Добірка наукової літератури з теми "Varumärkes community"

Bakgrund och problem: Konsumenter värderar individualism vilket leder till hög efterfrågan av unika produkter. Massproducerade produkter anses inte längre vara lika värdefulla vilket har utvecklat drop till en vanligt förekommande affärsstrategi. Modeföretag kan tillämpa drop i syfte att signalera unikhet genom att begränsa dess tillgänglighet. Marknadsföringen inom drop handlar om att framhäva produktens knapphet och på så sätt förstärka dess unika attribut. Modeföretag väljer att använda sig av sociala medier som marknadsföringsplattform för att stärka varumärkets community och skapa en hype kring lanseringen. I samband med att produkter behöver ha en förmåga att särskilja sig samtidigt som de kan tillfredsställa konsumenternas behov av att vara unika, behövs effektiva marknadsföringsstrategier som betonar produkternas knapphet, framkallar efterfrågan och skapar en känsla av gemenskap för konsumenten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och kartlägga vad affärsstrategin drop innebär och hur det utvalda modeföretaget anpassar strategin i sin verksamhet, samt undersöka i vilken utsträckning knapphet, sociala medier som marknadsföringsplattform och unikhet kan utnyttjas i samband med drop. Avsikten med studien är att öka förståelsen för drop som strategi samt bidra med att berika forskningsområdet genom nya effektiva analyser och slutsatser kring vilka effekter limiterade produkter inom drop har på efterfrågan. Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där tre semistrukturerade intervjuer samt en observation har genomförts. Datainsamlingen har utgått ifrån fyra teman och frågeställningar som har förankring till studiens teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Resultatet i denna studie indikerar på att drop generellt ökar produktens exklusivitet och efterfrågan genom att skapa en illusion av knapphet. Vidare visar resultatet på att företag med hjälp av knapphet kan upprätthålla konsumenters uppmärksamhet och därmed öka lönsamheten. Studien indikerar på att det är väsentligt att begränsa antalet drop samt att det är viktigt att ständigt uppdatera produkterna så de upprätthåller sina unika attribut. Marknadsföring via sociala medieplattformar har en förmåga att höja värdet av varumärket och skapa en hype bland konsumenterna innan ett drop. Sociala medier är dessutom lönsamt att tillämpa då det inte kräver stora investeringar samtidigt som det möjliggör att nå ut till en bredare räckvidd konsumenter.
Background: Consumer value individualism which leads to a higher demand for unique products. Mass produced products are no longer considered as valuable which has developed drop into a common occurring business strategy. Fashion companies can apply drop in order to indicate uniqueness by limiting it’s availability. Marketing within drop is about emphasising the products scarcity and thus enhancing its unique attribute. Fashion companies choose to use social media as a marketing platform in order to strengthen the brand community and create a hype around the launch. As well as products need to be able to differentiate and at the same time satisfy the consumers need for uniqueness, it requires effective marketing strategies that emphasizes the products scarcity, provokes demand and creates a feeling of a community for the consumer. Aim: The aim of this study is to examine and map what the business strategy drop means and how the chosen fashion company adopts the strategy into their business, also examine to what extent scarcity, social media as a marketing platform and uniqueness can be utilized within drop. The intention of this study is to increase the understanding about drop as a business strategy as well as contribute to the research area through new effective analyses and conclusions about the effects limited products within drop have on the demand. Methodology: This study is based on a qualitative research method where three semi-structured interviews and one observation have been done. The data collection derives from four themes and the questions which are anchored from the theoretical framework. Findings and conclusion: The result of this study indicated that drop generally enhances the products exclusivity and demand by creating an illusion of scarcity. Furthermore the results show that companies can by scarcity gain the ability to maintain consumers attention and thereby increase the profitability. The study indicates that it is significant to limit the amount of drops as well as it is important to constantly develop the products in order to maintain their unique attributes. Marketing through social media platforms have the ability to increase the value of the brand and create a hype among the consumers before a drop. Social media is also profitable to apply because it doesn't need large investments even though it is possible to reach a wider range of consumers.

Online brand communityn (OBC) innebar ett kraftfullt, och potentiellt värdeskapande, verktyg för företag. Det har dock visat sig att företag hade svårt att bemöta sina OBC:er. Det resulterade i att företag gick miste om de potentiella värden OBC:n hade. För att öka kunskapen kring värdeskapande och bemötande av OBC:er har Minecraft och Netflix respektive OBC:er undersökts med hjälp av netnografi. Studien undersökte hur interaktioner och aktiviteter bidrog till värdeskapande i form av ökat varumärkeskapital och ny innovation. Den belyste även hur OBC:er skiljde sig åt beroende på om OBC:erna var fokuserade på områden kring innovation kontra varumärkeskapital. Studien fann sju interaktionsmönster att analysera. Interaktionsmönstren visade på skillnader mellan OBC:erna utifrån deras fokus och förutsättningar. Studien kunde även beskriva hur sex av de sju interaktionerna var värdeskapande för företaget.
Online brand community (OBC) is intended to be a powerful, and potentially valuable, tool for businesses. However, the outcome has shown that companies have had difficulties responding to their OBC:s. It has resulted in companies missing the potential values that OBC offered. In order to increase knowledge about value creation and reception of the OBC:s a netnography of Minecraft and Netflix, respectively OBC has been conducted. The study examined how interactions and activities contributed to the creation of value by an increased brand equity and new innovation. It also highlighted how the OBC:s differed depending on whether the OBC:s were focused on the topics of innovation versus brand equity. The study found seven interaction patterns to analyse. The interaction patterns showed differences between the OBC:s ,based on their focus and conditions. The study could also describe how six of the seven interactions created value for the company.

Det är år 2020 få klubbar i svensk elitishockey som är ekonomiskt hållbara och i lägre divisioner når inte klubbarna sportslig framgång utan stora ekonomiska risker. Djurgårdens IF har vunnit flest svenska mästerskap i ishockey för herrar i Sverige och har en verksamhet med en stabil ekonomi samtidigt som klubben år 2020 är i toppskiktet i landets högsta divisioner för herrar, damer och juniorer i ishockey. Tidigare forskning har främst fokuserat på varumärkesidentitet, det som skapar lojalitet bland fans och effekterna av sponsring enskilt medan den här studien vill ge en sammanställd bild av de här delarna. Studiens syfte blev därför att identifiera faktorer som varit viktiga för Djurgården Hockeys arbete med sin varumärkesidentitet och om det har varit bidragande till föreningens ekonomiska tillväxt. Studien genomfördes som en fallstudie om Djurgården Hockey där representanter från föreningen, den officiella supporterföreningen samt en huvudsponsor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades för att besvara syftet med studien. Resultatet visar att några faktorer som framförallt varit avgörande för Djurgården Hockey är att föreningen har byggt sin identitet tydligt i vad de står för, föreningen bygger stora profiler bland spelare och ledare som fungerar som förebilder för barn och ungdomar samt att föreningen gör gott för andra som sätter föreningen i en positiv kontext.
In 2020, there are few clubs within Swedish elite ice hockey who are financially sustainable, and clubs in the lower divisions do not reach sporting success without taking big financial risks. Djurgårdens IF have won more championships in men’s hockey in Sweden than any other team, and have a strong business with a stable economy while the club is in top tier in the country’s highest divisions for men, women, and juniors in ice hockey in 2020. Previous research has mainly focused on brand identity, the process of creating loyalty among fans and the effects of sponsorship individually, while this study aims to provide a composite view of these factors. The purpose of the study was therefore to identify factors that have been important for Djurgården Hockey in their work with their brand identity and if it has affected the club’s economic growth. The study was conducted as a case study on Djurgården Hockey in which representatives from the association, the official supporter association and a main sponsor were interviewed through semi-structured interviews and then by interpretation of these answer the purpose of the study. The results shows that some of the factors that have been particularly important for Djurgården Hockey are that the association has built a clear identity in what they stand for, as well as creating big profiles among players and coaches that serve as role models for children. Furthermore, the association does good for others which results in being put in a positive context.

