hade signifikant god effekt på patienters kunskapsnivå. Slutsats: Multimedia visade enbart effekt på patienters kunskapsnivå och postoperativa ångest. Ingen effekt kunde ses på preoperativ ångest eller tillfredsställelse med operationen. Avseende tillfredsställelse med informationen framkom motstridiga resultat. Inte heller kunde några slutsatser dras om postoperativ smärta då det saknades jämförande studier.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

10

Allansson, Liv. "Patienternas tillfredsställelse och upplevelse av att träffa studenter under VFU : –en jämförelse med den nationella patientenkäten." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-77774.

Повний текст джерела

Анотація:

Bakgrund: Under sinutbildning har läkarstudenter och sjuksköterskestudenter verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där deunder handledningarbetar självständigt. Akademiska vårdcentraler (AVC) i Värmland ären sådan VFU-plats. En enkät baserad påSveriges Kommuner och Landstings(SKL) regionala patientutvärderingar i primärvårdenanvändes för att utvärdera VFU:n. Syfte: Syftetär att kartlägga och analysera patientens tillfredsställelseoch upplevelse efter läkarstudentbesök och sjuksköterskestudentbesök på sjuAVC:eri Värmland samt tvåvårdcentraler utanför Värmland.Studien jämför ävenstudenternas resultat med resultaten från Nationell Patientenkät(NPE) som utvärderar patientnöjdhet hos ordinarie läkare och sjuksköterskori Värmland. Metod: En enkätbaserad tvärsnittsstudie. Samtliga sjuAVC:eri Värmland deltog samt två vårdcentraler utanför Värmland. Patientnöjdhetsenkäten bygger på NPE. Enkäten delades ut hösten 2018samtidigtsomenkäterfrån NPEinhämtades. Resultat: Från patientnöjdhetsenkäten inkom 337 enkäter och 4174 från NPE.Patienter ärlika nöjda med studentgruppernaoch helhetsintrycket är samma. Det finns skillnader i dimensionen involvering och delaktighethos studentgruppen.Resultatenskiljer sigframförallt mellan studentgrupperna och ordinarie personal.Enkätsvaren gällandeordinarie personalhade större spridning och lägre totalpoängpåsamtliga frågor. Studenternas patienterfårstörre möjlighet att ställa frågor, mer lättförståeliga svar och bättre bemötande. Patienten får mer inflytande över sin vård hos studenterna. Patienter till studenternager högrepoäng för atmosfären på vårdcentralen och är merbenägna att rekommendera vårdcentralen till andra. Slutsats: Patienterna är mycket nöjda med att träffa läkarstudenter och sjuksköterskestudenter. De statistiska skillnadernakan kopplas till yrkesroll. Patienter är mer tillfredsställdaoch har fler goda upplevelser efter studentbesök jämfört med besök hos ordinarie personal.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

11

Andersson, Fritzson Pontuz, and Rasmus Jansson. "”Jag blir inte sedd!” : Patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på en akutmottagning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12268.

Повний текст джерела

Анотація:

Patienter som uppsöker vård på en akutmottagning har en förförståelse över hur de ska få hjälp i det akuta skedet, oavsett allvarlighetsgrad. De hoppas få hjälp med de problem de söker för så snart som möjligt. Problemet är att sjukvården ofta inte kan uppnå dessa högt ställda förväntningar, därför tenderar patienters upplevelse av bemötandet att påverkas. Studiens syfte är att undersöka hur patienterna upplever bemötandet av vårdpersonalen på akutmottagningarna. Studiens målsättning är att tydliggöra patientens upplevelse av bemötandet, vilket kan hjälpa sjuksköterskor att belysa och hitta nya aktiva strategier för att bemöta patienter som söker akut. Studien är utformad efter Axelsson (2012) och är därmed en litteraturstudie, där 13 artiklar granskades och användes. Resultatet visar på att bristfällig information och kommunikation leder till att patientens upplevelse av vården på akutmottagningarna påverkas. Forskningen som kom fram visar tydligt att fokus bör läggas mer på helheten runt patienten och inte enbart vårdandet av den biologiska kroppen samt att information och kommunikation bör ske mer aktivt. I diskussionen belyses hur studien har gått tillväga samt val av metod. Det redogörs även för kommunikationsbrist, informationsbrist, triagering och vårdlidande. Studien påvisar att det finns ett behov av att förbättra informationen angående hur triagesystemet fungerar samt vänte- och vistelsetider på akutmottagningarna.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

12

Brunner, Nadja, and Emma Modig. "Sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter som befinner sig vid livets slutskede." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8740.

