Добірка наукової літератури з теми "Upplevt förtroende"

During the last couple of years there has been a major digitalization of the financial sectorwhich FinTech have largely contributed to. FinTech does not solely contribute withpossibilities, but it also inflicts risks within the financial system when adding challengesrelated to IT-security. These risks pose new operational risks within the financial sector.Therefore, the purpose of this study is to examine as well as analyse different variables thatexplain the perceived trust and risks when using these digital financial services. This isbecause customers play a vital role in keeping their services as well as maintaining financialstability within the FinTech corporations. To examine the subject in this study a deductiveapproach is applied which focuses on previous empirical research and models likeTechnology Acceptance Model (TAM), Elaboration Likelihood Model (ELM) as well asBehavioral finance. These models aim to explain how customers accept new digitalphenomenon. Furthermore, the study performs a quantitative research method through a webbased survey questionnaire. The study examines the independent variables usage, perceivedability to adapt and perceived risk in relation to the dependent factor perceived trust. Thestudy’s sample consists of 185 survey responses which were analyzed through descriptive andinferential statistics. The hypotheses were tested using a multiple regression analysis wherethe independent variables and control variables were analyzed against the dependent variable.The empirical findings showed that customers' perceived ability to adapt to FinTech servicesdid not have a statistically significant effect on perceived trust. Furthermore, perceived riskand usage had a statistically proven influence on perceived trust. The control variables for thisstudy were age and gender where neither had a statistical association to the dependentvariable. Lastly, the empirical findings of the study can be useful for FinTech companiessince it proves that risks need to be minimized to increase perceived trust
Det har skett en stor digitalisering av den finansiella sektorn under de senaste åren därFinTech och dess tjänster har haft en betydande roll. Dock är inte de innovativa digitalatjänsterna som FinTech bidrar till enbart möjligheter, utan det utsätter även den finansiellasektorn för risker. På grund av digitaliseringen medför dessa risker nya operationella riskerinom den finansiella sektorn. Studiens syfte är därav att undersöka och analysera de variablersom förklarar det upplevda förtroendet och riskerna som finns vid användningen av digitalafinansiella tjänster. Studiens fokus ligger på kunderna då de har en nyckelroll i bevarandet avdessa tjänster. Studien har sin grund i ett deduktivt tillvägagångssätt med fokus på tidigareempirisk forskning på området, men även olika modeller som Technology Acceptance Model(TAM), Elaboration Likelihood Model (ELM) samt Behavioral finance som syftar till attförklara hur kunden accepterar nya digitala fenomen. För att undersöka detta tillämpas enkvantitativ metod genom användningen av en webbaserad surveyundersökning. Urvalet bestårav 185 svar som därefter analyserades genom deskriptiv statistik och inferentiell statistik.Detta skedde i form av en multipel regressionsanalys som analyserade studiens tre hypoteserdär studiens tre oberoende variabler och kontrollvariabler analyserades emot studiensberoende variabel. Resultaten visade på att risk och användning hade ett statistiskt sambandmed det upplevda förtroendet medan den egna upplevda förmågan inte hade det. Studiensresultat kan vara användbara för FinTech-företag då resultaten visar att risker måste minskasför att kundförtroendet ska öka.

I takt med att e-handeln ökar så påverkas kundernas köpvanor. Detta har i sin tur lett till att företagens säljbeteende har förändrats. Att bygga upp förtroende gentemot kunder är grundläggande eftersom en ökad trovärdighet inte bara eliminerar känslan av osäkerhet utan även bidrar till en ökad köpintention. För att kunna bygga upp förtroende så gäller det att förstå vikten av webbplatsens kvalitet och utformning. I denna uppsats tittar vi närmare på produktsidan, då vi anser att det är en av de viktigaste sidorna på en webbutik. Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad kunskap om hur layout och formgivning av innehåll ökar eller minskar kundens förtroende till en webbutik. För att kunna identifiera huruvida placeringen av grafiska komponenter såsom produkttitel, produktpris, köpknapp och navigationsmeny har någon betydelse ställer vi frågan: Påverkar placeringen av grafiska komponenter på en e-handelsplattform kunders förtroende? Begreppet förtroende definieras utifrån det initiala förtroendet, där en potentiell kund bedömer trovärdigheten baserat på ytliga faktorer. Då kunden är villig att lita på och genomföra ett köp på en webbplats och därmed villig att ta risker. För att kunna besvara detta genomfördes en enkätstudie med 27 deltagare. I enkäten fick testdeltagarna sedan rangordna prototyper där placeringen av de grafiska komponenterna varierats. Deltagarna fick rangordna prototyperna efter både förtroende och tillit på grund av risken med tolkningsskillnader av begreppet förtroende. Resultatet visade, trots det låga antalet deltagare, att förflyttningen av komponenterna troligtvis har en påverkan på upplevt förtroende.
As e-commerce increases, customers’ buying habits are affected. This has in turn led to changed sales behavior for companies. Building trust towards customers is fundamental, as increased credibility not only eliminates the feeling of uncertainty but also contributes to an increased purchase intent. In order to build trust, it is fundamental to understand the importance of the website’s quality and design. In this paper, we look more closely at the product page, as we believe that it is one of the most important pages in an online store. The purpose of this essay is to contribute to increased knowledge on how the layout and content shaping increases or decreases user trust on an e-commerce platform. To be able to determine whether the placement of graphic components such as product title, product price, purchase button and navigation menu are of importance, we ask the question: Does the placement of graphic components on an online web shop affect user trust? The concept of trust is defined on the basis of initial trust, where a potential customer assesses the credibility based on superficial factors. When the customer is willing to rely on and carry out a purchase in an online store, they are thereby willing to take risks. To be able to answer this, a survey was conducted with 27 participants. In the survey, the participants then ranked prototypes, in which the placement of the graphic components varied. Participants ranked the prototypes according to both trust and confidence due to the risk of interpretation differences of the concept of trust. The results showed, despite the small number of participants, that the placement of graphical components likely has an effect on perceived trust.

According to a survey done at Linköping University, students experience the process of finding an accommodation as cumbersome and insecure. The objective of the study was to, through the development of a webapplication, investigate how one could create loyalty to the web application by implementing a design that increases perceived trust and strengthens the e-customer’s customer satisfaction.The design was evaluated through tests in several iterations during the implementation where the testing methods Concurrent Think Aloud, Retrospective Probing, L-Smith’smodel and Readability Index (LIX) were used. The results from the tests were used toanalyze the perceived trust and customer satisfaction in order to be able to answer theproblem statement, but were also used in further development of the web application. The results confirmed the theory to a large extent and showed that all tested design aspects affected the experience and are important to take into account when developing a webapplication with the above purpose. The conclusion of this study deem that loyalty canbe achived by using a subset of factors in a certain way that in turn increase customer satisfaction and trust. The subset of factors include a logo and photos in line with the business, rounded shapes on the web application and geographical maps that favor anavigable design. Clarity, consistency and readability in text are among the above subsetof factors, where reviews also proved to be a significant factor, despite the fact that thisfactor was not explicitly studied based on the theory.

 

Syfte:

Uppsatsens syfte är att ge en bild av fastighetsmäklares syn på förtroendets betydelse under förmedlingsprocessen.

Metod:

Studien är uppbyggd kring en kvalitativ metod med intervjuer. Teorin grundas på tidigare forskning och litteraturstudier.

Resultat & slutsats:

Förtroende är ett abstrakt uttryck, som är unikt för varje individ. Kundens förväntningar på den utförda tjänsten är fastighetsmäklarens viktigaste styrredskap i strävan efter nöjda och återkommande kunder. Fastighetsmäklarna i studien är alla väl medvetna om betydelsen av ett förtroendeingivande arbetssätt.

Förslag till fortsatt forskning:

En idé till fortsatt forskning är att undersöka fastighetsmäklarnas passivitet när det gäller återkoppling efter avslutad affär. Vilka konsekvenser får det?

Uppsatsens bidrag:

Arbetet ger en bild av förtroendets betydelse i förmedlingsprocessen. Vi har visat att kundens förväntningar är mäklarens viktigaste styrredskap.

Nyckelord:

Fastighetsmäklare, förtroende, förväntningar, risk, upplevd kvalitet, rykte, rekommendationer, word of mouth.

 

Syftet med uppsatsen är att bidra till forskningen om politiskt förtroende bland unga i Sverige, genom att skapa en djupare kunskap och förståelse för ungas förtroende för politiska partier. Det teoretiska ramverket bygger på tidigare forskning om vilka faktorer som kan tänkas påverka förtroende. Erfarenhetskapital, livsfaser och individens tolkning används som verktyg vid analys av resultatet. Det empiriska materialet för att besvara syfte och frågeställning har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer mellan 16 och 26 år. Resultatet pekar på relation mellan upplevd kunskap och intresse hos individen, vilket i sin tur hänger samman med förtroende för politiska partier. Intresse skapas av att en upplevd kunskap tycks finnas, samtidigt som kunskap genererar i intresse för politiken och där dessa två ger effekt på förtroende för de politiska partierna.

Medan tjänsteföretag inte har förmågan att förutse alla problem, så har demöjligheter att lära sig att hämta sig från dem. Att sträva efter att skapa kundnöjdhet är engrundläggande förutsättning för marknadsföring. När en missnöjd kund väljer att reklamerahar företaget möjligheten att gottgöra kunden. Det har påvisats att kunders förtroendepåverkas av hanteringen av kunders reklamationer. I vissa fall kan en god hantering skapa enrelation som blir starkare efter att kunden har reklamerat. Att hantera reklamationer på etttillfredställande sätt borde därför vara särskilt intressant för företag som vill skapa långsiktigarelationer med sina kunder.Få studier inriktas till att se helheten av hur kunder upplever hanteringen av derasreklamationer. Genom att betrakta reklamationshanteringen som en process kan företag fåvärdefull information om hur kunderna upplever reklamationer. Det är för företag inte bara ärviktigt att ta reda på om kundernas förväntningar på reklamationshanteringen uppfylls,överträffas eller om kundernas upplevelser inte lever upp till förväntningarna. Det är ocksåväsentligt att ta reda på vilka element av företagets hantering som kunderna utvärderar. Syftetmed denna studie är att fördjupa förståelsen för hur kunder utvärderar Posten MeddelandeAB: s reklamationshantering. Studiens behandlar också vilken betydelse somservicemisslyckandet har för kunders upplevelser av företagets rättelsearbete samt hurhanteringen påverkar kunders förtroende till företaget. Posten Meddelandes diversifieradetjänsteutbud och kunders olika förutsättningar gör det väldigt intressant att studera kundersupplevelser av företagets reklamationshantering.I studien har 46 intervjuer genomförts med kunder som nyligen avslutat en reklamation.Intervjuerna genererat både kvalitativ och kvantitativ data. För att analysera det kvalitativamaterialet har innehållsanalys används. Analysens har i studien varit deduktiv ochstrukturerats med hjälp av olika rättvisedimensioner. Studiens slutsatser påvisar ju merbetydelse servicemisslyckandet har desto mer negativ inställd blir kunder till företagetsrättelsearbete. Baserat på företagets tjänster påvisas att kunder som har nyttjat E-brevstjänsteruppvisar längst tillfredställelse under företagets rättelsearbete medan mest tillfredställelseuppvisas av kunder som brukat direktreklamstjänster. Det har också påvisats en lägretillfredställelse under rättelsearbetet för de kunder som är VD/egenföretagare. Avgörandefaktorer för kunders upplevelser av företagets rättelsearbete är till exempel kompensation,återkoppling och förmågan att kunna ge en förklaring till servicemisslyckandet. Det kan ocksåkonstateras att det är mer troligt att en dålig hantering av kunders reklamationer påverkarkunders förtroende negativt än det är att en god hantering påverkar kunder förtroende positivt.
Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: Det nya rotationskravet som infördes i Sverige 2016 väcker tankar om hur företagsledningar upplever revisionsbyråbyten. Tidigare forskning har fokuserat på att undersöka för- och nackdelar med rotationskrav i kvantitativa studier. Däremot har inte forskare undersökt företagsledningens perspektiv på revisionsbyråbyten i Sverige, vilket motiverar vår studie att undersöka hur revisionsbyråbyten upplevs av företagsledningar. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur representanter från företags-ledningar upplever byte av revisionsbyrå, samt jämföra om upplevelserna skiljer sig mellan företagsledningar i noterade och onoterade bolag. Metod: För att uppnå studiens syfte utfördes 19 semistrukturerade telefonintervjuer. Samtliga intervjupersoner representerade företagsledningen på respektive företag. Nio intervjuer hölls med representanter för noterade bolag och tio intervjuer med representanter för onoterade bolag. Slutsats: Vi kommer fram till att revisionsbyråbyten upplevs som tidskrävande. Anledningen till bytet avgör inte hur bytet upplevs, och de viktigaste faktorerna att tänka på för att ett revisionsbyråbyte ska upplevas positivt är: att välja en revisionsbyrå med rätt kompetens, att ha ett personligt möte och att se till att personkemin stämmer, samt att börja planera bytet i tid.
Background: The new mandatory audit firm rotation rule was introduced in Sweden in 2016, which raises interest in how management experience audit firm changes. Previous research has focused on investigating the pros and cons of mandatory audit firm rotation in quantitative studies. However, researchers have not investigated the management's perspective of audit firm changes in Sweden, which motivates our study to investigate how audit firm changes are experienced by management. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how representatives from the management experience audit firm changes, and to compare if experiences differs for management in listed and unlisted companies. Method: To fulfil the purpose of this study, 19 semi structured telephone interviews were conducted. The people interviewed represented the management at each company. Nine interviews were held with listed companies and ten interviews with unlisted companies. Conclusion: We conclude that audit firm changes are experienced as time consuming by management. The reason behind the audit firm change does not determine how the change is experienced and the most important factors to consider, in order for an audit firm change to be perceived as positive, are: choose an audit firm with the right competence, have a personal meeting to make sure there is personal chemistry between the auditor and yourself, and start planning the audit firm change in time.

Datum: 2020-06-05 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Claudia Algarrada Fernandez (970529), Elin Eriksson (950828) Titel: Hur upplever konsumenter individanpassad marknadsföring? En studie i Instagramanvändares attityd till individanpassad marknadsföring. Handledare: Aswo Safari Nyckelord: Attityd, Instagram, individanpassad marknadsföring, digital marknadsföring, köpbeteende, förtroende, engagemang Frågeställning: • Vilken attityd har svenska konsumenter gentemot individanpassad reklam på Instagram? • Hur påverkar individanpassad reklam på Instagram konsumenternas köpbeslut? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka konsumenters attityd till individanpassad marknadsföring på Instagram. Vidare är avsiktet med studien är att få en bättre förståelse till hur konsumenterna tar till sig individanpassad marknadsföring och hur de ser på ämnet. Metod: För att besvara frågeställningarna valdes en kvalitativ forskningsmetod av deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom fokusgrupper online på plattformen Zoom. Slutsats: Resultatet av studien visar att attityden gentemot individanpassad reklam på Instagram är mestadels positiv. Det uppkommer tudelad eller negativ attityd då konsumenterna emellanåt kan känna sig övervakade av företag, vilket respondenterna beskrivit som läskigt. Vidare har individanpassad reklam på Instagram en positiv påverkan på konsumenternas köpbeslut.

Nyligen har forskning inom marknadsföring fokuserat på konsumenternas köpbeteende och köpmönster, vilket har haft stor inverkan genom digitaliseringen i samhället och runt om i världen. Allt fler vetenskapliga studier forskar om konsumenternas personliga integritet och hur den kan påverkas av personliga erbjudanden från företag, till exempel genom marknadsföringsmetoden 'Retargeting'. Personliga erbjudanden, även kallade skräddarsydda erbjudanden, blir alltmer synliga i B2C för att "sticka ut" från klustret av personaliserade erbjudanden och öka företagens försäljning och vinst genom att sälja produkter och tjänster. Konsumenterna kan dock uppleva både en positiv och en negativ upplevd respons baserat på dessa personaliserade erbjudanden från företag. Fem (5) tydliga faktorer som kan kopplas till konsumenternas upplevda respons är; (1) reaktans, (2) irritation, (3) bojkott, (4) integritetsoro samt (5) attraktion, varav endast den senare uppfattas som positiv. Anledningen till dessa kan bero på tre (3) nyckelfaktorer som kan påverka effekten av anpassade erbjudanden på konsumenterna; graden av (1) förtroende, (2) graden av kontroll och (3) graden av transparens. Flera vetenskapliga studier inom detta område diskuterar både likheter och skillnader mellan effekterna och konsekvenserna som uppstår och hur de utmanar balansen mellan företag och konsumenter. Å ena sidan får konsumenter personifierade erbjudanden som företag antar att konsumenter upplever som attraktiva, å andra sidan samlar företag, lagrar och använder konsumenternas personliga data i en omfattande utsträckning eftersom ett mer digitalt samhälle ständigt kräver att konsumenter alltmer kopplar upp sig digitalt, till exempel via sociala medier och företagswebbplatser. Denna studie undersöker därför de tre nyckelfaktorerna separat men också interaktionen mellan dessa och hur de påverkar personliga erbjudanden från företag i förhållande till konsumenternas upplevda respons. Förtroende upplevdes som en avgörande faktor som kan förbättra relationen mellan företag och konsument, däremot ansågs den även som en skör tråd då ett minskat eller förlorat förtroende kan leda till negativa konsekvenser. Graden av kontroll ansågs som tillräcklig till en viss nivå, då det konstaterades att valmöjligheter för konsumenten att kunna kontrollera den personliga informationen om de vill var nödvändigt. Graden av transparens konstaterades som en väsentlig faktor för att skapa en ökad förståelse och insyn i företagens hantering av den personliga data som konsumenterna delar med sig av, vilket företagen samlar in, lagrar och använder i deras personaliserade erbjudanden för att matcha konsumenternas upplevda behov.
Research in marketing is heavily focused on consumers' buying behaviour and buying patterns, which has had a major impact through the advancement of digitalisation in society and around the world. More and more scientific studies are being conducted regarding consumers' personal integrity and how it can be affected by personalised offers from companies, for example through the marketing method 'Retargeting'. Personalised offers, also called tailored offers, are becoming increasingly visible in Business-to-Consumers (B2C) companies to "stand out" from everyday offerings and increase the companies' sales and profits by selling targeted products and services to individual users. There are five unique factors that can determine a consumers' perceived response: (1) reactance, (2) irritation, (3) boycott, (4) concern for integrity and (5) attraction, of which only the latter is perceived as positive. The reason for these is due to three key factors that will affect the effectiveness of personalised offers on consumers: (1) the degree of trust, (2) the degree of control and (3) the degree of transparency. Several scientific studies in this area discuss both similarities and differences between the effects and the consequences that arise and how they challenge the balance of purchasing between companies and consumers. On the one hand, companies provide consumers with personalised offers which can been perceived as attractive to the buyer, on the other hand, companies collect, store, and use consumers' personal data for company gains regardless of conduct of use. We live in an age where consumers are constantly connecting to the digital society and companies can collect and store the data from social media, and websites. This study therefore examines the three key factors: trust, control, and transparency. Additionally, the interaction between these and how they affect personalised offers from companies in relation to consumers' perceived response. Trust was perceived as a decisive factor that can improve the relationship between companies and consumers, however, trust was also considered as a fragile factor in case of reduced or lost trust which can lead to negative consequences. The degree of control was considered sufficient to a certain level, as it was found that the consumers’ choices regarding to be able to control their personal information were perceived as necessary. The degree of transparency was identified as an essential factor in creating a greater understanding and transparency in companies management of the personal data that consumers share, which companies collect, store and use in their personalised offerings to match consumers' perceived needs.