Добірка наукової літератури з теми "Svenskt medborgarskap"
Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями
Ознайомтеся зі списками актуальних статей, книг, дисертацій, тез та інших наукових джерел на тему "Svenskt medborgarskap".
Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.
Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.
Статті в журналах з теми "Svenskt medborgarskap":
1
Hägerdal, Hans. "Nyheter från Fakulteten för konst och humaniora." HumaNetten, no. 34 (June 23, 2015): 32–37. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20153405.
Анотація:
Sedan Fakulteten för konst och humaniora bildades vid årsskiftet 2012/13 har sex nya avhandlingar färdigställts.Callenholm, Anna (2013). Erinnerte Erfahrung der Shoah in den Werken von Ruth Klüger und Cordelia Edvardson.Albépart Ottesen, Chantal (2013). L'autoreformulation corrective : une stratégie dans la production orale de FLE.Pettersson, Ulf (2013). Textmedierade virtuella världar: narration, perception och kognition.Skoglund, Astrid (2014). Kommunikativa strategier i texter om tobaksavvänjning: innehåll, argumentation och modelläsare.Tornborg, Emma (2014). What literature can make us see: poetry, intermediality, mental imagery.Ohlsson Al Fakir, Ida (2015). Nya rum för socialt medborgarskap: om vetenskap och politik i "Zigenarundersökningen" - en socialmedicinsk studie av svenska romer 1962-1965.
2
Hägerdal, Hans. "Humanistiska notiser från Linnéuniversitetet." HumaNetten, no. 29 (November 27, 2015): 63–69. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20122907.
Анотація:
Charlotte Hommerberg, Persuasiveness in the discourse of wine. The rhetoric of Robert Parker (Växjö : Linnaeus University Press, 2011). Doktorsavhandling i engelska.
Wirginia Bogatic, Exilens dilemma: att stanna eller att återvända: beslut i Sverige av polska kvinnor som överlevde KZ-lägret Ravensbrück och räddades till Sverige 1945-1947 (Växjö : Linnaeus University Press, 2011). Doktorsavhandling i historia.
Joakim Stoltz, L’alternance codique dans l’enseignement du FLE: étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée (Växjö : Linnaeus University Press, 2011). Doktorsavhandling i franska.
Anette Almgren White, Intermedial narration i den fotolyriska bilderboken. Jean Claude Arnault, Katarina Frostenson och Rut Hillarp (Växjö : Linnaeus University Press, 2011). Doktorsavhandling i litteraturvetenskap.
Fredrik Håkansson, Standing up to a Multinational Giant. The Saint-Gobain World Council and the American Window Glass Workers’ Strike in the American Saint Gobain Corporation in 1969 (Växjö : Linnaeus University Press, 2011). Doktorsavhandling i historia.
Zara Bersbo, ”Rätt för kvinnan att blifva människa - fullt och helt”: Svenska kvinnors ekonomiska medborgarskap 1921-1971 (Växjö : Linnaeus University Press, 2011). Doktorsavhandling i historia.
Simon Hartling, L’Autorité dissimulée – l’autorité manifeste. L’écriture de la violence chez Yasmina Khadra (Växjö : Linnaeus University Press, 2012). Doktorsavhandling i fransk litteraturvetenskap.
Kirsten Husung, L’Ecriture comme seul pays. Construction et subversion des discours identitaires: hybridité et genre chez Assia Djebar et Nina Bouraoui (Växjö : Linnaeus University Press, 2012). Doktorsavhandling i franska.
Ewa Bergh Nestlog, Var är meningen? Elevtexter och undervisningspraktiker (Växjö : Linnaeus University Press, 2012). Doktorsavhandling i svenska.
3
Blomberg, Staffan, and Jan Petersson. "Offentlig äldreomsorg som del i ett socialt medborgarskap." Socialvetenskaplig tidskrift 10, no. 4 (March 8, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2003.10.4.2653.
Анотація:
Den svenska äldreomsorgen genomgick under förra seklet en omvandling från att ha haft sin hemvist i fattigvården till att bli en institutionell rättighet för äldre medborgare. Under 1990-talet har emellertid förändringar i omsorgens organisering och administration i de svenska kommunerna bidragit till att det sociala medborgarskapets innebörd definierats om.
4
Heggestad, Eva. "Maria Andersson, Framtidens kvinnor: Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921." Barnboken, June 18, 2021. http://dx.doi.org/10.14811/clr.v44.569.
5
Sohl, Lena, and Magnus Wennerhag. "Redaktörerna har ordet." Sociologisk Forskning 58, no. 1–2 (June 4, 2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.23215.
Анотація:
Det här numret ägnar vi i huvudsak åt sociologisk forskning om covid-19-pandemins samhälleliga konsekvenser. Redan kort efter pandemins utbrott, i april 2020, publicerade tidskriften ett samtal mellan fyra svenska sociologer om covid-19-pandemin och vårt samhälles hantering av den. Vi bjöd kort därefter in Shai Mulinari, Linda Soneryd och Susanna Öhman att vara gästredaktörer till ett kommande temanummer med färsk empirisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19-pandemin. Resultatet blev detta dubbelnummer, som på olika sätt ger viktiga inblickar i hur pandemin har påverkat samhället i stort och olika utsatta gruppers livsvillkor. I de olika artiklarna får vi bland annat veta mer om vad svenskarna varit mest oroliga för under pandemin, hur arbetssituationen för personal inom vård och omsorg påverkades av den nya virussjukdomen, hur människor har förhållit sig till ”den svenska strategin” i sin vardag och hur dem vars anhöriga har avlidit under pandemin har hanterat de restriktioner som omöjliggjorde ett sista farväl vid dödsbädden. De enskilda artiklarna presenteras mer utförligt i den härpå följande introduktionen av gästredaktörerna, som vi även vill tacka för deras gedigna arbete med numret. I detta nummer presenterar vi också en ny satsning i form av så kallade research notes eller forskningsnotiser. Den tidigare Lundaredaktionen för tidskriften gav 2017 ut ett helt nummer med sådana forskningsnotiser, under temat ”Look at what’s happening in Sweden”. Den nuvarande redaktionen vid Södertörns högskola vill nu göra detta till ett stående inslag i Sociologisk Forskning. Forskningsnotiserna är tänkta att presentera nya forskningsresultat i kortare textformat än sedvanliga artiklar. Notiserna ska utgå från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, men även komparativa studier som berör svenska förhållanden kan publiceras. Ni hittar en introducerande text som beskriver hur forskningsnotiserna ska utformas längre fram i detta nummer. I numret finns även recensioner av fem nyutkomma böcker. Två recensioner anknyter till numrets övergripande tema om covid-19-pandemin. I sin recension av Peter Baldwins Fighting the first wave. Why the Coronavirus was tackled so differently across the globe (2021) noterar Anne Kaun att Sverige ges en central roll i boken, och att Baldwin skriver fram sin egen position genom att argumentera för att Sverige tog fel väg i pandemin. Tobias Olofsson recenserar Johan Hirschfeldts och Olof Peterssons Rättsregler i kris (2020), en bok som också diskuterar Sveriges krishantering under coronaviruspandemin. Olofsson menar att författarna gör en ambitiös genomlysning av svensk krislagstiftning och att deras text inte bara är ”hantverksmässigt intressant utan den är också sociologiskt spännande då de antaganden framställningen bygger på och de slutsatser som presenteras resonerar med centrala sociologiska teman”. Övriga recensioner i numret behandlar böcker med helt andra teman. Hannah Bradby framhåller att Marie Sépulchres Disability and citizenship studies (2021) är tydlig och välstrukturerad i sitt sätt att undersöka funktionalitet, aktivism och medborgarskap samt sätter dessa teman i relation till frågor som ojämlikhet och social rättvisa. Stina Fernqvist närmar sig Sara Eldéns Forskningsetik. Vägval i samhällsvetenskapliga studier (2020) utifrån tankar kring de konkreta situationer vi som samhällsvetenskapliga forskare återkommande ställs inför: ”situationer som kräver självreflektion och som pockar på vår uppmärksamhet med frågor om vad forskningsetik egentligen är i praktiken”. Fernqvist uppmärksammar Eldéns påpekande att en bra forskare kanske alltid måste utstå ”en aning ångest” eftersom den samhällsvetenskapliga forskning som inbegriper människor alltid är en komplicerade process. Slutligen tar sig David Scott an Ian Buchanans Assemblage theory and method (2020) genom att diskutera begreppet assemblage – som översatts till ”sammansättning” – ett begrepp som fått genomslag inom samhällsvetenskaperna under det senaste decenniet. Scott menar att Buchanans bok saknar resonemang om hur ”teoretiska begrepp omsätts i metodologisk praktik”, vilket han finner märkligt då boken ”har ordet method i titeln”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning
Дисертації з теми "Svenskt medborgarskap":
1
Zanabria, Shirkhani Sandra. "Ett exkluderande integrationsprojekt : En kritisk diskursanalys av språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444029.
Анотація:
The issue of civic integration and requirements for citizenship has been a far-reaching debate that has taken place in the Swedish political context for several years. From the Liberals’ pioneering proposal for a language test for immigrants in 2002, the issue has 19 years later moved towards an increasing consensus that today finds majority support in the Swedish parliament. Although the proposal seems to contribute to greater integration, there are many critical approaches to analyse. The question that arises is whether these types of proposals, through their discursive design, create conditions that actually support integration or instead induce discrimination and exclusion of certain groups. The purpose of this thesis is twofold. One aim is to critically examine and analyse the political proposal on language- and civic knowledge for Swedish citizenship by looking at government documents and motions from Sweden's opposition parties. The thesis examines whether racist discourses are reproduced or maintained by analysing the proposal to review further how it is legitimised. The secondary purpose will be to problematise how such a proposal can affect the right to citizenship based on the risks of discrimination and exclusion. This is done by guidance from Fairclough's three- dimensional model, whose method allows to examine the textual structure, the discursive and social practice of the given material. The theoretical framework evolved from theories that sufficiently understand how civic requirements can be understood based on different exclusion mechanisms. The essay concludes that the proposal raises issues of human rights, that the state legitimises the proposal through discursive means and that there are tendencies that reproduce racist discourses.
2
Sjunneryd, Sofia Soraya. "Barnets bästa - eller nationens? : Tingsrättens överväganden i adoptionsärenden där barnet inte har svenskt medborgarskap." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8230.
Анотація:
Bakgrund: Svensk migrationslagstiftning har sin grund i en äldre rättsordning som uppkom i och med nationalstatens grundande. Efter andra världskriget växte en ny rättsordning fram baserad på mänskliga rättigheter. Barnets bästa är ett begrepp som har vuxit fram utifrån barns särskilda skyddsbehov och har sedan 1980-talet i ökande omfattning varit del av svensk lagstiftning. Sedan lagändringar i föräldrabalken 2018 ska barnets bästa ges största vikt vid alla frågor som rör adoption av ett barn. Dess-utom ska oftare begäras in ett yttrande från Migrationsverket. Migrationsverket bedömer om en adoption kan vara ett försök att få stanna i landet på ogiltiga skäl. Detta innebär att tingsrätten i beslutsfattandet samtidigt ska förhålla sig till, och resonera kring barnets bästa, och till misstanken om att adoptionen kan vara ett försök att kringgå gällande lagstiftning. Syfte: Att ge kunskap om hur tingsrätten förhåller sig till ett motstridigt område i rättsordningen där mänskliga rättigheter står mot nationens syn på medborgarskapet genom att ställa frågan: Hur resonerar tingsrätten runt barnets bästa i adoptionsärenden gällande barn som inte är svenska medborgare? Metod: Kritisk reflexiv metod och teori som den beskrivs av Alvesson och Sköldberg (2017). Material: Samtliga tingsrättsbeslut i adoptionsärenden från Södertörns tingsrätt under tidsperioden 1 september 2018 till 1 april 2020, gällande barn under 18 år som inte har svenskt medborgarskap. Urvalet resulterade i 16 ärenden. Resultat: Tingsrättens avvägningar och resonerande kring barnets bästa var inkonsekvent. Det tydligaste mönstret var att relationen mellan barn och sökande innan adoptionen avgjorde hur tingsrätten förhöll sig till barnets bästa. Utifrån denna skillnad skapades två resultatkategorier. När det saknades en relation mellan barn och sökande innan adoptionsprocessen utmärktes besluten av kort text med få argument. När en redan etablerad relation fanns mellan barn och sökande, eller då barnets behov var startpunkten för adoptionsansökan, var protokollen till stor del referenser till socialtjänstens och migrationsverkets yttranden. Tingsrätten redogjorde och resonerade både kring barnets bästa och migrationslagarna i större utsträckning, och kunde uttrycka tvivel om adoptionens syfte. Trots att tingsrättens bedömning av barnets bästa ska utgå från det individuella barnet så gjordes detta till stor del utifrån andra faktorer. Diskussion: Utifrån det individuella barnets bästa borde inte relationen före adoptionsansökan vara avgörande för vare sig omfattningen av tingsrättens utforskande av nationella omvårdnadsmöjligheter eller risken för människohandel. Slutsats: I tingsrättens överväganden, i dessa internationella adoptionsärenden, vägde nationens bästa genomgående tyngre än barnets bästa. Detta tyder på att de nyare rättsordningarna med mänskliga rättigheter och barnets bästa med universella idéer, som det ser ut nu, både domineras av och används som rättfärdigande av den äldre rättsordningen om medborgarskap kopplat till nationalstaten.Background: The best interests of the child (Sw. barnets bästa) is an expression that has arisen from children's special protection needs and has been a part of Swedish law since the 1980s. Since 2018 the best interests of the child should be given the largest concern in all adoption matters. Furthermore, in more cases an opinion should be received from the Swedish Migration Authority with an assessment if an adoption is an attempt to stay in the country on invalid grounds. This means the court in its judgement at the same time must consider and reason about the best interests of the child, and that the adoption could be an attempt to circumvent current immigration legislation. Purpose: To bring knowledge regarding how the district court reason about a conflicting area in current legislation where human rights stand against the nation's view on the citizenship by asking the question: How does the court reason about the best interests of the child in adoptions cases regarding children who aren't Swedish citizens? Method: Critical reflexive method and theory as described by Alvesson and Sköldberg (2017). Material: 16 district court rulings in adoption cases from Södertörns District Court between 1 September 2018 and 1 April 2020, regarding children under 18 who does not have Swedish citizenship. Results: The district court's reason about what constituted the best interests of the child was inconsistent. The clearest pattern was that the relationship between the child and the applicant(s) before the adoption decided how the court treated the child's best interests. When there was no relationship between the child and the applicant(s) before the adoption process, the decisions in general had short text with few arguments. When there was an established relationship between the child and the applicant(s), or when the child's need was the basis of the adoption application, the protocols was in large references to the Social Service Administration's and the Migration Authority's opinions. The District Court reported and reasoned both to a greater extent about the child's best interests and the migration laws and could express doubts about the purpose of the adoption. Although the district court's assessment of the best interests of the child should be based on the individual child, this was largely based on other factors. The scope of reasoning increased with the child's age, and decreased with the status of adults, respectively. When the applicant had Swedish citizenship, less reason was raised about the best interests of the child. In addition, patterns of gender stereotyped assessments of the applicant's parental ability were shown. Conclusions: In the district court's considerations, in these international adoption cases, the nation's best consistently weighed heavier than the child's best. This suggests that the newer human rights legal systems and the best interests of the child with universal ideas, as it now appears, are both dominated by and used to justify the older legal system of citizenship linked to the nation state.
3
Jakob, Carola, and Rose Gergi. "Inkludering av syriska kvinnor i det svenska samhället ? : En intervjustudie utifrån levt medborgarskap." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54933.
Анотація:
I Sverige har jämställdhetsdebatten varit central sedan 1970-talet, men i och med det ökande antalet flyktingar befinner sig många utländska personer i Sverige, varav många är kvinnor. Jämställdhetspolitiken utgår från en generell beskrivning av skillnader mellan män och kvinnor och därmed nämns inte mycket om andra kvinnogruppers ställning i samhället. Därtill döljs kvinnor med utländsk bakgrund från jämställdhetsdebatten och deras ställning i samhället blir inte belyst på samma sätt. Dessutom har begreppet invandrare blivit ett sätt att skilja på människors ställning i samhället, vilket gör att det blir nödvändigt att lyfta information om genus och etnicitet. Därför valde vi att undersöka hur syriska kvinnor själva ser på inkludering och exkludering i det svenska samhället utifrån levt medborgarskap. För att uppnå syftet valde vi att använda oss av intervjuer som metod för att låta kvinnorna berätta om sin livsvärld. Vi intervjuade tio kvinnor från Syrien som är mellan 35–50 år gamla och alla har svenskt medborgarskap. Resultaten och slutsatserna är att det svenska medborgarskapet inte gav dem någon nytta till att känna sig tillhörande i det svenska samhället. De flesta kvinnorna kände inte sig inkluderade trots att de jobbar, samt att de utstår exkludering på grund av sin etnicitet mer än på grund av sitt kön.
4
Örsäter, Johan. "Same eller svensk? : En läroplansteoretisk studie över den svenska synen på samer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95461.
Анотація:
The main focus of this study has been to, with the use of a comparative curriculum analysis study the official swedish approach on the Sami people, and thereby the approach on human rights, ethnicity, national identity and citizenship. Moreover the study has aimed to compare the Swedish approach with the Norwegian and Finnish approach to se similarities and disparities on both the Sami people and above stated concepts. The results show that the countries treat the Sami people differently in their curriculums, both when it comes to quantity and quality. Sweden views the Sami as a minority amongst others, the same can be said for Finland. Norway on the other hand views the Sami as a unique group. The Swedish view on citizenship is international, the Norwegian national and the Finnish global. When it comes to national identity and ethnicity both Sweden and Finland has a rights-based approach while Norway has a culture-based approach.
5
Engelholm, Karin. "Manligt medborgarskap under förhandling : Om Svenska freds- och skiljedomsföreningens syn på manlighet, medborgarskap, värnplikt och rätten till vapenfri tjänst åren 1972-1975." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134653.
Анотація:
Undersökningen om Svenska freds-och skiljedomsföreningen har analyserat tidskrifterna PAX och Freden när det gäller frågan om hur föreningen propagerat för fred i debatten om värnplikten och vapenfrilagen. Undersökningen resulterade i att tre metoder för propagerande har lokaliserats. Det är avglamourisering, påvisandet av möjligheten att kunna välja våld och orättvisan i att inte kunna det samt information och uppmuntran till potentiella vapenvägrare. Nästa frågeställning handlade om vilken bild av vapenvägran som presenteras i tidskrifterna och vilka normer och värderingar de speglar. Undersökningen har utgått från hypotesen att vapenvägran och Svenska freds debatterande för fred innebär en konflikt med det rådande manliga idealet. Det syntes i undersökningens resultat att Svenska freds genom hela debatten fått försvara vapenvägrarna från anklagelser som kan kopplas till att de som vapenvägrat inte passat in i den rådande manliga idealbilden. Den sista frågeställningen analyserar konflikten och förhandlingen ytterligare och här används teorier kring hegemoni och hegemonisk maskulinitet för att besvara frågan. Konflikten visar sig utmana den rådande hegemoniska maskuliniteten men vid djupare analys verkar det vara en konflikt och förhandling som kretsar kring en debatt som inte fokuserade på manligt och omanligt utan snarare visade sig vara en debatt som handlade om en förhandling kring det manliga medborgarskapet innehåll. Svenska freds vänder sig mot våldet, men talar för plikten hos den manliga medborgaren att ställa upp och vara samhällsnyttig för sitt land. Källorna för undersökningen har bestått av artiklar från medlemstidningen Freden och tidningen PAX, båda utgivna av Svenska freds-och skiljedomsföreningen. Undersökningen har behandlat perioden 1972-1975. Metoden har bestått i att göra ett urval av artiklar i de båda tidskrifterna utifrån nyckelorden Värnplikt, Vapenfrilag och Vapenvägrare. Detta resulterade i ca 60 artiklar som sedan noga redovisats utifrån olika kategorier i presentationen av undersökningen. Detta resultat har sedan analyserats med hjälp av teori samt kategorisering utifrån frågeställningarna och sedan jämförts med tidigare forskning. Läsaren ges också en kort introduktion i den allmänna värnpliktens historia, vapenfrilagens historia samt Svenska freds-och skiljedomsföreningens historia.
6
Olson, Maria. "Från nationsbyggare till global marknadsnomad : Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12210.
Анотація:
I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras.In this thesis attention is drawn to Swedish education policy and citizenship. In times of globalization, and with Swedish membership of the European Union, national policymaking concerning the commissioned role of citizen upbringing has come under increased pressure. In this study, light is shed on how this issue is given shape in Swedish education policy in the 1990s, a period marked by significant changes in the field of education in Sweden. The core question is, more precisely, what direction is being marked out for the Swedish schools´ commission, laid down by law, to foster democratic citizens during this period. By taking an interest in how objectives, visions and motives are formulated in education policy texts from the 1990s, understandings of citizenship are mapped that characterize Swedish education policy during this period. In addition, a more extensive analysis is carried out, by means of which historical goals of the schools’ fostering of citizens prior to those of the 1990s are presented. The aim of the study is critical. The understandings are reviewed in order to revise what they include and exclude, as well as what possible consequences they may have for different individuals and groups, and whether there are conceivable alternatives. It is emphasised that two historical changes take place during the 1990s concerning the subject of the content and meaning of citizenship in Swedish education policymaking. Firstly, during the first part of the 1990s, a historically established citizen role is changed and replaced by other, more market-oriented roles. During the latter part of the 1990s, when the market orientation is reinforced in neo liberal courses, a second change emerges, the historically accepted basic idea of inclusion – the nation – as the “we”-creating reference for civic spirit is shattered. It is replaced by another – globalization – with other qualities that include and exclude different individuals and groups. Finally, on the basis of these findings, some conditions for a possible alternative are sketched. This alternative is given shape with the ambition of, to a greater extent than is made visible in Swedish Education policy, reasoning about possibilities beyond presupposed dividing properties for a “we”. The power of language for political and societal change has an important role in this dissertation. Political clashes concerning achieving preferential access to talk and interpretation about upbringing objectives are examined by analyzing the texts’ talk about the schools’ commission to foster citizens. Light is shed on the outcomes of these clashes by examining three vital areas for citizen upbringing, found to be crucial in this context: a political one, a cultural one and an economical and working-life oriented one. These citizenship discourses are elucidated and understandings of citizenship in Swedish education policy are given form and alternatives are discussed.
7
Ekström, Daniel, and Johnny Hermansson. "Maktkamp om svenska språkets spelregler : En fältanalys av språkets relation till medborgarskap i Sverige." Thesis, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189556.
Анотація:
Denna studie behandlar den offentliga debatt som uppstått i kölvattnet av januaripartiernas förslag om språktest för medborgarskap som presenterades i januari 2019. Genom ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt undersöks de språkideologier och de synsätt på medborgarskap som kommer till uttryck i debattinläggen. Utifrån ambitionen att placera in diskursproducenternas positioner har studien tillämpat Bourdieus fältteori och med denna riktat fokus mot två specifika fält: det politiska och det vetenskapliga fältet. Vidare har studien fokuserat på de motsättningar som föreligger i debatten, inom såväl som mellan fälten. Resultaten redovisar att det framkommer olika ståndpunkter som kan förklaras utifrån vilken position aktörerna talar och vilket fältkapital de besitter. Studien visar också att de språkideologiska villkoren förändrats under det senaste decenniet i synen på svenska språkkunskapers roll i naturalisationsprocessen. Detta har lett till att den språkvetenskapliga forskningen gett sig in i debatten och argumenterat mot språkkrav för medborgarskap. Resultaten indikerar att de två fälten bryter mot det kunskapsutbyte som karaktäriserat svenskt språkpolitiskt beslutsfattande där vetenskaplig forskning legat till grund för diskursiva slutsatser.
8
Bersbo, Zara. ""Rätt för kvinnan att blifva människa - fullt och helt." : Svenska kvinnors ekonomiska medborgarskap 1921-1971." Doctoral thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-16052.
Анотація:
The aim of this dissertation is to review the molding process of the politics that preceeded the work for gender equality which inSwedengathered speed in the early 1970s. Particular focus has been put to how society through legislation, economic and social privileges during the years 1921-1971 affected Swedish women’s possibilities to make a living and to achieve economic independence. In the dissertation three commissions initiated by the government have been analysed, all of which have been considered paramount for Swedish women’s economic emancipation. The stance that has been applied presumes that the way in which a “problem” has been formulated and framed is of importance for which measures will obtain interpretative preference, thus having an influence on both legislation and the politics pursued, and which measures were considered inconceivable. The dissertation demonstrates that different interpretations of the problems, based on disparate values and indisputable suppositions of how women as regards economic issues should be, choose and act, to varying degree and effect converged in the reports presented by the commissions. In the politics applied women were then manouvered into another economic practice than men, but also into different activities for different groups of women. One of the main arguments in this dissertation is that in spite of the fact that parts of the women’s liberation movement were active in this molding process during the years 1921-1971, it was not the result of liberal and women-friendly politics. Change over time was pushed by governmentality. By, in the commissions analysed, problematising how certain women’s behaviour contributed to major social problems, such as a dropping marriage frequency, decreasing nativity and preventing economy from expanding, the rights and other social benefits would steer them into serving what was regarded as the public good. Thus, during the time period reviwed, Swedish women´s extended rights and other social benefits were not implemented to create possibilities for women to achieve economic independence, but as a means to resolve other superior social problems.
9
Carlsson, Anna, and Kalle Olsén. "Demokrati, medborgarskap och modernitet Myter om svensk nationell identitet: En analys av bilder i tre samhällsvetenskapliga läroböcker." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29862.
Анотація:
Syftet med detta examensarbete är att klarlägga vad den svenska nationella identiteten kan sägas bestå av. Vidare vill vi undersöka om, och i så fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom läroböcker skrivna för gymnasieskolans Samhällskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder från tre läroböcker. I en sådan analys läses bilder på samma sätt som text. Vi grundar vår analysmodell på Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter. Vi kommer fram till att den svenska nationella identiteten är starkt förknippad med socialdemokratin och folkhemmet. I folkhemmet vävs tre centrala begrepp samman vilka utgör grunden för den svenska nationella identiteten. Dessa tre är demokrati, medborgarskap och modernitet. I vår analys kommer vi fram till att böckernas bilder förmedlar en svensk nationell identitet baserad på dessa tre begrepp. Vidare finner vi att den svenska nationella identiteten visar sig tydligast i jämförelse med bilder som representerar andra nationer och deras medborgare. Detta betyder att ett kollektivt vi framträder i kontrast till framställningarna av dem i läroböckerna. I den avslutande diskussionen reflekterar vi kring de problem som kan uppstå när den svenska identiteten manifesteras genom att man utmålar den andre som stereotyp. Vi lyfter fram att detta ställer krav på pedagogen att ha ett kritiskt förhållningssätt till de läroböcker som används i undervisningen.The aim of this essay is to sort out what the Swedish national identity is said to consist of. Further, we aim to examine if, and how, Swedish national identity is conveyed through textbooks written for the course Samhällskunskap A in the Swedish gymnasieskola. In order to do this, we perform a semiotic analysis of selected images from three textbooks. In an analysis of this kind one reads the images as text. Our model for the analysis is based on Bathes’ semiotic model for analysing images and the myths they convey. We come to the conclusion that the Swedish national identity is strongly connected to social democracy and folkhemmet. In folkhemmet three central concepts form the foundation of the Swedish national identity. These three concepts are democracy, citizenship and modernity. In the analysis we come to the conclusion that the textbooks’ images convey a Swedish national identity based on these three concepts. Further, we find that the Swedish national identity is made clearest in a comparison to images representing other nations and their citizens. This means that a collective us is visible in contrast to the representations of them in the textbooks. We reflect upon the problems that can arise when the Swedish identity is manifested through stereotyping the other, in our closing discussion. We focus on the demands that this puts on the teacher to have a critical approach towards the textbooks that are used in the education.
10
Stenberg, Carl-Johan. "Gymnasiet och medborgarna : En analys av medborgarskapsidealet i tre svenska läroplaner för gymnasiet." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-338809.
Книги з теми "Svenskt medborgarskap":
1
Arbetsmarknadsdepartementet, Sweden. Svenskt medborgarskap för adoptivbarn och förbättrad rätt till föräldraledighet för adoptivföräldrar. [Stockholm]: Arbetsmarknadsdepartementet, 1991.
2
Bersbo, Zara. "Rätt för kvinnan att blifva människa-fullt och helt": Svenska kvinnors ekonomiska medborgarskap 1921-1971. Växjö]: Linnaeus University Press, 2011.
3
Sweden. Svenskt medborgarskap for adoptivbarn och forbattrad ratt till foraldraledighet for adoptivforaldrar. Allmanna forlaget, Kundtjanst [distributor, 1991.
Частини книг з теми "Svenskt medborgarskap":
1
Andersson, Maria. "Den svenska flickboken. Avslutande reflektioner." In Framtidens kvinnor. Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921, 206–13. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.26.j.
2
Andersson, Maria. "I nivelleringens tid. Kön och konservatism i Carl Sundbecks Elsa i Upsala." In Framtidens kvinnor. Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921, 168–86. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.26.h.
3
Andersson, Maria. "En fulländad ung flickas roman. Skrivande unga kvinnor." In Framtidens kvinnor. Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921, 125–47. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.26.f.
4
Andersson, Maria. "Den nya kvinnan som pojke. Kvinnlig maskulinitet i Ellen Idströms Tvillingsystrarna." In Framtidens kvinnor. Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921, 102–22. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.26.e.
5
Andersson, Maria. "Att köpa eller inte köpa? Hushållning och konsumtion." In Framtidens kvinnor. Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921, 78–101. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.26.d.
6
Andersson, Maria. "Hemmets universitet. Hushållsskola och medborgarfostran." In Framtidens kvinnor. Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921, 53–77. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.26.c.
7
Andersson, Maria. "Värdiga och lyckliga medborgarinnor. Ulrika von Strussenfelt och den tidiga flickboken." In Framtidens kvinnor. Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921, 31–52. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.26.b.
8
Andersson, Maria. "Kvinnor och politik. Rösträtt i flickboken." In Framtidens kvinnor. Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921, 187–205. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.26.i.
9
Andersson, Maria. "Att finna sin plats. Flickboken som kollektivberättelse." In Framtidens kvinnor. Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921, 148–68. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.26.g.
10
Andersson, Maria. "Inledning." In Framtidens kvinnor. Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921, 9–28. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.26.a.