Добірка наукової літератури з теми "Vårdlidande"

Flertalet patienter som genomgår ett operativt ingrepp kan uppleva vårdlidande i form av oro, betydelsen av information och smärta. Detta är ett stort problem som kan orsaka patienten en förlängd vårdtid, negativa upplevelser av sjukvården och ökat sjukdomslidande. Anestesisjuksköterskans erfarenhet, kunskap och omvårdnadshandlingar har betydelse för att lindra patientens vårdlidande och kan därigenom bidra till ett ökat välbefinnande och stärkt självkänsla för patienten. Tidigare studier visar att det idag finns en oro för patienters välbefinnande, då hälso- och sjukvården efterlyser effektivitet och ekonomisk lönsamhet. Det har också visat sig att betydelsen av patientinformation som en omvårdnadsåtgärd, kraftigt har ökat på grund av allt kortare vårdtider. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva anestesisjuksköterskors möjligheter att lindra patienters vårdlidande. Sex anestesisjuksköterskor intervjuades på en operationsavdelning i västra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med öppna semistrukturerade intervjufrågor. Den kvalitativa forskningsintervjun är ett samtal som ger möjligheter att tolka och skapa en ny kunskap genom dialogen som ett fenomen. I resultatet framkom både hinder och möjligheter som anestesisjuksköterskorna upplevde i sitt arbete för att kunna lindra patienters vårdlidande. Begreppen hinder och möjligheter fick tillhörande underkategorier. I diskussionen belyses resultatet utifrån anestesisjuksköterskornas upplevelser av att tiden inte räcker till. Det pressade arbetsschema som råder på operationsavdelningen, försvårar lindrandet av patienters vårdlidande och anestesisjuksköterskorna ges ingen möjlighet till att genomföra en perioperativ vårdprocess. Det preoperativa samtalet kan förebygga och reducera vårdlidande samt stimulera till välbefinnande och en trygghet hos patienten. Vi kan då nå fram till patienten i ett tidigt stadium, vilket kan lindra patientens vårdlidande.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Förkortningen HIV står för humant immunbristvirus. Viruset bryter ner immunförsvaret och leder på sikt till AIDS som är samlingsnamnet för de följdsjukdomar som HIV orsakar. Idag lever ungefär 40 miljoner människor med HIV/AIDS. Syftet med denna studie var att beskriva hur stigmatiseringen av HIV smittade patienter tas i uttryck i sjukvården. Den valda metoden var analys av kvalitativa artiklar, då intentionen var att lyfta fram patienters upplevelser av denna stigmatisering. Stigmatisering av HIV smittade i sjukvården tas i uttryck på olika sätt. Patienterna i de analyserade artiklarna upplevde känslor av skam, diskriminering, förakt och avståndstagande. De berättade även om upplevelser av att vägras vård. Från vårdpersonalens sida förekom beteenden som ilska, rädsla, föraktfullt bemötande samt avsikt att skrämmas.Det är viktigt att genom reflektion och eftertanke skapa en medvetenhet hos vårdpersonal som möter denna patientgrupp, för att minska onödigt vårdlidande och möjliggöra en kvalitativ vård. För detta krävs även en hög kunskapsnivå hos vårdpersonalen, samt att möjlighet ges till givande och mellanmänskliga möten med dessa patienter. Sjuksköterskan och övrig vårdpersonal måste också se och bekräfta patienten i hans eller hennes lidande, och se som sin främsta uppgift att lindra detta.

Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsnivå: C

Akutmottagningen har en central roll inom svensk hälso- och sjukvård. Patienter som söker på akutmottagningen har drabbats av antingen en skada eller sjukdom. De förväntar sig en snabb och tillfredställande vård. Ett optimalt vårdande kan ibland vara svårt att uppnå på en akutmottagning där det ständiga patientflödet varierar. Detta kan ge upphov till vårdlidande för patienten i form av kränkt värdighet, maktutövning, fördömelse och utebliven vård. Syftet med denna uppsats var att beskriva faktorer som påverkar vårdlidandet på en akutmottagning. Studien är baserad på en litteraturöversikt enligt Fribergs (2017, ss. 141- 150) modell. Litteratursökningen har utförts i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet beskriver faktorer som ger upphov till vårdlidande och faktorer som begränsar ett vårdlidande på en akutmottagning. Under dessa kategorier framkom åtta subkategorier. Subkategorierna som ger upphov till vårdlidande benämns: ett dubbelt lidande, den eviga väntan, akutmottagningens atmosfär och miljö och information och kommunikation. Faktorer som begränsar ett vårdlidande benämns: att känna sig välkommen, att vara i goda händer, en vårdande relation och information och kommunikation. I diskussionen framförs förslag för att begränsa vårdlidande på en akutmottagning samtidigt som fenomenet vårdande utifrån sjuksköterskans perspektiv diskuteras.

Bakgrund:Sjuksköterskors huvudsakliga mål är att respektera patientens integritet och självbestämmande i vården samt att ge omvårdnad så att patienten känner sig trygg. Inom psykiatrisk omvårdnad ska sjuksköterskor dessutom ha fördjupade kunskaper för att främja hälsoresurser hos patienter samt tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Sjuksköterskor betonar behovet att förtydliga målen inom psykiatrisk omvårdnad och enligt Socialstyrelsen behöver den psykiatriska vården förbättras. Syfte:Syftet med studien är att beskriva brister relaterat till sjuksköterskans utförande av omvårdnad inom psykiatrisk vård för att förebygga uppkomsten av vårdlidande hos patienten. Metod:En litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna lästes igenom, analyserades, bearbetades och flera kategorier bildades. Den teoretiska utgångspunkten är begreppet vårdlidande som tagits upp av Katie Eriksson. Resultat:Två huvudkategorier av brister med respektiva subkategorier framkom. Brister som direkt relateras till omvårdnaden av patienter med subkategorier: brister i vårdrelationen, brister i kommunikationen och brister i bemötandet samt brister som indirekt relateras till omvårdnaden av patienter med subkategorier:brister i resurser, brister i gemensam vårdfilosofi och brist på kunskap. Diskussion:Litteraturöversikten visar på att det finns brister i sjuksköterskors utförande av omvårdnad. Bristerna har sin grund i att sjuksköterskor har svårigheter att skapa vårdrelationer med patienter, bristande kunskaper och ointresse samt oklarheter kring sin yrkesroll. Sammantaget ger detta patienten ett lidande i stället för hälsobefrämjande omvårdnad.
Background:Nurses' primary goal is to respect patient integrity and autonomy in health care and provide nursing care so the patient feels safe. Nurses within psychiatric care should also have more knowledge to promote health resources for patients and meet patient needs of care. Nurses need to clarify their goals within psychiatric nursing and according to Socialstyrelsen the psychiatric care needs to be improved. Aim:The aim of the studie is to describe the deficiencies in the nurse’s performance of nursing within psychiatric care to prevent the rising of the patient´s care suffering. Method:A literature review based on ten peer-reviewed scientific articles gathered from the databases Cinahl and Pubmed describing deficiencies in nursing care based on patients' and nurses' experiences. Katie Eriksson’s concept of care suffering was used as a theoretical basis. Results:Two main categories of deficiencies with respective subcategories emerged. For the first, deficiencies directly related to the nursing care of patients with subcategories: deficiencies in relationship in care, deficiencies in communication and deficiencies in hospitality and for the second, deficiencies indirectly related to the nursing care of patients with subcategories: deficiencies in resources, deficiencies in common care philosophy and deficiency in knowledge. Discussion:The lliterature review shows that there are deficiencies in nurses' performance of nursing. These deficiencies are based on nurses’ difficulties in creating care relationships with patients, lack of knowledge and disinterest and confusion about their professional role. Overall, it gives the patient care suffering instead of health care promoting.

