Добірка наукової літератури з теми "Urbana rörelser"

Languages in Motion. Multilingualism and Urban Spaces in Sara Razai’s Jag har letat efter dig and Johanna Holmström’s Asfaltsänglar e article is a study of multilingualism, urban space and mobility/immobility in two Finland- Swedish novels, Sara Razai’s Jag har letat efter dig (”I Have Been Searching for You”, 2012) and Johanna Holmström’s Asfaltsänglar (”Asphalt Angels”, 2013) through perspectives of post-mono- lingualism (Yildiz) and literary urban studies. In Razai’s novel, a Finland-Swedish woman and a refugee forge a relationship in broken Finnish, disrupting the link between mother tongue and language of a ections. In an analogous relationship to the depiction of movement (cold) and keeping still in con ned spaces (warmth, safety), Finnish becomes a small space for the lovers to connect. In Holmström’s novel, room for manoeuvre is restricted by gender and ethnicity, although the main characters manage the tension between suburb and city center in di erent ways. In Asfaltsänglar, Arabic is a sign of parental power and rules, but the language is also associated with a white Finland-Swedish woman, a convert, the girls’ mother. ere is a discrepancy between Arabic’s function in the novel – as a local language – and how it is marked for the reader – as foreign. Trilingual Helsinki slang, on the other hand, becomes a hybrid marker of the Suburb as Heimat. Both novels renew the Finland-Swedish urban prose tradition by bringing in new languages and new kinds of language, and by associating these varieties with di erent kinds of characters.

Det här numret av Sociologisk Forskning är det första som helt görs av redaktionen på Södertörns högskola. Numret ges ut i en tid som tydligt präglas av den globala coronaviruspandemin. Redan i förra numret publicerade vi ett samtal mellan fyra svenska sociologer om pandemin och vårt samhälles hantering av den. I detta nummer efterlyser vi mer sociologisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19, genom en öppen anmodan (Call for papers) att skicka in artikelmanuskript med coronapandemirelaterad empirisk forskning till ett kommande temanummer av Sociologisk Forskning. Den tid i vilket detta nummer publiceras präglas också av de globala protester som inleddes efter det att en vit amerikansk polis dödade den 46-årige svarta mannen George Floyd. För dessa protester har den sociala rörelsen Black Lives Matter haft en avgörande betydelse. I det här numret publicerar vi en intervju med den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander, en av de planerade huvudtalarna vid årets inställda Sociologidagarna. Intervjun kretsar främst kring Alexanders teori om den civila sfären, men behandlar även covid-19-pandemin, George Floyd och Black Lives Matter. I intervjun får Alexander frågan av Andrea Voyer, som tillsammans med Anna Lund har gjort intervjun, hur kultursociologin kan hjälpa oss att förstå den globala pandemin och den globala sociala rörelse som uppmärksammar svarta livs betydelse. Alexander svarar att en allmän sociologisk förståelse av covid-19-pandemin skulle kunna uppmärksamma betydelsen av klass, bristfälliga sjukvårdssystem eller politiska maktstrukturer. Men som kultursociolog vill Alexander även rikta blicken mot ”känslostrukturerna och representationens strukturer”, det vill säga frågor om vilket slags samhälle som vi känner att vi är. Han talar om covid-19-pandemin som ett trauma. Mordet på George Floyd beskriver Alexander som ”ett trauma inuti ett trauma”. Den solidaritetsrörelse som växt fram ser han dock som en möjlig brytpunkt för rasrelationerna i USA. I det här numret presenterar vi fyra forskningsartiklar. Rolf Lidskog skriver i sin artikel ”Samhället utmanat? Artificiell intelligens och sociologisk kunskap” att en allt viktigare sociologisk uppgift är att studera AI (artificiell intelligens), om vi ska kunna förstå samhällets utformning och det sociala livet av i dag. Lidskog visar hur sociologiska perspektiv både kan vidareutveckla kunskapen om AI och utmana dominerande föreställningar om detta fenomen. I artikeln ”Resisting the rat race. Self-sufficiency as a search for resonance in rural Sweden” analyserar Majken Jul Sørensen läsarbrev till tidningen Åter, skrivna av familjer som flyttat till den svenska landsbygden för att leva mer självförsörjande. Sørensen uppmärksammar frågor om modernitet, konstruktivt motstånd och vad livet i ett samhälle utan ekonomisk tillväxt skulle kunna innebära. Sofia Strid studerar i sin artikel ”Betydelser av könsstympning hos migrerade minoriteter i Sverige. En feministisk våldsforskningsanalys” attityder, förhållningsätt och förändringsfaktorer i förhållande till könsstympning, ett fenomen som hon ser som ett uttryck för samhälleligt och könat våld. Strid argumenterar för att det finns allt för lite kunskap om attityder till könsstympning i Sverige och att feministiska perspektiv kan tillföra nya värdefulla perspektiv i denna fråga. Sverre Wide menar i sin artikel ”Schack och social interaktion. En undersökning av Dag Østerbergs och Johan Asplunds analyser av schack” att sociologin allt för lite uppmärksammat spelandet av schack. Wides bidrag är att teoretiskt närma sig den struktur som utmärker schackspelandets sociala interaktion, vilket han gör genom att undersöka Østerbergs och Asplunds tidigare schackanalyser. I numret publicerar vi också fyra recensioner av nyutkomna böcker. Stefan Svallfors undrar i sin recension av Irene Wennemos Politik på riktigt. Handbok för sociala ingenjörer (2020) huruvida det vore ”en absurd överdrift att utnämna Irene Wennemo till en svensk nutida Machiavelli”. I sin recension av Miguel Martinez Squatters in the capitalist city. Housing, justice, and urban politics (2019) drar sig Anders Westerström till minnes ett möte med en äldre husockupant i Frankrike, och hur denne uppmärksammade en rad motsättningar som husockupanter ställs inför under postfordistiska och nyliberala samhällsförhållanden. Frågan om hur klass och rasism hänger samman analyseras av Mikael Svensson i avhandlingen Hur klass gör skillnad. Klasspositionens betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker (2019) och recensenten Susanne Urban menar att den, som alla bra frågor, inte är lätt att svara på. Aida Alvinius beskriver i sin recension av antologin Genus, risk och kris (2020) av Jennifer Hobbins, Erna Danielsson och Angelika Sjöstedt (red.) boken som ”ett ambitiöst försök till ett tvärvetenskapligt samarbete”. Vi vill också uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag till recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Vi vill också uppmärksamma våra läsare på att Sociologisk Forskning under våren har tagit steget ut bland de sociala medierna och numera finns på Facebook, Instagram och Twitter (webbadresserna hittar du på sidan 2 i detta nummer). I dessa kanaler uppmärksammar vi såväl nypublicerat som äldre material från vårt digitala arkiv och vi hoppas att på detta sätt ytterligare synliggöra aktuella och samhällsrelevanta artiklar i Sociologisk Forskning för en bredare publik. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

