Добірка наукової літератури з теми "Sex- och samlevnadsområdet"

Syftet med den här artikeln är att belysa hur förespråkare för den språkdidaktiska metoden suggestopedi konstruerar 1) problemet med att vuxna med utomeuropeisk språkbakgrund inte lär sig tillräckligt snabbt samt 2) lösningen, det vill säga hur denna problematik kan och bör bemötas enligt involverade projektaktörer. Detta görs genom en kritisk diskursanalys av sex strategiskt utvalda texter som alla framhåller suggestopedi som en fruktbar metod och som alla knyter an till projekt finansierade av Europeiska socialfonden. Analysen genomförs i fem steg. I det första steget identifieras hur problemet med att de vuxna inte lär sig snabbt nog konstrueras av aktörer som är involverade i projekten och i det andra steget identifieras vilka lämpliga åtgärder som föreslås i syfte att adressera det uppfattade problemet. Steg tre packar upp det nätverk av praktiker i vilken Europeiska socialfonden är en central aktör. Därefter belyses motstridigheter och luckor som trädde fram via analysen liksom potentiella metodologiska problem. De slutsatser som går att dra handlar om att det finns kritiska aspekter att beakta både när det gäller hur de vuxna med utländsk bakgrund konstrueras och vad beträffar den tillämpade didaktiska metoden.

I artikeln studeras vilket språk (finska eller norska) de sex utvalda ungdomarna i åldern 17–22 år använder i tre olika domäner (hemdomänen, fritidsdomänen och massmediebruket) och hur språkvalet har förändrats under de åtta åren som var mellan de två olika undersökningstillfällena. Det belyses också faktorer som kan tänkas påverka dessa ungdomars språkval. Materialet består av intervjuer och enkät. Studiens ansats är sociolingvistisk.Resultaten i denna undersökning bevisar norskans dominerande ställning i de undersökta ungdomarnas språkval. Undantag är hemdomänen där informanterna också talar finska. Det har skett en del förändringar i språkvalet, först och främst i hemdomänen. Språkvalet förklaras bäst av faktorerna socialt nätverk och förändring av språklig identitet. Resultaten visar vidare att några ungdomar är mer aktivt tvåspråkiga än de andra.

På såväl ungdomsmottagningar som inom den gynekologiska vården används begreppet samlagssmärta på ett självklart sätt för att klassificera smärtor i underlivet. Samlagssmärta som begrepp beskriver smärtor i slidmynningen som försvårar vaginalsamlag eftersom de sitter där en penis ska passera vid hetero- sexuellt sex. Genom begreppet samlagssmärta sätts vaginalsamlaget i centrum för den diskurs som formas om smärtorna i underlivet. Därutöver innebär den heteronormativa bilden av sex som likställt med vaginalsamlag att personer med vulvasmärtor som har lesbiskt eller queert sex, eller som lever asexuellt, osynlig- görs. Personalen på ungdomsmottagningarna har formell expertmakt i hur de definierar, kategoriserar och förklarar vulvasmärtor. Därmed är det intressant att analysera hur begreppet samlagssmärta och dess konnotationer är verksamma i personalens arbete med dem som lider av vulvasmärtor. I den här artikeln analyserar jag hur personal på ungdomsmottagningar talar om samlagssmärta och hur de därigenom formar en diskurs som bygger på sam- manlänkningar av unga kvinnor, vulvasmärtor och sexuell praktik. Genom teorier om heteronormativitet, samlagsimperativ och expertmakt visar jag på hur vaginal- samlaget blir det nav som smärtan i underlivet kategoriseras och förklaras utifrån. Diskursen om samlagsmärta diskuteras främst med utgångspunkt i hur barnmor- skor, kuratorer och gynekologer på ungdomsmottagningar i sin roll som experter använder begreppet, men även utifrån hur den formats historiskt och medicinskt. Artikeln innehåller också material ur ett tidigare projekt om dem som är drab- bade av vulvasmärtor, men detta material står inte i centrum för analysen.

