Дисертації з теми "Upplevelser och attityder"

Female genital mutilation is an ancient custom, practiced mainly in African countries. For several years, Africans has immigrated to Sweden and many of the women are genitally mutilated or circumcised. The aim of this study was to bring some clarity to the attitudes and experiences regarding female genital mutilation among those who are affected. Articles for this literature review were searched for in international databases, and in the university library database. The outcome of this study shows that health care staff is in need of greater knowledge about this custom, in order to be able to handle the situation appropriately. They don't always know how to act, and sometimes treat these women as objects on public display. To be aware of the importance of taking care of these women just as respectfully as you do with every other woman, is crucial for the outcome of the care situation.

Syftet med min uppsats är att studera attityder till svenska språket i Finland. Jag har intervjuat sju finskspråkiga gymnasieelever i södra Finland. Syftet med intervjuerna är primärt kvalitativt. Jag har velat bilda mig en uppfattning om vilka faktorer som påverkar de intervjuades attityder och även försöka förstå varför man har de attityder man har och vari de bottnar. Jag har även velat se hur ålder vid studiestarten i svenska påverkarattityderna. Därför har jag valt att intervjua både dem som har börjat studera svenska i lågstadiet och dem som börjat sina studier i högstadiet.

Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar de intervjuades attityder. En faktor är kontakter med de svenskspråkiga och den vardagliga närvaron (eller frånvaron) av svenska språket. Undervisningens kvalitet och hurdan lärare man har i svenskämnet påverkar också. Även omgivningens attityder kan ha en viss påverkan. Bland mina informanter framstår den instrumentella funktionen som mest central i formandet av attityderna: informanterna läser svenska för att de tror sig ha nytta av det nu och i framtiden. Även den affektiva funktionen påverkar i vissa fall informanterna: en positiv attityd till svenska språket samt en stor vilja och motivation att lära sig det uttrycker en lust att känna tillhörighet till den andra gruppen (svenskspråkiga) utöver den egna (finskspråkiga). Flera informanter har åsikter om ålder vid studiestart i svenska och hur det kan påverka attityderna. Alla mina informanter har en positiv eller mer neutral attityd till svenska språket i sig och även de svenskspråkiga. Gällande åsikter om den obligatoriska undervisningen i svenska i Finland är åsikterna delade.

Abstrakt

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (BPS) är en störning som karakteriseras av en uttalad tendens att agera impulsivt och utan att beräkna eventuella konsekvenser. Vid omvårdnad med patienter med BPS är det viktigt att stärka jagkänslan hos patienten och för att kunna uppnå ett sådant mål är det viktigt att samarbetet mellan vårdgivare och patient fungerar.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelser, attityder och omvårdnad av patient med diagnosen borderline personlighetsstörning från vårdgivarens perspektiv och från patientens perspektiv. Metod: Utifrån syftet genomfördes en litteratursökning i databaserna Pubmed, Cinahl, Wiley Inter science och Psyk info för att få fram vetenskapliga artiklar om omvårdnad vid borderline personlighetsstörning. Resultatet av litteratursökningen  blev tolv vetenskapliga artiklar som granskades för att få en djupare förståelse för omvårdnad vid borderlineproblematik. En innehållsanalys gjordes som gav fyra kategorier som presenterades i resultatet. Resultat: Resultatet i denna studie visade att det fanns negativa attityder hos vårdpersonal som arbetade med patienter med diagnosen BPS. Vanligtvis byggde dessa negativa attityder på okunskap och enligt vårdpersonalen själv fanns ett stort behov av utbildning inom området. Diskussion: För att en relation mellan vårdgivare och patient skulle fungera var det viktigt att förtroende och trygghet fanns. Det var också viktigt att vårdgivaren kunde leva sig in i patientens livsvärld. Att utbilda vårdgivare i BPS resulterade till att vårdgivarna fick en bättre attityd till patienter med BPS. Slutsats: Ett stort behov av utbildning fanns för att omvårdnaden och behandling av borderline personlighetsstörning skulle kunna ges på ett tillfredsställdställande sätt .

Nyckelord: attityd, behandling, borderline personlighetsstörning, omvårdnad,  patient

Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom vårdpersonals positiva och negativa upplevelser och attityder. En del personal hade respektfullt bemötande samt kände sig trygga och tillfredsställda i vårdarbetet. Något som bidrog till säkerheten var utbildning och erfarenhet. Det som även framkom var att personalen ofta hade fördomar som gav negativa attityder. Vanmakt och frustration upplevdes också i vården, där känslomässig stress var mer oroande än fysisk stress. Resultatet indikerade att det fanns personal som skulle undvika att vårda drabbade personer. Negativa attityder hos vårdpersonal har troligtvis sitt ursprung i bristande kunskaper. Slutsatser som dragits var att framtida forskning torde leda till åtgärder som minimerar vårdpersonals undvikande beteende vilket möjliggör alla människors lika rätt till god vård oavsett diagnos.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur.

Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom. Den ena där socialbidrag inte ansågs som märkvärdigt eller skamligt. Dessa respondenter hade specifika krav på deras kommande arbetsuppgifter och var i liten mån beredda att studera eller praktisera.

Den andra inställningen var att det är viktigt att arbeta för sin försörjning och en öppenhet för diverse arbeten. Detta kombinerades med en positivare inställning till praktik och studier. Resultatet visade även att deltagarna hade både positiva och negativa upplevelser av aktiveringsprogrammet. De ansåg inte att insatsen höjt deras kompetens eller chanser till arbete. De var trots detta i stort nöjda med sin medverkan och ansåg att de förvärvat viss kunskap.

Bakgrund: Den vanligaste formen av självskadebeteende kallas för ytligt självskadande. Det innebär att personen skär eller rispar sig själv med ett vasst föremål. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör uppmanas att tänka över sina egna värderingar och sedan införliva det i arbetet med personer som skadar sig själva. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser och attityder i omvårdnaden av personer med självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie utfördes där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna granskades och bearbetades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet presenterades i två huvudkategorier och dessa var; upplevelser och attityder hos sjuksköterskan och behov av stöd. Sjuksköterskor bar på många känslor, så som frustration, rädsla, ångest och stress. Utbildning gav sjuksköterskorna nya färdigheter i omvårdnaden av personer med självskadebeteende. Diskussion: Den mest genomgripande känslan hos sjuksköterskorna i arbetet med personer som skadar sig själva var frustration. Den känslomässiga motviljan hos sjuksköterskorna gentemot dessa personer reducerades efter utbildningen. Slutsats: Brist på kunskap hos sjuksköterskorna kunde leda till en försämrad förståelse av självskadebeteende som i sin tur kunde leda till ett sämre bemötande. Behoven som sjuksköterskorna hade i omvårdnaden av personer med självskadebeteende var utbildning och en god arbetsmiljö.

Sexuella närmanden som sker via nätet är dokumenterat i ett flertal studier. Dessa närmanden kan se ut på olika sätt, ofta i form av trakasserier. Anonymitet är en förutsättning för att kunna utsätta andra för sexuella närmanden. Bakom en dataskärm kan individer låtsas vara någon annan och därmed tänja på gränserna. Människor använder internet i olika syften, bland annat för att finna sexuella partners och kärlekspartners. Syftet med denna studie är att undersöka ungdomars attityder gentemot sexuella närmanden via internet. En gymnasieskola valdes ut där 170 elever (76 killar samt 86 tjejer) i årskurs ett (n=90) och tre (n=72) fick svara på en enkät. Resultatet visade främst signifikanta skillnader mellan könen i hur respondenterna reagerade och agerade när de blivit utsatt för sexuella närmanden via chattar och forum. Tjejer tenderar att i större utsträckning reagera negativt än killar.

