Добірка наукової літератури з теми "Regional utvecklingsstrategi"

Kommunernas översiktsplaner ska enligt gällande lag (SFS 2007:713) samordnas med det regional tillväxtarbetet. Samtidigt förekommer det idag stora svårigheter kring att skapa en koppling mellan den kommunala och regional nivån. Syftet med studien är att granska hur Region Örebro län och Region Jönköping län samt kommuner inom regionerna valt att utveckla ett samarbete mellan den regionala och kommunala nivån. Målet med studien är att skapa kunskap som utvecklar förutsättningar för ett samarbete mellan kommunala översiktsplaner och den regionala utvecklingsstrategin. Studiens metoder grundas i kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner inom de valde regionerna och kommunerna. Parallelt har även analyser av dokument genomförs för att skapa ett generellt perspektiv. Region Örebro län och Region Jönköping län innehar ett pågående arbete av strukturbilder för regionen där målet är att skapa en starkare koppling mellan och gentemot kommuner. Resultatet visar att respektive aktör har ett behov av en mer samordnad regional planering där de främsta metoderna för samordning anses vara dialog och mötesplatser. I varierande grad förekommer det idag samarbete inom olika behovsområden som exempelvis turism, utbildning och kommunikationer. Resultatet visar även att samarbetet mellan kommuner och region är av betydelse för att exempelvis kunna möta särskilda samhällsutmaningar som ett lågt befolkningsantal. Förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete anses ha skapat en medvetenhet om samarbete mellan kommuner och regioner. Dock upplevs kunskapen kring hur samarbetet ska ske rent praktiskt saknas inom kommuner och regioner vilket leder till svårigheter. Den bristande kunskapen gällande hur samarbetet ska utföras rent praktiskt och hur arbetsprocessen skall generera i handlingskraft innebär ett hinder för aktörerna. Det finns en vilja och ett uttalat behov av ökat samarbete men det saknas idag såväl arbetsmetoder och mälsättningar för detta samarbete.
The Swedish regulation (2007:713) illustrate that the strategic plans of the municipalities should be synchronized with the regional development work. Today there are difficulties in creating a relationship between the municipalities and the regional level. The purpose of this study is to examine how Örebro county and Jönköping county have chosen to develop a collaboration with the municipalities. The aim is to present methods to develop cooperation between the municipal and regional level. The methods of this study are based on qualitative semi-structured interviews. The interviews have been done with one person from each selected region and municipality. The results show that the actors find a need for a more synchronized regional planning, where the main methods to develop a cooperation are dialogue and meeting places. Örebro county and Jönköping county has an ongoing work of structural images of the region. The goal of the structural images is to create a stronger link towards the municipalities. The results show that cooperation between the actors are of great value. There are a present cooperation in various areas such as tourism, education and commuting. The results also show that the cooperation between the actors is important to meet challenges as for example a low population. The Swedish regulation (2007:713) about regional development has created an awareness of the connection between regions and counties. However, the knowledge about how to work with the cooperation is lacking in municipalities and regions and the lack of knowledge leads to difficulties. There is a will and a need for increased cooperation, but there are no working methods or goals for the regional partnership.