Denna 90-sidiga skrift redovisar forskningsresultat och belyser problem inom forskning gällande lesbiska kvinnors liv och hälsa, Den utgör ett specialnummer av journal of Gay and Lesbian Social Sciences (1995 3;1) och innehåller med sina sex kapitel också rikligt med referenser. De tio artikelförfattarna är studenter, forskare och lärare inom ämnesområdet vid olika amerikanska universitet. Det första kapitlet beskriver 40 år av forskning om lesbisk hälsa. Författaren urskiljer fem huvudinriktningar, som beskrivs i kronologisk ordning: etiologi, psykologisk funktion, social funktion, olika livsfaser (life span) och interventionsstudier. Utvecklingen har gått från patologiska förklaringsmodeller över ren deskription till behandlingsstrategier framför allt inom psykoterapin. Grundvärderingen har förändrats från ett sökande efter orsaken till det patologiska hos individen till en insikt om homofobins dominerande roll för uppkomst av psykisk och social stress eller dysfunktion. Kapitlet är pepprat med referenser för de olika problemområdena och borde kunna vara till mycket god hjälp för vidare studier. Flera andra kapitel tar upp etiska frågor och metodproblem för forskare i lesbiska kvinnors liv. Det är ju inte bara så att lesbiska kvinnor utgör en marginaliserad grupp, i likhet med många andra, utan den är ju också delvis dold, illa definierad och - kan man på goda grunder anta - mycket heterogen. Om vem eller vilka yttrar sig egentligen forskarna? Den klassiska diskussionen kring kvantitativ och kvalitativ forskning tas upp. Några författare beskriver ingående sina kvalitativa projekt och diskuterar förförståelse, sam-verkan mellan forskaren och hennes forskningsobjekt, referensgrupper och etiska problem vid känsliga frågor ( t.ex. misshandel i lesbiska parförhållanden). Vem "äger"och hur används forskningsresultaten? Hur går det med sekretessen och hur blir det med uppriktigheten i små subkulturer, där alla känner alla? Hur påverkas/påverkar en lesbisk respektive en heterosexuell forskare sina informanter och hanterar de informationen på olika sätt? Kan en heterosexuell forskare över huvud taget tolka något utanför den heterosexuella kontexten? Hur upprätthålls integriteten mellan en lesbisk forskare och informanterna, där bägge kan antas ha vissa eller många gemensamma intressen? Dessa och liknande frågor diskuteras utifrån några konkreta forskningsprojekt gällande misshandel, intervention vid psykoterapi och äldre kvinnor och kan därför åskådliggöras på ett levande sätt. Forskningen beskrivs som en lärorik om än mödosam process där forskarens och informantens/klientens kunskaper samverkar. Det finns många myter och kunskap av anekdotisk natur om och bland lesbiska kvinnor. En sådan uppfattning är att lesbiska parförhållanden är mer symbiotiska till sin natur än heterosexuella och därmed mer dysfunktionella. En forskargrupp beskriver i ett välskrivet kapitel sin studie över graden av sammansmältning (fusion) och förmågan till konstruktiv konfliktlösning. Man kunde bland annat visa, att graden av symbios inte var ovanligt hög men att den korrelerade positivt med oförmåga till konfliktlösning. Detta gällde framför allt sammansmältning avseende ägodelar, yrkesliv och t.ex. telefonsamtal, medan sammansmältning avseende tid inte hade samma starka korrelation. Lesbiska kvinnor tillbringar, av olika skäl, mycket tid tillsammans och detta behÖver alltså inte vara uttryck för osjälvständighet. Över huvud taget kan det vara så, att lesbiska par värdesätter andra saker än heterosexuella par, vilket då naturligtvis påverkar tolkningen av forskningsresultaten. Förekomsten av dylika heterosexistiska felkällor har gjort, att de amerikanska psykologorganisationen mot homofobisk forskning nyligen publicerat en lista på 24 ställen i en forskningsprocess, där dessa felkällor kan uppträda. En nyttig läsning, får man förmoda. Sammanfattningsvis är det en lättläst och innehållsrik rik publikation, som kan användas såväl av den som bara vill orientera sig i ämnet som av den som redan forskar.

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

I språkutbildning vid svenska lärosäten finns det vanligtvis ett antal studenter i varje grupp som har det studerade språket som modersmål (L1), även om majoriteten utgörs av studerande som läser språket som främmande språk (L2). I vår studie undersöker vi erfarenheter av att undervisa denna typ av grupp genom semistrukturerade intervjuer med sex universitetslärare i franska, spanska och tyska. Undersökningen visar att lärarna mestadels ser L1-studenterna som en tillgång för gruppen, samtidigt som de är medvetna om risken att dessa blir alltför tongivande. Det framgår också att L1-studenterna, majoriteten med högskolestudier från hemlandet, överlag accepterar att de måste läsa sitt modersmål tillsammans med L2-inlärare för att bli lärare i svensk skola.

