Добірка наукової літератури з теми "Semi-quantitative valuation"
Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями
Ознайомтеся зі списками актуальних статей, книг, дисертацій, тез та інших наукових джерел на тему "Semi-quantitative valuation".
Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.
Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.
Статті в журналах з теми "Semi-quantitative valuation":
Majumdar, Raju. "Valuation of hotel property: issues and challenges." Worldwide Hospitality and Tourism Themes 11, no. 4 (August 12, 2019): 418–28. http://dx.doi.org/10.1108/whatt-04-2019-0017.
Koeva, Mila, Oscar Gasuku, Monica Lengoiboni, Kwabena Asiama, Rohan Mark Bennett, Jossam Potel, and Jaap Zevenbergen. "Remote Sensing for Property Valuation: A Data Source Comparison in Support of Fair Land Taxation in Rwanda." Remote Sensing 13, no. 18 (September 8, 2021): 3563. http://dx.doi.org/10.3390/rs13183563.
Cavalheiro, Rafael Todescato, Andréia Maria Kremer, and Régio Marcio Toesca Gimenes. "Fair Value for Biological Assets: An Empirical Approach." Mediterranean Journal of Social Sciences 8, no. 3 (May 24, 2017): 55–68. http://dx.doi.org/10.5901/mjss.2017.v8n3p55.
Kadykalo, Andrew N., Lisa A. Kelly, Albana Berberi, Jessica L. Reid, and C. Scott Findlay. "Research effort devoted to regulating and supporting ecosystem services by environmental scientists and economists." PLOS ONE 16, no. 5 (May 28, 2021): e0252463. http://dx.doi.org/10.1371/journal.pone.0252463.
Sangaletti, Juliana, Luciane Bisognin Ceretta, and Maria Tereza Soratto. "ANSIEDADE DOS ENFERMEIROS DA ESTRATÉGIA SAÚDE DA FAMÍLIA." Revista Interdisciplinar de Estudos em Saúde 7, no. 1 (November 29, 2018): 234–48. http://dx.doi.org/10.33362/ries.v7i1.910.
Santos, Ruan Carlos dos, Lidinei Éder Orso, Mônica Cristina Rovaris Machado, and Antonia Márcia Rodrigues Sousa. "Foreign investors? The effects of the property structure and legal system as mechanisms of corporate governance in Brazilian regulated companies." Corporate Governance: The International Journal of Business in Society 19, no. 5 (October 7, 2019): 1082–116. http://dx.doi.org/10.1108/cg-02-2019-0072.
Powell, Philip A., Donna Rowen, Oliver Rivero-Arias, Aki Tsuchiya, and John E. Brazier. "Valuing child and adolescent health: a qualitative study on different perspectives and priorities taken by the adult general public." Health and Quality of Life Outcomes 19, no. 1 (September 23, 2021). http://dx.doi.org/10.1186/s12955-021-01858-x.
Krzemien, Deisy, and Enrique Lombardo. "Espacios de participación social y salud en la vejez femenina." Estudos Interdisciplinares sobre o Envelhecimento 5 (June 23, 2003). http://dx.doi.org/10.22456/2316-2171.4728.
Urquía-Grande, Elena, and Raquel Pérez Estébanez. "Bridging the gaps between higher education and the business world: internships in a faculty of economics and business." Education + Training ahead-of-print, ahead-of-print (August 11, 2020). http://dx.doi.org/10.1108/et-01-2018-0017.
Дисертації з теми "Semi-quantitative valuation":
Anderzon, Sofia. "A valuation of ecosystem services from blue-green infrastructure for stormwater management." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446070.
Den pågående urbaniseringen leder till en ökad utbredning och förtätning av städer, vilket innebär att grönytor byts ut mot hårdgjorda. Detta leder till att nederbörd inte omhändertas lokalt utan avrinner istället på de hårdgjorda ytorna som dagvatten. Dessutom förutsägs nederbörden att öka i och med klimatförändringar, vilket ökar mängden dagvatten ytterligare. Traditionellt har dagvatten hanterats genom att avledas i ledningar under mark. Som ett möjligt komplement till denna infrastruktur finns blågrön infrastruktur (BGI). BGI är vegetations- och vattenbaserade system som avser att efterlikna det naturliga flödet av vatten för att minska översvämningsrisken men ger fler nyttor än så. Dessa nyttor benämns ekosystemtjänster. De ökar människors välbefinnande och förses av naturen gratis. Genom att synliggöra värdet av ekosystemtjänster kan motivation till att implementera BGI öka. Syftet med detta projekt var att sammanställa ett beslutsstöd för hur en värdering av ekosystemtjänster från BGI på stadsdelnivå kan gå till. Värderingen skulle vara semi-kvantitativ med en skala 1-5. För att möjliggöra detta identifierades först ekosystemtjänster som sedan tilldelades indikatorer som belyser i vilken utsträckning respektive ekosystemtjänst förekommer. Sju olika blågröna dagvattenlösningar studerades för att avgöra vilka mervärden i form av ekosystemtjänster dessa kan tillföra urbana miljöer. Dessa dagvattensystem var gröna tak, träd, växtbäddar, svackdiken, översvämningsytor, dagvattendammar och fördröjningsmagasin. Nio ekosystemtjänster identifierades kunna uppkomma av dessa blågröna lösningar. Dessa var översvämningsskydd, vattenrening, lokalklimatsreglering, luftrening, bullerreducering, erosionskontroll, rekreation, sociala relationer och biologisk mångfald. För att värdera i vilken utsträckning funktionerna hos ekosystemtjänsterna fanns närvarande togs indikationer fram genom en litteraturstudie. Det ansågs däremot att det inte räckte att enbart värdera förekomsten av ekosystemtjänsten för att bestämma dess värde, utan det var även nödvändigt att studera behovet av dem. Därmed inkluderades frågor som skulle besvara behovet av ekosystemtjänsterna. Värderingen av ekosystemtjänsten baserades då på hur väl förekomsten av ekosystemtjänsten svarade mot behovet. Efter att denna värdering använts på en fallstudie kunde det konstateras att denna typ av värdering är användbar i ett tidigare skede av ombyggnadsprojekt, för att belysa vilka funktioner och behov som behöver tas i beaktande för att erhålla olika ekosystemtjänster. Den kan även användas vid jämförelse av olika förslag, för att visa på vilket förslag som bidrar med mest ekosystemtjänster. Värderingen är konceptuell snarare än specifik och har fördelen att alla ekosystemtjänster kan värderas men belyser enbart nyttor och inte kostnader.