Дисертації: "Skolans kvalitetsarbete"

1

Herrlin, Gunilla. "Rektors roll i skolans kvalitetsarbete : Om hur rektor leder processerna i skolans kvalitetsarbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27171.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Studiens syfte har varit att belysa rektors roll i kvalitetsarbetet, dvs. belysa vilka förutsättningar rektorn skapar för att all personal ska vara delaktig i skolutvecklingen på den aktuella skolan. Studien har undersökt rektorns och några medarbetares syn på en skolas kvalitetsarbete, samtidigt som studien belyser hur rektor och medarbetare tolkar och arbetar för att förstå det styrsystem de agerade i. Metoden i studien var kvalitativa intervjuer tillsammans med en dokumentanalys av skolans kvalitetsredovisningar från år 2002 till och med år 2008. Studien föregicks också av en dokumentanalys av frågeformulär till sju förskolor tio skolor, om vad rektorer och lärare ansåg vara viktiga aspekter i arbetet med respektive förskolas/skolas kvalitetsutveckling. Studien visar att det över tid skett en utvecklande process i kvalitetsredovisningen som produkt. Den innehåller successivt fler olika sorters uppföljningar som grund för utvärdering, vilka saknades i början. Elevernas resultat i förhållande till nationella mål sattes också i centrum på ett tydligare sätt i slutet av den undersökta perioden. Studien visade att kvalitetsredovisningarnas innehåll inte användes fullt ut som ett redskap för skolutveckling men även att det är upp till rektorn att tolka hur kvalitetsarbetet på skolan ska utföras. Studien visade tydligt att rektorn hade ringa stöd från huvudmannen när det gällde arbetet med kvalitetsfrågor. Rektorns ledarskap hade avgörande betydelse för på vilket sätt skolutvecklingen skedde. I detta visade sig kommunikationen runt kvalitetsarbetet vara central. Dialogen där det kända möter det okända behöver rektorn fortsättningsvis utveckla. Studien visade också att strukturen och förutsättningarna för dessa möten var viktiga i form av kontinuitet och alla lärares delaktighet. För att processen runt kvalitetsarbetet ska utvecklas behöver förutsättningar, struktur och innehåll för dessa möten ses över.

2

Ivarsson, Soto Mikael. "Kommunala tjänstemän och implementeringen av skolans systematiska kvalitetsarbete." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162603.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

In this essay an analysis and classification is made of the roll of implementation swedish municipalities have regarding the national quality assurance policy in the school sector. In the light of international trends of decentralisation and the development of new quality assurance systems the paper’s result classifies the municipalities as implementation roll number two according to Lundquist (1992) and his theory of implementation. The basis for this claim is given by the study of key actors in the municipal quality assurance work that shows that the implementation is made with a good understanding, with a loyal ambition but also with some shortcomings when it comes to the provision of necessary resources. Support for this is given by the case of municipality 2 that shows shortcomings regarding the number of employed, time, digital tools, knowledge and economic conditions. The same is shown in the case of municipality 1. Thus, the main conclusion of this essay is that the structural differences between the analyzed municipalities does not give rise to differences in the results of this study.

