Добірка наукової літератури з теми "Skolsvårigheter och tidiga insatser"

Abstrakt Skollagen är tydlig med att alla barn ska ha rätt till utbildning och det är upp till varje skola att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. Under de senaste åren har antalet elever som stannar hemma från skolan ökat, det är ett globalt problem som påverkar många elever. Tidigare har elever med hög frånvaro blivit definierade som ”hemmasittare” och det innebär att det är eleven som har valt att stanna hemma, orsakerna finner vi hos individen.  Diskursen i samhället och i skolan har börjat använda begreppet problematisk skolfrånvaro. Det finns sällan bara en faktor bakom en elevs frånvaro och det är av stor vikt att se på skolsvårigheterna utifrån varje individ. I vårt yrke möter vi elever i denna problematik, därför har vi valt att fördjupa oss ytterligare i detta. Vi vill undersöka varför vissa elever hamnar i problematisk skolfrånvaro och hur vi inom skolan kan arbeta förebyggande. Därför har vi valt att fokusera på elever och vårdnadshavares upplevelser. Vi kommer att användas oss av definitionen problematisk skolfrånvaro i vår studie eftersom det är det begrepp som under senare år har börjat tillämpas i samhället och i skolan. Begreppet problematisk skolfrånvaro innebär en förskjutning av problemet från eleven till skolans fysiska- och psykosociala miljö. Studien är en kvalitativ intervjustudie, intervjuerna har genomförts med elever och vårdnadshavare som är eller har varit i situationen som beskrivs ovan.    I vårt resultat framkom det att både vårdnadshavare och elever hade önskat tidigare insatser och individuella lösningar och det är något som Skollagen lyfter fram som en viktig åtgärd när elever hamnar i skolsvårigheter. Det var flera av eleverna som inte kände sig sedda eller lyssnade på vare sig före eller under den svåra tid då eleverna började stanna hemma. De beskrev hur de kände sig bortglömda eller utkörda från den sociala gemenskapen och hur bra det kändes när de blev sedda och lyssnade på. När det fanns vuxna som engagerade sig i deras svårigheter och visade på förändring. Eleverna menade också att det blev lättare när de blivit diagnosticerade, de fick en annan förståelse till orsaker att de inte kunnat gå i skolan. Elevernas beskrivningar uttrycker att de eftersökte ett relationellt perspektiv när de hamnade i en problematisk skolfrånvaro.

ProblemområdeAtt kunna läsa och förstå vad man läser är viktigt för att man som elev ska nå framgång i skolans alla ämnen. Det är också färdigheter som är nödvändiga för att delta i samhälles demokratiska processer. I vår digitaliserade värld är skriftspråket viktigt och de allra flesta arbeten förutsätter en god läsförmåga. I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur använder då pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga läs- och skrivinlärningen?Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att få en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolåren, uppfattar stöd och tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter. Studien undersöker hur pedagogerna upptäcker vilka elever som visar svårigheter i sin läs- och skrivinlärning, vilka insatser som görs och vad pedagogerna anser vara viktigt vid läs- och skrivsvårigheter i förskoleklass och i de tidiga skolåren. Studien undersöker också organisatoriska förutsättningar för pedagogernas arbete med språk-, läs- och skrivutveckling.Teoretisk ramJag har utgått från läs- och skrivsvårigheter i ett sociokulturellt perspektiv och ett biologiskt perspektiv eftersom forskning visar att biologiska faktorer och faktorer i miljön påverkar läs- och skrivutveckling. Jag har också granskat de organisatoriska förutsättningarna ur ett systemteoretiskt perspektiv.MetodStudien har både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Två grupper av pedagoger har diskuterat. Dessutom har en enkät besvarats av en större grupp pedagoger. Jag genomförde fokusgruppsdiskussioner på två skolor och diskussionerna utgick från mina frågeställningar. Diskussionerna sammanfattades och pedagogernas reflektioner och tankar blev underlaget för en enkät, som besvarades av pedagoger på de fyra skolorna, för att få en djupare bild av om deras tankar och erfarenheter kan anses allmängiltiga också för den större gruppen pedagoger.Resultat med analysResultatet visar att pedagoger ofta identifierar läs- och skrivsvårigheter tidigt genom det talade språket i samtal, lekar och undervisningssituationer. Kartläggning och screening blir en bekräftelse på deras bedömning men också en kontroll av om deras bedömning stämmer. Tidiga insatser, för att eleverna inte ska hinna får sämre självförtroende och motivation, framför allt i form av språkträning ses som viktiga men också tidigt specialpedagogiskt stöd och föräldrastöd. Organisatoriska förutsättningar, t.ex. under vilka årskurser de olika pedagoggrupperna följer eleverna, påverkar arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling.KunskapsbidragStudien påvisar vikten av att använda många olika sätt för att upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter tidigt. Pedagogernas har erfarenhet av att arbete med språklig och fonologisk träning ger goda resultat och de prioriterar detta arbete. I diskussionerna framkommer organisatoriska svårigheter som gör det svårare att bygga på den språkliga och fonologiska träning som genomförts i förskoleklass.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogiska insatser behöver sättas in tidigt för att eleverna ska behålla sin motivation och självkänsla. Ett nära samarbete mellan speciallärare/specialpedagoger och skolans övriga pedagoger är viktigt för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få rätt stöd tidigt.
Reading and writing difficulties in school – detection and early interventionsThis study is examining how teachers detect reading and writing difficulties at an early stage in school. It also examines what these teachers consider to be important interventions to help pupils in reading and writing difficulties.Teachers in two schools have been interviewed in group, and a larger group of teachers in four schools has answered a survey.The result shows that teachers often detect early reading and writing difficulties through the pupil’s spoken language. Phonological training, special education support and parental support are considered to be important.The study demonstrates the importance of using many different ways to detect and correct reading and writing difficulties in the early school years.

