Добірка наукової літератури з теми "Systemisk funktionell lingvistisk (SFL)"

I föreliggande magisteruppsats undersöks elevers språkbruk i naturorienterande ämnen (NO). Mer explicit riktas fokus mot kvalitéer i elevskrivna laborationsrapporter i NO. Med en modell som har teoretisk förankring i Systemisk Funktionell Lingvistik (SFL) delas elevernas meningar in i NO-ord, processord (verb) samt övriga ord för att analysera elevernas språkanvändning i deras texter. Studien syftar till att undersöka och ge svar på frågor kring hur SFL-teori kan anpassas för att både vara funktionell och lätt att tillämpa samt vilken potential modellen rymmer som ett didaktiskt lärarverktyg?       I analysen riktas fokus mot NO-ord och ord som beskriver experimentmaterial samt processord. Processorden är verb som beskriver vad som görs i ett experiment eller undersökning samt vad som händer. Resultaten indikerar att modellen erbjuder ett verktyg för lärare, att genom ett systematiskt sätt, uppmärksamma inte bara NO-ord utan även processord som beskriver aktiviteter och skeenden. Genom lärarledda dialogistiska samtal med eleverna, exempelvis i helklass, går det att argumentera för att modellen erbjuder en potential till ökat lärande hos eleverna. Ett lärande där eleverna får möjlighet att utveckla sitt språkliga register i naturvetenskap.

Syftet med studien var att undersöka hur ett läromedel som är anpassat för elever med svenska som andraspråk är utformat. Materialet som ligger till grund för studien är: Läsloket Station 1b Skolstart, Läsloket Station 2b Skogen, Läsloket Station 3b Året, Läsloket Station 4b Skolan, Läsloket Station 5b Samhället. Läroböckerna är inriktade på sakprosatexter. Läroböckerna har analyserats med stöd av Björkvalls (2009, s. 9–11) tolkning av Michael Hallidays systemisk funktionell lingvistik samt genom att ställa frågor till läroböckerna. En kvalitativ studie utfördes för att ta reda på om det sker en progression i läroböckerna, om det finns tydliga kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk samt hur illustration och text kommunicerar med läsaren. I undersökningen framkom att det sker en progression mellan läroböckerna och att illustrationerna och texten kommunicerar med läsaren med hjälp av olika informationsvärden. Kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk går att urskilja.

The aim of this study is to systematize and advance the Systemic-FunctionalLinguistic method of analysing Ergativity such as it has potential to be employedfor linguistically oriented Critical Discourse Analysis. By applying the termMetaphor of Ergativity, and distinguishing and defining a variety of suchMetaphors, different realizations of Ergativity can be identified and categorized.The method is subsequently adopted for an analysis of a newspaper material. Theanalysis reveals that Ergativity is realized differently depending on which Agent isassociated with an Ergative process, and that different Metaphors of Ergativity tendto be used with slightly different functions. Such differences may carry significancefor Critical Discourse Analyses, and the method could therefore be a usefuladdition to future linguistically oriented Critical Discourse Analyses.

Uppsatsens syfte är att belysa flyktingbarnens porträttering i tre samtida svenska bilderböcker för barn i för- och grundskoleålder, som har flyktingbarnens öden som huvudtema. Fokus ligger på protagonisternas utveckling vid flyktresornas olika stadier. Härvid tas särskild hänsyn till föräldrarnas roll – vilken inverkan har de och huruvida befrämjar föräldrarna sina barns integrering i mottagarländerna? Undersökningens teoretiska ramverk bildar den multimodala textteorin (Kress & van Leeuwen 2004; Björkvall 2009). Denna baserar sig på den systemisk-funktionella grammatiken (Halliday & Matthiessen 2004; Holmberg & Karlsson 2006), som lägger tonvikt vid grammatikens betydelse och funktion i konkreta sociala sammanhang och som således öppnar upp för flera, jämlikt samverkande sociosemiotiska resurser; här är bild och skrift aktuella. Två övergripande delanalyser till varje bok täcker den ideationella, erfarenhetsmässiga metafunktionens transitiva och ergativa del. Visuellt och verbalspråkligt undersöks såväl kvantitativt som kvalitativt dels processtyper, transitiva deltagare och omständigheter, dels ergativa roller. En kvalitativ granskning av centrala karaktärers visuella framställning bidrar till att komma åt flyktingbarnens och föräldrarnas (lexikogrammatiska) funktioner, hur frekvent dessa uppträder, om och på vilket sätt dessa ömsesidigt påverkar varandra och huruvida de förändrar sig under händelseförloppen.   Kvantitativt visar resultaten att, avseende processbetydelser, den materiella typen överväger genomgående medan den relationella typen är mest sällsynt. Detta och den frekventa förekomsten av kringliggande plats- och tidsomständigheter ger berättelserna dynamiska, framåtskridande karaktärer, förankrade såväl spatialt som temporalt. Då protagonisternas andel som tillhörande transitiva förstadeltagare generellt är högst, ges intrycket av att läsaren följer barnens flyktresor – en tes, vilken inte minst protagonisternas frekventa förekomst som upplevare i den mentala typen stödjer. Medan barnens uppträdande ökar respektive konstant är högt, minskar föräldrarnas förekomst som transitiva förstadeltagare successivt med handlingarnas framskridande. Även en kvantitativ granskning av ergativa roller vittnar om föräldrarnas marginella totala andel i relation till sina barn som - vanligast igenom rollen Medium i position som förstadeltagare – framstår som ständigt närvarande och handlingskraftiga. Kvalitativt tillägger i synnerhet den visuella symboliska processtypen och den visuella omständigheten bakgrund en andra dimension. Vid sidan av den fysiska resan genomgår protagonisterna en mental resa, som får sitt synliga uttryck i symboliska attribut och bakgrundens skiftande färgsättning. Flyktingbarnen är igenkännbara, individualiseras således medan ingen förälder uppvisar jämförliga drag. I interaktion med jämnåriga utvecklar sig protagonisterna, erkänner för sig själv och andra barn sina känslor och förmår slutligen att integrera sig i mottagarländerna. Självständigt, oberoende av sina föräldrar, får flyktingbarnen genom berättelserna en röst och även den temporära avsaknaden av hemmen kompenseras då de lyckliga sluten medför att barnen vinner ett andra hem.