We studied the effects of reindeer grazing on species richness and diversity of vascular plants on dolomite influenced low alpine sites in the species rich northern part of the Scandes using 8 sites with different reindeer densities. Two sites were situated inside Malla Strict Nature Reserve, where reindeer grazing have been totally prohibited since 1981, and strongly restricted since 1950s. The six other sites were located in other species rich hotspot sites standardized to be as similar to the dolomite-influenced sites in Malla Strict Reserve as possible but varying in reindeer densities commonly found in the Fennoscandian mountain chain. Each site with a habitat complex especially rich in rare vascular plants (the Dryas heath – low herb meadow complex) was systematically sampled in four plots of 2 m x 10 m. The plots were divided to 20 squares of 1 m x 1 m, and complete species lists of vascular plants were compiled for each of the squares. The first DCA (detrended correspondence analysis) axis was strongly related to an index of reindeer grazing, indicating that grazing has a strong impact on the composition of the vegetation. None of the characteristics indices of biodiversity (species richness, evenness or Shannon-Wiener H’) was correlated with reindeer density. The local abundances of categories consisting of relatively rare plants (Ca favored plants and red listed plants of Finland) showed significant, positive correlation with the intensity of reindeer grazing. We conclude that even though the density of reindeer has no influence on the total species richness or diversity of vascular plants, reindeer may still be important for regional biodiversity as it seems to favour rare and threatened plants. Moreover, our results imply that standard diversity indices may have limited value in the context of conservation biology, as these indices are equally influenced by rarities and by trivial species.Abstract in Swedish / Sammandrag: Vi studerade hur renbete påverkar kärlväxtflorans artrikedom och diversitet på dolomitpåverkade lågalpina lokaler i de artrikaste delarna av norra Fennoskandien. Vi inventerade 8 lokaler med olika rentätheter. Två lokaler ligger inom Malla Nationalpark, där renar har varit förbjudna sedan 1981 och starkt begränsade sedan 1950-talet. De sex andra lokalerna ligger i andra artrika områden med samma dolomitdominerade berggrund, men är betade av renar. Rentätheterna vid de studerade lokalerna varierar från helt obefintligt till bland de högsta rentätheter man kan finna i Fennoskandien. Inventeringen utfördes genom att systematiskt undersöka fyra 2 m x 10 m stora ytor i varje lokal i en habitattyp som är speciellt rik i ovanliga kärlväxter (fjällsippehed-lågörtsäng komplex). Varje yta delades upp i 20 småytor (1 m x 1 m), och en total artlista upprättades för var och en av dessa småytor. Den första axeln i DCA (detrended correspondence analyses) analysen korrelerade med rentätheten. Det visar att renar påverkar sammansättningen av växtsamhället. Ingen av de vanliga måtten på biodiversitet (artrikedom eller Shannon-Wiener diversitetsindex) var korrelerade med rentätheten. Trots detta, var tätheterna av Ca-gynnade växter och arter rödlistade i Finland positivt korrelerade med rentätheten. Trots att renarna inte påverkade totala artrikedommen, kan de vara betydelsefulla för regionala biodiversiteten eftersom de gynnar ovanliga och hotade arter. De vanliga måtten på biodiversitet har begränsat värde för bevarandebiologiska frågeställningar, eftersom de är lika känsliga för ovanliga och vanliga arter.

Finns det en reell kulturkonflikt mellan islam och västvärlden? I följande artikel hävdas att konflikten gör sig synlig på ett område: i synen på sexualitet. Vad säger den islamiska sexualmoralen egentligen och vilka konflikter kan den bidra till i en sexualliberal kontext? Kan värderingsskillnader i fråga om sex ge upphov till en specifik social problematik?