3

Rahimova, Turkay. "Systematiskt kvalitetsarbete i skolväsendet : En analys av skolans styrdokument med SIQ Managementmodell som glasögon." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för kvalitets- och maskinteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40667.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Utgångspunkten för studien var att undersöka hur det systematiska kvalitetsarbetet i skolväsendet kommer till uttryck i skolverkets styrdokument. Syftet var även att undersöka om det finns förbättringsaspekter av styrdokumentet utifrån SIQ Managementmodell. För att besvara syften gjordes kvalitativ innehållsanalys samt kvalitativ jämförelseanalys av styrdokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet samt SIQ Managementmodell.Analysen visar att styrdokumentet avser offensiv kvalitetsutvecklingens hörnstenar vara viktiga framgångsfaktorer i kvalitetsarbete. Enligt styrdokumentet, är engagerat ledarskap som möjliggör allas delaktighet i olika steg av kvalitetsarbetet, dokumentation som producerar underlag för uppföljning och analys av information för att sedan basera beslut på fakta, det som bidrar till framgång med kvalitetsarbete. Studien finner även hur styrdokumentet lyfter barnens och elevernas samt deras vårdnadshavares delaktighet i kvalitetsarbete. Den kvalitativa jämförelsen visar vissa förbättringsaspekter som framkommer i styrdokumentet. Enligt de förbättringsaspekterna behöver styrdokumentet definiera kvalitet på nytt i relation till barnens och elevernas önskemål samt barnets bästa. En annan förbättringsaspekt avser medarbetarnöjdhet och medarbetarnas arbetsmiljö som inte nämns och tas hänsyn till i kvalitetsarbetet i styrdokumentet. Slutligen handlar förbättringsaspekt om att inkludera den nya kvalitetsvågen Quality 5.0 in i kvalitetsarbete i skolväsendet
The start point for this study was to investigate how the systematical quality work in school system is expressed given the regulatory document. The purpose was also to investigate if there are any aspects in the regulatory document that can be improved based on the SIQ Management Model. To fulfill the purposes qualitative content analysis and qualitative comparison analysis were conducted.The analysis shows that the regulatory document refers to the cornerstones of total quality management as important success factors in quality work. According to the regulatory document, engaged leadership that enables everyone's participation in various stages of the quality work, documentation that produces the basis for follow-up and analysis of information and then bases decisions on facts, are contributory factors to success with quality work. The study also finds how the regulatory document brings up children's, students' as well as their guardians' participation in quality work. The qualitative comparison shows some improvement aspects that appear in the regulatory document. According to the improvement aspects, the regulatory document needs to redefine quality in relation to the wishes of the children and pupils as well as in relation to the best interest of the child. Another improvement aspect relates to employee satisfaction and employees' working environment which is not mentioned and taken into consideration in the quality work in the regulatory document. Finally, the last improvement aspect which is found in the paper is about including the new quality wave Quality 5.0 into quality work in the school system.

2020-06-26

4

Johansson, Patricia. "Lärares upplevelser av hur de har stöd och kunskap i skolans jämställdhetsarbete." Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6903.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Jämställdhet har varit ett prioriterat värdegrundsarbete inom skolväsendet sedan skollagen fastställdes 1985. Läroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lärarnas uppdrag att verka för jämställdhet. Trots detta har delegationen för jämställdhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jämställdhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte är mycket som hänt. I denna uppsats redovisas en enkätundersökning som har gjorts med 146 lärare på 9 skolor inom 3 av 6 skolområden i en medelstor kommun i södra Sverige. Lärarna var från förskolor, grundskolor åk F-5 och åk 6-9 och fick svara på hur de upplever att de har stöd och kunskap i jämställdhetsarbetet. Frågorna handlade om stöd från likväl stat, kommun, skolledare och kollegor. De har också fått svara på i vilken grad de anser att arbetet är aktivt och hur det drivs. Strävan har varit att jämföra skolnivåerna för att se vilka skillnader som finns. I studien har också ingått att titta närmre på hur kommunen har riktat stödinsatser till skolorna och lärarnas jämställdhetsarbete varvid en intervju har genomförts. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan förskola och åk 6-9 i hur lärarna upplever att de har fått stöd i arbetet. Lärarna i åk 6-9 utmärker sig tydligt genom att de är få som anser att jämställdhetsarbetet är aktivt, ytterst få som upplever att skolledarna har drivit på arbetet och att kommunen har riktat stöd till deras arbete. Förskolelärarnas upplevelser visade sig vara tvärtom. Men resultatet visar också att det finns tydliga brister i stödinsatser till lärarna generellt. Lärarna påtalar tydligt bristen på vidareutbildning och kompetensutveckling i ämnet genus/jämställdhet. Forskning, rapporter och utredningar har alla fastslagit att kunskap är en nödvändighet för att komma vidare i jämställdhetsarbetet. I undersökningen syns det att en stor del av denna kunskap saknas. Lärare har fortfarande svårt att reda ut de grundläggande begreppen och de efterfrågar mer kunskap för att mer aktivt kunna arbeta med jämställdhet. Det är skolledare och kommun som måste ge dem detta stöd så att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper. Kommunen påbörjade 2007 ett utvecklingsarbete för att ge bättre stöd till skolornas arbete och har tagit ett initiativ genom att utbilda skolledare och jämställdhetsutvecklare. Än syns dock inga resultat från detta arbete ute i verksamheterna. I diskussionen belyses de brister som finns och hur kommunens arbete kan komma vidare.