This is a qualitative analysis that, based on systemic functional linguistics, or SFL, and genre theory, has aimed to study the genre pedagogical implications on written language as they occur in narrative stories and expositions whilst the model is introduced. Systemic functional linguistics is a linguistic theory that views the organisation of language as functional options for meaning; language is a set of resources to channel meaning through realisation. Genre theory elucidates the pragmatic and educational uses of SFL in the categorizing of language in configurations of meanings as they are set and understood in different cultures.  The purpose of the survey is to do so with focus on successful and less successful writers by attempting to answer two primal issues: How is development of written language in reference to the introduction of the genre pedagogical model visible in the studied texts? How does genre pedagogical teaching influence successful and less successful writers as visible in their writing with a certain purpose? To answer these issues the survey is based on narratives and expositions written by high school students who have been divided into two groups according to the purpose of the survey. One text in each genre has been written by the students before and after lessons based on the genre pedagogical learning wheel explaining the relevant genres. Thereafter the texts have been analysed, both in accordance to the staging of the relevant genres, but also with an inductive focus on the variations of the texts.  The results show that significant development of the texts, after the genre pedagogical lessons, is visible in both student groups in different ways. This demonstrates how the genre pedagogical approach to teaching language is a method that is able to lift students regardless of their prior merits.

The aim is to study how the Police build rela­tions by publishing Facebook posts and how relation building is expressed in the form and content of the texts. More specifi­cally, the study examines the picture that the writing police and the police authorities paint of their activities, and the effect that the posts can be envisaged to have on the receivers.   The material consists of four posts from two police authorities, Växjö/Alvesta and Kalmar. This is ana­ly­sed with a method borrowed from systemic-functional linguistics (SFL) and close reading. The results are then interpreted on the basis of SFL and tradi­tional stylistic theory.   The result shows that the Facebook posts bring both opportunities and risks in building relations. The studied posts consist mostly of declarative sentences, with only a small proportion of exhortations and offers. No questions occur at all. The posts display a large stylistic breadth and varied content from the spheres of police activity, such as combating violence and drunkenness or dealing with missing persons and property.   There seems to be a will among the Police to establish contact with the general public, toning down the image of a strict authority with a monopoly on violence, and the offi­cers working for the authority appear as empathetic human beings. The conclusion is that the communication of the Police with the general public via Facebook is a balan­cing act between, on the one hand, seeming good-humoured and human, and on the other hand the risk of seeming less serious and authoritative. In texts with a serious content presented in a light-hearted form with ironic undertones, the Police risk under­mining their own authority. Despite this, the Facebook posts from the Police can be said to be in line with the catchwords of their activity: engaged, efficient and accessible. The Police also try to adjust the style of the posts to what is generally found on Facebook.

