Добірка наукової літератури з теми "Våldsutsatta barnet"

Bakgrund: Våld mot barn är ett pågående samhällsproblem, som kan leda till fysiska, psykiska och sociala besvär. Inom vården är det sjuksköterskans ansvar att identifiera och stödja barn som har blivit utsatta för våld.Syfte: Syftet var att belysa allmänsjuksköterskors upplevelser vid identifiering och stöttning av barn som blivit utsatta för våld i hemmet. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie av tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning för att därefter analyseras genom Evans analysmetod.Resultat: Hur allmänsjuksköterskan kan identifiera och stötta barn som blivit utsatta för våld i hemmet kunde sammanställas under två kategorier; Att agera professionellt och Påverkan på sjuksköterskans helhetssyn. Fem subkategorier kom fram vid analysen; Med fokus på barnet, Med fokus på familjen, Känsla av sammanhang på arbetsplatsen, Bemästra sin egen rädsla och inte låta känslorna komma i vägen samt Kunskap och utbildning. Slutsats: Att kunna identifiera och stötta barn som blivit utsatta för våld är en utmaning för sjuksköterskan utifrån olika aspekter, där fokus på barnet är första prioritet. Dock förekommer också kunskapsbrist, brist av stöd från kollegor och rädsla för orosanmälan vilket i sin tur leder till färre anmälningar. Ytterligare insatser i form av utbildning, träning samt stöttning från kollegor behövs för att kunna stärka sjuksköterskans arbete.

Uppsatsens syfte var att undersöka upplevelser hos socialarbetare inom socialtjänst och kvinnojour, vilka kommer i kontakt med barn som utsätts för våld i nära relationer, utifrån två teman; stödinsatser samt barnperspektivet. Fem socialarbetare som arbetar med barn som upplevt våld i nära relationer intervjuades. Det empiriska materialet har analyserats utifrån systemteori och handlingsutrymme. Resultatet visar att flera stödinsatser erbjuds till familjer där det förekommer våld, men enbart ett fåtal riktas mot barnet. Informanterna förmedlar vikten av samverkan samt olika aspekter av hur barnperspektivet tillämpas i arbetet. Resultatet visar även att informanterna upplever dilemman i arbetet, exempelvis kravet på föräldrarnas samtycke för att barnet ska få stödinsatser och gränslandet mellan frivillig och tvingande lagstiftning som utsätter barn för risk. Avslutningsvis redovisas informanternas upplevelser av brister och utvecklingsområden i arbetet med våldsutsatta barn.
The purpose of the thesis was to investigate experiences of social workers regarding children who has experienced domestic violence with focus on two themes; support and the child's perspective. Five professionals who work in the same municipality and are in contact with children who have experienced domestic violence have participated in qualitative interviews. The result of the interviews have been analyzed on the basis of systems theory and room for manoeuvre. The result shows that there are several support offered to families who experience violence, but only a few are directed to the child. The informants convey the importance of collaboration and various aspects of how the children's perspective is applied in work. The result also shows that the informants experience different dilemmas, such as the need for parental consent for the child to receive support and the borderland that exists between voluntary and mandatory legislation that puts children at risk of harm. Finally, the informants' experiences of deficiencies and developmental areas are reported in the work with children who have experienced domestic violence.

De sju domar som utgör urvalet i studien berör frågor som handlar om vårdnad, boende och umgänge. De är hämtade från Umeå tingsrätt mellan perioden år 2015–2017. Domarna studerades med riktad innehållsanalys, med fokus på fysiskt våld, psykiskt våld och barn som bevittnat våld. För att få en helhetsbild och en tydlig beskrivning på den rättsliga processen, från yrkande till domslut, har följande teman valts ut. Teman är: yrkande, fysiskt våld, psykiskt våld, barn som bevittnat våld, barns mående/beteende, insatser och domslut. Utifrån dessa teman ges en tydlig bild på hur tingsrätten resonerar i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Resultatet visar på att tingsrätten resonerar utifrån barnets bästa med ett genomgående barnperspektiv där varje fall bedöms utifrån sin individuella situation. Vidare visar resultatet, att fysiskt- och psykiskt våld uttrycks och utförs på olika sätt och att barnet påverkas av det. Allt våld inom familjen bedöms inte som straffbart enligt den rådande lagstiftningen, trots att de kan ge stor skada på barnet, både i nutid och framtid.

Syftet med denna studie är att studera den språkliga konstruktionen av det våldsutsatta barnet utifrån SOU-rapporter (statens offentliga utredningar). Som teoretiska och metodologiska utgångspunkter har vi utgått ifrån socialkonstruktionism och diskurspsykologi. Därtill har vi integrerat feministisk teoribildning med betoning på genus. Som metod har vi utifrån diskurspsykologi valt att använda Edleys analysmodell bestående av tolkningsrepertoar subjektsposition samt ideologiska dilemman. I vårt resultat kom vi fram till fem olika tolkningsrepertoarer innefattande två subjektspositioner vardera. Första tolkningsrepertoaren belyser barnet som offer i form av brottsoffer och omyndig. Vår andra tolkningsrepertoar behandlar delaktighetens svårigheter gällande det aktivt deltagande barnet och det passivt deltagande barnet. Tredje tolkningsrepertoaren uppmärksammar barnet i förhållande till rättigheter där vi lyfter barnet som ägare av rättigheter samt barnet som underordnad rättigheter. Tolkningsrepertoar fyra ser till barnet relaterat till ansvar utifrån det ansvarstagande barnet och barnet under vuxnas ansvar. Den femte tolkningsrepertoaren skildrar barnet i relation till omsorg där vi i vårt material kunnat utläsa den omsorgsfulla mammans barn samt den våldsutövande pappans barn. Sammanfattningsvis har vi utläst den komplexitet som råder gällande det våldsutsatta barnets delaktighet i relation till omsorg och rättigheter.