Förtätning är det rådande stadsbyggnadsidealet i Sverige, vilket innebär att urbana ekosystemtjänster i allt större takt byggs bort. Samtidigt är grönområden viktiga resurser för rekreation och biologisk mångfald. Den här uppsatsen skildrar två urbana rörelser som bildats för att protestera mot planerad avverkning av stadsnära skogsområden. Syftet är att förstå hur urbana rörelser argumenterar och mobiliserar i rumsliga konflikter. Det ena exemplet, Invånarna, är i Halmstad kommun och det andra, Försvara Blodstensskogen, i Uppsala. Två semi-strukturerade intervjuer görs med personer som varit drivande i rörelserna för att utröna deras argument och strategier. Fokus ligger också på i vilken grad sociala medier används som strategi genom innehållsanalyser av rörelsernas Facebooksida respektive Facebookgrupp. Resultaten visar att rörelserna har ekologiska argument gemensamt och båda befarar utflyttning från området om skogarna avverkas, men av olika anledningar. Vad gäller strategier har Försvara Blodstensskogen ockuperat skogen, medan Invånarna satsar på att överklaga beslutet och att göra medborgares röster hörda genom enkäter. Deras användning av sociala medier skiljer sig åt, för Invånarnas grupp var sociala medier mest ett sätt att skapa opinion medan Försvara Blodstensskogens sida mest syftade till att uppmana till handling på plats. Uppsatsen visar hur urbana rörelser formas utifrån ett missnöje med politikens förmåga att forma staden och hur de yrkar för sina versioner av hållbarhet och en bra stad. Hållbarhet är centralt i båda konflikter och en viktig slutsats är att hållbarhet är tätt förbundet med urbana rörelsers krav på rätten till staden.

