Dissertations / Theses on the topic '12-i'

Från och med årsskiftet 2006 gäller nya beskattningsregler för fåmansföretagare. Reglerna började reformeras för några år sedan och har under utredningens gång diskuterats häftigt. Många företagare har tyckt att de förbisetts av lagstiftaren i de nya 3:12-reglerna då många av deras förmåner tagits bort.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på om förändringen av 3:12-reglerna medfört en förbättring eller försämring för företagen. Det undersöktes med utgångspunkt i företagens storlek, resultat och sammansättning av delägare. För att få så mycket verklighetsanknytning som möjligt genomfördes beräkningar på tre verkliga företag. Tanken med jämförelsen var att se hur dessa påverkades av förändringen. För att få ytterligare underlag för våra slutsatser intervjuades två revisorer och representanter från Skatteverket samt Svenskt näringsliv.

Kopplat till beteendevetenskapen har vi analyserat vilka effekter förändringen av 3:12-reglerna har fått för företagarna. Vi har kommit fram till att ägarens privatekonomi påverkas olika beroende på hur företagets situation ser ut. Företagets situation påverkas av en rad faktorer, bland annat av dess mål och strategi.

Vår undersökning visar att vinstgivande företag med höga lönekostnader där ägarna uppfyller spärreglerna är att ses som vinnare. Likaså är mindre företag vinnare då de nu har möjlighet till kapitalbeskattning genom att använda den nytillkomna schablonregeln. De företag som missgynnas av de nya 3:12-reglerna är de som tidigare kunde använda sig av löneunderlaget men som nu inte når upp till den höjda spärregeln.

Vi anser att reglerna i de flesta avseenden blivit bättre med tanke på den nytillkomna schablonregeln.

Syfte

Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utsträckning organiserad motorisk träning bedrivs i skolan för elever i åldrarna 9-12 år. I detta syfte har ingått att ta reda på hur idrottslärare ser på motorisk träning i ämnet Idrott och hälsa för barn i åldrarna 9-12 år. Våra frågeställningar har varit följande:

1. Är motoriken viktig när idrottslärarna planerar sina idrottslektioner?

2. Förekommer individuellt anpassad undervisning för barn med motoriska brister?

3. Vilka övningar använder idrottslärarna för att främja motoriken hos eleverna?

4. Vad anser idrottslärarna är svårigheterna med motorisk träning?

5. Anser sig idrottslärarna kompetenta att undervisa i motorisk träning?

Metod

Denna studie är en kvalitativ studie som är genomförd med intervjuer. Vi har intervjuat sju stycken idrottslärare i Nacka, Värmdö och Stockholm.

Resultat

Vi kunde konstatera att idrottslärarna till en början inte nämnde motoriken när de fritt fick svara på frågan om vad de tänkte på och vad de ville uppnå med sina lektioner. Men när de sedan vid ett senare tillfälle under intervjun fick givna svarsalternativ så värderades den motoriska utvecklingen hos eleverna väldigt högt. Av de tillfrågade idrottslärarna arbetade fyra av sju med individuellt anpassad undervisning. De flesta av idrottslärarna betonade att brist på resurser var den största orsaken till att man inte kunde bedriva individuellt anpassad undervisning. Alla idrottslärare var överens om att motorisk träning automatiskt är en del av nästan varje lektion. Men de flesta av lärarna hade inte en tanke på motorisk träning när de planerade lektionerna. Idrottslärarna ansåg att de stora elevgrupperna var ett hinder för att se varje elev och hinna med att hjälpa alla elever. Trots att idrottslärarna kunde se brister inom sin utbildning i motorisk träning ansåg majoriteten av de tillfrågade idrottslärarna ändå sig vara kompetenta för uppgiften.

Slutsats

I det stora hela ansåg idrottslärarna att den fysiska aktiviteten var en av de viktigaste ingående delarna på idrottslektionerna. Den motoriska träningen var också en del av nästan varje lektion. Trots detta angav ändå nästan alla idrottslärare spontant andra områden som viktigare.

Aim

The aim of this study has been to investigate to which extent planned motor training in physical education exists in classes for children in the age of 9-12. We were also aiming at finding out how planned motor training in physical education is valued by teachers in physical education and if they think they are qualified to teach in motor training. The questions at issue were:

1. How important is motor training in physical education for the teachers when they plan their lessons?

2. Are there any adjustments made for children with motor deficiencies?

3. What kind of exercises do the teachers use to promote motor training among the pupils?

4. What do the teachers consider the difficulties are with planned motor training in physical education?

5. Do the teachers consider themselves qualified to teach in motor training?

Method

The study is a qualitative method in which we used interviews. We have interviewed seven teachers in physical education in Nacka, Värmdö and Stockholm.

Results

We have noticed that the teachers, at first, did not mention motor training when they freely answered the question of what they thought were important when they planned their lessons. However, when they later on were answered “motor training” as one of the given alternatives, they ranked it as one of the most important factors. Four out of seven teachers utilized individually adjusted training. Most of the teachers put forward that lack of resources were the explanation why this kind of education was not prioritised. All of the teachers agreed that motor training automatically was a part of almost every lesson. However, most of the teachers did not have motor training in their minds when they planned the lesson. The number one issue that makes it hard for the teachers to help every single pupil is the number of pupils in each class. Although the teachers thought that their own education had some deficiencies concerning motor training, the majority felt that they were qualified for the task.

Conclusion

Overall the teachers thought that physical activity was one of the most important issues. Motor training was also a part of almost every lesson. However, most of the teachers when asked didn´t put it forward, instead they mentioned other areas as more important.

