Добірка наукової літератури з теми "Positiv och negativ representation"

Har yttre belöningar (exempelvis guldstjärnor i kanten av skrivboken) en negativ inverkan på elevers inre motivation? Minskar intresset för människor att engagera sig i eller prestera väl i en uppgift när yttre belöningar erbjuds? Flera meta-analyser har visat att så är fallet. Self-Determination Theory (SDT) är en teori som såväl teoretiskt som praktiskt belyser hur lärare kan stödja elever för att öka deras inre motivation.

Introduction: The methods available for the diagnosis of lung cancer include radiologic, cytologic and pathologic procedures. Aims: The aim of this study was to determine the quality assurance of CT guided fine needle aspiration cytology of lung nodules. Methods: Cytology results were rated to 4 categories (positive; suspicious; negative; not representative). All cytology reports were compared with the final histology diagnosis. Results: A total of 128 patients underwent CT-guided percutaneous fine-needle aspiration biopsy cytology (63 males; 65 females; mean age 62.8 years). Smears were adequate in 99 cases and inadequate in 29 cases. The average diameter of the nodules was 3.28 cm. Thirty three (25.6%) of the cases were histologically verified and 2 falsely negative and 2 falsely positive cases were detected. The sensitivity and the positive predictive value were 88.8% and 88.8%, respectively. Pneumothorax developed in 7 (5.4%) cases. Conclusion: These results suggest that CT-guided transthoracic fine needle aspiration cytology has a high diagnostic accuracy and an acceptable complication rate. The auditing valves of the results meet the proposed threshold values. Orv. Hetil., 2013, 154, 28–32.

This article was first published in lambda nordica 2010, 3-4. Artikeln undersöker den så kallade affektiva vändningen som enligt ett specialnummer av South Atlantic Quarterly, “After sex? on writing since queer theory” (2007), kännetecknar även queerforskning på 2000- talet. Artikeln ifrågasätter existensen av “en vändning” genom en närläsning av Eve Kosofsky Sedgwicks inflytelserika skrifter om skam samt om paranoida och reparativa läsesätt. Såväl Sedgwicks förståelse av skam som hennes uttalat metodologiska reflexioner kring queerforskning kännetecknas av komplexitet och ambivalens. Detta bottnar i hennes psykoanalytiska referensram och koppling av affektbegreppet till subjektteori, till skillnad från t.ex. nymaterialistiska ansatser. Som en följd kan hennes idéer om paranoida och reparativa positioner svårligen tolkas som två väsensskilda metodologiska alternativ eller en värdering av två valbara, sinsemellan alternativa läsesätt. Sedgwicks begreppspar kan inte heller reduceras till en inbjudan till forskare att “tala om” känslor och upplevelser. I stället kan dessa två positioner, förankrade i Melanie Kleins psykoanalytiska teori, med fördel uppfattas som en beskrivning av det queera forskarsubjektets ontologiska situation: dess nödvändiga pendling mellan negativ och positiv hermeneutik, mellan kritisk granskning och ifrågasättande av denna attityd, mellan tvivel och hopp i sitt förhållande till världen. I Sedgwicks tapp-ning innebär “affektiv vändning” en utveckling av subjektteorier. Hennes skrifter deltar i utmaningen av den förra, lingvistiska vändningen men deltar i dess dekonstruktion och vidareutveckling inifrån, med dess kännetecknande teoretiska verktyg, psykoanalys, dekonstruktion och närläsning.