5

Almqvist, Helena. "Skolutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv : En kvantitativ studie om i vilken utsträckning skolans systematiska kvalitetsarbete utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-44560.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Att möta elever i svårigheter blir allt vanligare i dagens skola. För att möta denna utveckling framgångsrikt, framhåller flera forskare en vinst med ett specialpedagogiskt förhållningssätt som genomsyrar verksamheten.Det råder dock delade meningar om huruvida problem med beteende och inlärning ska tillskrivas funktionsnedsättningar hos eleverna eller brister i den pedagogiska verksamheten. Ahlefeld Nisser (2009) menar i sin avhandling att de elever som är i behov av särskilt stöd är relativt få, men att ungefär 20% av samtliga elever befinner sig i en gråzon. Dessa elever skulle ha större möjlighet att nå kunskapskraven om skolans undervisning genomsyrades av ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Syftet med den aktuella studien är att undersöka i vilken utsträckning den undersökta koncernen systematiska kvalitetsarbete utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv. Studien har en kvantitativ ansats och datainsamlingen har genomförts med hjälp av en enkät. Enkäten tillverkades i enkätprogrammet Survey & Report för att sedan exporteras till analysprogrammet SPSS. Resultatet visar att medelvärdet på upprättat index indikerar att flertalet respondenter instämmer mellan "låg" och "hög grad" i påståendena angående uppfattningen om ett specialpedagogiskt perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet visar också att de undersökta grupperna, rektor, biträdande rektor och specialpedagog inte skiljer sig signifikant i uppfattningen om ett specialpedagogiskt perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet.

6

Broström, Ingela, and Petter Brandlöv. "Tillgängliga lärmiljöer : En tvärsnittsstudie om synnedsatta elevers lärmiljö." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85532.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Sammanfattning Studiens syfte är att öka kunskapen om synnedsatta elevers lärmiljö i förhållande till skolans kvalitetsarbete. I studien studeras sambandet mellan skolans kvalitetsarbete och synnedsatta elevers lärmiljö. De centrala begrepp som inbegrips i studien och som ingår i en tillgänglig lärmiljö är social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö. Begrepp som omfattar skolans kvalitetsarbete i studien är kompetens och planering. Studien tar sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi och undersökningen omfattas av en tvärsnittsdesign. Studien omfattar totalt 52 svar av en målpopulation på 92 respondenter som tillhör olika yrkeskategorier inom grundskolan. Datainsamlingen genomfördes via webbaserade enkäter och databearbetning utfördes i statistikprogrammet IBM SPSS. Studiens resultat visar att elever med en nedsatt synfunktion stöter på många hinder i skolan. När skolans kvalitetsarbete förändras påverkar det elevernas lärmiljö och möjligheten att lyckas i skolan. Starkast korrelation uppmättes mellan skolans kompetensarbete och pedagogisk miljö. Sammantaget visar resultatet, att skolans kvalitetsarbete kompetens och planering, påverkar samtliga lärmiljöer vilket innebär ett statistiskt stöd för studiens hypotes. Det är av yttersta vikt att skolor arbetar förebyggande genom att tidigt kartlägga synnedsatta elevers miljö för att upptäcka bristande tillgänglighet och riskfaktorer. Vi förespråkar ett förebyggande arbete med tidig kartläggning och i större utsträckning samverkan med externa aktörer såsom SPSM och regionerna. Genomtänkta planerade överlämningar vid övergångar mellan olika stadier är viktiga att genomföra för att undvika att svårigheter uppstår i den nya lärmiljön. Det är positivt att flera olika externa aktörer nyttjas på skolorna där respondenterna arbetar. Elever med en synnedsättning behöver utvecklas i sin digitala kompetens och dataengagemang eftersom den digitala kompetensen kommer att behövas genom hela livet för att de ska kunna leva självständigt och delta i samhället. Förhoppningsvis kan studien bidra till en större förståelse till hur utveckling av lärmiljöer kan förverkligas genom att skolans kvalitetsarbete förändras. Den konceptualisering som skapats kan överföras till att mäta tillgänglighet i lärmiljöer för elever med andra funktionsnedsättningar.
Abstract The main purpose with our study is to improve knowledge concerning visually impaired students and their learning environment, in relation to the ongoing quality work of school. We have studied the connection between quality work of school, and the learning environment for students suffering from poor eyesight. The key concepts in the study, which are included in an accessible learning concept are social, learning, and physical environment, whilst concepts including the quality work of school are qualification and planning. We adopted a quantitative research strategy, and the survey includes a cross section design. All in all, the survey was sent to 92 respondents, representing different occupational categories in Primary school. Of these 52 responses were handed in, which all together form the basis of this study. The result of the study show that visually impaired students encounter many obstacles in school. When the school´s quality work changes, it affects the students learning environment and the opportunity to succeed in school. The strongest correlation was measured between qualification work and pedagogical environment. Overall, the results show that the school´s quality work – competence and planning, affect all learning environments, which means a statistic support for the study´s hypothesis. It is of the utmost importance that schools work preventively by mapping the environment of visually impaired students at an early stage to detect lack of accessibility and risk factors. We advocate preventive work with early mapping and, to greater extent, collaboration with external actors such as SPSM and the regions. Well-thought-out planned handovers at transitions are important to implement to avoid difficulties arising in the nee learning environment. It is positive that several different external actors are used in the school where the respondents work. Visually impaired students need to develop in their digital skills and data engagement because the digital skills will be needed throughout life for them to be able to live independently and participate in society. Hopefully, the study can contribute to a greater understanding of how the development of learning environment can be realized by changing school´s quality work. The conceptualization that has been created can be transferred to measuring accessibility in learning environments for students with other disabilities.