Inledning: Självskadebeteende är inte en ny företeelse och på senare tid har en ökning av fenomenet uppmärksammats. Självskadebeteende innebär att en person orsakar sig själv skada genom att skära sig för att lindra ångest eller annan psykisk smärta. Beteendet är vanligare hos flickor än hos pojkar. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors och patienters beskrivna upplevelser av självskadebeteende i vården. Metod: En litteraturöversikt med innehållsanalys har genomförts. Resultat: Det framkom att patienterna inte kände sig sedda som en människa utan upplevde att personalen såg dem som en börda. Det upplevdes positivt när personalen tog sig tid för dem. Sjuksköterskorna hade en något negativ attityd gentemot patienterna och såg dem som uppmärksamhetssökande. Det framkom att personalen såg arbetet med patienter med självskadebeteende som utmanande men psykiskt påfrestande. Diskussion: Det är viktigt med gemensamma riktlinjer hos personalen så de arbetar på liknande sätt och känner samhörighet och stöd i arbetsgruppen. För att vården och samarbetet ska fungera bra är det viktigt att patienter känner förtroende för personalen. Slutsats: Personalen behöver få mer utbildning om självskadebeteende för att få ökad kunskap och förståelse för denna patientgrupp. Det behövs mer forskning inom området för att förbättra omvårdnaden.

Introduktion: Aquired Immunodefficiency Syndrome (AIDS) upptäcktes för första gången 1981 i Afrika, men existerade troligen redan tidigare. Bakgrund: Alla människor har rätt till lika vård på lika villkor och alla patienter ska bemötas med positiva attityder. Negativa attityder mot patienter med HIV/AIDS kan påverka vårdkvalitén. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av och attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. Metod: Litteraturstudie med 15 artiklar publicerade mellan 1995-2010. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats. Resultaten har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen gav fyra kategorier och tolv subkategorier; upplevelser- ilska/frustration, rädsla, emotionella påfrestningar, positiva upplevelser., attityder- synen på patienter, medkänsla, bemötande, viljan att vårda., relationer- omvårdnadsrelationer, privata relationer., utbildning- behov av utbildning, utbildningens effekt. Diskussion: Ett stort behov av utbildning framkom som ett bifynd och utbildning visade sig ha positiva effekter på både upplevelser och attityder. Slutsats: För att öka vårdkvalitén för patienterna och trygghetskänslan hos sjuksköterskorna bör det satsas mer på utbildning inom området.

I dagens samhälle ökar våldsbrotten bland ungdomar och våld, hot, mobbning och vandalism är vanligt förekommande. Vi har valt att titta på aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, främst inlärningsteori och kognitiv teori. Samhället behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda än med aggression i olika situationer, ett sätt är behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) är en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer på två SIS-institutioner, där ungdomar med tung social problematik är placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgått behandlingen har för åsikter om den och om de själva tror sig kunna ha nytta av behandlingen även i framtiden. Vi har också undersökt behandlarens roll, och vad ungdomarna tyckte om behandlarna. Resultatet av intervjuerna är mycket positivt, ungdomarna var i allmänhet mycket positiva till metoden och kom även med förslag på hur den skulle kunna göras bättre. Efter att ha gjort halvstrukturerade kvalitativa intervjuer användes en manifest innehållsanalys för att analysera de svar vi fått under intervjuerna.

Självskadebeteende är ett allt mer förekommande problem i samhället. Patienter med självskadebeteende uppsöker såväl den psykiatriska som somatiska vården, därför är det viktigt att som allmänsjuksköterska kunna ge dem god vård. Patienter som skadar sig själva upplever att de inte alltid får ett gott bemötande från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av och attityder till de patienter som skadar sig själva. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar på bristen av kunskap och förståelse för patienter med självskadebeteende och beskriver hur arbetet med dessa patienter är en balansgång mellan ytterligheter av känslor. Resultatet beskriver också variationen på attityder till självskadebeteende, men de negativa attityderna är övervägande. Vårdpersonalen behöver en större förståelse för dessa patienters lidande och mer stöd från ledningen och kollegor för att orka och kunna ge en god vård till patienter som skadar sig själva.