Julmyra Horse Center AB är ett företag som driver utvecklingen av ett hästsamhälle beläget i Uppsala län. Ett utvecklingsprojekt har pågått under 2011 inom länet, där Julmyra ska bli etablerat som det första hästsportsamhället i Sverige. Idag är Julmyra under expansiv utveckling och för att kunna skapa en hållbar sådan krävs det en kortsiktig och långsiktig strategi. Detta är ett utvecklingsprojekt som är finansierat av EU och Julmyras vänner står som projektägare och är en ideell förening. Målet med detta examensarbete är att granska vilka servicefunktioner som bör tillkomma på Julmyra för att kunderna ska bli nöjda och vilka av dessa servicefunktioner som kan etableras på kort respektive lång sikt. Sedan ska det granskas om det finns icke-angivna behov av funktionerna hos potentiella intressenter, och undersöka vad Julmyra kan utveckla för att skapa ett starkare koncept samt skapa mer kundvärde. Arbetet ska sluta i en utvecklingsstrategi i form av möjligheter då de viktigaste servicefunktionerna kan implementeras. Metoden som valts är kvalitativa intervjuer, för att kunna gå på djupet hos intressenter, se vad de har för tankar kring hästboende och livsstilsboende med häst. Till detta gjordes även en kompletterande enkätundersökning utifrån Kano’s method for customer-defined quality, där vissa specifika servicefunktioner som blivit utvalda från tidigare förstudie granskas.Analysverktygen som användes för att analysera empirimaterialet är de fyra åtgärderna, som är tagen från Blue Ocean Strategy, TAIDA™, en modell för regional tillväxt, the marketing concept, för att granska kunders behov, Porters five forces, för att kunna skapa starka strategier och sist klusterutveckling, för det mer långsiktiga perspektivet. Några av de slutsatser som dragits efter analys av empirimaterialet är att det krävs en del servicefunktioner inom hästnäringen, detta för att behålla god kvalité på alla resurser och för att kunna erbjuda god service i stall. Det är av stort intresse att få in ridtränare, veterinär och hovslagare till området. När det gäller servicefunktioner i samhällsservicen är det olika beroende på vilken målgrupp de väljer att satsa på, men av störst intresse är lokaltrafiken. Andra slutsatser som också dragits av arbetet är att Julmyras tillväxt är långsam på grund av konkurrenssituationen. Rekommendationer som getts är bland annat sätta upp delmål för att nå visionen de innehar med Julmyra, aktivt arbeta vidare med de verktyg som tagits med i detta arbete och skapa starka kundkontakter på ett tidigt stadie.

Regional planering tar en allt större plats i den svenska utvecklingen och har bland annat som uppgift att redogöra hur varje län ska utvecklas för att Sverige ska nå de nationella målen. Den regionala planeringen förenar mellankommunala frågor och utgör riktlinjer för både översiktsplaner och detaljplaner i regionen. Region Skåne har länge legat i framkant med sin regionala planering. De valde, vid framtagandet av sin senaste regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030, att bland annat arbeta med inkludering av medborgardialog tidigt och genomgående i processen. Denna rapport undersöker Region Skånes arbete med medborgardialog i framtagningsprocessen för den regionala utvecklingsstrategin. Resultatet sammanställer Region Skånes metod och utformning av medborgardialogen samt hur den slutgilltiga strategin är uppbyggd och är kopplad till medborgarnas åsikter. Medborgardialogen analyseras med hjälp av Arnsteins stege och SKL:s delaktighetstrappa, för att se hur stort inflytande deltagarna har haft på framtagningsprocessen och strategin. Dessutom analyseras vilket maktinflytande som kan ha påverkat medborgarna under dialogen utifrån Lukes maktdimensioner. Slutsatsen för denna uppsats är att Region Skåne har arbetat väl och genomtänkt med medborgardialog, trots att de valde att inte försäkra deltagarna något inflytande på den slutgiltiga strategin. De har inkluderat medborgarna mycket och genomgående, men då de har valt att använda sig av en urvalsprocess för dialogens deltagare så väljer de också att begränsa medborgardialogen. Medborgarna har dock haft en stor påverkan på den slutgiltiga planen på grund av den valda metoden för dialogen, vilket blir tydligt efter en analys med hjälp av Arnsteins stege och SKL: delaktighetstrappa. Det är också tydligt att ett flertal av Lukes maktdimensioner kan ha utövats under dialogtillfällena, men det är svårt att avgöra utifrån det material som varit tillgängligt.
In order to fulfill the national goals regarding Sweden’s development, the parliament is pressing for a more developed regional planning. The regional planning is supposed to assist the national goals by being more detailed and act as an umbrella strategy for the more local plans. The region Skåne has since long been an advocate for regional planning. They chose to, while producing their latest strategy Det öppna Skåne 2030, to include citizen participation early on and throughout the process. This essay evaluates Region Skåne’s work with the principles behind citizen participation, how they have chosen to methodize the meetings and include the citizens throughout the planning process, as well as how the citizen participation shows in the final development strategy for the region. The citizen participation is analyzed using the models Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs in order to assess the influence the citizens had during the production of and on the final strategy. The essay also examines what influences that could have affected the citizens during the meetings and does this using Lukes power dimensions. This study’s conclusion is that the region of Skåne has worked thoroughly with citizen participation, even though they chose not to promise the participants any influence over the final strategy. They have involved participants plenty and throughout the process; however, not all citizens have been offered the opportunity to participate, which narrowed the dialogue. The citizens have had a big impact on the final strategy and after analysis using Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs, this becomes evident. It is also apparent that a multiple of Lukes power dimensions could have played part during the citizen dialogue, but it is hard to evaluate solely from the documentation available.