Повний текст джерела

Анотація:

Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Alla deltagare arbetade nära patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Data som samlades in granskades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat. Innehållsanalysen resulterade i två kategorier; ”Vård nära patient och närstående” samt ”Bearbetandeprocessen”. Det visade sig att arbetet upplevdes tillfredsställande. De tyckte att det var positivt att få möjligheten att skapa en så bra sista tid i livet som möjligt för patienten. Det framkom dock att arbetet med dessa patienter kan vara psykiskt påfrestande. Av denna anledning ansågs det viktigt att bearbeta sina känslor, antingen med hjälp av arbetskollegor eller via professionell handledning. Slutsatser. Trots psykisk påfrestning upplevs mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter vid livets slutskede som någonting tillfredsställande. Dock behövs bearbetning och handledning av svåra situationer. Då detta erhålls kan den psykiska påfrestningen minska.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

13

Robayo, Rubilin. "Faktorer som påverkar patienters upplevelser av vistelsen på akutmottagningen." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2174.

Повний текст джерела

Анотація:

Omhändertagandet av personer som är i behov av vård skall vara lika för alla med ett respektfullt bemötande. Patienter bör få individanpassad vård tillsammans med ett omhändertagande som innebär personligt bemötande på individens villkor. Behandling och kommunikation är nyckelfaktorer för att möta vården med att förebygga ohälsa och lidande hos patienter. Inom akutmottagningar omhändertas människor som är i akut behov av vård vilket kan innebära att de patienter som söker akuthjälp och får låg prioritet i triage-systemet kan vänta länge på vård. Ett bemötande inom sjukvården bör vara anpassat med hänsyn till lika villkor för alla människor. Hög arbetsbelastning ses på akutmottagningar i hela världen. Orsaker till detta kan bero på att det faktiska antalet personer som besöker vården ökar eller att patienter söker akutvård istället för primärvård. En annan orsak som kan bidra till höga belastningen på akutmottagning kan vara att patienter ofta inte känner till, eller litar på, andra vårdgivare. Patienter som uppsöker akutvård bör få information om hur de kan vända sig till andra vårdgivare där de kan få hjälp. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av vistelsen för patienter på en akutmottagning. Metoden var en litteraturbaserad studie i form av en litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapligt granskade artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet var att kommunikation, information, väntetiden, bemötande och tillfredsställdes var faktorer som påverkar patienters upplevelse av vistelse på akutmottagning. Klar och tydlig kommunikation, ett gott bemötande och att ge information angående t.ex. eventuell väntetid kan bidra till en ökad tillfredsställelse hos patienten under vistelsen på akutmottagningen.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

14

Nilsson, Gustav, and Karolina Schönmeyr. "Hur uppfattar patienter på en ortopedavdelning sin smärtbehandling?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-141336.

Повний текст джерела

Анотація:

Syftet med studien var att undersöka hur patienterna på en ortopedisk avdelning uppfattade sin postoperativa smärtbehandling och tillfredsställelse med vården. Metod: En enkätstudie med konsekutivt urval gjordes under hösten 2010 på en ortopedisk avdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Urvalet bestod av 47 ortopediska patienter, både män och kvinnor, som genomgått operation och enkäten, som berörde hela den postoperativa vårdtiden, lämnades ut postoperativ dag tre. Åldrarna varierade mellan 23 och 82 år. Resultat: Majoriteten av patienterna ansåg sig nöjda med smärtbehandlingen och sin tid på avdelningen. Dock var frekvensen av smärtskattning låg från vårdpersonalens sida och nästan hälften av patienterna hade mer ont efter operationen än vad de förväntat sig. Slutsats: Patienterna var generellt sett mycket nöjda med sin smärtbehandling och med vårdtiden på avdelningen. Förbättringsbehov hos avdelningen är att smärtskatta tre gånger per dygn. För att kunna ge en mer säker bild av hur patienterna uppfattar sin smärtbehandling bör en ny studie göras med ett större urval.
The aim of this study was to examine how patients at an orthopedic ward perceive their postoperative pain management and satisfaction with care. Method: A survey by questionnaires with consecutive selection was made in the autumn of 2010 at an orthopedic ward at a hospital in Middle Sweden. The sample consisted of 47 orthopedic patients, both men and women, who had undergone surgery and the questionnaire, which concerned the entire postoperative hospital stay, was handed out postoperative day three. The ages ranged between 23 and 82 years old. Results: The majority of the patients considered themselves satisfied with the pain management and their time in the ward. However, the frequency of pain assessment by the nursing staff was low and almost half of the patients had more pain after surgery than they expected. Conclusion: Patients were generally satisfied with their pain treatment and their time in the ward. Need for improvement is to assess the pain three times per day. In order to provide a more accurate picture of how patients perceive their pain management a new study needs to be done with a larger sample.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

15

Gustafsson, Anna, and Marie Fernström. "Patienters smärtupplevelser i samband med stamcellstransplantation." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-105276.