Sammanfattning/Abstract Artberger, Ulrika (2018). Förebyggande och främjande – om tidiga insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Denna studie har som förväntning att kunna öka förståelsen och kunskapen om förskolepersonals arbete med tidiga insatser, och vilka förutsättningar som krävs för att dessa insatser ska bli lyckosamma.Syfte och frågeställningarIntuitivt sett är tidiga insatser inom förskoleverksamheten något som i de allra flesta fall bör ses som en positiv åtgärd. Å andra sidan är kostnaden för sådana insatser (räknat i penningvärde) betydande, vilket är en uppenbar barriär för att senarelägga en potentiell insats. Det övergripande syftet med denna studie är att komplettera och framför allt konkretisera den nuvarande kunskapsmassan/forskningen kring tidiga insatser i förskoleverksamheten. TeoriDenna studien utgår ifrån en systemteori för att kunna förstå och analysera det resultat som framkommit. Det används även ett sociokulturellt perspektiv för att förstå hur förskolepersonalen tänker och skildrar sitt agerande i relation med barnen. I studien används systemteori och det sociokulturella perspektivet som komplement till varandra för att förstå helheten av förskolepersonals relationer och tankar. Metod Utifrån syftet valdes en kvalitativ undersökning till denna studie. För att informanterna skulle kunna berätta fritt användes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare och en förskolechef där det var öppna frågor. Med frågeställningar som handlar om hur förskolepersonal arbetar på förskolan valdes en fenomenologisk forskningsmetod där den som undersöker försöker förstå mänskliga beteende och vad det är som gör att människor beter sig som de gör, i detta fall ett förskolepersonalsperspektiv. Efteråt har jag sedan analyserat och tolkat informanternas resultat genom att titta på varje förskola var för sig ur ett systemteoretiskt perspektiv som har lett till att resultatet sen delats in i olika tema där relationer mellan kolleger, barn, föräldrar, avdelningar, förskolechef och specialpedagoger har synlig gjorts. Genom det sociokulturella perspektivet har språk och bemötande som sker mellan de olika systemen på förskolorna blivit tydligare.Resultat Resultatet har visat att förskolechefen med en specialpedagoutbildning i botten har en påverkan i verksamheten. Förskolechefens bakgrund har gjort att hon har anställt en specialpedagog på förskolan för att tidigt kunna bidra till att tidiga insatser setts in och likt det Lutz (2013) menar gör att förskolepersonal inte väntar och ser om barnet mognar eller inte. Specialpedagogen skulle vara en drivkraft för att bidra till att öka förskolepersonalens samarbete och kompetens något som även EU-kommissionen (2011) och Åberg och Lenz Taguchi (2018) pekar på där det behövs en kompetens för att bidra till en god kvalité i stödinsatser. I resultatet har det framkommit att det en del pedagoger betonar deras egen okunskap om tidiga insatser som något som ställer till det i verksamheten då de inte har de redskap som behövs och att det tar tid innan personalen kan få handledning från specialpedagogen i kommunen. Förskolorna beskriver att nyanställda eller vikarier inte fått någon information vid anställning om på vilket sätt de arbetar på de olika förskolorna som gör att helheten av verksamheten inte kan förstås av de som är nya och därigenom påverkar alla i verksamheten likt de sociala system som Gjems (2017) pekar på. Förskolechefen menar att det krävs en gemensam syn på vilket förhållningssätt som ska vara på förskolan och att det blir svårt när inte alla har samma information. Specialpedagogiska implikationer I resultatet framkommer specialpedagogen roll som två perspektiv, en på förskolan och en som specialpedagog i kommunen. För specialpedagogen på förskolan fanns ett uttalat mandat från förskolechefen att specialpedagogen själv kunde påverka på vilket sätt arbetet med specialpedagogik skulle användas på förskolan och där en av utgångspunkterna var att förskolepersonalen skulle kunna få den stöttning de behövde så fort som möjligt något som till skillnad mot specialpedagogen i kommunen inte kunde göras lika fort. Resultatet visar även att specialpedagoger hade olika roller där de kompletterade varandra genom att de specialpedagoger i kommunen mer arbetade med fortbildning och endast kommer ut när det uppstått svårigheter i verksamheten medan specialpedagogen på förskolan kunde arbeta mer nära och ge tips och råd redan innan svårigheter uppstått och där den fortbildning förskolepersonal hade fått kunde hållas kvar genom handledning. NyckelordFörebyggande arbete, förskolan, pedagogisk dokumentation, specialpedagogens roll, tidiga insatser