Syftet med denna studie är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur barnböcker skriver fram etnicitet och hur pedagoger väljer barnböcker till förskolans barngrupper. Frågeställningarna i studien är: Hur framställs och representeras etniciteter i ofta lånade barnböcker? Hur beskriver förskolepedagoger bokens betydelse i förskola? Och hur väljs och formas förskolans bokutbud? Den teoretiska utgångspunkten som används i denna studie är normkritiskt perspektiv. Empiri har samlats in genom ofta lånade bilderböcker och intervjuer med fem pedagoger. Analysen av barnböckerna och pedagogintervjuerna kompletterar varandra och ger ett fullständigt svar på frågeställningen. Resultatet av denna studie när det kommer till barnböcker i förskolan är att vithetsnormen dominerar och att det är begränsat med representation av etnicitet som är positiv. Pedagogerna pratar om att de vill ha ett brett och stort utbud av böcker som barnen har till sitt förfogande. De går in lite på att de vill ha böcker med normer i och olika områden, vilket kan tyda på tema eller ämnen av olika slag, men pedagogerna var lite vaga om vad områden betydde. Pedagogerna i intervjuerna tar upp att i barnböckerna kan barnen spegla sig i till exempel kulturer som visar traditioner, att personer är olika och att alla personer inte hanterar situationer eller saker på samma sätt. Genom att se dessa olika sätt kan barnen få en uppfattning om att det är normalt att det görs på olika sätt. Vår slutsats är, när det kommer till representationen av etnicitet i bilderböckerna, att det handlar om vithetsnormen. Det handlar om att vithetsnormen fortfarande oftast dominerar i bilderböckerna. Det finns fortfarande böcker som ger en negativ representation av etnicitet  och kommer kanske alltid att finnas vilket är tragiskt eftersom alla är lika mycket värda.

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats. Observationsschemat utarbetades efter gjorda pilotstudier för att se vilka förstärkningar som förekom mest. Sedan valdes fem positiva förstärkningar och fem negativa ut. Observationerna visade att positiv förstärkning var mest förekommande för flickor och negativ förstärkning var mest förekommande för pojkar. Den positiva förstärkningsform som förekom flest gånger var beröm, detta för både flickor och pojkar. Den negativa förstärkningsform som förekom flest gånger var tillrättavisning, detta också för både pojkar och flickor. Detta innebär att flickorna lyfts upp och pojkarna trycks ner. Slutsatsen som kan dras av den här studien är att flickorna blir mer uppmärksammade på ett positivt sätt och att den vanligaste positiva förstärkaren är beröm. Pojkarna får mer negativ förstärkning och den vanligaste negativa förstärkaren är tillrättavisningar.
Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare använder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. Vår uppsats behandlar hur lärare förhåller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lärare handlar utifrån när det gäller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frågor på den skola där de arbetar. För att kunna besvara våra frågor har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna i vår studie kan sätta ord på vilken grundsyn de handlar utifrån när det gäller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svårt att koppla den till någon specifik teori. När det gäller negativ kritik verkar de flesta av lärarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn påverkas av att få den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den. Få av dem har några större betänkligheter kring att ge positiv kritik, utan ser den som en källa till utveckling. Samtliga lärare anser också att det är viktigt att det finns en diskussion kring frågor som rör positiv och negativ kritik riktad mot barn, men de har skilda uppfattningar kring huruvida det finns en sådan på skolan. Vi har bland annat dragit slutsatsen att det är viktigt för oss som lärare att föra en diskussion kring vårt förhållningssätt för att få insikt i hur vårt eget handlande påverkar våra elever.

Falska minnen förklaras teoretiskt med bl.a. implicita associationer, och svårigheter att skilja mellan faktiska eller påstådda källor. I denna studie undersöktes huruvida positivt respektive negativt innehåll i en berättelse påverkar uppkomsten av falska minnen, enligt DRM-paradigmet. Deltagarna för studien (30 förskolebarn i åldrarna 3-6 år) delades in i två grupper där ena gruppen hörde en positiv version av berättelsen, och andra gruppen en negativ version. Deltagarna genomgick sedan tre minnestest med cirka en veckas mellanrum, där de svarade på allmänna frågor om berättelsen, genomgick igenkänningstest med bilder, samt svarade på två suggestiva frågor. Resultatet visade hög frekvens av falska minnen. Skillnader mellan gruppernas svar på de allmänna frågorna var statistiskt signifikant. Deltagarna som hört den negativa versionen tenderade att minnas mer korrekt på de allmänna frågorna, uppge färre falska minnen på igenkänningstesten och föll i lägre utsträckning för suggestionen. Resultaten diskuterades utifrån bl.a. Source Monitoring Framework och Fuzzy-trace teorin.