Studiens syfte var att undersöka hur våldsutsatta barn och deras föräldrar subjektifieras eller objektifieras i myndigheters policydokument och utredningar i en historisk kontext. Detta görs med en kvalitativ analysmetod med både induktiv och deduktiv ansats. Vårt empiriska material består av nio policydokument och utredningar publicerade mellan åren 1970 till 2020. Praktiskt analysverktyg har varit en tematisk analys i syfte att generera de koder som tillkännagavs i det empiriska materialet. Studien belyser vidare den förändring kring myndigheternas språkliga uttryck som skedde runt år 2000, där våldsutsatta barn har gått från att objektifieras till att subjektifieras i dokumenten. Barnens föräldrar har gått från att under tidigare år vara subjekten till att i större omfattning vara objekt i förhållande till barnen. Slutligen presenteras en diskussion kring val av metod samt förslag på vidare forskning.

Denna uppsats ämnar undersöka kvinnors utsatthet i våldsamma relationer och vilka konsekvenser som uppkommit till följd av dessa. Uppsatsen belyser varför en kvinna stannar i en våldsam relation, vad som får henne att lämna den samt hur hennes självidentitet har påverkats efter att hon lämnat mannen och den våldsamma relationen. Metoden som har tillämpats har haft en kvalitativ utgångspunkt med semistrukturerade intervjuer av fem kvinnor som utsatts för våld i en nära relation. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna, becoming an ex: the process of rote exit, våldets dynamik och normaliseringsprocessen samt social kapital har det varit möjligt att besvara studiens syfte och frågeställningar som nämnts ovan. Resultaten visar att våldets normalisering under relationen är en betydande bidragande faktor till att en kvinna stannar i en relation där hon är utsatt för våld. Uppsatsens resultat visar att en bidragande faktor till varför kvinnan väljer att lämna en våldsam relation är finnandet av en symbolisk mening till att inte kunna stanna kvar.  En symbolisk mening kan vara att barnen far illa samt instinkten att mannen inte kommer ändra sitt beteende.  Studiens resultat påvisar en tydlig förändring i självidentitet hos samtliga kvinnor som medverkat. Nyckelord: Kvinna, intervjuer, våld i nära relation, våldsutsatt, separation, normalisering
This study aims to investigate how five women have been affected by intimate partner violence and what consequences it has brought upon them. It also clarifies why women stay in violent relationships and what it takes to leave it at the end. The study also explores the effects on women’s self-esteem after leaving a violent relationship.    The methodology used for this study has a qualitative approach and is processed through semi-structured interviews with five women who have experienced intimate partner violence. The theoretical theories that have been used and applied to this study are, “Becoming an example: the process of rotating the exit”, “The dynamics of violence and normalization” and “Social capital”.   The results of the study show that the normalization of intimate partner violence is a major (contributing) factor to why women stay in violent relationships. The contributing factor to why women choose to leave violent relationships is finding of a purpose and a symbolic meaning to not participate in these types of relationships. Examples of these purposes and meanings are the potential harm to children, if children are involved in the situation, or realization of that there are no signs of behavioral change. All five women who participated in this study show a significant change in regards of identity.   Keywords: Woman, interviews, intimate partner violence, victim of violence, separation, normalization.

Being a social worker in a child and family-oriented unit means that through their position within an organization, a certain scope of action has been allocated. The scope of action creates a choice, but also entails a requirement to take responsibility and to take a stand. The purpose of the study is to investigate how social workers discuss their room for action in assessments regarding interaction between placed children and their guardians where the child is subjected to domestic violence, based on prevailing laws, guidelines, professional knowledge, client needs and research. We hope to achieve a in-depth understanding how these factors affect the scope for action of social workers in these cases. Through interviews with social workers working within the child and family unit as well as family home care, we intended to gain insight into their experiences and reasoning about the scope for action and how this is impacting on their assessments and decisions.The results of our study shows that the social workers do have a considerable scope of action in these kinds of cases, although some individuals choose to look at it as something more static, while others see it as something more dynamic. It appears that the general reunification principle (word for word translation) is very dominant in the daily life of social workers and affects their decisions. This despite the fact that the group we were investigating are divergent compared to the general group of placed children, which therefore should be exempt in certain cases, given the research that is available. Despite the complexity of the cases, there are no direct tendencies among social workers to fall into excessive bureaucracy in their behavior to manage their professional role. Based on the interviewer'sexperiences and reasoning, the best interest of the child, entails extremely complex assessments. From the reasonings of the interviewees’ we can see a clear parental perspective, that can partly depend on all the perspectives that a social worker has to take in consideration in their decisions, and partly on the strong parental right that is taught in Sweden. The result also shows that it is difficult for research to assimilate the assessments, which mainly depends on organizational reasons.