Повний текст джерела

Анотація:

Abstract

Background: Pain is usually common patients who undergo high-dose treatment in combination with HSCT. Pain is usually associated with side effects as for example mucositis. The purpose of this study was to examine patients’ experiences of pain in relation to stemcellstransplantation. The purpose was also to examine how patients experience that they have been treated by the personnel regarding their pain, and also if the pain relief correspond to the patients expectations.

Method: The study is a descriptive, longitudinal study. Eight patients who underwent HSCT were interviewed. The study implemented in three parts, whereof two interviews and one questionnaire. The interview material was analyzed by means of content analysis.

Results: The result shows that five of eight patients experienced pain during HSCT treatment. Three of these informants experienced pain in their mouth, their head and in their stomach. This is usually commonly side effects of the treatment. Back pain occurs in two of the patients and this pain hasn’t proceeded during the treatment.

Three informants did not experience any pain at all during the time of nursing. The result even shows that the all of the informants had experienced a well refutation of the personnel in terms of their pain. All informants reported that it was important to be well pain relieved. Those informants who had pain during their treatment were very satisfied with the pain relief they have got.

Keywords: stem cell transplantation, oral pain, pain treatment, oral mucositis, satisfaction with care.

Sammanfattning

Bakgrund och syfte: Smärta är vanligt förekommande bland patienter som genomgår högdosbehandling i kombination med HSCT. Smärta är vanligtvis förknippad med biverkningar som t ex mucosit. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av smärta i samband med stamcellstransplantation. Syftet är även att undersöka hur patienterna upplever att de blir bemötta av personalen angående sin smärta, samt om smärtlindringen motsvarar patientens förväntningar.

Metod: Studien är en deskriptiv, longitudinell studie. Åtta patienter som skulle genomgå stamcellstransplantation intervjuades. Studien genomfördes i tre delar, varav två intervjuer och ett frågeformulär. Intervjumaterialet analyserades med innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visar att fem av åtta patienter upplevde smärta i samband med HSCT. Tre av dessa informanter upplevde smärtor i munnen, huvudet och i magen. Ryggsmärta förekom hos två av informanterna och denna smärta hade inte uppstått i samband med behandlingen. Tre informanter upplevde ingen smärta alls under hela vårdtiden. Resultatet visar även att samtliga informanter upplevt ett bra bemötande av personalen vad gäller deras smärta. Alla informanter uppgav att det var viktigt att vara bra smärtlindrad. De informanter som hade smärta under behandlingen var mycket nöjda med den smärtlindring de fick.

Nyckelord: stamcellstransplantation, oral smärta, smärtbehandling, oral mucosit, tillfredsställelse med vård.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

16

Svanberg, Elena. "Patienters upplevelser av datortomografi colon : en litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28814.

Повний текст джерела

Анотація:

Bakgrund: Personer som insjuknar i kolorektalcancer är ofta mellan 50-70 år gamla. Colon kan undersökas med bariumundersökning, koloskopi eller datortomografi colon (DT colon). Nyttan med DT colon är att tarmen liksom strukturer utanför tarmens vägg kan avbildas samt att cancern kan stadieindelas. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av DT colon hos patienter som uppvisar symtom på kolorektalcancer. Dessa upplevelser kan vara fysiska och psykiska. Metod: Sökningar utfördes i databasen Pubmed där sökord kombinerades. Efter granskning av abstrakt och studier i sin helhet inkluderades 11 studier som ligger till grund för resultatet. Resultat: Patienter upplevde lite smärta i fem av sju studier. Procentuellt skattades smärta som liten till obefintlig (82-96 %) och som stark (0-3 %) i tre studier. Upplevelse av obehag varierade mellan lite och lite mer än måttligt obehag i sju studier. I en studie skattade 81 % patienter DT colon som inte till lite obehaglig. Obehag under utvidgning av tarmen upplevde majoriteten som inte till lite obehagligt och mindre andel (30,7 % och 17 %) som ganska till mycket obehagligt i två studier. I en kvalitativ studie var utvidgning den mest jobbiga delen av undersökningen. Pinsamhet skattades som låg i två studier och i en kvalitativ studie kände sig patienterna generade. Oro mättes i sju studier där majoriteten var lite eller inte oroliga. Ingen eller lite rädsla upplevdes av patienter i tre studier. I en kvalitativ studie uttryckte några patienter att de varit rädda under DT colon varav en var rädd för att inte kunna hålla andan. Slutsats: Många upplevde lite smärta under DT colon men det fanns de som upplevde större smärta. Upplevelse av obehag varierade i studierna men ett fåtal upplevde mycket obehag. Vissa upplevde mycket och extremt obehag under utvidgning av tarmen. Patienter var lite generade men 1-3 % kände större pinsamhet. Patienterna var lite oroliga. Då få studier tog upp rädsla är det svårt att dra en slutsats.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