Vad är det som gör att vi uppfattar en person på ett visst sätt? Vi påverkas inte bara av personen själv och allt som personen själv bidrar med, utan även av vår egen utgångspunkt, våra egna och andras värderingar och andras val av framställning. Genom att plocka isär meningar och satser i åtta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska beståndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta språkliga mönster för detta. För det syftet har jag använt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska beståndsdelar utifrån både funktion och betydelse. De analyserade beståndsdelarna är förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser. Det analyserade materialet är intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som därför innehåller både citat från den studerade personen och kommentarer om densamma. Analysmaterialet är indelat i partiledarens diskurs och journalistens diskurs, för att belysa vilka roller intervjupersonerna själva intar och vilka roller de tilldelas av journalisten. Resultatet visar att det inte räcker att kvantitativt analysera kategorierna processtyper, förstadeltagare och modalitet för att hitta de språkliga mönster som skapar intrycket av en person. Även kontexten och det semantiska innehållet i de verb som får realisera processerna har i det sammanhanget stor betydelse. Resultatet visar också att journalistens diskurs är mer avgörande för hur intervjupersonerna uppfattas, eftersom journalisten styr samtalet genom sina val av verb som får realisera de olika processtyperna och i viss mån även genom modaliteten.

I denna uppsats analyseras två informationsbroschyrer för ensamkommande flyktingbarn, en svensk och en tysk. Syftet är att ta reda på hur sändarna beskriver de asylsökande, och om det finns skillnader i hur de olika länderna tilltalar flyktingbarnen. I studien utgår jag ifrån att broschyrerna konstruerar hypotetiska ensamkommande flyktingbarn som modelläsare. Dessa står i ständig kontakt med mottagarländernas statliga företrädare. Sålunda skapas även en relation mellan dessa parter, vilket påverkar hur flyktingbarnen tilltalas. Studien grundar sig på den antropologiskt inriktade språk- och kontextteorin systemisk-funktionell grammatik (SFG) som möjliggör att studera texter som realiseringar av sociala betydelser. Broschyrerna tolkas utifrån att kontext, text och grammatik hänger tätt samman och är beroende av en socialt skriven diskurs. Broschyrerna återspeglar viktiga situationskontextuella aspekter i ideationella erfarenhetsmässiga och interpersonella metafunktioner. Dessa metafunktioner tolkas sedan utifrån SFG:s satsgrammatiska redskap. I studiens ideationella analys diskuteras processer och de deltagare som ingår i dessa. Materiella processer med flyktingbarn eller statliga företrädare som aktörer visar att barnens första tid i respektive mottagarland är föränderlig och dynamisk. Sändarna betonar flyktingbarnens handlingskraft och utnyttjar den för att integrera barnen i samhället. Genom plats och- och tidsomständigheter avgränsas ursprungslandet från mottagarländerna. Analysen visar även på att sändarna förmedlar en osäkerhet hos barnen genom många villkor som uttrycks genom adverbiella konditionala bisatser. Här omtalas vilka krav som barnen måste uppfylla. I den interpersonella analysen behandlas modus och modulering. Denna del av analysen beskriver kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan broschyrerna. T.ex. ingår svenska statliga företrädare oftare i moduselementet och tilldelas därigenom även semantiskt en inflytelserik ställning för barnen. Flyktingbarnen hänvisas till statliga myndigheter. Vidare de svenska statliga företrädarnas förpliktelser inskränker barnens rättigheter. I den tyska broschyren är förhållandena omvända. Tyska statliga företrädare får ett mindre utrymme än barnen i subjektspositionen, och i modulerade handlingar lyfts barnens rättigheter fram och blir till företrädarnas skyldigheter.  Analysens huvudresultat är sålunda att de utgivande institutionerna upprättar skiftande relationer till ensamkommande flyktingbarn fastän de har liknande erfarenheter. Migrationsverket identifierar sig inte ovillkorligt med barnen, utan visar auktoritet och konstruerar maktförhållanden. Däremot, den tyska sändaren BumF är en icke-statlig organisation som kämpar för ensamkommande flyktingbarns rättigheter. BumF tar därför parti för barnen och tonar ner hierarkier. Då båda sändarnas syfte är att vägleda nyanlända barn pekar resultaten av denna studie på att sannolikheten är större att den tyska broschyren lyckas med detta.
In diesem Aufsatz werden zwei Informationsbroschüren für unbegleitete minderjährige Flüchtlinge analysiert, eine schwedische und eine deutsche. Ziel ist es herauszufinden, wie die Sender Asylsuchende beschreiben, ob Unterschiede im Hinblick darauf bestehen, wie die unterschiedlichen Länder Flüchtlingskinder anreden. In der Studie gehe ich davon aus, dass die Broschüren hypothetische unbegleitete minderjährige Flüchtlinge als Modelleser konstruieren. Diese stehen in ständigem Kontakt mit den staatlichen Vertretern der Empfängerländer. Folglich wird auch zwischen diesen beiden Parteien eine Beziehung geschaffen, was Einfluss auf die Anrede der Flüchtlingskinder nimmt. Die Studie gründet sich auf der anthropologisch ausgerichteten Sprach- und Kontexttheorie systemisch-funktionale Grammatik (SFG), die es ermöglicht, Texte als Realisierungen sozialer Kontexte zu studieren. Die Broschüren werden ausgehend davon analysiert, dass Kontext, Text und Grammatik eng miteinander verbunden und abhängig von einem sozial geschriebenen Diskurs sind. Die Broschüren spiegeln wichtige situationskontextuelle Aspekte in den ideationellen, erfahrungsgemäßen und interpersonellen Metafunktionen wider. Diese Metafunktionen werden dann ausgehend von SFG:s satzgrammatischen Werkzeugen interpretiert. In der ideationellen Analyse der Studie werden Prozesse und Teilnehmer, die in diese eingehen, diskutiert. Materielle Prozesse mit Flüchtlingskindern oder staatlichen Vertretern als Akteure zeigen, dass die erste Zeit der Kinder im jeweiligen Empfängerland veränderlich und dynamisch ist. Die Sender betonen die Handlungskraft der Kinder und nutzen diese, um die Kinder in die Gesellschaft zu integrieren. Durch Platz- und Zeitumstände wird das Ursprungsland von den Empfängerländern abgegrenzt. Die Analyse zeigt auch, dass die Sender durch zahlreiche Bedingungen, die durch adverbiale konditionale Nebensätze ausgedrückt werden, eine Unsicherheit bei den Kindern vermitteln. Hier wird beschrieben, welchen Anforderungen die Kinder entsprechen müssen. In der interpersonellen Analyse werden Modus und Modulierung behandelt. Dieser Teil der Analyse beschreibt quantitative und qualitative Unterscheide zwischen den Broschüren. Beispielsweise gehen schwedische staatliche Vertreter häufiger in das Moduselement ein und dadurch wird ihnen auch semantisch eine einflussreiche Stellung für die Kinder zuteil. Die Flüchtlingskinder werden auf staatliche Behörden verwiesen. Weiterhin schränken Verpflichtungen der schwedischen staatlichen Vertreter die Rechte der Kinder ein. In der deutschen Broschüre sind die Verhältnisse umgekehrt. Deutsche staatliche Vertreter bekommen weniger Raum als die Kinder in Subjektposition und in modulierten Handlungen werden die Rechte der Kinder hervorgehoben und zu Verpflichtungen der Vertreter. Die Hauptergebnisse der Analyse sind folglich, dass die herausgebenden Institutionen unterschiedliche Beziehungen zu unbegleiteten minderjährigen Flüchtlingen errichten, obwohl sie ähnliche Erfahrungen haben. Das Migrationsverket identifiziert sich nicht bedingungslos mit den Kindern, sondern zeigt Autorität und konstruiert Machtverhältnisse. Hingegen ist der deutsche Sender BumF eine nicht-staatliche Organisation, die für die Rechte unbegleiteter minderjähriger Flüchtlinge kämpft. BumF ergreift deshalb Partei für die Kinder und spielt Hierarchien herunter. Da es das Ziel beider Sender ist, neuangekommenen Kindern den Weg zu weisen, deuten die Ergebnisse dieser Studie darauf hin, dass die Wahrscheinlichkeit größer ist, dass dies der deutschen Broschüre gelingt.