Inom neonatalvården möter vi många barn som behandlas i NCPAP. Vård i NCPAP är en etablerad och i många avseende livsnödvändig behandling för neonatala barn, men innebär också risker för komplikationer som kan orsaka ett vårdlidande hos barnet. Dåantalet barn som överlever trots att de fötts mycket för tidigt ökar, ökar också antalet barn som behandlas lång tid i NCPAP. Syftet med studien är att kartlägga nässkador till följd av NCPAP-vård som kan orsaka vårdlidande hos neonatala barn. Metoden är baserad på Axelssons modell för systematisk litteraturstudie. Åtta artiklar från olika delar av världen, ligger till grund för resultatet som delas in i kategorierna: skadornas utseende, skadornas lokalisation incidensen, uppkomst av skada och riskfaktorer för skador. Resultatet visar att de prematura barnen är mest utsatta och att bland annat tid i NCPAP, låg födelsevikt och låg gestationsålder är riskfaktorer för uppkomst av skada.Lättare skador som rodnad är en vanlig komplikation, däremot är svårare skador somcolumella nekros mer ovanliga. Det innebär dock att många barn utsätts för vårdlidandetill följd av vårdskador som orsakats av NCPAP-behandlingen. I diskussionenframkommer att regelbunden utbildning och träning för vårdpersonalen måste ses somen av de allra viktigaste delarna när det gäller att förhindra dessa vårdskador. Ingen avartiklarna tar upp problemet med barnets smärta i samband med vårdskadorna, vilketväcker frågan om vårdskadorna och vårdlidandet som orsakas av NCPAP tas tillräckligt på allvar. Resultatet i den här studien kan användas i ett förbättringsarbete påförfattarnas egen arbetsplats.
Program: Fristående kurs

Bakgrund: Patienter är ibland missnöjda i det vårdande mötet. Om inget görs för att förhindra lidandet som orsakas av vårdpersonal kan det leda till att många patienter undviker att söka vård eller får ett dåligt förtroende för sjukvården. Syfte: Var att belysa patienters upplevelser av lidande orsakat av vårdpersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie. Datainsamling gjordes i tre databaser, Cinahl, PubMed och Psycinfo. Åtta kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Patienter kunde uppleva lidande relaterat till vården på olika sätt. Vårdrelaterade kränkningar var centralt. Patienter blev inte tagna på allvar, de kände sig inte unika och möttes inte med respekt. Känslor av skuld och skam kunde upplevas när patienter inte fick någon personlig ursäkt och kunde leda till att de förlorade förtroendet för sjukvården. Patienter fick lida för att vårdpersonal inte gav dem tillräckligt med information vilket ledde till obesvarade frågor och att patienter kände sig utanför. Slutsats: Möten mellan patienter och vårdpersonal behöver uppmärksammas mer. Patienter ska känna att de blir tagna på allvar och att de får den vård de behöver. Vi anser att som sjuksköterska bör du vara ödmjuk och lyhörd inför vad patienter uttrycker.

SAMMANFATTNING  Bakgrund Vårdrelaterade infektioner orsakar patienter stort vårdlidande och kostar samhället mycket pengar. Operationssjuksköterskan ansvarar för hygienen under operationen och ska förhindra att smittspridning sker. Syfte Att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av att verka för hygienen på operationssalen samt vilka hinder och vilka möjligheter de upplever i detta arbete. Metod Kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer med nio operationssjuksköterskor. Induktiv innehållsanalys av Elo & Kyngäs (2008) användes för analys av resultaten. Resultat De intervjuade operationssjuksköterskorna såg sig som patientens försvarare, som de skulle skydda mot infektioner. De ansåg att de var ansvariga för hygienen, men deras främsta ansvar var att skapa och hålla steriliteten. De menade att alla i operationsteamet hade ett eget ansvar för den basala hygienen, men att det var operationssjuksköterskans roll att informera och säga till på rätt sätt. Ökad erfarenhet, att alla arbetade åt samma mål, god kommunikation och engagerat ledarskap menade de ökade möjligheterna för att verka för hygienen. Hindrande faktorer var svårigheten att hålla koll på flera saker samtidigt, otillräckligt fysiskt utrymme, ett högt trafikflöde på operationssalen och otillräckligt med tid. Slutsats Operationssjuksköterskorna var patientens försvarare, de fick säga till andra personalkategorier och de kände att andra på operationssalen inte uppmärksammade hygienen lika mycket. Dock upplevde de ansvaret utvecklande och gillade att ha ett eget expertområde, det var tydligt vad som var deras. Operationssjuksköterskorna har en stor kompetens inom hygienområdet. Deras kunskap bör tas till vara och de hinder de upplever minskas, så att risken för sårinfektioner och därmed också vårdlidande kan minimeras.

