Добірка наукової літератури з теми "Upplevd användning"

Orosanmälningar till socialtjänsten hör till en av de arbetsuppgifter som upplevs som svåra i förskola och skola. I ett aktuellt forskningsprojekt har fokusgruppssamtal visat sig vara en fruktbar metod för att tillsammans i grupp bearbeta, diskutera och reflektera över hur man i förskola och skola kan identifiera och stödja barn som bevittnar i våld i hemmet. Detta projekt har väckt frågan om en bredare användning av fokusgruppssamtal som pedagogiskt verktyg i förskola och skola.

The principal of a Swedish school is among other duties the responsibility for the pedagogical development of the school. This article analyses how the principals act as pedagogical leaders in a collaborative ICT project (Information and Communication Technology). The analysis is based on a case study of an EU funded Nordic school development project where the goal was to develop cross-boarder educational models between the national education systems in the three participating countries Sweden, Denmark and Norway. The project was based on virtual communication between the schools using digital technology. The study investigated how the teachers from two schools involved in the project experienced the leadership of the principals in ICT related matters. The teachers were interviewed to find out how they perceived the support they had received from the principals on pedagogical issues, technical equipment and ICT competence. The interviews were analysed using Dexter’s three basic features, “setting direction”, “developing people” and “making the organisation work”. Two kinds of leadership were found. The first resembled a team-based leadership, or what is known as distributed leadership, in which the principal worked closely with teachers and ICT managers. The second resembled more a formal leadership approach in which principals had a positive attitude towards ICT development but conventional organisational roles were retained. In development projects where ICT will be integrated into teaching requires different types of skills and experience, and hence also between different professional competencies. The project as a working method can in the study be seen as a model for developing distributed leadership.Keywords: computing, distributed leadership, ICT leadership, team-based school leadership, school development project.SammandragI artikeln undersöks hur rektor i sin roll som pedagogisk ledare agerar som stöd åt lärarna i samband med ett IKT-baserat skolutvecklingsprojekt (Information och kommunikationsteknik). Studien bygger på en fallstudie i ett EU-finansierat nordiskt skolprojekt där målet var att utveckla gränsöverskridande pedagogiska modeller för undervisning mellan klasser i de tre deltagande länderna Sverige, Danmark och Norge. Projektet byggde på virtuell kommunikation mellan skolorna med hjälp av digital teknik. Studien undersökte hur lärare från två skolor som deltog i projektet upplevde sina rektorer i IKT-relaterade frågor. En kvalitativ metod användes där lärarna intervjuades för att ta reda på hur de upplevde det stöd de fått från rektorerna gällande pedagogiska frågor, teknisk utrustning och IKT-kompetens. Som analysmodell användes tre funktioner som enligt Dexter (2008) anses gynna ett IKT-ledarskap, nämligen "att formulera mål och visioner", "att utveckla personalen" och "att se till att organisationen fungerar". Resultatet visar på två typer av ledarskap. Det ena hade likheter med ett kollektivt ledarskap eller ett så kallat distribuerat ledarskap, där rektor arbetade nära lärare och IKT-pedagoger. Det andra liknade mer ett traditionellt, formellt ledarskap där rektorerna hade en positiv inställning till IKT-utveckling, men där de olika yrkesrollerna arbetade var för sig. I ett utvecklingsprojekt där IKT ska integreras i undervisningen krävs olika typer av kunskaper och erfarenheter och därmed behövs samverkan mellan olika yrkeskompetenser. Projekt som arbetsform kan därför ses som en möjlighet för att utveckla ett distribuerat ledarskap. Nyckelord: digital användning, distribuerat ledarskap, IKT-ledarskap, kollektivt ledarskap, skolutvecklingsprojekt.

Konflikter kan hanteras destruktivt eller konstruktivt. Destruktiv hantering av vardagliga konflikter med jämnåriga dominerar kraftigt bland gymnasieungdomar. Det är därför viktigt att hjälpa ungdomarna att utveckla förmågor för konstruktiv konflikthantering. Utifrån en spelteoretisk metod skapades ett förhållningssätt som efter testning visade sig vara effektivt för att främja konstruktiv konflikthantering. Förhållningssättet upplevdes också övervägande positivt av ungdomarna efter dess användning under en veckas träningsperiod.