Sammanfattning: Hur pedagoger i förskolan samtalar om sitt arbete med barns modersmål och vad som fokuseras i samtalen presenteras och diskuteras i denna artikel. Artikelns resultat bygger på en analys av samtal som hållits i tre arbetslag samt i en fokusgrupp där samtliga arbetslag ingått, totalt består deltagarna av två barnskötare och sex förskollärare. Utgångspunkterna är att flerspråkighet är att betrakta som en kompetens och en tillgång samt att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll för barns möjligheter att utveckla sin flerspråkighet. Teoretiskt och metodologiskt vilar studien på en retorisk ansats inom vilken Billigs begrepp ideologiska dilemman har använts som analysverktyg. I analysen framträdde fyra innehållsteman där både strategier i arbetet med barns flerspråkighet stod i fokus samtidigt som dilemman och osäkerheter med desamma framträdde. Studien visar ett komplext arbete där pedagoger, förutom det rent språkliga, ställs att hantera frågor som exempelvis likvärdighet, politik och kulturella uttryck.Nyckelord: Förskola, flerspråkighet, fokusgrupp, ideologiska dilemman, modersmål

Under de senaste decennierna har det ökat ett intresse för det så kallade psykologiska kontraktet. Det psykologiska kontraktet innehåller de förväntningar på skyldigheter som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare. Även om forskning har ökat finns det fortfarande luckor i hur individuella aspekter påverkar. Syftet med den här studien är därför att undersöka om könstillhörighet har någon inverkan på upplevelsen av psykologiska kontraktet. Studien kommer undersöka om det finns några eventuella skillnader mellan könen samt om det finns några skillnader mellan könen i upplevelsen av att psykologiska kontraktet har uppfyllts. Studien har en kvantitativ ansats och besvaras med hjälp av enkäter. I studien deltog 78 deltagare varav 47 kvinnor och 31 män. Resultatet visar att könstillhörighet inte har någon signifikant inverkan på vare sig omfattningen av psykologiska kontraktet, olika delar av psykologiska kontraktet eller uppfyllandet av psykologiska kontraktet. Slutsatsen av studien är att könstillhörighet inte har någon inverkan på det psykologiska kontraktet.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrån den undervisning de fått i grundskolan och på gymnasiet. Syftet är att undersöka om skolan har något samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas på teorier om hur normer, värden och attityder skapas med fokus på heteronormen.   Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit påverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mängd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter. I sina attityder bekräftar ungdomarna heteronormen genom de uttalanden de gör om t.ex. HBT och sexuella relationer.

My purpose in this essay is to analyse sexual messages and symbolism in music videos. Sexual contact can be depicted in various ways, like symbols of something hidden, not only how men and women relate to each other through a sexual act. I’ve demarcated the study into two music videos: Rammsteins Pussy, and Tommy Chashs Surf, based on the videos controversial reputation from the public. My question at issue is how sexual messages depicture and how symbolism indicates. The study is based on a semiotic model based on Roland Barthes' theory of character, as he presents in the book, Elements of Semiology. The result of this study is that the depiction of sex in these videos is presented as a symbol of personal message, and as a provocation. It reflects previous views on sexuality through the centuries. The provocation itself reinforces the artists image.

Denna studie syftar till att bidra med ökad kunskap om hur undervisande lärare uppfattar elevers tillgång till pornografi i förhållande till sex- och samlevnadsundervisning. Syftet behandlas utifrån tre forskningsfrågor vilka berör lärares uppfattningar om elevers tillgång till pornografi, lärares uppfattningar om vad som är essentiellt att lyfta fram i sex- och samlevnadsundervisningen och lärares uppfattningar om skolan har ett ansvar att bemöta pornografi. Studien har sin ansats i en kvalitativ insamlingsmetod och består av semistrukturerade intervjuer med åtta undervisande lärare i årskurs 6. Den insamlade empirin från intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Analysen har resulterat i temana digitalisering, värdegrund och erfarenhet. Samtliga lärare uppfattar att skolan har ett ansvar att bemöta pornografi. Parallellt med det ansvaret uppfattar lärarna även utmaningar i att behandla pornografi i sex- och samlevnadsundervisning.Slutsatsen presenterar således ett didaktiskt dilemma inom ett outforskat område.