Bakgrund Årligen går globalt sett över tre miljoner människor bort i sviterna av sjukdomar relaterade till överkonsumtion av alkohol. I Sverige ever fler än 300 000 personer med någon form av alkoholberoende. Dessa personer förekommer inom hälso- och sjukvården i allt större utsträckning och för att sjuksköterskors omvårdnadsarbete ska förbli personcentrerat i deras möte fordras en förståelse för de svårigheter alkoholberoende personer ställs inför vid kontakt med vården. Syfte Att belysa upplevelser hos patienter med alkoholberoende i deras möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt bestående av fjorton kvalitativa forskningsartiklar. Data samlades in medelst sökningar i databaserna CINAHL complete, PsycINFO samt PubMed. Utvalda artiklar genomgick kvalitetsgranskning och sammanställdes därefter i en matris. Data analyserades genom integrerad analys.   Resultat Analysen gav upphov till två huvudkategorier: stigma och utebliven vård, båda med tillhörande underkategorier. Upplevelser av stigmatisering kring alkoholberoende som sjukdom gav upphov till vårdlidande. Ouppfyllda vårdbehov i form av utebliven omvårdnad, utebliven medicinsk hjälp, och illa bemötande från vårdpersonal föranledde ett ökat lidande. Slutsats Sjuksköterskor och annan personal inom hälso- och sjukvården behöver medvetandegöras om hur bristande bemötande och negativa attityder inom hälso- och sjukvården kan föranleda ett ökat vårdlidande hos personer med alkoholberoende. Detta kan påverka dessa personers förmåga att söka och erhålla vård. För att minska ett utbrett onödigt lidande behöver kunskap och förståelse om stigmatiseringens skadande effekter uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. Detta för att upprätta ett personcentrerat och patientsäkert förhållningssätt som främjar denna patientgrupps hälsa.
Background Globally 3 million people die every year from diseases related to overconsumption of alcohol. In Sweden over 300 000 suffer from some form of alcohol addiction. These people are frequent visitors in the healthcare community and in growing numbers. For nurses to manage a person-centered care for these patients an understanding of their innate suffering and the difficulties surrounding their healthcare relationships need to be addressed. Aim To enlighten the experiences of patients with alcohol addiction in their encounters with the healthcare community. Method General review based on 14 qualitative scientific articles obtained from academic databases CINAHL complete, PsycINFO and PubMed. Chosen articles were selected through a qualitative review and compiled into a matrix. Analysis of data was performed using an integrated method. Results Two main categories emerged: stigma and non-care, each with underlying subcategories. Experiences of stigma related to alcohol addiction as a medical diagnosis could be seen as having a direct effect on suffering caused by care. Insufficient care in form of non-care, loss of medical aid, and poor treatment in healthcare encounters resulted in additional suffering. Conclusion Nurses and other healthcare personnel need to reach a greater understanding of the suffering effects of stigma related to alcohol addiction and its effect on these patients and their desire and ability to seek medical care. By doing so relieving unnecessary suffering and enabling a person-centered and secure care for these patients in their strive toward health when facing alcohol addiction.