HIV/AIDS ökar frekvent i Sverige och är därmed en sjukdomsgrupp som vi alla inom vården med största sannolikhet kommer möta. Tidigare forskning visar att det finns en tendens till negativa attityder hos vårdpersonal gentemot HIV/AIDS patienter. Syftet var att beskriva HIV/AIDS- smittade patienters skildrade upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att HIV/AIDS- smittade patienter både har positiva och negativa erfarenheter/upplevelser av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. Patienter upplevde det som positivt att bli sedda och bekräftade, att vårdpersonal gav dem tid, gav dem saklig och väl genomtänkt individuell information och mer kunskap om sin sjukdom. De negativa erfarenheter och upplevelser som framkom var när sjuksvårdspersonal hade en negativ attityd och när patienterna kände sig ignorerade. Patienterna upplevde också brister i sjukvårdspersonalens kompetens samt att de brast i att ge information angående sjukdomen till patienterna. De framkom även att sjukvårdspersonal hade brister gällande tystnadsplikt, vilket upplevdes som mycket negativt av patienterna. Diskussionen behandlar informationsbehov, tystnadsplikt, attityder, humor och specialistkunskap. Mer utbildning och kunskap om blodsmitta behövs för att minska vårdpersonalens rädsla och främja möten mellan vårdpersonal och patienter.

Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2012

Tolvstegsbehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod för alkohol- och narkotikamissbruk. Det har av tradition beskrivits som ett drogfritt behandlingsalternativ. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) rekommenderar vissa läkemedel i kombination med strukturerad psykosocial behandling. Frågan väcktes om detta är förenligt med behandlingsideologin. Studien syftade till att undersöka tolvstegsbehandlares upplevelser av vad tolvstegsideologin består av samt om möjlighet finns till förändring och influenser av behandlingskulturen. Kvalitativa intervjuer av fenomenologisk karaktär har genomförts med yrkesverksamma tolvstegsbehandlare inom både öppen- och slutenvård. Materialet har analyserats genom innehållsanalys och meningskategorisering. Resultatet påvisade stora variationer mellan respondenternas upplevelser. De behandlare som var verksamma inom öppenvården hade en mer accepterande attityd till läkemedel i form av Revia, Campral och Antabus för alkoholister i kombination med Tolvstegsbehandling än dem inom slutenvården, dock fanns undantag. När det gäller påverkan av ideologin som ligger till grund för behandling ansåg vissa att det var möjligt att införliva nya metoder medan andra menade att detta istället genererar helt nya behandlingsmetoder. De flesta var tveksamma när det gällde att kombinera Tolvstegsbehandling med Subutex eller Metadon men några ansåg det dock möjligt om patienterna behandlades enskilt eller i egna grupper.

Studiens syfte var att undersöka hur patienterna på Mag-tarmmottagningen i Enköping definierade bemötande, hur de upplevde att de blivit bemötta av vårdpersonalen och vilka faktorer som var betydande för hur bemötandet upplevdes. Studien har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer hölls med nio patienter. Datainsamlingen pågick under tre veckors tid och intervjuerna med deltagarna genomfördes dels på plats på mottagningen och dels via telefon. Resultatet visade att deltagarna definierade ett gott bemötande som att vårdpersonalen var lyhörda, hade en social kompetens samt att personalen visade att de hade tid för dem och att de kunde hjälpa dem snabbt och effektivt. Samtliga studiedeltagare uppgav att de upplevde att de fått ett positivt bemötande av vårdpersonalen. Flera faktorer spelade en roll i hur de upplevde bemötandet, såsom: individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Slutsats: Studiedeltagarna är tillfredställda med det bemötande de fått av personalen på mag-tarmmottagningen och faktorer som haft betydelse för detta bemötande var individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Bemötande är ett komplext begrepp och det är viktigt att vårdpersonalen har förmågan att anpassa sig till patientens individuella behov för att ett bra bemötande och en god vård ska kunna uppnås.