Добірка наукової літератури з теми "Undervisning i sexualitet"

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i den svenska grundskolan arbetar för att få till en lyckad undervisning i ämnet sexualitet och relationer trots hinder i form av religiösa och kulturella värderingar samt föräldrars påverkan på eleverna. Studien grundar sig i en kvalitativ forskning och empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sju lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades i efterhand för att slutligen kunna analyseras. Intervjuerna var semistrukturerade och ledde till en bred förståelse för hur lärare känner, tänker och arbetar för en bra undervisning i sexualitet och relationer. Resultatet visade att lärare upplever att det finns hinder i undervisningen i form av kulturella och religiösa värderingar men även föräldrars påverkan på eleverna som utmanar lärarna men med hjälp av att ta stöttning från bland annat elevhälsan och ledningen lyckas lärarna få till en god undervisning. Lärarnas tillvägagångsätt för en lyckad undervisning grundar sig i att sätta eleverna i fokus, arbeta för att skapa tillit mellan lärare och elever, skapa en trygg klassrumsmiljö, börja introducera ämnet i tidig årskurs och att ha anpassade undervisningsgrupper.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till, och arbetar med, normer kring kön och sexualitet i skolmiljö. För detta syfte genomfördes djupintervjuer med pedagoger från högstadie- och gymnasieskolor. Frågor ställdes för att ta reda på hur informanterna uppfattar normer kring kön och sexualitet hos elever samt hur de bemöter och hanterar dessa normer i sin undervisning. Frågor ställdes även kring deras syn på skolans uppdrag och struktur för arbetet med normer kring kön och sexualitet. Resultatet analyserades utifrån teoretiska begrepp såsom sexuella script, queer, genus och sexuella värdehierarkier. I studien framkom att pedagogerna tar en tydlig utgångspunkt i skolans värdegrund för att identifiera, arbeta med och utmana vad de uppfattar som ”dåliga normer” hos eleverna. Detta kritiska arbete sker utan att det finns någon uttalad reflektion hos pedagogerna kring att värdegrunden i sig består av normer. En utmaning som pedagogerna lyfter fram i sitt arbete med normer är balansen mellan personligt och privat. Ytterligare en utmaning är att skapa och locka fram diskussioner samtidigt som det måste sättas gränser för vad som får uttalas i klassrummet. I studien framkommer det även att pedagogerna till stor del lämnas ensamma att tolka och implementera värdegrunden – resurser i form av tid, struktur, fortbildning och stöd på skolnivå tenderar att vara bristande.
The purpose of the study was to investigate how teachers relate to, and work with, gender and sexual norms in the school environment. For this purpose, deep interviews were conducted with teachers from high school and upper secondary schools. Questions were asked to find out how informants perceive gender and sexuality norms among students as well as how they respond to and handle these norms in their teaching. Questions were also made regarding their views on the school's mission and structure for work on gender and sexuality norms. The result was analysed based on theoretical concepts such as sexual scripts, queer, social gender and sexual value hierarchies. The study found that the teachers uses the school's fundamental values as a platform to identify, work with and challenge what they perceive to be "bad norms" among the students. This work of challenging norms is done without the teachers explicitly reflecting on the fact that the fundamental values of the school itself consists of norms. A challenge that the teachers highlight in their work on norms is the balance between personal and private. Another challenge is to create and facilitate discussions while setting limits for what can be expressed in the classroom. The study also reveals that teachers are largely left alone to interpret and implement the school's fundamental values. Resources in terms of time, structure, training and school-level support tend to be inadequate.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhålla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jämställdhet och normer inskrivet i de nya ämnesplanerna för gymnasieskolan. Förändringen innebär att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera ämnen och därmed vilar också ett ansvar på lärarna i berörda ämnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lärare på gymnasienivå tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för ämnet samhällskunskap. Vi har dels undersökt hur de ser på sexualitet och relationer i sig och dels vilka möjligheter eller svårigheter de upplever både i det ämnesintegrerade och i den ämnesöverskridande undervisningen. Skolverket uttrycker i samband med de nya skrivningarna förhoppningar om att lärare i olika ämnen framöver kommer jobba såväl ämnesintegrerande som ämnesöverskridande med sexualitet och relationer. Baserat på de svar vi fått i våra intervjuer, belyser vi olika implementeringsproblem, såsom den upplevda bristen på fortbildning, strukturella problem på organisationsnivå och även i viss mån tidsbrist.

This essay deals with teachers’ guides on teaching about sexuality and personal relationships, in particular guides focusing on introductory programmes in languages in upper secondary school and teaching adult immigrants Swedish. The aim is to investigate how the teachers’ guides function as further training for teachers. In Sweden 2016, the number of pupils enrolled in language introductory programmes was rapidly increasing. The number of participants in Swedish language for immigrants was also growing quickly. Teachers are in need of further training in sex and sexuality education and instruction in general, and particularly in this teaching context. It is hard to find teachers with sufficient competence in the field, due to the current general lack of skilled teachers in Sweden. Research on teachers’ guides in Sweden is underdeveloped and previous research on the topic of this essay is virtually non-existent, which makes this a pilot study of sorts. The study focuses on text-analysis, function and normativity. The results show that teachers’ guides respond to teachers’ needs and demands. These specific teachers’ guides affect each other through intertextuality. The norms imbedded in the language used in the teachers’ guides have an influence on teachers reading them.

This study deals with how the Swedish school system handles questions concerning sexuality and normality. It is also an analysis of how the guidance material Någonstans går gränsen from RFSL Stockholm is used and could be used in teaching.

The study consists of two parts. The first part is a study of literature that portrays how teaching concerning these issues is performed in schools, what methods that are recommended and what methods are actually used in teaching. The second part consists of interviews with people dealing with these issues in school and in organizations.

My results show that schools often use a “pedagogy of tolerance” while the guidance material and the research and theories concerning sexuality and normality advocate a more “queer pedagogy”. The perspectives of queer theory are making their way into the school system by the help of organizations such as the Swedish RFSL and their “school information” (Skolinformation).

The study also shows that Någonstans går gränsen is not often used among teachers and therefore I discuss how it could be used and why the school system and teaching might have problems in using materials that use pedagogical methods of criticizing normality.

Den nya läroplanens formulering börjar gälla hösten 2022 och innebär att skolan kommer behöva ta sig an porr som ämne för undervisning inom sexualitet, relationer och samtycke. Samtidigt är porr ett väldigt omdebatterat och känsligt ämne, och det råder inte konsensus om hur undervisning bör se ut. Studier har gjorts på ungas porrvanor, hur unga relaterar till porr samt hur porr eventuellt påverkar unga, men det finns inte lika mycket klassrumssituerad forskning. I ljuset av detta undersöker jag vilka möjligheter och begränsningar som skapas i en klassrumskontext som behandlar ämnet porr genom frågan: vilka subjektspositioner produceras under klassrumshändelser som behandlar ämnet porr? Med hjälp av teori om diskurs, subjektspositioner, makt/kunskap, samt performativitet synliggör min diskursanalys de ramar som är delaktiga i att begränsa och möjliggöra elevers handlingsmöjligheter. Lektionen om porr möjliggjorde för vissa subjektspositioner genom språk och handling. Eleverna distanserade sig från porrtittande i sitt språk och skiljde på verklighetens sexualitet och det som iscensätts i porr. Analysen illustrerar hur manliga och kvinnliga subjektspositioner möjliggjordes inom ramen för heterosexualitet, samtidigt som motstridiga subjektspositioner skulle kunna möjliggöra för mer. Min analys visar även att undervisning om porr berörde mycket mer än porr. Relationer, ställningstaganden, normer, samtycke och ömsesidighet var ämnen som var med i elevernas konstruktion av ansvarsfulla sexuella subjektspositioner. Genom språk och handling möjliggjordes även motdiskurser som visade på affektiva ingångar till ämnet porr generellt och porrtittande specifikt. Studien illustrerar elevers förmåga att analytiskt reflektera kring porr. Min studie ger inte alla svar, utan väcker snarare fler frågor om hur undervisning om porr kan utvecklas, samt vilka konsekvenser det kan få för elever i skolan. Denna uppsats kan ses som en explorativ studie om att planera, genomföra och utvärdera undervisning om porr med en öppen ingång för att främja elever i deras sexualitet och möjliggöra för dem att fatta medvetna beslut som rör deras sexuella hälsa.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur undervisningen bedrivs i sex och samlevnad i årkurs 4–6. Datainsamlingsmetoderna som användes var dels fokusgrupper med sex yrkesverksamma lärare med olika ämnesbehörighet för grundskolan, dels en enkätundersökning med tjugo elever. Fokusgrupperna användes för diskussion och samtal lärarna emellan om sex- och samlevnadsundervisningen. Enkäten som riktades till eleverna avsåg att klargöra deras förväntningar på och erfarenheter av undervisningen. Insamlade data bearbetades i en innehållsanalys där några teman kunde identifieras och kopplas till forskningsfrågorna.  Resultatet visar att de utmaningar som lärare ställs inför i undervisningen handlar om att det är svårt att veta vad eleverna kan och vill veta, det kan vara problematiskt när elevernas normer och värderingar krockar med skolans värdegrund, det är problematiskt med vad ämnet innehåller och lärarnas egna utmaningar och svårigheter. Det som karaktäriserar lärarnas samtal om undervisningen är att de vill förmedla en bra bild av sex och samlevnad, ”rusta eleverna för livet” och att de pratar om progression. Eleverna hade förväntningar om att undervisningen skulle använda sig av olika arbetsformer och olika sätt att arbeta, framför allt inom områden som upplevdes mer privata eller personliga. Eleverna föredrar att arbeta med frågor som rör sex, pubertet, sexualitet och identitet i halvklass, i mindre grupp eller i separata kill-och tjejgrupper.