Företag och organisationer påverkar den värld vi lever i bland annat genom att sysselsätta individer och producera varor men även genom att förbruka resurser. I takt med allmänhetens ökade miljö- och klimatmedvetenhet har trycket på att företag ska ta ansvar ökat. En väl använd term i sammanhanget är corporate social responsibility (CSR) som tar sikte på företags ansvar i samhället. Utifrån dessa förändringar har företag börjat redovisa sitt miljö-, ekonomi- och sociala arbete i särskilda hållbarhetsredovisningar. I uppsatsen undersöks svenska börsnoterade företags miljöredovisning och specifikt miljöredovisningen som är en del i Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsredovisning. GRI är det internationellt mest använda och kända ramverket för hållbarhetsredovisning och består av olika riktlinjer och principer för hur företag kan hållbarhetsredovisa. En av GRI’s redovisningsprinciper uttrycker att företagen ska ha balans i redovisningen vilket innebär balans mellan negativ och positiv information. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur miljöinformationen i svenska börsnoterade företags hållbarhetsredovisning är balanserad mellan positiv och negativ information. I uppsatsen har totalt 30 svenska företags miljöredovisningar undersökts och analyserats med hjälp av Deegan och Gordons (1996) modell för vad som är positiv och negativ information. Resultaten visar på att företagen som redovisar enligt GRI redovisar information i miljöredovisningen som är mer positiv än negativ. Resultaten visar även att företag inom sektorer som kan anses ha en högre miljöpåverkan tenderar att redovisa något mer positiv information än övriga sektorer. Resultat som liknade de resultat som Deegan och Gordon (1996) samt Deegan och Rankin (1996) kom fram till i sina studier av australiensiska företag.

What happens to social democracy when the working class declines? The aim of this study is to examine ideological changes in The Swedish Social Democratic Party, in particular the party’s ideological changes regarding liberty. The material consists of 300 government bills equally divided over the parliamentary sessions of 1974, 1990/91 and 2005/06, in all of which The Social Democratic Party held office. Using the theoretical framework Two Concepts of Liberty, I found that an increasingly amount of bills draws on the idea of negative freedom. However, the result also shows that bills that draws on negative freedom subsequently decreases in favour of bills that draws on positive freedom, suggesting that the ideological changes regarding liberty in The Swedish Social Democracy Party are nonlinear rather than moving straightforward.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare bemöter icke önskvärda beteenden hos lågstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normöverträdelser och därför får fler tillsägelser än flickor. Detta är en pilotstudie som också har som mål att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förståelse av klassrumsinteraktionen mellan lärare och elever. Två metoder användes för att få svar på frågorna, först gjordes klassrumsobservationer i två klasser när dessa ägnade sig åt enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de två undervisande lärarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna är lämpliga att använda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lärare. Observationerna visade att lärarna använde sig av både verbala och av icke-verbala metoder för att bemöta icke önskvärda beteenden. Majoriteten av alla bemötanden är riktade mot pojkarna i klassen, vilket resulteras i att dessa får mer uppmärksamhet än flickorna. En slutsats som dras från detta är att det beror på att pojkarna hörs mest, något som också bekräftas av tidigare forskning.