I kölvattnet av MeToo-rörelsen upplever vi att skolans sex- och samlevnadsundervisning är viktigare än någonsin. Trots att undervisningen har varit obligatorisk i den svenska skolan sedan 1955 upplever vi att elever idag inte får den undervisning som krävs. Syftet med denna examensuppsats blir således att undersöka hur elever på två gymnasieskolor uppfattar sin erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Studien har genomförts med hjälp av två fokusgrupper med sex elever vardera från årskurs 3 på gymnasiet. För att besvara vårt syfte och frågeställningar använder vi oss av fenomenografi och grundad teori. Fenomenografi används för att identifiera uppfattningar hos ett subjekt för att sedan analysera dessa i relation till kollektivet. Grundad teori används i sin tur för att med hjälp av likheter och olikheter i utsagor skapa egna teorier kring hur något ser ut. Båda teorierna används således för att skapa en så utförlig bild som möjligt av elevernas uppfattningar. Resultatet visade att eleverna uppfattade att sex- och samlevnadsundervisningen var sammankopplad med ämnet naturkunskap. Vidare kunde vi också se att de i vissa fall kopplade samman sex- och samlevnad med andra ämnen så som samhällskunskap, religionskunskap och historia men att dessa ofta presenteras som hypotetiska. Eleverna ansåg även att lärarens roll i undervisningen var av stor vikt, och att dessa ofta varit obekväma med ämnet. Avslutningsvis kände eleverna att undervisningen måste anpassas till ett modernt samhälle och lyfta frågor kring sexualitet och könsidentitet. Våra slutsatser blev således att undervisningen i sex- och samlevnad måste röra sig utanför ämnet naturkunskap och bli en naturligare del av de andra gymnasiegemensamma ämnena. Detta måste då förankras hos eleverna så att de kan identifiera värdeord som exempelvis relationer, identitet och genus när dessa dyker upp i olika ämnen under parollen sex- och samlevnad.

Klamydia har ökat de sex senaste åren, vilket kan inverka negativt på flickor förutsättningar för att bli fertila senare i livet. Inriktningen på uppsatsen är ungdomars kunskaper och inställning till kondomanvändning och klamydia. Föresatsen var att även få en överblick av det förebyggande arbete som redan pågår i samhället. Sammantaget var avsikten att undersöka om ungdomarnas kunskaper är tillräckliga, varifrån kommer deras kunskaper och även inställning till kondomanvändning samt vilka faktorer påverkar att kondomen används.

En kvantitativ studie har genomförts på två olika ungdomsmottagningar. Resultaten visar att ungdomar har kunskaper om kondomanvändning och klamydia och att det är många olika faktorer som påverkar att kondomen inte används. Faktorer som har olika betydelse och tyngd för olika individer där bland annat självkänsla och förmågan att kommunicera är en väsentlig del. Även andra faktorer har betydelse såsom intag av alkohol, fast partner, osäker på användning eller annat graviditetsskydd.

Bakgrund: Trots ett ansvar att inbegripa patientens sexuella hälsa i till exempel ankomstsamtalet, känner många sjuksköterskor motvilja till detta. Vi har själva märkt att VIPS-sökordet sexualitet/reproduktion sällan används i vården och därför valde vi att genomföra denna studie. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskan uppmärksammar patientens sexuella beteende. Metod: Detta var en kvalitativ intervjustudie med fyra sjuksköterskor från beroende- och primärvården. Resultat: Fyra teman valdes ut; journalföring, sjuksköterskans samtal med patienten, samband mellan beroende/sjukdomar och sexualproblem samt behandling. Huvudresultatet var att sjuksköterskor inte frågar om VIPS-sökordet sexualitet/reproduktion om inte uppenbara skäl finns. Slutsats: Sjuksköterskorna går tillväga på olika sätt när de uppmärksammar en patients sexuella beteenden. Vissa frågar i samband med andra sjukdomar och vissa frågar inte alls om det. Några rutiner kring hur sjuksköterskan ska handla vid ett misstänkt sexmissbruk finns inte men var och en av de intervjuade hade en egen plan på var de skulle rekommendera patienten att vända sig.
Background: Despite a responsibility to include the sexual health of a patient in e.g. the admission interview, many nurses feel reluctant to do so. We have noticed that the VIPS-search word sexuality/reproduction is seldomly used within the health care and therefore we chose to conduct this study. Aim: The aim of the study was to elucidate how the nurse is paying attention to the sexual behavior of the patient. Methods: This was a qualitative interview study with four nurses from the addictive- and primary care. Results: Four themes were chosen; keeping medical records, the nurse's communication with the patient, the connection between addiction/diseases and sexual problems and treatment. The main result was that nurses don't use the VIPS-search word sexuality/reproduction if no obvious reasons exist. Conclusion: Nurses approach the patient's sexual behavior in different ways. Some ask while discussing other diseases and some do not ask at all. There are no routines according to how the nurses should act when they suspect a sexual addiction but each and one of the interviewed nurses had their own way to which treatment they would recommend in the matter.