Godkännande datum: 2019-06-03

För att minska EU-ländernas utsläpp av koldioxid, påbörjades den 1 januari 2005 handel med utsläppsrätter. Utsläppshandeln berör många olika områden inom företagen, förutom att utsläppen skall mätas eller beräknas samt rapporteras till tillsynsmyndigheten, skall företagen också hantera utsläppsrätterna i sin redovisning. Hur företagen skall redovisa utsläppsrätterna regleras inte i någon standard. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur svenska börsnoterade företag hanterat redovisningen av utsläppsrätter i 2005 års bokslut, jämföra företagens redovisning och därefter analysera eventuella konsekvenser av företagens redovisning utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper. För att uppfylla vårat syfte har vi använt oss av både en kvantitativ- och en kvalitativmetodansats. Den kvantitativa studien baseras på fakta börsnoterade bolag. En kvalitativ intervju med en rådgivare och konsult inom hållbar affärsutveckling på Öhrlings PricewaterhouseCoopers har även gjorts för att tillföra uppsatsen ytterligare kunskaper och synpunkter om utsläppsrätter. De slutsatser som vi drar utifrån insamlad data är att företagen redovisat utsläppsrätterna på flera olika sätt. Flera företag har varit mycket noggranna och tydliga i sin redovisning av utsläppsrätter medan andra företag helt utelämnat information om dessa i sin årsredovisning. Viktiga konsekvenser av detta är att, företagen då de inte redovisar utsläppsrätterna kan uppvisa en missvisande bild av företagets ekonomiska ställning. En jämförelse av nyckeltal mellan stora utsläppare kan också bli missvisande om hänsyn inte tas till att företagen redovisat utsläppsrätterna på olika sätt. En missvisande bild kan i båda fallen leda till att felaktiga beslut fattas av användarna av informationen.

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver. Vi syftar till att bland annat undersöka hur mycket plats musik ges samt om lärarna anser att det finns mål med de aktiviteter de väljer att genomföra, och om det finns upplevelser eller kunskaper om musik som de vill att eleverna skall få med sig under sin skoltid. Metod Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod med delvis strukturerade intervjufrågor. Utifrån ett strategiskt urval av de undersökningspersoner som deltagit i vår studie utgick vi i vår analys från ramfaktorteorin. Det betyder att samtliga personer som deltar i undersökningen ryms inom samma ramar och de har alla liknande faktorer som påverkar de val och prioriteringar de gör i sina arbetssituationer. Vi var båda närvarande vid samtliga intervjuer och alla intervjuer har spelats in för att vara till hjälp vid vår analys och i tolkningsprocessen. Resultat Resultatet visade att majoriteten av lärarna använder sig av musik i den pedagogiska verksamheten på olika sätt. Lärarna använder musik av olika skäl, och det mest framträdande skälet är att de anser att eleverna behöver utöva estetiska arbetsformer lite då och då för att orka med den övriga verksamheten. Musik används också för att stärka elevernas gruppsammanhållning och inlärningsförmåga, och för att pedagogerna anser att det är viktigt att eleverna har roligt.

I Sverige utgörs en stor del av Sveriges registrerade aktiebolag av fåmansföretag. Ett

fåmansföretag i aktiebolagsform (FÅAB) är ett företag med endast en eller ett fåtal ägare.

Dessa företag berörs av särskilda lagregler, de så kallade 3:12-reglerna. Anledningen till dessa

regler är dels för att man vill skapa en neutralitetssträvan inom skattesystemet. Denna studie

bygger på att genom en jämförande bild med förutsättningar tagna ur Inkomstskattelagen från

åren 2005-2008, försöka beskriva de förändringar som skett av 3:12-reglerna när det gäller

avyttring av andelar. Till min hjälp att försöka beskriva förändringarna samt vad dessa lett till

har jag valt att använda mig av tre fiktiva företag. Studien visar att skattetrycket vid avyttring

av andelar har minskat samt att det tillkommit nya regler vilka bland annat lett till en

förenkling vid beräkningarna av skatten. Dock anses inte reglerna som fulländade varför nya

regler kommer att formas i framtiden.

In the Swedish Register of Companies there are a large part of companies that are close

companies. A close company is a company with just one or a few owners. These companies

are affected by special law rules, the 3:12-rules. These rules are based on the wish to create

neutrality within the Swedish tax system. This study is designed to compare the changes that

has been in the 3:12-rules between the years 2005-2008 when it comes to a sale of shares. In

my study I describe some of the effects of changes that recently been made in the rules, by

comparing examples between three different companies. The study shows that the taxes

decreased when a sale has been done. It also shows that the rules have gone through some

changes that have led to a simplifying when we are going to calculate the taxes. But the rules

are not complete why new rules are going to be presented in the future.

Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent.

Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas. Som ett tillägg i uppsatsen har vi tittat på de alternativa möjligheter ägaren kan använda sig av för att få en lägre total beskattning.

Resultatet vi har kommit fram till är att det är svårt att generellt säga vilka som gynnas respektive missgynnas av de nya reglerna. Det kan först göras genom att titta på den enskilda företagsledarens mål, situation och förutsättningar. Dock kan vissa grupper av företag och ägare urskiljas som gynnas samt som reglerna har blivit enklare för. De alternativa metoder och upplägg som finns att tillgå för den som vill lätta skattebördan vid försäljningen av sitt bolag är till stor del även de beroende på dennes avsikt med företaget och ekonomiska förutsättningar.