Bakgrund: Fotografering är på tapeten mer än någonsin. Försäljningen av systemkameror slår nya rekord för varje år och här Canon och Nikon de världsledande kameramärkena. Många av deras respektive kunder anses vara mycket lojala gentemot varumärket och kan inte tänka sig att byta till det konkurrerande kameramärket. Hängivenheten kan dock tyckas märklig då de två fotogiganterna inte skiljer sig nämnvärt från varandra i sina produktutbud.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva eventuella lojalitetsskillnader mellan Canons och Nikons hobbyfotografer i Sverige. Vi vill vidare reda ut varför dessa skillnader eller icke-skillnader finns då kameramärkenas produkter knappt skiljer sig åt.

Avgränsningar: Studien utförs främst utifrån ett konsumentperspektiv – producenternas perspektiv har således inte behandlats. Vidare är vi enbart intresserade av att kartlägga och analysera lojaliteten bland hobbyfotografer i Sverige som använder Canon eller Nikon.

Genomförande: Utifrån de tre områdena individ, grupp och märkesprodukt skapade vi en enkät som skickades ut till drygt 850 studenter på distanskursen Digital bildbehandling på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Därmed använde vi oss av en kvantitativ ansats i form av en respondentundersökning. Med undersökningen ämnade vi kartlägga lojaliteten bland Canons och Nikons hobby-fotografer, vilket senare låg till grund för analysen där vi utifrån nämnda teoriområden undersökte varför lojaliteten uppkommit.

Resultat: Varumärkeslojaliteten bland Canons och Nikons fotografer visade sig vara likformad. Dock kunde tendensen att användare av Nikon generellt är mer extrema i sin lojalitet tydas; deras beteenden och attityder genererar högre såväl lojalitet som hyperlojalitet. Vidare kom vi fram till att de tre delarna individ, grupp och märkesprodukt tillsammans utgör grundstenar i varumärkeslojaliteten; denna process har vi sammanfattat i en modell. Vi menar vidare att nuvarande lojalitetsteorier borde fokusera mer på gruppen.

Background: Photography is more popular than ever. The number of sold single-lens reflex cameras increases every year. Canon and Nikon are the two leading brands when it comes to this type of camera. Many of their buyers are considered as being very loyal to their respective brand, and thus they cannot imagine switching to the competiting brand. The preference for a certain brand does seem somewhat strange as the products that the two giants offer do not differ a lot.

Aim: The aim of the study is to describe possible differences concerning loyalty among Canon’s and Nikon’s non professional photographers in Sweden. Also, the purpose of the study is to investigate why these differences exist even though the products are so much alike.

Demarcations: The study has been carried out first and foremost from a consumer perspective. Hence, the producers’ perspective has not been taken into consideration.

Method: A questionnaire based on the three main variables individual, group and brand was formed and sent to more than 850 students that have taken the distance course Digital Image Editing at the School of Education and Communication in Jönköping.

Result: Loyalty towards a specific brand turned out to be fairly similar among Canon’s and Nikon’s photographers. Yet the tendency that the loyalty of those who use Nikon is in general more extreme was discernible; their behaviour and their attitudes generate both stronger loyalty as well as stronger hyper loyalty. The study also shows that the three different variables individual, group and brand act jointly as foundation stones in the brand loyalty; this process has been summarized in a model. Furthermore, we suggest that present loyalty theories should focus more on one of the variables, namely the group.