Syftet med studien var att undersöka om användning av sociala medier är kopplad till stress. 100 personer i åldrarna 18 till 46 år besvarade två mätinstrument angående stress och sina vanor vad gäller sociala medier. Statistiska analyser visade att ju mer användning av sociala medier och Facebook desto högre stress. Resultaten visade även en signifikant effekt av kön, där kvinnorna upplevde mer stress än männen. En sammanfattande tolkning av resultaten visade att ju mer man använder sociala medier desto mer stress man har och att kvinnor är mer stressade än män.

Arbetets utgångspunkt är att undersöka hur den fysiska miljön påverkar människan och hur trygghet och socioekonomiska förhållanden kan påverka upplevelsen av plats och rum. I arbetet studeras begreppet rum och hur det kan tolkas inom fysisk planering och vilka verktyg som kan användas för studier av människor och deras relation till rummet. Utöver detta undersöks även hur ägoförhållandet privat och offentligt inte alltid upplevs som sådana och hur det kan påverka människors vardag. De offentliga rummen är en viktig del av vår vardag och för att människor ska vilja vistas i dem krävs det att de är lättillgängliga, trygga och välplanerade. Rummens möblering, utformning och användning är viktiga för hur människan väljer att uppfatta rummet. Arbetets kunskaper konkretiseras sedan i ett gestaltningsförslag för Handelshamnen i Karlskrona i arbetets resultatdel.

Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. . Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades. Slutligen undersöktes även interaktionen mellan målsättningsarbetet,motivation och upplevd kompetens. Totalt deltod 101 fotbollsspelare i studien. Metoden somanvändes var kvantitiv och bestod av enkäterna GSSQ, TEOSQ samt Harterskompetensfrågeformulär (1980). Resultaten visade att resultatmål var som den mestföredragna målsättningen. Vidare var inre motivationsinriktning vanligare än yttre. Resultatenvisade även att målsättningars upplevda effektivite samt spelarnas motivation var lägst hosicke ordinarie juniorer. Interaktionseffekterna visade även att icke ordinarie juniorer uppleverlägre nivå av upplevd kompetens. Resultaten diskuteras i förhållande till uppsatsens teoretiskaramverk.

Nyckelord: Elitfotbollsspelare, motivation, målsättning, upplevd kompetens

The purpose of this study was to examine if individual goal setting are being used byprofessional soccer players, what kind of goal setting is preferred and which of those areperceived as most effective. How the use of goal settings are related to professional soccerplayers and elite junior players perceived competence and motivation is also being examined.Also difference between regular, non-regular, juniors and senior players was studied. Finally,the interaction between the use of goal settings, motivation and perceived competence wereexamined. 101 soccer players participated in the study. A quantitative method with thequestionnaires GSSQ, TEOSQ and Harter’s competence questionnaire was used. The resultsshowed that performance goals were the most preferred and that task orientation was morecommon than ego. Perceived effectiveness of goal setting and the player’s motivation waslowest among non-regular juniors. Interaction results also showed that non-regular juniorsshowed low perceived competence. The results are discussed in relation to the essay’stheoretical framework.

Keywords: Goal settings, motivation, perceived competence, professional/elite soccer players.

Datorer, mobiltelefoner och iPads är exempel på digitala verktyg som används dagligen i samhället och skolan är inget undantag. Tidigare forskning beskriver att attityder, normer och upplevelser hos den enskilda läraren har stor betydelse för valet av digitala verktyg. Syftet med vår studie är att öka kunskapen om förutsättningarna för lärarens användning av digitala verktyg i matematikundervisningen i årskurs 4-6. Vilka yttre och inre faktorer upplever läraren existerar? Hur beskriver och motiverar läraren sina val mellan traditionella eller digitala verktyg? För att svara på frågorna använde vi intervjuer som konstruerades med utgångspunkt från Theory of planned behavior. Vår studie indikerar att det är fler yttre än inre faktorer som påverkar lärarens användning av digitala verktyg, varav fler underlättar än hindrar användandet. Resultaten är komplexa och svårtolkade men vi drar slutsatsen att framtiden för användning av digitala verktyg i matematikundervisningen ser ljus ut.

During the last couple of years there has been a major digitalization of the financial sectorwhich FinTech have largely contributed to. FinTech does not solely contribute withpossibilities, but it also inflicts risks within the financial system when adding challengesrelated to IT-security. These risks pose new operational risks within the financial sector.Therefore, the purpose of this study is to examine as well as analyse different variables thatexplain the perceived trust and risks when using these digital financial services. This isbecause customers play a vital role in keeping their services as well as maintaining financialstability within the FinTech corporations. To examine the subject in this study a deductiveapproach is applied which focuses on previous empirical research and models likeTechnology Acceptance Model (TAM), Elaboration Likelihood Model (ELM) as well asBehavioral finance. These models aim to explain how customers accept new digitalphenomenon. Furthermore, the study performs a quantitative research method through a webbased survey questionnaire. The study examines the independent variables usage, perceivedability to adapt and perceived risk in relation to the dependent factor perceived trust. Thestudy’s sample consists of 185 survey responses which were analyzed through descriptive andinferential statistics. The hypotheses were tested using a multiple regression analysis wherethe independent variables and control variables were analyzed against the dependent variable.The empirical findings showed that customers' perceived ability to adapt to FinTech servicesdid not have a statistically significant effect on perceived trust. Furthermore, perceived riskand usage had a statistically proven influence on perceived trust. The control variables for thisstudy were age and gender where neither had a statistical association to the dependentvariable. Lastly, the empirical findings of the study can be useful for FinTech companiessince it proves that risks need to be minimized to increase perceived trust
Det har skett en stor digitalisering av den finansiella sektorn under de senaste åren därFinTech och dess tjänster har haft en betydande roll. Dock är inte de innovativa digitalatjänsterna som FinTech bidrar till enbart möjligheter, utan det utsätter även den finansiellasektorn för risker. På grund av digitaliseringen medför dessa risker nya operationella riskerinom den finansiella sektorn. Studiens syfte är därav att undersöka och analysera de variablersom förklarar det upplevda förtroendet och riskerna som finns vid användningen av digitalafinansiella tjänster. Studiens fokus ligger på kunderna då de har en nyckelroll i bevarandet avdessa tjänster. Studien har sin grund i ett deduktivt tillvägagångssätt med fokus på tidigareempirisk forskning på området, men även olika modeller som Technology Acceptance Model(TAM), Elaboration Likelihood Model (ELM) samt Behavioral finance som syftar till attförklara hur kunden accepterar nya digitala fenomen. För att undersöka detta tillämpas enkvantitativ metod genom användningen av en webbaserad surveyundersökning. Urvalet bestårav 185 svar som därefter analyserades genom deskriptiv statistik och inferentiell statistik.Detta skedde i form av en multipel regressionsanalys som analyserade studiens tre hypoteserdär studiens tre oberoende variabler och kontrollvariabler analyserades emot studiensberoende variabel. Resultaten visade på att risk och användning hade ett statistiskt sambandmed det upplevda förtroendet medan den egna upplevda förmågan inte hade det. Studiensresultat kan vara användbara för FinTech-företag då resultaten visar att risker måste minskasför att kundförtroendet ska öka.

Bakgrund & Problemdiskussion: Lean består av en mängd olika verktyg som är skapade för olika ändamål, i syfte att skapa sig konkurrensfördelar gentemot andra företag. Användandet av metoden kan innebära att det blir bättre kommunikation, större tillit eller förbättringar i driftsekonomin. På senare år har det även kommit ett förändrat krav på företagen gällande miljön, vilket gjort att de inte endast kan fokusera på hur de kan förbättra de operativa processerna. Företagen försöker därför kombinera de traditionella prestationsmålen (ex: kvalitet & effektivitet) med miljömål. Här har det visat sig att Lean:s tankesätt även kan användas för att förbättra miljöprestationerna och skaffa sig konkurrensfördelar genom det. Men det är långt ifrån alla företag som implementerat metoden som lyckats att få konkurrensfördelar. Vilket beror på att företagen har bristande kunskaper över vilken påverkan de olika lean-verktygen har. Syfte: Syftet med denna studien är att identifiera vilka lean-verktyg svenska tillverkande företag arbetar med samt hur företagen arbetar med dessa. Vidare avser studien att öka förståelse över vilken uppfattad påverkan företags arbete med lean-verktygen har på driftsekonomin och miljöprestationerna. Metod: Tillvägagångssättet utgår ifrån en komparativ flerfallsstudie med kvalitativ karaktär. Materialet är inhämtat från tre tillverkande företag. Intervjuerna är genomförda genom strukturerade frågor via mail, samt semi-strukturerade frågor via telefon. Den inhämtade datan är sedan analyserad för att finna likheter och skillnader mellan fallföretagen, men även gentemot tidigare forskningen. Slutsats: Utifrån denna studien visar det sig att företagen anpassar sitt användande av de olika lean-verktygen till sin verksamhet. Där användandet av lean-verktygen upplevs påverka att det blir ett större kundfokus i företagen. Arbetet med lean-verktygen upplevs även bidra till att det blivit bättre kvalitet på företagen produkter och processer, samt att flexibiliteten och pålitligheten kunnat förbättras. I denna studien visar det sig även att företag börjar tänka mer på hur deras processer och produkter påverkar miljön. Där arbetandet med lean-verktygen visat sig att företagens miljöprestationer kan förbättras. I denna studien visar det sig att användandet av lean-verktygen bidragit till att materialanvändningen kunnat reducerats.
Background and problem discussion: Lean consists of a variety of tools that have been created for different purposes, in order to create competitive advantages over other companies. The use of the method can mean that they become better communication, greater confidence or improvements in the operating economy. In recent years there has also been a changed demand for companies regarding the environment, which means that they can not focus only on how they can improve the unproductive processes. The companies are therefore trying to combine the traditional performance goals (eg: quality & efficiency) with environmental goals. Here it has been found that Lean's way of thinking can also be used to improve environmental performance and gain competitive advantages through it. But it is far from all companies that have implemented the method that managed to gain competitive advantage. This is because companies have a lack of knowledge about the impact of the various lean tools. Purpose: The purpose of this study is to identify which Lean tools Swedish manufacturing companies work with and how the companies work with them. Furthermore, the study aims to increase understanding of the perceived impact that companies' work with lean tools have on the operating economy and environmental performance. Method: The approach is based on a comparative multi-case study with qualitative character. Where the material is obtained from three manufacturing companies. The interviews were conducted through structured questions via mail, as well as semi-structured questions via telephone interviews. The collected data is then analyzed to find similarities and differences between the fall companies, but also against previous research. Conclusion: Based on this study, it appears that companies are adapting their use of the various lean tools to their business. Where the use of the lean tools is perceived to affect their becoming a greater customer focus in the companies. The work with the lean tools is also perceived to contribute to improving the quality of the companies products and processes, and that flexibility and reliability could be improved. In this study it also turns out that companies are starting to think more about how their processes and products affect the environment. Where working with the lean tools has shown that companies' environmental performance can be improved. In this study, it appears that the use of the lean tools has contributed to the reduction in material use.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av användandet av sociala medier och dess psykologiska påverkan på det subjektiva välmåendet. Detta undersöktes med kvalitativ metod genom att studera användandet av sociala medier bland tio individer bestående av fem kvinnor och fem män i åldrarna 18–30 år och dokumentera deras upplevelser. Sociala medier används dagligen av människor i alla åldrar, och statistik har visat att ett frekvent användande av sociala medier ger upphov till psykisk ohälsa i form av depressiva symptom, ångest, minskad livsglädje och nedstämdhet. Resultatet av studien påvisade att deltagarna upplevde känslor av nedstämdhet, ångest och försämrad självkänsla på grund av att de jämför sig med andra användare och känner en press att uppvisa en fasad för att få bekräftelse på deras identitet.
The aim of this study was to examine the experience of social media use and its psychological effect on the subjective well-being. This was examined through qualitativ method by studying the social media use among ten individuals consisting of five women and five men in ages 18-30 and documenting their experiences. People in all ages use social media daily, and statistics has shown that using social media frequently results in mental illness such as depression, anxiety and decreased lust of living. The results of this study showed that the participants experienced feelings of depression, anxiety and impaired self-esteem due to comparisons with other users and the pressure of showing a fasad to have their identity confirmed. Keywords: Subjective well-being, social media, mental illness

Syfte: Tidigare forskning kring aktivitetsbaserade kontor har fokuserat på underordnade  medarbetare och de effekter det har på deras arbete. Användningen av konceptet påverkar dock även medarbetare i en chefsposition. Syftet med denna studie är därför att belysa hur chefer upplever att deras möjligheter att utöva ledarskap påverkas av användningen av aktivitetsbaserat kontor.   Metod: Studiens vetenskapliga synsätt är hermeneutisk fenomenologi och vi har använt en abduktiv forskningsansats. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på tidigare forskning, och har  uppdaterats kontinuerligt under studiens gång. Studiens forskningsdesign är en fallstudie, och datainsamling sker i form av semistrukturerade intervjuer. Empiri analyseras med den teoretiska referensramen som bas och resultaten diskuteras i analysen.   Resultat & slutsats: Studien visar att aktivitetsbaserat kontor påverkar ledares möjligheter att utöva ledarskap på samtliga delområden vi har undersökt, om än i olika stor utsträckning. Likt tidigare forskning i ämnet visar vår studie att den ökade interaktionen ett aktivitetsbaserat kontor medför är starkt bidragande till de olika effekter som uppmärksammas. Dock upplevs effekterna inte alltid på samma sätt ur ett chefsperspektiv.   Förslag till fortsatt forskning: Vår studie inkluderade endast företag som nyligen implementerat aktivitetsbaserat kontor. Vi föreslår en studie där företag som haft aktivitetsbaserat kontor en längre tid studeras för att upptäcka nya utmaningar, problem och möjligheter för chefer. Vi anser även att framtida studier bör titta på andra aspekter av ledarskapet än de vi fokuserat på och hur dessa påverkas av aktivitetsbaserat kontor.   Uppsatsens bidrag: Studien visar att aktivitetsbaserat kontor påverkar ledares möjligheter att utöva ledarskap. Ledarskapet överlag har blivit mer ledande och uppmuntrande snarare än styrande. Vi har dock även uppmärksammat ett antal utmaningar som konceptet för med sig vilka påverkar ledarens arbete.
Aim: Previous research on activity-based offices has focused on subordinates and the effects it has on their work. The use of the concept also affects employees in a management position. The purpose of this study therefore is to illustrate how managers percieve that their opportunities to exercise leadership are affected by the use of an activity-based office.  Method: The study's scientific approach is hermeneutic phenomenology and we have used an abductive research approach. The theoretical framework is based on previous research, and was updated continuously during the study. The study's research design is a case study, and data collection was made in the form of semi-structured interviews. Empirical material was analysed with the theoretical framework as a base and the results are discussed in the analysis.  Result & conclusion: The study shows that activity-based offices affect the leader's opportunities to exercise leadership in all areas we have investigated, although to varying degree. As in previous research on the subject our study shows that the increased interaction an activity-based office brings, is a strong contributor to the various effects that have been noted. The effects however are not always percieved in the same way from a manager’s perspective.  Suggestions for future research: Our study only included companies that have recently implemented an activity-based office. We propose a study including companies that have been using an activity-based office for a longer time to discover new challenges, problems and opportunities for managers. We also believe that future studies should look at other aspects of leadership than those we focused on and how these are affected by the activity-based office.  Contribution of the thesis: The study shows that the activity-based office affects the leader's opportunities to exercise leadership. The leadership has generally become more conductive and supportive rather than controlling. However, we have also noted a number of challenges that the concept entails that affect the manager's job.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver att de använder digitala verktyg i svenskundervisningen samt hur lärarna upplever att elevernas motivation till lärande påverkas vid arbete med digitala verktyg i undervisningen. Studien har utgångspunkt i en kvalitativ fenomenologisk forskningsansats. Insamling av data har skett genom en enkätundersökning på Internet vilken besvarats av verksamma lärare i grundskolans årskurs 4-6 som undervisar i ämnet svenska och använder sig av digitala verktyg i undervisningen varje dag. Resultatet visar en tydlig bild av att digitala verktyg används på flertalet olika sätt i svenskundervisningen. Främst används digitala verktyg i undervisningen till arbete med olika texter men också till att exempelvis blogga, visa filmer och ge feedback på elevarbeten. Resultatet visar även att lärarna upplever att användningen av digitala verktyg påverkar elevernas motivation till lärande mestadels positivt. En respondent beskriver exempelvis att datorn bidrar till att textbearbetning blir enklare vilket gör att eleverna blir mer motiverade till att göra om och ändra. Det enda fall då elevers motivation till lärande har upplevts som negativ kan kopplas till att digitala verktyg använts som särskilt stöd i undervisningen och respondenten beskriver att elevernas känsla av att vara utpekade är främsta anledningen.
The purpose of the study is to examine how teachers describe their use of digital tools in teaching the subject of Swedish and how the teachers’ perceive that pupils' motivation for learning is affected when working with digital tools in the classroom. The study is based on a qualitative phenomenological research approach.  The collection of data has been done through a questionnaire on the Internet, which was answered by teachers that work in elementary school grades 4-6, teaching the subject of Swedish, and using digital tools in their every day teaching. The result clearly shows that digital tools are used in several different ways in the subject of Swedish.  Mostly, digital tools are used when working with different types of texts, but also for example to blog, show films and to give feedback on pupils’ work. The result also shows that digital tools have a manly positive impact on the pupils’ motivation. For example, one respondent describes that the computer contribute to easier text editing, which makes the pupils more motivated to redo and change in their work. The one case, when pupils’ motivation for learning has been perceived as negative can be linked to the use of digital tools as special support in teaching and the respondent describes that the pupils' sense of being singled out is the main reason.