17

Johansson, Susan, and Mattias Öman. "Den rullande vårdavdelningen. Patienternas tillfredställelse med vården på lättvårdsambulanserna i Ljungby och Växjö : En kvantitativ enkätundersökning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16689.

Повний текст джерела

Анотація:

Lättvårdsambulansen, ett sätt för ambulanssjukvården i Kronobergs län att anpassa vårdnivån vid överflyttningar mellan vårdenheter och öka tillgängligheten av ambulanser för akuta uppdrag. Sedan våren 2010 finns ett fordon placerat i Ljungby och ett i Växjö. Det som skiljer detta fordon från en traditionell ambulans är att det är bemannat med endast en personal, en ambulanssjuksköterska. Lättvårdsambulansen saknar mellanvägg, personalen finns på verbalt avstånd och patienten kan påkalla uppmärksamhet med hjälp av en larmklocka. Den medicinska utrustning som går att finna i en ambulans finns även tillgänglig på lättvårdsambulansen. Personalen arbetar efter de behandlingsriktlinjer som finns fastslagna för kliniken. De lagar och författningar som reglerar ambulanssjukvården gäller även för lättvårdsambulansen. Det innebär bland annat att vården skall särskilt vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet. Lättvårdsambulansen är ett nytt koncept. Det finns inget beskrivet som liknar funktionen och det finns ingen forskning inom området. Den forskning som finns är gjord på traditionella ambulanser bemannade med två personal. Viktigt är att på ett tidigt stadium belysa patientperspektivet, hur patienten upplever vården.Syftet med studien är att utvärdera patienternas tillfredsställelse med vården på lättvårdsambulanserna i Ljungby och Växjö, vid överflyttningar mellan vårdenheter. Enkäter delades ut till patienterna under tre månader i början av 2012.Resultatet visar på en hög grad av tillfredsställelse, vilket är jämförbart med studier gjorda på traditionella ambulanser. Hänsyn måste tas till det låga antal enkäter som resultatet bygger på. Endast 30 enkäter skickades in till Högskolan i Borås.Lättvårdsambulansen är ett nytt fenomen inom ambulansorganisationen, detta öppnar för ytterligare forskning. Både ur ett patientperspektiv men också ur ett vårdarperspektiv.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

18

Westin, Mikaela, and Emmie Jönsson. "Betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för mental hälsa och livskvalitet hos patienter med stroke : En allmän litterturstudie." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för arbetsterapi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159554.

Повний текст джерела

Анотація:

Stroke är en sjukdom som påverkar den mentala hälsan och livskvaliteten hos den drabbade. Författarna vill belysa vikten av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för patienter med stroke. Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för mental hälsa och livskvalitet hos patienter med stroke. Materialet till den kvantitativa litteraturstudien samlades in från databaserna CINAHL, PubMed, Psycinfo samt OT seeker. Alla artiklar kvalitetsgranskades med ett protokoll och analyserades utifrån likheter och skillnader. Studierna visade på att patientens livskvalitet påverkades negativt av depressiva symtom. De skadliga konsekvenserna av stroke reduceras om rehabilitering skedde i tidigt stadie efter insjuknandet, till exempel Post stroke depression (PSD) som var starkt associerad till låg livskvalitet. Konventionell arbetsterapeutisk behandling gav lika eller bättre effekt än teknologiska behandlingar. Arbetsterapi visade sig ha en positiv inverkan på patienternas mentala hälsa och livskvalitet. Författarna ser dock ett behov av ytterligare forskning i hur professionen kan förbättra bemötandet av den mentala hälsan hos patienter med stroke.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Дисертації з теми "Patientens tillfredsställelse"

Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями

Abstract

Sammanfattning