Title: The beneficial link between students and industry? - A study of five student consulting companies Purpose: The study aims to create an understanding of student-consultancy companies' and their interaction with the environment. This purpose resulted in the following research questions: How does student-driven consulting companies’ function? o Which network-related connections do the companies have? o What are the critical factors for the companies? Methodology: A qualitative case study with an abductive approach has been used in this essay, in order to be interpretative. The empirical study is based on five studentconsulting companies where unstructured interviews were conducted with the eight informants who participated. Theoretical framework: The frameworks used to form the basis of the essay is the market mix that will provide an insight into the company, primarily the internal organization, and a stakeholder perspective that will create understanding of its environment. The theoretical models are described from a "consulting industry perspective". Empirical foundation: The empirical material is compiled based on the qualitative case study, where five different companies have been studied, Lunicore, Handels Consulting, Aurora, Gozinto and Linné Consulting. The results of the interviews follow the same structure as in the theoretical framework. Analysis: Based on the empirical material, the case companies have been compared with each other and and the theoretical base. Critical factors and network-related connections are identified and analyzed. Conclusions: The driven students are the most important connection in the network, which together converts knowledge to a value for the customer and then receives unique work experience. A student consulting company can be run as an association with a focus on community or as a profit-driven company with growth objectives. It is important to get legitimacy from the other parties in the network, which can create economic benefits. The student consulting companies can also help to reduce the knowledge drain by increasing the attractiveness of cities. The companies are considered relatively spared from competition, where, due to geographical reasons, they do not compete with each other and are considered inaccessible by senior companies. Critical factors for the companies to function are value words, structural capital, knowledge transfer, updated knowledge, flexibility, value-based pricing, positioning, succession order, adhocracy, commitment from the environment, network-related relationships and location. Key words: Student consulting companies, knowledge companies, social capital, network, competence, knowledge transfer, positioning, branding, relationships, community, commitment, location
Titel: Den gynnsamma länken mellan student och näringsliv? - En studie av fem studentkonsultföretag Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för studentkonsultföretags verksamhet samt deras samverkan med omgivningen. Detta syfte mynnade ut i följande forskningsfrågor: Hur fungerar studentdrivna konsultföretag? o Vilka nätverksrelaterade kopplingar har företagen? o Vilka kritiska faktorer föreligger för verksamheterna? Metod: En kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats har använts i denna tolkande studie. Den empiriska studien grundar sig på 5 studentkonsultföretag där ostrukturerade intervjuer genomfördes med studiens åtta medverkande informanter. Teoretisk referensram: De ramverk som legat till grund för uppsatsen är marknadsmixen för att ge en inblick i företaget, främst den interna organisationen, samt ett stakeholder-perspektiv för att skapa förståelse för dess omgivning. De teoretiska modellerna beskrivs ur ett “konsultbransch-perspektiv”. Empiri: Det empiriska materialet sammanställs utifrån den kvalitativa fallstudien, där fem olika fallföretag har studerats; Lunicore, Handels Consulting, Aurora, Gozinto och Linné Consulting. Resultaten av intervjuerna följer samma struktur som i teorikapitlet. Analys: Utifrån det empiriska materialet har fallföretagens verksamheter jämförts med varandra samt med det teoretiska underlaget. Kritiska faktorer och nätverksrelaterade kopplingar identifieras och analyseras. Slutsats: De drivna studenterna är den viktigaste noden i nätverket som tillsammans omvandlar kunskap till ett värde för kunden samtidigt som de själva erhåller unik arbetslivserfarenhet. Ett studentkonsultföretag kan drivas som förening med fokus på gemenskap eller som ett vinstdrivande bolag med olika tillväxtmål. Från de andra aktörerna i nätverket får studentkonsultföretagen ett förtroende vilket kan skapa ekonomisk nytta. De bidrar också med att minska kunskapsdränaget genom att öka respektive stads attraktivitet. Studentkonsultföretagen anses vara relativt skonade från konkurrens, där de till en följd av geografiska skäl inte konkurrerar med varandra. De anses också inkommensurabla med seniora bolag. Kritiska faktorer för att företagen ska fungera är värdeord, strukturkapital, kunskapsöverföring, uppdaterad kunskap, flexibilitet, värdebaserad prissättning, lokal förankring, positionering, successionsordning, adhokrati, engagemang från omgivning och nätverksrelaterade relationer