Undervisning i sex- och samlevnad har varit obligatoriskt i svenska skolor i 60 år men tidigare forskning visar att det finns flera utmaningar i att utforma undervisning i sex- och samlevnad i särskola. Utmaningarna handlar om de föreställningar och de normer som finns kring utvecklingsstörning och sexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och lärare upplever undervisningen i sex- och samlevnad, dess innehåll och arbetssätt. Metoden som används är kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar att olika perspektiv på innehåll i undervisningen framkommer i intervjuer med lärare och elever – ett biologiskt perspektiv, ett riskperspektiv och ett relationsinriktat perspektiv. Dessa perspektiv fokuseras något olika i lärares och elevers tal om undervisningen. Vad gäller arbetssätt i undervisningen, uttrycker både lärare och elever att diskussioner och åskådligt material är viktiga i undervisningen, men lyfter också fram dilemman kring informationssökning och digitala media. Resultaten tyder på ett behov av att diskutera de normer och föreställningar som finns kring undervisningen i sex och samlevnad, men också ett behov av mer forskning kring ämnet.

Trots rapporterade brister och ojämlikheter i sexualundervisningen både i Sverige och utomlands, finns det inga tydliga riktlinjer för hur undervisningen ska bedrivas. Syftet med uppsatsen var att få en fördjupad kunskap i hur pedagogerna inom grundsärskolan arbetar med sex- och samlevnadsfrågor samt hur normer och sex- och samlevnad som ämnesområde integreras i grundsärskolans undervisning. Fyra intervjuer genomfördes med totalt 6 personer och en kvalitativ tematisering av materialet genomfördes. Analysen genomfördes med hjälp av Deweys pedagogiska förhållningssätt som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av undersökningen visar att det finns svårigheter för pedagogerna att veta hur undervisningen bör utformas då det saknas riktlinjer för detta och att flera utmaningar i undervisningen går att identifiera. Det framkommer också att det normkritiska förhållningssättet är bristfälligt och saknar betydande perspektiv. Slutsats är att det behövs mer riktlinjer och stödmaterial för att försäkra att eleverna erhåller en sex- och samlevnadsundervisning av hög kvalitet.
Despite reported shortcomings and inequalities in sex education both in Sweden and abroad, there are no clear guidelines for how the teaching should be conducted. The purpose of the thesis was to gain an in-depth knowledge of how the pedagogues within the primary school of student with intellectual disabilities work on sex and cohabitation issues, as well as how norms and sex and cohabitation as a subject area are integrated into the primary school's teaching. Four interviews were carried out with a total of 6 people and a qualitative thematization of the material was carried out. The analysis was carried out with the help of Dewey's pedagogical approach as a theoretical starting point. The result of the study shows that there are difficulties for the educators to know how the teaching should be designed when there are no guidelines for this and that several challenges in the teaching can be identified. It also appears that the norm-critical approach is deficient and lacks significant perspectives. The conclusion is that more guidelines and support material are needed to ensure that the students receive a high-quality sex and cohabitation education.