Syftet med denna studie är att belysa synen på begreppet “hårt sex” bland unga tjejer som har sex med killar. Fokus ligger på unga tjejers förhållningssätt till “hårt sex” som diskursivt fenomen samt till samtycke och pornografi. Datainsamlingen har skett genom tre kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt tio tjejer i åldern 15-19 år. Det empiriska materialet har analyserats utifrån socialkonstruktivistiska teorier och begrepp rörande makt, sexuella värdehierarkier, respektabilitet och femininitet. Resultatet visar att unga tjejer idag ser på “hårt sex” som en normaliserad typ av sexuell praktik, men att denna även omgärdas av komplexa ideal kring bland annat femininitet. Resultatet visar också hur brist på kommunikation i sexuella möten leder till skapande av strategier kopplade till samtycke och rollförväntningar mellan tjejer och killar. Vidare visar resultatet att internet spelar en unik roll för formandet av sexuella ideal bland unga tjejer, där influencers, porr och memes är exempel på inflytelserika källor.
The aim of this study is to illustrate the perception of the concept “hard sex” among young women who have sex with men. Emphasis lies on young womens’ approach to “hard sex” as a discursive phenomenon but also to consent and pornography. Data was collected in three qualitative semi-structured focus group interviews with ten girls in total, aged 15-19. The empirical findings were then analyzed within social constructivist theories and concepts regarding power, hierarchies of sexual value, respectability and femininity. The results shows that young girls perceive “hard sex” as a normalized type of sexual practise, but also that this is surrounded by complex ideals about e.g. femininity. The results also show that lack of communication in sexual encounters leads to a creation of strategies linked to consent and role expectations between young women and men. Furthermore, the result show that internet plays an unique role in the creation process of sexual ideals among young women, where influencers, pornography and memes are examples of influential sources.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrändhet bland unga människor i åldrarna 19-25 år i Sverige. Syfte med denna studie är att få en inblick i och ökad förståelse över hur utbrändhet påverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga människor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick från ett hermeneutiskt synsätt och en narrativ metod. Under de senaste tio åren har den psykiska ohälsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och då framförallt bland ungdomar. Forskningen talar om ett nytt sjukdomsfenomen, utbrändhet. Det är en stressrelaterad sjukdom som framförallt handlar om en känslomässig utmattning. Varje människa kan uppleva stress men det är endast de som går in i arbetet med höga förväntningar och som arbetar hårt för att uppnå dessa förväntningar som kan bli utbrända. Intervjupersonenerna grundade sin självkänsla och identitet i sina arbetsprestationer. Vi tror att alla intervjupersonerna saknade en grundläggande självkänsla vilket gjorde att de hela tiden sökte bekräftelse utifrån sina prestationer. Om en person blir utbränd eller inte beror såväl på fysiologiska, biologiska som psykologiska faktorer. Risken är större för personer som redan har drabbats av utbrändhet att drabbas igen. Kraven och pressen som unga människor känner idag kan härstamma från både familjen och samhället. Dagens samhälle är uppbyggt på så sätt att vi hela tiden måste göra en massa val. Ingenting är längre som det var förr då allt och alla hade sin plats i samhället. Den ökade individualiseringen kanske inte alltid är positiv. I socialt arbete kan vi hjälpa till med att förebygga utbrändhet bland ungdomar genom att finnas ute i skola och andra miljöer där ungdomar vistas för att hjälpa dem in i vuxenlivet.

Den här litteraturöversikten fokuserar på missgynnande och diskriminering på hyresbostadsmarknaden och deras respektive kopplingar till etableringshinder på arbetsmarknaden. Genom en scoping review genomfördes sex intervjuer med forskare knutna till fältet, 1100 artiklar identifierades i en initial litteratursökning och 32 artiklar ansågs uppfylla kriterierna för litteraturöversikten. Av översikten kan vi dra slutsatsen att missgynnande och diskriminering förekommer på hyresbostadsmarknaden och utgör etableringshinder som i förlängningen försvårar arbetsmarknadsetablering. Det rör sig såväl om direkt diskriminering i ansökningsprocesser som om missgynnande till följd av socioekonomisk ojämlikhet och effekter av policyer. Vidare framkommer att det saknas forskning på direkt diskriminering på grund av religion, könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Även adresseffekter måste anses vara ett outforskat område i Sverige.