I denna uppsats analyseras fyra olika artiklar från gymkedjan SATS egen tidning, SATS Magazine. Syftet är att undersöka vilken modelläsare som konstrueras. Modelläsaren är den ideala läsaren som skribenten tillägnar texten till, det är den identitet som läsaren blir erbjuden i en text och som skribenten föreställer sig. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken samt kritisk diskursanalys är syftet att med en kvalitativ metod undersöka vilka krav gällande träning som ställs på modelläsaren, och hur detta bidrar till hur modelläsaren konstrueras. Den interpersonella betydelsen kommer att beröra språkhandlingar, modalitet, tilltal och värdeladdade ord. Den ideationella analysen är något avgränsad och kommer endast att fokusera på vilka ideationella processer som förekommer i texterna.  Den interpersonella analysen visar att kravställandet på modelläsaren är högt men att det realiseras genom råd. Läsaren görs delaktig i texten vilket skapar närhet mellan avsändaren och läsaren. Den ideationella analysen visar att det främst förekommer materiella och relationella processer där de materiella visar att modelläsaren är aktiv och positivt inställd till att träna, medan de relationella processerna i flera fall används för att realisera uppmaningar. Diskursanalysen visar att artiklarna förutom hälso- och träningsdiskurser även innehåller en medicinsk samt en kommersiell diskurs.