Strid i urban miljö är mycket komplex och utmärks av en föränderlig miljö och med en motståndare som kan uppträda i alla dimensioner. Antalet operationer i denna miljö bedöms öka i framtiden. Motståndaren har utvecklat sin taktik som ett svar på den teknik och stridsteknik som vi använder. För att utbilda och öva används reglementen som beskriver en fiktiv motståndare och det förutsätts att denne är relevant och uppför sig på ett adekvat sätt. Uppsatsens syfte är att pröva om den beskrivning av motståndarens taktiska uppträdande i urban miljö som finns i våra reglementen och anvisningar är rimlig. Inledningsvis operationaliseras begreppen eld, rörelse och skydd i syfte att skapa ett analysinstrument. Därefter studeras och analyseras den motståndare som beskrivs i våra reglementen och handböcker samt en motståndare vars beskrivning hämtas från ett selektivt urval av litteratur. Slutligen genomförs en jämförande analys av båda motståndarna som beskriver avgörande likheter och skillnader mellan dem. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring resultat och andra faktorer som inverkar på det taktiska uppträdandet.

Resultatet visar att motståndaren använder en rörlig försvarstaktik med små och lätta förband som nyttjar överraskande överfall, dold förflyttning och befästa positioner. Gruppering sker ofta intill eller inne i civila objekt. Undersökningen visar att de svenska reglementenas beskrivning av motståndaren är rimlig, dock saknas en del djupare taktiska beskrivningar. Stridens grundelement, eld, rörelse och skydd, kan användas för att göra generella taktiska jämförelser men måste också kompletteras med främst moraliska faktorer för att skapa en förståelse för varför viss taktik används och hur denna skall kunna bemötas.

Fighting in an urban environment is very complex and is characterized by a changing environment and an opponent that can appear in all dimensions. The number of operations in this environment is assessed to increase in the future. The opponent has developed his tactics as an answer to the technology and the combat techniques that we are using. To train and educate our units, we use field manuals that describe a fictive opponent. It is presumed that this opponent is relevant and is behaving in an adequate manor. The purpose of this paper is to try out if the description of the opponent’s tactical behaviour in an urban environment that exists in our field manuals is reasonable. At first, definitions of the actions strike, move and protect are made with the purpose to create an analysis instrument. Thereafter, the opponent described in our field manuals and an opponent described in a selected assortment of literature, are studied and analysed. Finally, a comparative analysis is made between the two opponents with the purpose to identify the decisive differences and similarities between the two. The paper ends with a discussion about results and other factors that have an impact on the tactical behaviour of the opponent.

The result shows that the opponent uses a mobile defence with small and light forces that uses hit and run tactics, concealed movement and fortified positions. Positioning is often done inside or in the vicinity of civilian objects. The investigation shows that the Swedish field manuals are describing the opponent in a sufficient way. However, some deeper tactical descriptions are missing. The basic actions of combat; strike, move and protect, can be used to make general tactical comparisons, but have to be complemented by most of all moral factors to create an understanding on why a particular tactics is used and how this tactics shall be answered.

Studiens syfte är att få en förståelse för hur barn i åldern 9-12 år och föräldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i fråga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck på barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ till föräldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive föräldrar, deltagande miljöobservationer samt två tjänstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att föräldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osäker skänker en liten tillåten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det är viktigt att göra åtskillnad mellan faktisk och tillåten rörelsefrihet då dessa två sällan överensstämmer. Det visade sig att föräldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a. mobiltelefonanvändande, trafikvett samt kamrat- och syskoneskort.

While the world is urbanising at an exponential rate, so does the conflicts. The common environment for a conventional military force has changed from the open fields normally dominated by tanks and artillery, to narrow streets and buildings in a city. While the actors and environment for combat changes, the tactics doesn’t seem to. Maneuver warfare was mainly developed from the lessons learned from WW2 and was focused on warfare with large units using firepower and movement. But since the last two decades most of the fighting has taken part in urban areas against another type of enemy, which won’t allow for the full extent of the maneuvering and firepower due to structures and other obstructions in a city. This study will analyse how western militaries utilised the principles of maneuver warfare in urban combat. The goal is to measure how well the principles of maneuver warfare applicable in an urban environment against the ever-increasing irregular threat. The purpose is to indicate the complexity the urban environment brings to military units when planning and conducting operations.  The results find that maneuver warfare relates well but can’t fully explain military success in urban warfare.