Kandidatuppsats, Ekonomprogrammet online, 15 hp, 2FE93E, VT 2017 Ekonomihögskolan - Linnéuniversitetet i Växjö Författare: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson och Sandra Aldin Handledare: Yuliya Ponomareva Examinator: Pia Nylinder Titel: Hållbarhetsredovisning - En studie om hur sex klädföretag balanserar positiv och negativ information enligt GRI:s princip balans. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balans, Strategier, Legitimitet. Bakgrund: Hållbarhetsredovisning handlar om redovisning som omfattar miljö, social och ekonomisk påverkan. Klädbranschen är utsatt för mycket press av både media och konsumenter som ställer höga krav när det gäller hållbarhetsfrågor och därför är det viktigt att kommunicera informationen öppet. Som ett stöd för att kunna kommunicera CSR öppet finns det globala ramverket GRI som består av riktlinjer för att få en jämförbar rapportering inom hållbarhetsredovisning. En princip som hör till GRI:s riktlinjer handlar om balans där företag ska redovisa både bra och dåliga resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i svenska klädföretags hållbarhetsredovisningar som redovisar enligt GRI:s riktlinjer för att se hur svenska klädföretag redovisar negativ information och förhåller sig till GRI:s princip balans där både positiv och negativ information ska redovisas. Metod: Studien är genomförd i form av en multipel fallstudie. Datainsamlingen består av sekundärdata där sex klädföretags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har studerats. Slutsats: Studien visar att samtliga klädföretag redovisar både positiv och negativ information i sina rapporter, men det är övervägande positiv information. Det framkom även att klädföretagen använder sig av olika strategier när de presenterar negativ information i sina rapporter vilket gör att informationen ändå kan uppfattas som positiv.
Bachelor thesis, 15 hp, 2FE93E, Spring 2017 School of Business and Economics – Linnaeus University in Växjö Authors: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson and Sandra Aldin Tutor: Yuliya Ponomareva Examiner: Pia Nylinder Title: Sustainability Report - A study on how six clothing companies balance positive and negative information according to GRI’s principle balance. Keyword: Sustainability Report, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balance, Strategies, Legitimacy Background: Sustainability Report is about accounting that includes environmental, social and economic impact. The clothing industry is exposed to heavy pressure from both the media and consumers who have high demands on sustainability issues, and it is therefore important to openly communicate the information. As a support to openly communicate the CSR information, the global GRI framework contains guidelines for obtaining comparable reporting in sustainability reporting. A principle that is part of GRI's guidelines is about balance where companies should report both good and bad results. Purpose: The purpose of this study is to investigate the content of Swedish clothing companies' sustainability reports, which report according to GRI's guidelines to see how Swedish clothing companies report negative information and relate to GRI's principle balance in which both positive and negative information should be reported. Method: The study is conducted in the form of a multiple case study. The data collection consists of secondary data where six clothing companies' sustainability reports and annual reports have been examined. Conclusions: The study shows that all clothing companies report both positive and negative information in their reports, but it is predominantly positive information. It also emerged that clothing companies use different strategies when presenting negative information in their reports, which means that the information still can be perceived as positive.

Weekly lifestyle magazines constitute an important role for many young people these days. Their purpose is to inform and entertain a broad public within subjects such as fashion, friends, relationships, men and beauty. Frida and Veckorevyn are two big magazines that have a big influence on young women. One subject that frequently occurs is articles about men, written by women. This study focus on how (with which qualities and weaknesses) these women choose to subscribe men. The purpose with the study is also to investigate if there occurs any important differences between these two magazines. The study includes analysis methods such as cluster criticism, rhetoric analysis and narrative analysis. The theory of this study is based on Kenneth Burkes vision about terministic screens, combined with a constructivism and hermeneutics point of view. The results of the analysis showed that there are some differences between Frida and Veckorevyn and their way of describing men. Frida describes the men in a more static way, but with a mix of positive and negative qualities. Veckorevyn uses a more detailed and analysing way to describe the men. An interesting result was that the positive descriptions represented the majority of all the words that described the men, but the negativity still shined through. In the concluding part of the study I discuss these important results.

Studier i Sverige har visat att skådespelare rapporterar högre nivåer av upplevd stress, ångest och fysisk smärta än generell population, men lägre nivåer av psykisk ohälsa och depression. Studiens syften var att undersöka upplevd stress, coping och personlighetsdrag hos teaterarbetare och jämföra med generell population, samt utreda betydelsen av anställningsförhållanden och yrkesutövning för upplevd stress och coping. Brief COPE, Perceived Stress Scale och Swedish universities Scales of Personality användes. De 304 respondenterna självskattade högre nivåer av upplevd stress och neuroticism än generell population, men lägre nivåer av aggression. Yrkesutövning, anställningsförhållanden och coping hade ingen effekt på upplevd stress. Signifikanta skillnader avseende copingstrategier upptäcktes, där frilansande scenartister i högre utsträckning använde sig av både dysfunktionella och funktionella copingstrategier. Vidare forskning behövs för att klargöra vilka faktorer som fungerar som skydd mot stress hos olika individer, och omvärdera vilka kombinationer av copingstrategier som skapar effektiv stresshantering bland teaterarbetare.