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers erfarenheter av tidig identifiering och tidiga insatser i förskola och grundskolans tidiga år . Studien har baserats på fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom förskola, förskoleklass och grundskolans lägre år, anställda inom samma enhet med ett flerårigt samarbete bakom sig. En hermeneutisk fenomenologisk ansats har använts för att få tillgång till informanternas erfarenheter av de tidiga insatserna. Studien visar på att pedagogerna inom de olika verksamheterna förskola, förskoleklass och grundskola oftast har en klar bild av vilka barn/elever som har svårigheter i mötet med deras egen verksamhet. Detta sker inte minst genom dokumentation och i samtal mellan pedagogerna inom och mellan de olika verksamheterna. I och med att barnen/eleverna har blivit identifierade sker också kategoriseringar efter visade behov/svårigheter. Här visar det sig att man ofta intar ett individperspektiv där det relationella perspektivet på svårigheterna tenderar försvinna. Studien visar exempelvis att man ser på social förmåga och kunskap ur ett relationellt perspektiv och på beteende och inlärning genom ett punktuellt perspektiv. Faktorer som anses främja arbete med tidiga insatser är tillgång till spetskompetens, exempelvis speciallärare, specialpedagog, talpedagog och psykolog, goda relationer mellan pedagog barn/elev och ett nära samarbete med vårdnadshavare. Tillgångarna av extra stöd i form av annan pedagog styr inte enbart om de tidiga insatserna anses möjliga, de tenderar även att styra hur stödet ges. När det gäller rädslan för "stämpling" och "stigmatisering" visar studien på att det framför allt är vårdnadshavarna i förskolan som är rädda för att deras barn ska få en stämpel med sig in i skolan. De teorier som ligger till grund för tolkning av resultat är främst Goffmans (2011) interaktionistiska stämplingsteori och von Wrights ( 2001) punktuella och relationella perspektiv.

Syftet med arbetet var att öka vår förståelse för, och en insyn i hur lärare arbetar med att identifiera och ge stöd till elever med någon form av språklig sårbarhet. Vi var även nyfikna på att få veta mer om hur lärare ser på övergångar i skolans tidiga år med fokus på dessa elever. Frågeställningarna vi använde oss av handlade om språklig sårbarhet, identifiering av stödbehov, tidiga insatser och övergångar. I vårt arbete valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 12 lärare. Våra informanter var av olika yrkeskategorier inom läraryrket. Vi valde olika yrkeskategorier för att få en större bredd i svaren, men inte för att göra någon jämförelse dem emellan. En erfarenhet vi gjorde under vårt arbete var att begreppet språklig sårbarhet inte var helt förankrat hos informanterna. De intervjuade lärarna var eniga i att tidig identifiering och tidiga insatser var väldigt viktiga, samt att de behövde veta vari svårigheterna låg hos eleven för att kunna ge ett bra stöd. Vid övergångar i de tidiga skolåren ansåg lärarna att det var viktigt med bra dokumentation och en bra överlämning för att stödet skulle kunna fortsätta utan avbrott för eleven. Informanterna menade att de språkliga svårigheterna var något som eleven behövde stöd och hjälp med för att övervinna eller kontrollera för att klara sin skolgång.  En utmaning för att kunna ge ett bra stöd var att det ofta var brist på tid och resurser.

The aim of the study was to investigate how schools identify primary school children with early reading difficulties and what kind of early intervention special education teachers use to support these students. This study also investigates early interventions that special education teachers con­sider to be effective. Ten special education teachers were interviewed regarding early intervention. The result showed that the schools use several screenings from within the age group of 6-9 year olds. The special education teachers can at an early stage identify primary school children with difficulties in their reading and they use a range of different interventions. It is found in this study that an intense period of individual tuition is the intervention that most special education teachers think leads to good results for primary school children with difficulties in their early reading. That finding is also supported in previous research. It is clear that special education teachers and special education teachers need more time for early intervention. The teachers' opportunities for doing this should be reviewed.

The purpose of this study was to investigate the role of special needs teachers in early identification and early support reading, and the related didactical considerations, perceived obstacles, and success factors. Furthermore, this study explored what characterizes the special needs teacher’s role in the didactical developing educational practices related to identification and support. The data collection was conducted through semi-structured interviews with six special needs teachers in six different municipalities. The results show that special needs teachers with their competence in language, writing and reading development, has an important role in monitoring students´ reading development, at an early age identifying students at-risk for reading development, and in evaluating and following up implemented interventions. However, it furthermore shows that the role seems to vary between schools and to achieve equivalence, we believe that the special needs teacher´s assignment needs to be clearly stated and that they need to create their own forums to further develop their professional role.

Föreliggande examensarbete bygger på kvalitativa intervjuer bland fem lärare som är verksamma inom förskoleklassverksamhet i Halmstad kommun. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med fonologisk medvetenhet som en tidig insats för att förhindra läs- och skrivsvårigheter i skolan samt i det framtida yrkeslivet. Vår frågeställning har inriktat sig kring vilka arbetssätt lärare arbetar med för att förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter samt vilket synsätt lärarna har på de elever som är i behov av stöd. Resultatet visar att lärarna dagligen arbetar med elevernas fonologiska medvetenhet och att lärarna är väl medvetna om att eleverna behöver ha goda kunskaper kring bokstäver och fonem för att kunna lära sig läsa och skriva. De intervjuade lärarna är även eniga om att tidiga insatser ska tillämpas så snabbt det bara går, så att eleverna får det stöd som de behöver för att kunna klara sin skolgång.

Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollärare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus på barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende. Syftet är också att belysa när pedagoger i förskolan upplever att barn är problemskapande. Studien är kvalitativ och grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats vilket i denna studie innebär att tolka och sätta sig in i ett antal pedagogers upplevelser. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med åtta förskollärare på fyra förskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. För att tolka det empiriska materialet har von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori använts i första hand. von Wright beskriver synen på barnet som avgörande för hur ett barn bemöts och för vilka insatser som görs och hon beskriver två möjliga perspektiv, punktuellt och relationellt.  I resultatet finns exempel på både relationella och punktuella perspektiv när det handlar om att förklara, förstå och arbeta med problemskapande beteende. Det framkommer i mångt och mycket att pedagogerna har en relationell grundsyn och det framgår också att pedagogernas intentioner är att leva upp till ett relationellt förhållningssätt, men det visar sig också att det finns omständigheter som styr pedagogerna mot ett punktuellt perspektiv.

Detta examensarbete avser att undersöka om och i så fall hur lärare märker av sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Examensarbetet har även som avsikt att undersöka hur lärare anpassar undervisningen och vilka hjälpmedel de använder för eleverna i läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Studien analyseras utifrån från ett sociokulturellt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. En semistrukturerad enkät skickades ut till rektorer runt om i Sverige och lades ut på sociala medier där vi var noga med att endast matematiklärare i årskurs 1–3 skulle svara eftersom studien riktar sig mot tidiga insatser. Resultatet som baseras på 25 fullständiga enkätsvar visar att lärare märker av sambandet framför allt genom läsförståelsen men även genom arbetsminnet samt automatisering av ord/bokstäver och siffror. Vidare visar resultatet att ett sociokulturellt och relationellt förhållningssätt tillsammans med multimodala arbetssätt är gynnsamma anpassningar och hjälpmedel.