7

Ljungh, Anja. "Kvalitetsarbete i skolan : exempel i Ljusdals kommun." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8417.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

ABSTRACT Titel: Kvalitetsarbete i skolan, exempel i Ljusdals kommun Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anja Ljungh Handledare: Pär Vilhelmson Datum: 2011-Januari Syfte: Jag ville undersöka hur skolan använder verktyget Incito, som är framtaget som hjälp i verksamhetsstyrning, i sitt kvalitetsarbete. Två skolor, Färila skola och Stenhamreskolan i min hemkommun, fick agera exempel för att skapa större kunskap för hur kvalitetsarbete i skolan kan gå till. Metod: Jag har använt en kvalitativ metod med inslag av ”mikroetnografi”. Jag ”skuggade” mina fyra nyckelpersoner en dag var, bestående av observation och ostrukturerade intervjuer. Empiri ledde till fler frågor än frågeställningen räckte till, så resultatet delades in i två analyser där den första avhandlar min frågeställning och den andra öppnar för fler frågor som under arbetets gång visade sig ha tänkbar betydelse, jag tar här stöd i ny teori och ny teoribildning. Resultat & slutsats: Inställningen till kvalitetsarbetet som bedrivs med hjälp av Incito i Färila skola och Stenhamreskolan varierar. Detta kan ha flera förklaringar där jag bedömer organisationens kultur och rektorns ledarskap som betydande. Ytterligare en förklaring som dök upp var ett resultat av de förutsättningar som råder för utvecklingsarbete i skola och att olika aktörer har olika syn på detta arbete. En tänkbar benämning och förklaring på detta problem är ”brustna styrkedjor”, tillika mitt förslag på teoribildning. Förslag till fortsatt forskning: Brustna styrkedjor är ett mycket intressant fält för teoribildning som förtjänar mer forskning än vad jag hade utrymme för. Uppsatsens bidrag: Jag tror min uppsats kan bidra till vetenskapen genom att lyfta fram den komplexitet som finns för kvalitetsarbete i skolan, vilket är viktigt för alla dess intressenter. Nyckelord: Kvalitetsarbete, utvecklingsarbete, målstyrning, lärande organisationer och brustna styrkedjor

8

Musa, Albaiaa Manal. "Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan med fokus på ledning : En kvalitativ intervjustudie med förskolechefer kring implementeringstrategier och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-361663.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Sammanfattning Förskolechefen som nyckelperson har stort ansvar för kvalitetsarbetet som beskrivits och förtydligats i den nya läroplanen. Förskolechefens roll innefattar ett ansvar att leda ett systematiskt kvalitetsarbete och utveckla hållbara system för det arbetet. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse av hur systematiskt kvalitetsarbete genomförs i praktiken i förskolan. Studien undersöker hur förskolledning implementerar ett systematiskt kvalitetsarbete i praktiken och vilka olika implementeringsstrategier som används. Metod för datainsamling som valts är intervjuer. Studien bygger på intervjuer med fem förskolechefer. Resultatet identifierar att kommunikation med andra förskolechefer, och deras nätverk är viktigt för implementeringen av systematiskt kvalitetsarbete. Studien visar att diskussionen kring systematiskt kvalitetsarbete påverkar och utvecklar förbättringsarbeten och säkrar dessa processer. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för vilka faktorer som påverkar arbetet med systematiskt kvalitetsarbete i praktiken med fokus på förskolechefer. Detta kan förhoppningsvis väcka intresse för vidare forskning på området. Nyckelord: Systematiskt Kvalitetsarbete, Implementering av Kvalitetsarbete, Skolutveckling, Ledarskap och Förskola.
Abstract: The preschool manager as key person has great responsibility as described and clarified in the new curriculum. The preschool leader's role includes the responsibility to lead a systematic quality work and develop sustainable systems for that work. The purpose of this study is to provide a deeper understanding of how systematic quality work appears in practice in preschool. Thus, this study investigates factors affecting the implementation of systematical quality work and how the different management strategies of the pre-school management relate to each other. The method used for data collection is interviews and the study is based on interviews with five preschool leaders. The results identify that communication with other preschool leaders, and their network is important for the implementation of systematical quality work. The study shows that discussions about systematical quality work affects and develops improvement work and ensures their processes. The study contributes to a deeper understanding as well as more knowledge of factors that affect the work of systematic quality work in practice with focus on management and preschool leaders. This can hopefully attract interest in further research in the field. Key words: Systematic Quality Assessment, Implementation of Quality Work, School Development, Leadership and Preschool.

9

Pettersson, Lena. "Kvalitet i skolan : Betyder höga meritvärden att man har en skola med hög kvalitet?" Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-46922.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Studiens syfte är att kartlägga attityder och mönster i uppfattningar om begreppen kvalitet, mätning och systematiskt kvalitetsarbete. Studien svarar på frågan vilka uppfattningar det finns hos nyckelpersoner i skolans utvecklingsarbetes runt begreppen kvalitet och mätning i förhållande till skolutveckling. Studien svarar också på om uppfattningarna kan leda till svårigheter eller problem utvecklingsarbetet att förbättra skolans kvalitet. Undersökningen är kvantitativ och har genomförts genom en webbenkät som riktades mot förstelärare och skolledare i grundskola och gymnasium. Studiens resultat visar mönster som har gemensamma drag med den utvecklingsform som benämns effektiva-skolor-modellen. Där ses mätvärden som viktiga och med dem som utgångspunkt söker man en ”best practice” som är generaliserbar för skolan. Studien visar också mönster som överensstämmer med skolutvecklingsmodellen där bedömningar av utbildningens kvalitet har fler utgångpunkter än mätvärden. I samma mönster finns upp-fattningar som värdesätter kollegiets betydelse för utveckling och överensstämmer med en verksamhetsinriktad skola. Studien pekar på problem med att skolor drivs av mätfokus och lägger stor del av sin tid och energi på processer som tar resurser från kärnverksamheten. Andra problem är upplevda svårigheter i att bedöma utbildningens kvalitet samt upplevda svårigheter att få analysen att generera förbättringar av utbildningens kvalitet. Samma mönster visar och att mätning väger tyngst och är viktigast i utvärderingsarbetet. Resultaten kan användas för långsiktiga strategier runt kompetensutveckling samt för att hantera svårigheter i det systematiska kvalitetsarbetet.
The study aims to identify attitudes and patterns of perceptions concerning the concepts of quality and measurement. The study investigates the question of what the perceptions are of key functions in the school's development process, relating to concepts of quality and measurement in relation to school improvement. The study also answers about perceptions that can lead to difficulties or problems in the work of improving school quality. The study is quantitative and has been implemented through a web survey sent to teachers in career program and school-leaders in primary and secondary education. The study results show patterns that have features in common with the development of the form called effective-schools-model. Based on grades as the most dignified values, researchers and schools strive to find a "best practice" that is generalizable. The study also shows patterns consistent with models on development in schools, in which assessments of the quality of education have a better variety of information than the grade ratings. The same patterns are also perceptions that values college collaboration to the development. The study indicates that the problem of the schools driven by focuses on measurement and puts much time and energy on documentation processes that take resources from the core of teaching. The study also demonstrates the problem through perceived difficulties in assessing the quality of education and to get the analysis to lead to improvements in the quality of education. At the same time the study shows that measuring grade ratings is the most important factor in the evaluation work. The results can be used for long-term strategies around skills development and to address difficulties in the systematic quality work.

10

Andrèe, Maria. "Kvalitetsarbete i skolan. En studie av kvalitetsarbete i skolor som arbetar eller har arbetet med kvalitet enligt Total Quality Management." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-524.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lärare och rektorer som arbetar i skolor där Total Quality Management (TQM) används eller har använts. I studien frågas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lärares och rektorers förhållningssätt till kvalitetsarbete enligt TQM.

Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lärare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrån rektorers respektive lärares förhållningssätt till kvalitetsarbete.

De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre områden: (I) Målfokuserat kvalitetsarbete som innebär arbete med att formulera och konkretisera mål. (II) Strukturinriktat kvalitetsarbete som innebär arbete med att skapa rutiner för att systematiskt kunna utveckla skolans verksamhet eller att arbeta med kvalitet i enlighet med strukturerade arbetssätt. (III) Reflekterande kvalitetsarbete som innebär arbete med att utveckla skolans kvalitet med hjälp av reflektion och samtal.

Kvalitetsarbete enligt TQM har introducerats to-down i de studerade skolorna och är kopplat till en stor tilltro till expertutvärderingar. Studien pekar på att lärare är kluvna mellan sitt engagemang i kvalitetsarbeteenligt TQM och sin egen erfarenhet av att deras sätt att tänka om skolan förändras i samtal och reflektion tillsammans med andra lärare. Kvalitetsarbete ses från rektorernas sida dels som ett sätt att utveckla skolan, dels som ett instrument att legitimera verksamheten gentemot omvärlden. Rektorerna gör skilda tolkningar av tillämpbarheten av TQM:s begrepp i skolan beroende på hur och om de analyserar begreppen.

11

Backlund, Christoffer. "Lärande organisation : Är systematiskt kvalitetsarbete i skolan grunden till en lärande organisation?" Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-119248.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

12

Liljegren, Emma. "Extra anpassningar i matematik : en studie om skolors kvalitetsarbete med extra anpassningar i matematik." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-62345.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Många elever kämpar med matematikämnet i skolan. Dessa elever får inte alltid rätt stöttning vid rätt tid vilket kan resultera i att eleverna inte klarar grundskolan. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och har en skyldighet att snabbt identifiera eleven i behov och sätta in rätt stödinsatser. Det finns olika former av stödinsatser där en kallas för extra anpassning. Det är en förhållandevis ny reform och lärare känner sig osäkra kring vad den egentligen innebär. Syftet med arbetet är således att bidra med kunskap om skolors kvalitetsarbete med extra anpassningar i matematik. Insamlingsmetoden som använts för att uppfylla syftet är dokumentinsamling samt intervjuer med verksamma lärare. Specialpedagogiska perspektiv har använts för att analysera resultatet. Slutsatserna av studien antyder att skolornas kvalitetsarbete med extra anpassningar i matematik skiljer sig åt beroende på vilka svårigheter eleverna anses ha.
Many students battle with math in school. These students don’t always get the right aid in time which can result in them not graduating from elementary school. The school has a compensatory commitment and an obligation to identify the student in needs quickly and introduce the required aid. There are various forms of support, one is called additional adjustments. It is a comparatively new reform and teachers feel uncertain about what the aid should actually entail. The purpose of this study is therefore to contribute with knowledge about schools quality work with additional adjustments in mathematics. Documents have been collected and interviews with active teachers have been performed to fulfil the purpose. Perspectives on special pedagogy have been used to analyze the result. Conclusions of the study suggest that the schools quality work with additional adjustments in mathematics differ depending on which difficulties the students are believed to have.

13

Nyström, Fredrik, and Therese Larsson. "Utvärdering i skolan : Från ”way-off” till ”speaking terms”." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19538.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Detta examensarbete handlar om utvärdering i skolan. I bästa fall kan utvärdering, enligt en av våra informanter, tala om vad som gått fel och leda läraren tillbaks på banan igen, eller från ”way-off” till ”speaking terms” som dessutom fått bli vår undertitel. Genom intervjuer undersöker vi fenomenet utvärdering samt vad det innebär för våra intervjuade lärare. Intervjuerna har bearbetats med fenomenologisk metod för att sedan kopplas till forskning kring utvärdering, professionsutveckling och kvalitet i skolan. Efter att ha upptäckt kopplingar mellan utsagorna och forskningen har dessa fått bli undersökningens återkommande tre teori- och resultatkapitel. En av våra slutsatser är att alla våra informanter ser nyttan med utvärdering samt de positiva följderna av det men att tidsbrist är ett hinder för kontinuerliga utvärderingar. Dessutom står det klart att det råder en begreppsförvirring kring begreppet utvärdering, dels omnämnt i forskningen kring utvärdering men även hos våra informanter som till stor del likställer utvärdering med reflektion.

14

Wirzén, Johan. ""Det får inte vara High Chaparral, liksom!" : En kvalitativ studie om lärares uppfattningar om systematiskt kvalitetsarbete i skolan." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40480.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

ABSTRACT Johan Wirzén We Can´t Always Be at Sixes and Sevens! – a Study of Teachers Experiences of Systematic quality work Pages: 40 This study examines teachers´ experiences of Systematic quality work in an educational context. The methodological framework is phenomenography. The empirical material has been collected through the qualitative interview and the method used to process the data has been the phenomenographic method, inspired of the qualitative content analysis method. 12 teachers from various schools have been interviewed. The analysis shows qualitative different categories in the descriptions of Systematic quality work : tool for implementation, tool for planning in improvement purposes, tool for control, tool for indirect control, tool for increase knowledge. The result shows that teachers experience of Systematic quality work substantially is connected to a way of steering the school. The categories of experiences can be parts of the larger themes, Efficiency directed and School developed oriented in terms of steering school development. Sökord: phenomenography, quality in educational context, qualitative interview, steering in educational context, systematic quality work, tools in educational context,

15

Olsson, Elisabet. "Vad och vem styr valet av förskolors och skolors utvecklingsarbete? : Enkätundersökning om förskolechefers och rektorers erfarenheter av delar av det systematiska kvalitetsarbetet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28792.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete. Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet. Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna. En majoritet av förskolecheferna och rektorerna svarade att de själva kan påverka valet av utvecklingsarbete, men trots det så visar resultatet att det inte är den egna enhetens analyser som till största del används som utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Det sker sällan ett samarbete med huvudmannen. I de fall det sker ett samarbete används enheternas egna analyser som utgångspunkt i högre grad.
The purpose of this study was to investigate what type of data and materials headmasters in pre-schools, schools, responsible politicians in the municipality or owners of the schools, use when they evaluate and analyze the learning outcomes and national aims at their schools. I also wanted to know to what extent the analyses are connected to the decisions made about school development and who it is that decide what to focus on. In addition, I wanted to find out if there is cooperation between the headmasters and the responsible politicians/owners of the schools? A questionnaire was given to two groups of headmasters for pre-school and schools studying at the education for headmasters at Karlstad University. My results show that in schools where they have national tests and grades, statistics on these results are the most important factors for both the school and the politicians/owners in evaluations and analyses. In pre-schools they use interviews and self-assessments. The highest degree factors that decide school development are found to be new decisions made from the parliament, and priorities from politicians and/or owners of the schools. A majority of the pre-school and school headmasters answered that they can decide the focus of their school’s development; still the results show that it is not their own analyses that decide what to develop. It is seldom cooperation between headmasters and politicians/owners. Where there is cooperation the schools’ own analyses are used to a higher degree in the work with school development.

16

Almqvist, Sanna, and Lina Nilsson. "Uppbyggnad av kvalitetsledningssystem i utbildningsverksamhet : En kvalitativ studie på Barn- och utbildningsförvaltningeni Flens kommun." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19508.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Aktuell forskning visar att svenska skolresultat är nedåtgående, där bristande systematiskt kvalitetsarbete pekas ut som en möjlig anledning till att eleverna inte når de grundläggande målen. Flens kommun var en av de kommuner som uppmanats av Skolverket att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete och vidare initierade kommunen uppbyggnaden av ett kvalitetsledningssystem. Studiens syfte var att erhålla en djupare förståelse för medarbetarna i Flens kommuns upplevelser av uppbyggnaden. Studien sökte genom ett kvalitativt perspektiv, svar på frågor kring vad ett kvalitetsledningssystem kan definieras som, vilka moment som är betydelsefulla samt vilka deltagare som upplevs betydelsefulla vid uppbyggandet. Resultaten från de båda sammanställdes i fyra kategorier: Anpassning till kontext, Stabil process, Management och Allas delaktighet. I slutsatsen framkom att ett kvalitetsledningssystem ska vara ett stöd i det dagliga arbetet, ett system som leder mot kvalitet, där alla görs delaktiga. Som stöd i kvalitetsarbetet föreslogs befintliga modeller och teorier.

17

Mannerhult, Heléne. "”Att ha framgång tillsammans” En studie om analysverktyg som stöd i en skolas systematiska kvalitetsarbete för att utveckla lärares och elevers lärande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30336.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Sammanfattning/AbstractMannerhult, Heléne (2019). ”Att ha framgång tillsammans” En studie om analysverktyg som stöd i en skolas systematiska kvalitetsarbete för att utveckla lärares och elevers lärande. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed utgångspunkt i några lärares och specialpedagogers upplevelser och tidigare forskning ämnar studien bidra med kunskaper om vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester, samt om och i så fall hur arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares och elevers lärande.Syfte och frågeställningarStudien syftar till att belysa några lärares och specialpedagogers upplevelse av att använda analysverktyg som stöd i ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla lärares och elevers lärande. Formulerade frågeställningar är:•Vilka möjligheter och utmaningar upplever pedagogerna i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester?•Om och i så fall hur beskriver pedagogerna att arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares och elevers lärande?TeoriSociokulturella perspektiv användes som teoretisk ram för att förstå och tolka studiens resultat.MetodIntervjuer av semistrukturerad karaktär användes för att belysa studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Baserat på ett fenomenologiskt tankesätt användes en fenomenografisk ansats för att analysera respondenternas utsagor.ResultatStudiens resultat visar att en stödjande kultur, ett stöd i planering och genomförande, en stödjande samverkan, ett stöd i perspektivskiftet från enskilda elevers behov till att utveckla undervisningen mot att möta alla elevers behov, samt ett stöd i ett ökat fokus på det formativa och det demokratiska perspektivet kan vara både en möjlighet och en utmaning i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester. I studien framkommer det vidare att arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares lärande genom synliggörande av undervisningens effekt och pedagogiska utvecklingsbehov, genom ökad medvetenhet om lärarrollen, genom utveckling av lärares kommunikativa förmåga, samt genom utveckling av lärares förmåga att reflektera över användandet av tester. Om och i så fall hur arbetet med arbetsmodellen bidrar till elevers lärande framkommer inte i studien.Specialpedagogiska implikationerEn god relation mellan specialpedagog och rektor är en förutsättning för att specialpedagogen ska få det tydliga mandat som krävs för att leda arbetet med arbetsmodellen. Att specialpedagogen har både erfarenhet, specialpedagogisk kunskap, ledarskaps- och kommunikativ kompetens är en förutsättning för att arbetet med arbetsmodellen ska bli framgångsrikt.NyckelordAnalys av elevresultat, analysverktyg, fenomenologi, fenomenografi, systematiskt kvalitetsarbete

18

Stener, Thörnlund Lena. "Ger systematiskt kvalitetsarbete bättre resultat i årskurs 9? : En studie av två skolor som fått kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16557.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

19

Andersson, Lotta, and Jenny Carlén. ""Väljer man ett socialt jobb i skolan så vill man väl de här med relationer" -En studie ur lärarperspektivet om gruppstorlekens betydelse för de sociala relationerna mellan lärare och elev." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31596.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare förhåller sig till gruppstorleken på fritidshemmet och hur de upplever att gruppstorleken påverkar de sociala relationerna mellan fritidslärare och elev. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört sju intervjuer med utbildade fritidslärare som har olika erfarenheter av barngruppsstorlekar i olika fritidsverksamheter. Fritidslärarna arbetar på sju olika lågstadieskolor, förskoleklass till årskurs tre.Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av den teoretiska utgångspunkten ramfaktorteorin, för att förstå skolvärldens olika ramar och faktorer som påverkar fritidsverksamheten. Arbetets tidigare forskning anknyter till Ingrid Pramling Samuelsson, Pia Williams och Sonja Sheridan och deras forskning kring barngruppsstorleken. Sammanfattningsvis upplevde fritidslärarna att gruppstorleken inte har någon större betydelse, utan att personalens arbetsmetoder, förhållningssätt, lärarens egenskaper och relation till eleverna är mer avgörande i arbetet. Vi visar även att storleken på gruppen definieras olika hos fritidslärarna beroende på deras olika uppfattningar om vad begreppet betyder.

20

Hjortevik, Jens. "Det utvärderande fritidshemmet : En kvalitativ studie om fritidspedagogers upplevelser kring sitt utvärderingsarbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65300.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Анотація:

AbstraktAtt behöva göra utvärderingar inom sitt yrke har säkerligen många en relation till, inte minst om man arbetar inom skol- och fritidshemsverksamheten. I takt med en ständigt efterfrågad kvalitet ökar även kraven på dokumentation och utvärdering inom denna verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger upplever, och uppfattar, sitt utvärderingsarbete. Eftersom syftet är att få svar om fritidspedagogers upplevelser och uppfattningar i ämnet, så valdes kvalitativa intervjuer som metod. I studien intervjuas sex högskoleutbildade pedagoger som är verksamma inom fritidshemmet, uppdelade på två skolor. Resultatet av studien visar att det förekommer en mängd olika utvärderingar hos fritidspedagogerna. De utvärderar mål och aktiviteter som de själva satt upp inom verksamheten, samt mål de blivit tilldelade från skolledningen. Resultatet visar även att utvärderingar både sker i grupp och individuellt. Att dagligen, individuellt, utvärdera sin verksamhet och sin egen arbetsinsats, verkar vara vanligt förekommande hos fritidspedagogerna i studien.

Дисертації з теми "Skolans kvalitetsarbete"

Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями