Relevant bibliographies by topics / 1800-talet

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic '1800-talet'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 29 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic '1800-talet.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "1800-talet"

1

Nyman, Anna. "Materiell kultur bland hantverkare i Ekenäs på 1800-talet." Budkavlen 82 (June 13, 2023): 94–109. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130644.

Full text
Abstract:
Syftet med denna artikel är att undersöka ekenäshantverkarnas livsform och att visa att de tillhörde borgerskapet i staden. Enligt Börje Hanssen (1952, s. 520) bildade urbana hantverkare och lägre tjänstemän en egen urban klass som han kallar "det ringare borgerskapet". Med hjälp av Hanssens teori om urbana och pagana livsformer på 1600- och 1700-talen försöker jag bestämma vilken hantverkarnas klasstillhörighet och livsform egentligen var. Detta gör jag genom att främst undersöka deras boendemiljö och klädsel på basen av bouppteckningar fr.o.m. mitten av 1800-talet. De första årtiondena borde ha varit en ganska bra tid för hantverkarna, eftersom hantverket blomstrade under 1850-talet i Ekenäs. Efter skråsystemets avveckling 1868 kan hantverkarnas ställning däremot ha blivit en helt annan, eftersom näringsfriheten kan ha försvagat hantverkarnas ställning. Under den senare delen av 1800-talet skedde inga större förändringar, och eftersom industrialismen inte hade kommit igång på allvar ännu, är det också lämpligt att avsluta undersökningen i slutet av 1880-talet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ervasti, Kaijus. "Barnamordsärenden i Finland på 1800-talet." Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 84, no. 2 (1997): 133–38. http://dx.doi.org/10.7146/ntfk.v84i2.137435.

Full text
Abstract:
The article is relating to the history of law and deals with infanticides in Finland in the 19th century based on statistics and trial records. Special attention has been paid to the facts; what kind of evidence convicted the women, and how did they try to defend themselves in the courts. Resource material used in this article are the infanticide cases of the years 1820, 1840, 1860 and 1880 which have been tried by the Justice Department of the Senate (Supreme Court).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gillis, John R. "Alltid lika problematiskt att göra fäder av män." Tidskrift för genusvetenskap 14, no. 1 (2022): 3–21. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v14i1.4990.

Full text
Abstract:
Synen på fadersidentiteten har förändrats under de senaste två hundra åren. På 1700-talet var männen delaktiga i graviditet och barnuppfostran och på 1800-talet blev det allt vanligare att männen satt på sängkanten när barnen föddes. Pappornas närvaro under förlossningen är alltså inte något nytt fenomen. Men det är lika problematiskt som någonsin tidigare att göra fäder av män.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Myking, John Ragnar. "Minnelege utskiftingar på Lyseklostergodset på 1800-talet." Kart og Plan 115, no. 3 (2022): 263–86. http://dx.doi.org/10.18261/kp.115.3.6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hallgren, Karin. "Kultur för alla? Stockholmsoperan under 1800-talet." HumaNetten, no. 40 (June 21, 2018): 28–36. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20184003.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kyle, Gunhild. "Geijer, liberalismen och kvinnornas medborgarrätt." Tidskrift för genusvetenskap 4, no. 4 (2022): 44–54. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v4i4.5722.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Westerholm, Bettina. "Dansen för åskådare." Budkavlen 92 (May 19, 2023): 86–87. http://dx.doi.org/10.37447/bk.129770.

Full text
Abstract:
Recension av: Biskop, Gunnel 2012: Dansen för åskådare. Intresset för dansen som estradprodukt och insamlingsobjekt hos den svenskspråkiga befolkningen i Finland under senare delen av 1800-talet. Åbo Akademis förlag, Åbo. 368 s.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Taussi Sjöberg, Marja. "Att skiljas är att dö en smula." Tidskrift för genusvetenskap 4, no. 4 (2022): 55–68. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v4i4.5725.

Full text
Abstract:
Antalet skilsmässor i Sverige under senare hälften av 1800-talet var ärligen omkring 150. Marja Taussi Sjöberg har analyserat de norrländska skilsmässorna. Dä liksom nu var det oftast kvinnorna som tog initiativet till skilsmässan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ohlsson, Hélène. "Skev sexualitet runt sekelskiftet 1900: Hur skådespelaren Gustaf Fredriksson blev homosexuell." lambda nordica 26, no. 4-1 (2022): 23–49. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v26.762.

Full text
Abstract:
Denna artikel är en undersökning av processen när skådespelaren Gustaf Fredrikson (1832–1921), populärt kallad Frippe, blev homosexuell. På 1880-talet blev han informellt outad i brev och ett decennium senare offentligt, genom teck- ningar och texter i satiriska tidskrifter. I artikeln används motsatsparet manligt och omanligt i kombination med begreppet skev som teoretiska verktyg. Denna artikel undersöker övergången från en position där en man som har en skev sexu- alitet betraktas som omanlig, till en position där han definieras som homosexuell med feminina konnotationer. Jag hävdar att en universellt accepterad mall för hur homosexuella män skulle vara, som också var homofobisk, etablerades i Sverige under 1880-talet och första hälften av 1890-talet. Artikeln har flera syften: att skapa ny kunskap om förändringen av diskursen kring homosexualitet i Sverige i slutet av 1800-talet och att skapa ny kunskap om Gustaf Fredrikson som pionjär inom en växande homosexuell subkultur i det förra sekelskiftets Stockholm.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bergenheim, Åsa. "Sexualitetens manliga ansikte." Tidskrift för genusvetenskap 13, no. 4 (2022): 33–43. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v13i4.5020.

Full text
Abstract:
Den engelske läkaren Havelock Ellis var mest inflytelserik av alla sexologer som redan på 1800-talet definierade sexualiteten ur en manlig synvinkel. Uppfattningen om mannens dominans och kvinnans passivitet omfattas än idag av manliga sexologer. Det finns ett sa mband mellan våld och kärlek i vår kultur där sexualiteten har fått ett manligt ansikte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "1800-talet"

1

Nilsson, Hans, and Sam Willner. "Inflyttare till Linköping under 1800-talet." Linköpings universitet, Tema hälsa och samhälle, 1994. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-93320.

Full text
Abstract:
År 1989 fick Universitetet i Linköping de första leveranserna av datoriserat kyrkboksmaterial. Av detta, som från början var avpassat för forskningens krav, har vi börjat att bygga upp en historisk databas för Linköpingsområdet,Linköpings historiska databas (här benämnd LHDB). Strax efter år 2000  förväntas den geografiska utsträckningen vara färdig och ett område ungefär motsvarande Linköpings nuvarande kommun ska finnas tillgängligt på data. För tillfället är Linköpings stad och det närmaste omlandet registrerat. Det mycket omfattande arbetet med att överföra kyrkböckerna till datamediet har Demografiska databasen i Umeå svarat för. I ett andra steg har därefter Centrum för lokalhistoria vid Universitetet i Linköping bearbetat data och utvecklat enkla program för sökning i databasen. Utöver kyrk.boksmaterialet innehåller databasen en datoriserad version av Tabellverkets sockenstatistik för i stort sett alla församl ingar i Östergötland, dvs befolkningssiffror, yrkesuppgifter mm för tiden 1749-1859. Den här lilla uppsatsen om inflyttningen till Linköping är ett exempel på hur uppgifter ur databasen kan användas, och hur annat källmaterial kan kopplas ihop med databasens människor. Egentligen grundar sig innehållet i uppsatsen på flera olika studier, som på så sätt också illustrerar hur olika användare kan nyttja datamaterialet. Jan Sundin och Sven Hellström har gjort ett antal initiala studier över flyttningsmönster i Linköpingsbygden på 1830-, 1850- och 1870-talen tänkta att användas i ett europeiskt komparativt projekt om industristadens uppkomst. Därefter har en rad uppsatser skrivits på grundnivån i ämnet historia i Linköping. Tomas Widholms studie över samtliga inflyttare 1862 och 1868 förtjänar att nämnas, liksom Håkan Löfgrens uppsats om inflyttaröden. För att utöka kunskapen också till 1880-talet, den mest hektiska inflyttningsperioden, har studier av inflyttare åren 1880-1885 genomförts under Hans Nilssons ledning. Behjälpliga i detta arbete har Camilla Knudsen och Ingrid Olsson varit. För att bättre se vilken roll giftermålen har haft för att göra människor bofasta har Sam Willner gjort en giftermålsstudie. Willner har också svarat för sammanställningen av resultaten från de olika delstudierna. När inte annat anges är Linköpings historiska databas källa till uppsatsen. Utöver traditionellt universitetsfolk, som studenter och forskare, lämpar sig databasen för användning i släktforskn ing och på olika stadier i ungdomsskolan samt i lärarutbildningen. Genom uppgifterna i databasen kan skolhistorien bli konkret och gripbar. Den ger grundläggande demografiska fakta om befolkningen. Annat historiskt källmaterial som till exempel bouppteckningar, skattelängder, brev, fotografier, kartor och ritningar kan tillsammans med databasen ge en omfattande bild av levnadsvillkoren förr i tiden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Öjmyr, Hans. "Kungliga teaterns scenografi under 1800-talet /." Stockholm : Stockholms universitet, 2001. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb388664866.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Broberg, Emma. "Synd eller nöje? : om synen på den mänskliga sexualiteten under det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-10679.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kristenson, Hjördis. "Vetenskapens byggnader under 1800-talet Lund och Europa /." Lund : Arkitekturmuseet Stockholm, 1990. http://books.google.com/books?id=UD5UAAAAMAAJ.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Fredriksson, Anna. "Införandet av ett skolväsende i Nysunds socken i slutet av 1700-talet och början på 1800-talet : Införandet av ett skolväsende i Nysunds socken i slutet av 1700-talet och början på 1800-talet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51112.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Eliasson, Britt-Marie. "Bilder av sorg, saknad och längtan i några barnböcker från 1800-talet och från 2000-talet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80851.

Full text
Abstract:
Jag vill med min uppsats försöka belysa hur bilden av sorg, saknad och längtan kan se ut om man jämför berättelser för barn som är skrivna på 1800-talet med hur barnboksförfattare skrivit under 2000-talet.Den metod jag använt för att undersöka de olika stilarna är ett litterärt experiment, i vilket jag gjort en omskrivning av några moderna berättelser och försökt att ge dem en karaktär av 1800-talslitteratur.Jag har för detta syfte valt ut två barnböcker som skrevs vid 1800-talets slut, nämligen Sagan om björken och stjärnan av den finlandssvenske författaren Zacharias Topelius och Den lilla flickan med svavelstickorna av den danske författaren Hans Christian Andersen. Dessa två berättelsers innehåll och stil har jag låtit färga två barnböcker skrivna under 2000-talet, nämligen Den dagen av Viveka Sjögren, utgiven år 2008, Ensammast i världen av Magda Eggens, utgiven år2003.Min slutsats är att bilder av sorg, saknad och längtan kan målas upp på olika sätt, och att tidsåldern förvisso speglar hur dessa bilder ser ut, men att de också kan upplevas olika beroende på vilka uttryck man använt.I min studie har jag tagit del av relevant teoretisk litteratur och har med stöd av andras forskning byggt ramar kring mina egna antaganden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Drugge, Ulf, and Simon Lindgren. "Dårskapens gränser : om mord, domstolar och rättspsykiatri under 1800-talet." Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33208.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Skoog, Roger. "Baptiströrelsen i Piteå : En studie av baptismens framväxt och utbildning mellan 1850 och 1910." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5334.

Full text
Abstract:
Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka baptismens framväxt, genombrott och utveckling under perioden 1850-1910. I anslutning till detta har jag även studerat baptismens etablering på nationell nivå. De frågeställningar som har utformats i anknytning till syftet har varit; När, varför och genom vilka uppkom baptismen i Piteå? Vilka människor kom att ansluta sig till baptismen i Piteå? Vilka orsaker fanns till baptismens förändring och utveckling på lokal nivå? Den metod som använts för att undersöka dessa aspekter har varit i huvudsak kvalitativ, där studiet av material i form av medlemsmatriklar, församlingsprotokoll, minnes- och årsskrifter samt relevant litteratur och avhandlingar använts. Resultatet av studien visar att den svenska baptiströrelsen har sin bakgrund i Amerika, England och Tyskland, och att den spreds till vårt land därifrån. En orsak till detta var gynnsamma samhällsförhållanden där läsar- och separatiströrelsen skapat en grogrund för baptisternas missionssträvanden under den första hälften av 1800-talet. I Piteå och Norrbotten etableras rörelsen i slutet av 1850-talet. Som förklaring till baptismens utveckling och förändring på lokal nivå har jag funnit att Piteå under perioden till övervägande del varit ett jordbrukssamhälle, vilket skapat en relativt låg grad av social rörlighet bland de unga anhängare som framför allt hämtades ur arbetarklassen. Utifrån tidigare studier av baptismen kan Piteå sägas vara ett exempel på ett samhälle där lojaliteten mot den äldre kyrkliga gemenskapen troligen levde kvar under perioden. Samtidigt hade församlingens idémässiga tankegods som folkrörelse en viktig social och ideologisk betydelse för individen, trots församlingens relativt små numerära framgångar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sandström, Raija. "Finska och icke-finska tillnamn i Nedertorneås kyrkböcker på 1800-talet." Doctoral thesis, Umeå universitet, Litteraturvetenskap och nordiska språk, 1985. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65863.

Full text
Abstract:
The aim of this thesis is to investigate the relationship between Finnish and non-Finnish by-names in the church registers of Nedertorneå in the nineteenth century. The investigation shows that the by-names are rather heterogeneous in character and a portion of them consists of elements from different languages. The by-names are divided into Finnish, non-Finnish and parental names, i.e. patronymics and metro-nymics. In order to study the development within the by-name stock in the rural communities of Nedertorneå and in the town of Haparanda, the numbers of Finnish and non-Finnish by-names and of parental names (including comibnations with these bynames), found within the population over the age of 20, are calculated at approximately 20-year intervals during the period 1825-1886. The investigation shows that the by-name stock in Nedertorneå is far more stable than in Haparanda. Individual changes of by-name from one selected year to the next are also taken up, together with certain causes and their possible effect on the changes in the byname stock for the population. By-name changes seem to be more common in Nedertorneå than in Haparanda. However, no real tendencies towards Swedicized forms emerge before the 1890s and the name changes tend rather to have social causes. Finally, an attempt is made to relate the number of Finnish and non-Finnish bynames (including combinations with these by-names) to certain population figures for men and women for the different selected years. The instability in Haparanda's byname stock depends on the faster population growth in the town. The value of various church registers for investigating by-names in the nineteenth century is also discussed.
digitalisering@umu
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Norberg, Maja. "Bruket av Haslisägnen : i svensk och schweizisk historieskrivning under 1800-talet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33095.

Full text
Abstract:
The aim of this thesis was to compare the use of the Hasli legend in Sweden and Switzerland during the 19th century. The Hasli legend, which derives from the middle ages, talks about Swedes and Frisians that emigrated to the central part of Switzerland. By comparing the use of the myth in the two nations I wanted to analyze how it was used for shaping identities and how the use varied with, and was affected by, the social context. I have studied historians work about the national Swedish and Swiss history, published during the 19th century. I chose the comparative method and have taken the social context and transnational aspects into consideration. The use of the myth was more uniform in Sweden than in Switzerland, but in both countries the myth was related to the nation and its origin. The national identity is emphasized, but is overlapping other identities. In both countries the use of the myth originates from the ideas of nationalism and national romanticism, but while the use of the myth in Sweden can be explained by the Gothicism and the idea of a Scandinavian nation, the use of the myth in Switzerland was a result of the creation of the Swiss nation in the 19th century.
Syftet med denna uppsats var att undersöka Haslisagans identitetsskapande funktion i Sverige och Schweiz under 1800-talet. Sägnen som härstammar från medeltiden handlar om att utvandrare från Sverige och Friesland ska ha bosatt sig i Schweiz. Genom att jämföra bruket av sägnen i de två nationella rummen ville jag undersöka hur skapandet av identiteter varierade med och påverkades av den samhälleliga kontexten. Jag har undersökt historikers verk utgivna under 1800-talet, som behandlar den schweiziska respektive svenska nationella historien. Bruket av sägnen har undersökts genom en komparativ ansats, där den samhälleliga kontexten och transnationella aspekter har tagits i beaktande i analysen av resultatet. Undersökningen visar att bruket av sägnen var mer enhetligt i Sverige än i Schweiz, men i samtliga verk länkas sägnen samman med den egna nationen och dess ursprung. Den nationella identiteten betonas, men är överlappande med andra identiteter. Bruket av sägnen kan i båda länderna länkas samman med nationalismen och nationalromantiska idéer, men medan det svenska bruket av sägnen förklaras med göticistiska och samskandinaviska idéer, så svarar det schweiziska bruket av sägnen mot behovet att skapa en schweizisk nation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "1800-talet"

1

Gävle. Kultur & fritid., ed. Gävle på 1800-talet. Kultur & fritid Gävle, 2006.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bengtsson, Torbjörn. Lokförare i Stockholm från 1800-talet till 2000-talet. Trafik-nostalgiska förlaget, 2008.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Andersson, Katarina. Wasafotografer under 1800-talet =: Waasalaisvalokuvaajia 1800-luvulla. Österbottens museum, 1993.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Tegen, Martin. Popular musik under 1800 - talet. Edition Reiners, 1986.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Tegen, Martin. Populär musik under 1800-talet. Edition Reimers, 1986.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Svedberg, Olle. Arkitekternas århundrade: Europas arkitektur 1800-talet. Arkitektur, 1988.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

samfundet, Kungl Skytteanska, ed. Artister i norr: Bottnisk och nordnorsk teater och underhållning på 1800-talet. Kungl. Skytteanska samfundet, 2008.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Eriksson, Kjell. Böner och brännvin: Om livet paa Tjörn under 1700-talet och 1800-talet. Båtdokgruppen, 2012.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hedwall, Lennart. Oscar Byström: Ett svenskt musikeröde från 1800-talet. Gidlunds förlag, 2003.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Rage, Britt Kjellesvik. Folkedrakter i Sunnhordland: Frå Tysnes på 1800-talet. B.K. Rage, 1986.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "1800-talet"

1

Nyström, Ingalill, Liv Friis, Johan Knutsson, and Anneli Palmsköld. "Trä, textil och papper som underlag." In Hälsinglands inredningskultur. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.l.

Full text
Abstract:
Artikelns fokus ligger på material och tekniker som användes vid tillverkning av underlaget i Hälsinglands inredningar. Det tidiga väggmåleriet under 1700-talet var framför allt utfört på trä eller textil, medan 1800-talet domineras av papper som underlag. Trä av olika slag utgör underlaget i målade möbler, textilfibrer i olika tekniker utgör underlaget i den textila inredningen. I artikeln beskrivs de varierande underlagsmaterialen i detalj utifrån egenskaper, tekniker och hantverkares kunskaper. Sista delen fokuserar på papper och papperstillverkning, där exempel ges på hur pappersark kunde framställas hantverksmässigt på 1700- och 1800-talen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Løseth, Arnljot. "Religiøsitet og livssyn i Kyst-Norge på 1800-talet i eit komparativt nordisk og nordatlantisk perspektiv." In Tru på Vestlandet. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.104.ch2.

Full text
Abstract:
Artikkelen vil konsentrerer seg om dei religiøse vekkingane, fråhaldsrørsla og seksuell åtferd i Kyst-Norge på 1800-talet, og alt vil bli sett inn i eit komparativt nordisk og nordatlantisk perspektiv. Artikkelen vil også kome inn på kva slags eventuelle verknader puritanske rørsler og livsførsel kunne ha hatt å seie for den økonomiske utviklinga i kystsamfunna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sørbø, Marie Nedregotten. "Jane Austen på Ivar Aasens mål: omsetjing som tolking, kjønn og samtid." In Nynorsk samtidslitteratur og skriftkultur. Festskrift til Geir Hjorthol. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2023. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.203.ch8.

Full text
Abstract:
Omsetjing frå framande språk har vore del av den nynorske skriftkulturen frå starten på 1850-talet. Så seint som i 2022 blei Jane Austen sin forfattarskap for første gong innlemma i denne tradisjonen. Dette kapittelet analyserer omsetjingar av Austen frå engelsk til norsk i lys av skriftkulturelle og hermeneutiske perspektiv. Dessutan blir materialet sett i ramma av nyare forskingsprosjekt på kvinner i den norske så vel som den europeiske skriftkulturen på 1800-talet. Teksteksempla i analysedelen blir diskutert opp mot skiftande truskapsideal, tidskoloritt, og målform og vil vise omsetjing både som personleg tolking og som samtidig skriftkultur. Eksempla vil også illustrere forståinga av tematikk, humor og narrative ironiske verktøy som forteljarkommentarar og fri indirekte diskurs som forfattaren nyttar. Omsetjarane sine preferansar når det gjeld vokabular og språkstil, er ofte nært knytt til tida eller konteksten dei høyrer til i. Den ferske nynorske omsetjinga blir sett på bakgrunn av den lange historia knytt til omsetjing av Austen til bokmål.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sørbø, Marie Nedregotten. "Jane Austen på Ivar Aasens mål: omsetjing som tolking, kjønn og samtid." In Nynorsk samtidslitteratur og skriftkultur. Festskrift til Geir Hjorthol. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2023. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.204.ch8.

Full text
Abstract:
Omsetjing frå framande språk har vore del av den nynorske skriftkulturen frå starten på 1850-talet. Så seint som i 2022 blei Jane Austen sin forfattarskap for første gong innlemma i denne tradisjonen. Dette kapittelet analyserer omsetjingar av Austen frå engelsk til norsk i lys av skriftkulturelle og hermeneutiske perspektiv. Dessutan blir materialet sett i ramma av nyare forskingsprosjekt på kvinner i den norske så vel som den europeiske skriftkulturen på 1800-talet. Teksteksempla i analysedelen blir diskutert opp mot skiftande truskapsideal, tidskoloritt, og målform og vil vise omsetjing både som personleg tolking og som samtidig skriftkultur. Eksempla vil også illustrere forståinga av tematikk, humor og narrative ironiske verktøy som forteljarkommentarar og fri indirekte diskurs som forfattaren nyttar. Omsetjarane sine preferansar når det gjeld vokabular og språkstil, er ofte nært knytt til tida eller konteksten dei høyrer til i. Den ferske nynorske omsetjinga blir sett på bakgrunn av den lange historia knytt til omsetjing av Austen til bokmål.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hatlebrekke, Kristin. "Læraren i skulefolkets stordomstid: Om ein einskild lærar sitt forhold til presten og til skuledemokratiet." In Tru på Vestlandet. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.104.ch11.

Full text
Abstract:
Slutten på 1800-talet vert ofte karakterisert som skulefolkets stordomstid og folkeskulelærarane sin gullalder. Særleg har lærarane på bygdene i etterkant fått titlar som periferiens nasjonsbyggarar, bygdehovdingar og bygdematadorar, merkelappar som kan leie tanken i retning høg status. Som følgje av dette trur ein gjerne at dei hadde lett spel når det kom til kven som skulle ha autoritet i klasseromet. Med utgangspunkt i dagbøker frå ein lærar i ei lita bygd drøfter denne artikkelen kor lett dette eigentleg var i ei tid då det var store spenningar i samfunnet, og då fleire enn lærarane fekk auka sjølvmedvit.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mádl, Péter, and Ildikó Annus. "Trend eller tradition: Om svensk litteratur i Ungern på 1800-talet." In Brücken für Europa. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2017. http://dx.doi.org/10.5771/9783845281452-53.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Petersson, Sonya. "Tecknets medialitet." In Semiotik: Teoretiska tillämpningar i konstvetenskap 3. Stockholm University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.16993/bbv.h.

Full text
Abstract:
Kapitlet utgår från Charles Sanders Peirces teckendefinition samt en bildsida ur den svenska 1800-talstidningen Ny illustrerad tidning. Genom att kombinera Peirces teckendefinition med forskningsfältet intermediala studier visar kapitlet hur betydelsebildning kan studeras dels utifrån tecknets mediala egenskaper, dels utifrån dess historiskt bestämda samspel med mediekonventioner i det sena 1800-talet. En ledande tanke är att bildsidan är en kombinerad medieprodukt. Den innehåller inskriptioner på bildytan samt relaterar till en bildtext och en vidhängande artikel. Samtidigt står sidans text- och bildelement i relation till den kanal som medierar dem: den övergripande benämningen ”bild” inkluderar en teckning som genom analogt fotografi är överförd till ett plåtavtryck i tidningen. Därtill kommer att bildsidan även intar ett metaförhållande till sin egen medialitet genom att avbilda andra bilder. Kapitlet resulterar i en reflektion över hur bildsidan både relaterar till det sena 1800-talets medielandskap och en annan, transhistorisk och transmedial, kategori av medieprodukter som brukar kallas just metareferentiella. Med dessa delar bildsidan egenskapen att samtidigt exemplifiera och tematisera öppna frågor om bildens möjligheter att mediera, representera och överskrida sina konventionella mediala gränser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gunner, Göran. "Konungen ”bör ingens samvete tvinga eller tvinga låta”: Kampen för samvets- och religionsfrihet under 1800-talet." In Samvete i Sverige. Om frihet och lydnad från medeltiden till idag. Nordic Academic Press (Kriterium), 2021. http://dx.doi.org/10.21525/kriterium.32.f.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sørbø, Marie Nedregotten. "Kva ville dei med Hannah More i Noreg? Evangelikale og protofeministiske impulsar i litteraturen frå første halvdel av 1800-talet." In Tru, språk, historie. Heidersskrift til Per Halse. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2022. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.165.ch3.

Full text
Abstract:
This essay studies how (and whether) the divergent strands of Hannah More’s (1745–1833) multifaceted authorship and cultural roles have been received in Norway in the two and a half centuries since her work was first published. In particular, a paradoxical pattern of reception is observed, insofar as Norwegian critics perceive her as alternately a proto-feminist pioneer or a religious guide. Furthermore, there are internal, textual paradoxes in the stories that have been translated into Norwegian, stories that implicitly empower the poor while sometimes being suspected of keeping them in their places. With these facets of More’s work and reception combined, the author that appears before us is a woman who withstood restrictions and opposition to bring about change in her own society. This reformer in favour of educating the poor and girls, and abolishing slavery, has not been properly understood in Norway.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kepsu, Kasper. "Kronans hantlangare eller självständiga elitborgare? Den tyskbördiga eliten i den svenska staden Nyen i slutet av 1600-talet." In Hvem styrte byene? Nordisk byhistorie 1500–1800. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2022. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.149.ch5.

Full text
Abstract:
The Crown’s henchmen or independent elite burghers? The German merchant elite in the Swedish town of Nyen in the late 17th century This article deals with the merchant elite in Nyen, also called Nyenskans, the easternmost Swedish trading town at the far end of the Gulf of Finland. The town was founded in 1642 in the Swedish province Ingria and located in the same place that Saint Petersburg is located today. In the last decades of the 17th century, trade volumes in Nyen greatly increased, mostly because of prosperous transit trade based on naval stores. At the same time, Nyen was a border town with pivotal importance for Swedish military strategy. However, Nyen was destroyed by the Russians in 1703, and the merchants fled. The most powerful burghers were of German or Baltic-German descent. Some had an ethnic background from Sweden and The Netherlands. The town was dominated by roughly 10–20 families, in particular Hueck and Luhr, closely tied by marriage. The elite families had an important position as mediators in the transit trade between the merchant houses in Amsterdam and Lübeck and suppliers of raw materials from north-eastern Europe. They had commercial experience and good transnational networks as well as political power. The elite merchants were active in long-distance trade, but many also served as city councillors. The ability to lend money to other burghers, in turn, resulted in a strong grip on local trade. Still, the elite could not control the town without considering the Crown. During the final decades of the 17th century, the central government tightened its grip on the town for military and strategic reasons. Control was looser than in the core areas of Sweden, but stricter than in other towns in the Eastern Baltic provinces. Though state-ruled to a degree, Nyen can also be characterised as a privatized monopoly town and network town.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography