Добірка наукової літератури з теми "Syriska kvinnor"

I Sverige har jämställdhetsdebatten varit central sedan 1970-talet, men i och med det ökande antalet flyktingar befinner sig många utländska personer i Sverige, varav många är kvinnor. Jämställdhetspolitiken utgår från en generell beskrivning av skillnader mellan män och kvinnor och därmed nämns inte mycket om andra kvinnogruppers ställning i samhället. Därtill döljs kvinnor med utländsk bakgrund från jämställdhetsdebatten och deras ställning i samhället blir inte belyst på samma sätt. Dessutom har begreppet invandrare blivit ett sätt att skilja på människors ställning i samhället, vilket gör att det blir nödvändigt att lyfta information om genus och etnicitet. Därför valde vi att undersöka hur syriska kvinnor själva ser på inkludering och exkludering i det svenska samhället utifrån levt medborgarskap. För att uppnå syftet valde vi att använda oss av intervjuer som metod för att låta kvinnorna berätta om sin livsvärld. Vi intervjuade tio kvinnor från Syrien som är mellan 35–50 år gamla och alla har svenskt medborgarskap. Resultaten och slutsatserna är att det svenska medborgarskapet inte gav dem någon nytta till att känna sig tillhörande i det svenska samhället. De flesta kvinnorna kände inte sig inkluderade trots att de jobbar, samt att de utstår exkludering på grund av sin etnicitet mer än på grund av sitt kön.

The Syrian Muslim Brotherhood has since the start of the Syrian uprising in March 2011 moved from a low-key position in exile to become one of the main actors in the political opposition. There appears to be a consensus among researchers today on the democratic commitment of the Syrian Brotherhood. However, ambiguity remains regarding its commitment towards gender equality, women’s rights and participation. This essay focuses on the gender discourse of the Syrian Brotherhood’s leadership, according to its policy-documents, from 2004 – 2013. By applying a critical discourse analysis, a movement from a more Islamist, exclusionary discourse in 2004 towards a more inclusive, feminist inspired discourse in 2013 becomes apparent. Nonetheless, traditional gender roles linger and more Islamist and pan-Arab, pan-Islamic discourses are not distant features. The movement of the gender discourse towards greater inclusion confirms claims made by democratic theorists on inclusion and moderation.

The aim of this study was to examine what roles media gave women and men during the civil war in Syria. It focuses on what the Swedish news television (TV4) chose to show to the public. With the use of a qualitative analysis and tools like Fairclough CDA (critical discourse analysis) and feminism theories, this study discovered that TV4 gives stereotypical roles to the genders. Women are portrayed mostly as victims and are sourced for how the war affects them and their family. Men, on the other hand, are seen as active and warrior-like and speak to how the war affects their people beyond just their family and personal situation. These gender rolls are common, however, this analysis also relived TV4 publicizing some strong and powerful women as well.

I denna uppsats studeras hur Matt 7:24-30 har kommit att tolkats i modern tid av feministiska exegeter. Först ur en västerländsk kontext för att sedan övergå till en postkolonial kontext i Indien och södra Asien. I och med detta undersöks frågan: Hur har feministiska exegeter från olika kulturella kontexter förhållit sig till frågan om etnicitet, kön och tolkningen av de grekiska begreppen för barn respektive hundar i Mark 7:24-30?

In the town of Södertälje, a great number of ecclesiastical denominations are represented, a majority of which with roots in the Middle East. To a person attending several various Christian services at many different churches, the diversified ecclesiastical scene offers many similarities among the different denominations, as well as many differences between them. An obvious difference is the view of ministry. In the Church of Sweden women may be ordained, whereas this is not possible in the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church. This paper describes how some ordinary worshippers, members of the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church, look upon their own religious practices in view of the fact that they belong to minority denominations in a secularized society in which the Church of Sweden is the major church. This paper has a Theological as well as a Sociological perspective, since these two perspectives have a reciprocal effect on each other regarding the creating of identities of both informants and churches. An important aspect of this paper is the informants’ view of the relationship between priesthood and gender. It will be obvious that the informants’ opinions of who may be allowed to take Holy Orders depend more on the person’s eligibility than on gender, irrespective of traditions in their denominations. In spite of the fact that women are not ordained in either of the churches dealt with in this paper, the informants hold the view that this may change with time. Instead, they mean that this is one in a row of adaptations that should be carried out by their churches, in order for them to be able to continue to exist in Södertälje and to achieve an ongoing increase in numbers. However, the question of priesthood and gender is complicated, partly due to traditions in their home countries, but also since the bodies of men and women, respectively, are regarded differently in Orthodox theology, not least so in comparison with that of the Church of Sweden. In this paper the informants also express questions arisen from encounters between their respective home countries and Sweden. Primarily, those questions are about the possible effects that may occur when ecclesiastical traditions meet secular values. That affects the informants’ views of culture and nationality, as well as the meaning of being an individual in a group, profoundly marked by church traditions in a society as individualistic as Sweden.
I Södertälje finns ett stort antal kyrkliga samfund representerade, flertalet med rötter i Mellanöstern. Det kyrkliga landskapet medför att det för den kyrkobesökare som rör sig i flera olika kyrkorum, är lätt att upptäcka många likheter mellan de olika kyrkliga samfunden, men också flera skillnader. En påtaglig skillnad är synen på prästämbetet. I Svenska kyrkan kan kvinnor vara präster, medan detta inte är möjligt i Kaldeisk-katolska kyrkan eller i Syrisk-ortodoxa kyrkan.   Den här uppsatsen handlar om hur några vanliga gudstjänstdeltagare, medlemmar i Kaldeisk-katolska kyrkan eller Syrisk-ortodoxa kyrkan, ser på de egna kyrkotraditionerna och -praktikerna i ljuset av att vara minoritetskyrkor i ett sekulärt samhälle där Svenska kyrkan är majoritetskyrka. Uppsatsen har ett teologiskt såväl som ett samhällsorienterat perspektiv. Anledningen till det är att dessa två perspektiv har en ömsesidig påverkan på varandra beträffande informanternas - och kyrkornas - identitetsskapande. En viktig ansats i uppsatsen är vilken syn på relationen prästämbete och kön informanterna ger uttryck för. Uppsatsen visar att informanternas uppfattning om vem som kan vigas till präst är mer beroende av personlig lämplighet än av kön, oaktat att de kyrkotraditioner de tillhör säger något annat. Trots att kvinnor inte vigs till präster i någon av de kyrkor som uppsatsen belyser, menar informanterna att det på sikt inte alls skulle vara en omöjlighet. Det är istället en i raden av anpassningar som de menar att deras kyrkor bör göra, för att fortsätta att leva och verka i Södertälje och för att tillväxten av medlemmar ska vara god. Dock visar det sig att frågan om prästämbete och kön inte är okomplicerad. Det beror dels på traditioner från hemländerna, men också på att mannens och kvinnans kropp betraktas på olika sätt i ortodox teologi, inte minst jämfört med Svenska kyrkans teologi. I uppsatsen ger informanterna också uttryck för frågor som har väckts genom mötet mellan deras respektive hemländer och Sverige. Främst handlar detta om vad som kan hända när kyrkliga traditioner möter sekulära värderingar. Detta påverkar deras syn på såväl kultur och nationalitet som vad det innebär att vara individ i en grupp, som starkt präglas av kyrkliga traditioner, i ett samhälle som är så individcentrerat som Sverige.