Det har kommit att bli allt vanligare att företag använder spelifieringselement på sina produkter för att motivera och engagera sina användare. Tidigare studier som undersökte spelifiering visar att dessa element har båda positiva och negativa effekter på användarna, samt att flera forskare har börjat undersöka etiska frågeställningar av användningen av spelifiering. Detta arbete har syftat till att undersöka den påverkan som spelifieringselement kan ha på Twitch-åskådare. Genom kvalitativa enkäter och kompletterande intervjuer undersöktes åskådarnas positiva och negativa upplevelser av spelifieringselement på Twitch. Studien omfattade 34 enkätdeltagare som rekryterades genom att posta enkätformuläret i Twitch-relaterade Facebook grupper, Twitch-relaterade Reddit webbplats samt bland studenterna på Högskolan i Skövde. Med hjälp av enkätanalysen identifierades olika aspekter som undersöktes med två stycken intervjudeltagare som rekryterades genom ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval. Genom en kvalitativ analys kom studien fram till ett resultat som visar positiva och negativa effekter som spelifiering har på Twitch-åskådarna. Resultatet kan ligga till grund för fortsatt studie kring hur spelifiering kan användas och vilka aspekter bör designers ta hänsyn till.
It has become increasingly common for businesses to use gamification elements to enhance motivation and engagement with their products. Previous studies examining gamification show that gamification has both positive and negative effects on end-users. Ethical issues have also been raised, as concerning, by some in the scientific community. This study aimed to investigate what effect some gamification elements have on Twitch viewers. Twitch viewer experience has been examined through the use of qualitative surveys and complementary interviews. The study included 34 surveys and two interview participants that were recruited through criterion-based selection. The study findings reflect both the positive and negative effects of some gamification elements that are used on the Twitch platform. The findings of this study can be used as a basis for further research on how gamification effect Twitch viewers. As well as a base guideline for future improvements on usage of gamification elements.