Denna fallstudie har syftat till att undersöka hur samverkan mellan region och kommuner i framtagandet av en regional utvecklingsstrategi kan uppnås och främjas. Studiens syfte är också att undersöka hur kvalitetsteknikens teorier kring kund- och leverantörssamverkan samt teorier kring partnerskap kan användas för att förstå relationen mellan region och kommun i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Studien undersöker arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för Gävleborgs län. Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med kommunala politiker och tjänstepersoner med ett övergripande ansvar för kommunernas verksamhet. Resultatet visar att Region Gävleborg har skapat förutsättningar för kommunerna att påverka arbetet med och utformningen av den regionala utvecklingsstrategin. Upplevd otydlighet kring ansvar och förväntningar på deltagande har gjort att kommunernas organisation av och deltagande i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin inte har varit optimal. Det gör att arbetet inte når upp till de krav som ställs på samverkan utifrån de teorier som presenterats. Genom att använda sig av modeller för partnerskap och leverantörssamverkan skulle regioner kunna åstadkomma en bättre samverkan inom det regionala utvecklingsarbetet i allmänhet och arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi i synnerhet.
This case study aims to examine how a fruitful cooperation between county councils and municipalities can be achieved and promoted when they set out to develop a regional development strategy. This case study also explores how theories concerning customer- and supplier cooperation within quality management can be used to understand the relationship between county councils and municipalities in relation to regional development. The case study concerns the creation of a new regional development strategy for Gävleborg County. Data collection consists of qualitative interviews with politicians and officials from municipalities in Gävleborg County with an overall responsibility for within the municipalities. The results show that Gävleborg County has managed to create the prerequisites needed for the municipalities to influence both the process and the regional development strategy. Ambiguity concerning roles and responsibilities led to a less efficient organization and participation from the municipalities’ side in shaping the regional development strategy, with the consequence that the commitment doesn’t meet the criteria for cooperation in the presented theories. By using the models for partnership and supplier cooperation counties could achieve a better cooperation within regional development, including the commitment of shaping a new regional development strategy.

2021-06-06

The purpose of this research was to investigate place development and the role of heritage in Västra Götaland, partially through the case of the destination island of Åstol. An overarching area of interest was how regional development and heritage may intertwine. First, the region’s development strategy was analyzed in relation to a regional developer’s understanding of heritage as synonymous with the sustainable reuse of buildings and places. The second analytical chapter dealt with the region’s place development method. Place development is about cross-sectororal collaboration, where heritage is one of many resources that are to be reused innovatively. The last analytical chapter highlighted Åstol. Heritage is an ongoing development goal in Åstol’s strategy plan. Nature has shaped the island’s heritage, the locals and its identity of today. Branding as a calm, historical fishing community is useful for Åstol, as it gives the place both unique and universal characteristics in a Bohuslän west coast environment.

Swedish government wants, through regional development policy archive equal conditions despite the country’s different presumptions, in the perspective ofeconomics, geographic and socially. Regional policy is a method to take advantage of, and us the differences within the country and operate efforts to increase the equality when needed. Swedish regional development policy has changed over time, both in organizational forms, and also different conditions of society. Since 2019 the assignment to operate for regional development has changed, with the aim of clarifyingwhich actors are responsible. From 2019 the Swedish Regions are responsible for the assignment to achieve regional growth, by the main tool, the regional development strategy document. Based on the mentioned changed conditions, the aim for this study is to describe the working process with Gävleborgs regional development strategy, and how the municipalities within the region experienced the participation and the opportunities to influence the strategy document. The study is based on a theoretical framework, that clarifies different perspectives on how to stimulate regional development, and the relationship between centre andperiphery. The empirical material has been analysed through a thematic analysis method. The result of the study present that no municipality experience a maximum hearing for their ideas, or at least experience that there is always someone else who allows more influence. The result as an extension of previous research clarifies that regional development as a concept is complex, and possibly complicates the opportunity to create a strategy document where all the involved municipalities feeling satisfied with the result. The document is pointing out innovation, education, and infrastructure as important perspective to achieve regional development. These components are also pointed out as important, within the theoretical framework. The municipalitiesinvolved in the working process also believe that these are the most important perspectives to achieve regional development.