Academic literature on the topic '1850-talet'

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka en del av den väg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trädde i kraft år 1870, och min undersökning är placerad i en riksdagsdebatt år 1851 där de diskuterar just judarnas utvidgade rättigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige där liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhällets fasta principer och där judefrågan inte bara handlar om religion, utan också om ekonomi, sociala förhållanden och de utbredda fördomarna hos folket. Min hypotes var att den framväxande liberalismens idéer om frihet och jämlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat på fanns i Sverige vid den här tiden. Genom att gå igenom två motioner där det yrkas på judarnas utvidgade rättigheter, utskottsbetänkandet samt därpå följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frågan om judarnas plats i det svenska samhället. Stämde då min hypotes? Till viss del, men jag insåg att ideologier, tankestrukturer och skiften däremellan var mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej. I efterhand vill vi historiker, genom våra små titthål in i det förflutna, gärna se tydliga motsättningar och skiften, men så är oftast inte verkligheten. Visst krockade den framväxande liberalismen och det gamla samhället – ständigt. Men antisemitismen, som jag såg som en del av det gamla samhället, verkade inte alltid höra hemma på den ena eller den andra sidan. Ibland var liberalerna en tydlig kontrast till de traditionella föreställningarna om juden som fanns. När vissa dömde ut dem som schackrare och ockrare, då menade de istället att judarna var företagsamma och skickliga på det de gjorde. Men i andra fall blir det tydligt att de liberala tankegångarna inte alls är intresserade av judarnas människovärde eller rätt till frihet, de hänvisar endast till att judarna varit gagneliga för den svenska ekonomin och att det bör fortsätta att vara så. Med hjälp av den tidigare forskningen kunde alltså konstateras att den långa historia av förföljelser som följt judarna och begränsat dem till vissa yrken också påverkat dess identitet och plats i det nya samhället. Statens krav på judarna, ett så kallat socialt kontrakt, blev en del av hur judarna i Sverige levde. Om de höll sig inom ramen för vad staten förväntade sig av den judiska befolkningen, så var de också värda utökat medborgarskap. Här blir gränsen svår att dra, var emancipationen till för att ge judarna större frihet, eller var tanken att den enbart skulle gynna den svenska ekonomin?

I uppsatsen görs en kvalitativ textanalys av tre böcker utgivna under 1850-talet. Studien har ett genushistoriskt perspektiv. I böckerna undersöks vilka bilder det finns av manligt och kvinnligt och relationen mellan dessa manligheter och kvinnligheter. Syftet med studien är att synliggöra dessa bilder och relationer. Skönlitteratur behandlar hur författaren tolkar sin egen samtid och de värden och strukturer som fanns. Därav analyseras genusstrukturerna i böckerna i denna uppsats. Undersökningen har baserats på Joan Scotts teori om att genus utspelas på flera nivåer i samhället och R. W. Connells teori och kategorisering av pluraliteten av maskuliniteter. Utefter Scotts och Connells teorier har ett analysschema skapats som använts i studien. Resultatet visar att bilderna av manligt och kvinnligt överlag liknar varandra i böckerna med några mindre variationer. Det finns både normbyggande och normbrytande karaktärer och relationer i böckerna. Det finns hegemonisk femininitet som står över underordnad maskulinitet samtidigt som det finns hegemoniska maskuliniteter som står över den hegemoniska femininiteten. Det finns även män som genom andra attribut eller tillvägagångssätt uppnår värdet av hegemonisk maskulinitet utan att vara hegemonisk maskulinitet och är då antingen marginaliserad eller delaktig. Det finns exempel på femininiteter som är både överordnad och underordnad samtidigt som det finns femininitet som är dubbelt underordnad. Även maskulinitet kan vara dubbelt underordnad, en underordnad maskulinitet som är underordnad både hegemonisk maskulinitet och hegemonisk femininitet. Därav kan det fastslås att kvinnan inte alltid är undertryckt av män och män är inte alltid den som undertrycker i dessa tre klassiker.

Uppsatsen handlar om den diskussion som fördes kring järnvägen innan den södra stambanan grenade ut sig till Kristianstad. Studien tar sin utgångspunkt i år 1859, drygt fem år innan byggandet från dagens Hässleholm påbörjas. Genom att utgå från insändare till tidningen Kristianstadsbladet detta år vill uppsatsen belysa vilka frågor som var mest tongivande i diskussionen, vilket eventuellt motstånd som fanns mot järnvägen samt utifrån vilka aspekter och intressen man argumenterade. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en historiematerialistisk ansats som utgångspunkt. Resultatet av studien visade att de mest framträdande frågorna i diskussionen var hur banan skulle finansieras och var exakt banan skulle gå. Studien visade även att det inte fanns något större motstånd mot järnvägsbygget, vilket så var fallet på vissa andra håll i Sverige. De vanligast förekommande argumenten för ett byggande utgick oftast ifrån ekonomiska aspekter kring järnvägens lönsamhet.

Denna uppsats behandlar en del av historien med ett nytt perspektiv. Den handlar om hur kvinnor i Amerika/USA skildras utifrån reseskildringar av Fredrika Bremer och Lovisa Mathilda Nettelbladt. Detta skede genom att undersöka dem genom att analysera reseskildringarna utifrån genusperspektiv och den svenska kulturmötens-perspektiv som innebar att svenskarna var mer tillvägagående i möten med andra kulturer. Genom att lyfta ut de amerikanska kvinnornas situation, författarnas attityder om kvinnorna och egenskaper kunde denna analys ske och dessutom även se vilka skillnader det fanns mellan amerikanska kvinnor och europeiska. Även en jämförelse sker mellan författarnas reseskildringar.      Syftet var att utveckla och fördjupa den svenska synen på 1800-talets Amerika och genom de tre frågeställningarna uttyda beskrivningen av kvinnor i Amerika på 1850-talet samt en jämförande fråga mellan materialet för att svara på syftet. Metoden som användes under läsningen och som strukturerade undersökningen var en kvalitativ analysläsning med hjälp av Eva Blocks bild-begrepp. Teorierna som används är en konstruerad utifrån tidigare forskningens Kenneth Nybergs och Björn Moens arbeten samt ett genusteoretiskt utifrån Joan Scott.      I den tidigare forskningen har det studerats svenska folkets åsikter om Amerika med stora undersökning som tidningsstudier och emigrationsstudier i formen av platsspecifika undersökningar. Två arbeten i den tidigare forskningen, Kenneth Nybergs Bilder av Mittens rike och Eva Blocks Amerikabilden i svensk dagspress 1948–1968, var extra betydande då de gav analysverktyget med bild-begreppet och en grund för hur tidigare studier av andra kulturer utförts. I slutändan saknades det tidigare forskning som undersökt kvinnan i Amerika utöver vad Bremer skrivit om dem och ingen använde någon teori kopplad till kulturmöten och genus.      Efter att undersökningen var utförd var resultatet en mycket positiv bild av kvinnan i Amerika. Hennes situation tillät henne ha stora friheter, som att bli undervisad i alla skolämnen, vänta med giftermål till senare i livet och kunna resa ensam utan en make eller far som skydd. Kvinnan hade också stor respekt i många städer, däribland Columbia där om man endast sa det minsta illa om en kvinna fick man vara bered på att stå för orden i dueller eller slagsmål. Bremers och Nettelbladts attityder mot kvinnorna var mycket positiva, vanligen på grund av egenskaperna de besatt och deras utbildning. Det fanns flera exempel på när de båda ogillade kvinnorna, men överlag var dessa tillfällen små och obetydliga jämfört med den stora bilden. Egenskaperna som de amerikanska kvinnorna besatte var kopplat både till det yttre och inre, däribland att de alla tycks vara vackra, trevliga, arbetsamma och självständiga. Bremer som träffade indianer i Amerika beskriver även dessa kvinnor med positiva attribut inom de tre kategorierna, men att de ändå hade svårare än resten utav de amerikanska kvinnorna.      Slutligen avslutas uppsatsen och arbetet med en diskussion mot den tidigare forskningen och en del andra tankar. Bland dessa bekräftar uppsatsen att författarna till reseskildringarna var mer tillmötesgående mot kvinnorna och i slutänden mot kulturen som de mötte i Amerika. Bremer och Nettelbladt uttrycker att kvinnorna i Amerika har flera inre och yttre attribut som är positiva. De vanligaste var bland annat att kvinnan var självständig gentemot mannen och inte hade kravet på att gifta sig ung eller att göra sig fin för mannens skull. Ett andra uttryck var att kvinnor innehade generellt stor respekt, vilket gav uttrycktes genom olika berättelser där mannen skyddade kvinnans värdighet ifall hon fick höra onda ord om henne eller att kvinnan kunde utan problematik studera flera områden som fysik och medicin. Mot teorin om kulturmöten bryter detta inte mönstret, Bremers och Nettelbladts beskrivningar visar på att svenskar var mycket tillmötesgående.      Genusteoretiskt tycks kvinnorna i Amerika haft en starkare ställning att bryta maktförhållandet mellan man och kvinna samt i Scotts fyra aspekter påverkar dessa på ett eller annat sätt. Undersökningen visar att kvinnan i Amerika tycks bryta maktförordningen enklare än i Europa då Bremer och Nettelbladt ger uttryck för detta genom deras observationer. Ett exempel är att kvinnan studerar många ämnen enligt Bremer och Nettelbladt, Bremer anmärker på att lärarinnor får lära ut till även pojkar i de högre skolorna. Utifrån de fyra aspekterna fanns ändå hindren för att fullt utveckla jämställdheten, som att kvinnor inte hade lika lön inom visa yrken (ett uttryck för Scotts institutionella aspekt), kvinnan blev lärd att vara ”en lyxartikel” för mannen och inte någon arbetande kvinna (ett uttryck för Scotts reproducerande aspekt).      Om den amerikanska ursprungsbefolkningen uttrycks inte för mycket på grund utav bristen i att endast ett material skriver om dem. Genusteoretiskt dock kan man uttrycka att kvinnornas levda världar var skilda likt natt och dag. Amerikanska kvinnan levde fritt och var väl respekterad medan ursprungsbefolkningens kvinna liknades av Bremer med slaven, där kvinnan gjorde allt arbete och mannen styrde över henne. Scotts teori uttrycker detta som att de institutioner och den uppfostran som de olika samhällena bygger på skiljer sig mycket ifrån varandra. De två andra aspekterna kommer inte i uttryck här, då de är språkliga och Bremers beskrivningar inte tillåter dessa tolkningsaspekter.      Slutligen föreslås i en didaktisk reflexion att elever kan utveckla sina kunskaper med denna uppsats, fördjupa dem om kvinnors ställning och om det förflutna. Författaren till uppsatsen föreslår att flera uppsatser kring ämnet ”Bilden av Amerika” utförs för att skapa en fullständig bild av 1800-talets Amerika och om andra kulturer för att utvinna mer om dåtidens förståelse av den andre och des kultur.
The following essay works to achieve a deeper understanding of how Swedish bourgeois women saw on the status of women in America (USA). Therefore, in the process creating more knowledge about Swedish 19th century thought pattern about America with focus on women. This was done by analysing the travel accounts of two authors’, Fredrika Bremer and Lovisa Mathilda Nettelbladt, travels though America.  The main questions addressed in the essay were how the two authors Bremer and Nettelbladt described the American women’s situation, attributes and lastly to understand their stance toward the women they meet. This was achieved with the help of a method from Eva Block and Kenneth Nyberg called “image-concept” (“bild-begreppet”) in which an image is produced according to several factors; facts, opinion of X and proposal of action. The theories that were used for analysing the descriptions and overall results was a synthesis of Nyberg’s thesis- and Björn Moen’s essay results that the Swedish people were more accommodating towards foreign cultures then other Europeans. And lastly, Joan Scott’s theory about gender was used in the study.      The results showed that Bremer and Nettelbladt had a very opened mind towards the women of America. Almost everything about women’s situation in America were positive; their attitude towards women, while affected by small personal inconveniences, was also positive to a large degree. Lastly the attributes of the women of America were of both inner and outer qualities, with attractive, gracious/cheerful, diligent and independent being most significant. Analysing the results, women of America were overwhelmingly described with positivity. The negative traits and opinions about the women were not significant, the only common opinion being that Americans in general could show too much hospitality. This showed that Bremer and Nettelbladt were following the pattern of Nyberg’s and Moen’s results, showing that Swedish people might have been more accommodating towards foreign cultures. Scott’s theory helped show that women of America had a more powerful position than in Europe, due to authors admiration about what women did and how respected they were, and secondly how women were breaking the power relationship between women and men. A short didactic reflection about how this work could move towards a deeper understanding about the social status of women for the pupils in history. Lastly the author of this work propose that more essays of history like this should be done to create a more complete image of the Swedish 19th century thought patterns about America; and of other cultures to expand the knowledge about the past individuals that we have been taught by.

Vi ville undersöka den hinduiska samhällsordningen, som benämns som kastsystemet, samt de oberörbaras uppror mot kastsystemet från 1850-talet och framåt. Vi ville analysera det befintliga materialet genom att pröva religionsvetenskapliga teorier som en potentiell förklaring till existensen av ett sådant fenomen som kastsystemet. Enligt indisk lag är diskriminering av kasttillhörighet förbjudet och praktiserandet av kastsystemet avskaffades officiellt 1950. Trots detta praktiseras denna hinduiska samhällsordning och än idag förekommer det en social, ekonomisk och politisk ojämställdhet, på grund av kastsystemet, i det indiska samhället. De som är sämst ställda i denna samhällsordning och som drabbas mest av den ojämställdhet som råder i det indiska samhället är de oberörbara. De drabbas än idag av våld och människorättsövergrepp. Med vår uppsats vill vi ge en potentiell förklaring av kastsystemets existens samt de oberörbaras uppror mot denna samhällsordning efter 1850-talet fram till 2000-talet. Detta vill vi göra genom att pröva tre utvalda religionsvetenskapliga teorier. De religionsvetenskapliga teorier vi valt är skapade från bland annat Meredith B. McGuire och Pierre Bourdieu. Vi har funnit att deras religionsvetenskapliga teorier kan ge en förklaring till både kastsystemets existens och de oberörbaras uppror mot kastsystemet genom historiens förlopp.

This thesis describes the impact of the notion of a calling on the development of the nursing profession during the period 1850–1933. The focus of the study is on how perceptions andnotions of a calling were altered over time, and in which way this historically shaped conceptinfluenced the professionalisation of the female health care work. Some contexts of relevancefor the notion of a calling and which are emphasised in the thesis are the women’s rights movement, the expansion of the civil servants’ movement, the professionalisation and modernisationof the health care system as well as the general secularisation of society. The study consists of three parts. The first part constitutes a conceptual background tothe notion of a calling and here the Christian heritage of ideas is examined. The second partof the thesis describes three leading institutions of nursing education: the Ersta Institution ofdeaconesses (1851), the Red Cross education (1867), and the Sophia Home (1884). The study shows how Lutheran features influenced these educational institutions, mainly the educationof the deaconesses. The meaning of the calling differed between the deaconesses and thenurses of the Sophia Home. The deaconnesses’ notion of a calling emphasised the value ofhumbly serving fellow beings, whereas the Sophia Home attached more importance to theelevated and noble aspect of the calling. The third part of the thesis is the most comprehensive one. It is here analysed how the circlearound the Swedish Nursing Association (SNA), used and related to the notion of a calling during the period 1910–1933. The description is structured under four themes. The first describes how the notion of a calling expresses a particular professional ideal and an ethical attitude characterised by a Lutheran work ethics with strong altruistic features. Under the second theme, the gendered perception of the vocation is discussed. It is claimed that the nursingprofession was not unambiguously permeated by feminine gendered perceptions. Instead the nurses’ professional ideal espoused a mixture of masculine and feminine gendered metaphors.Under the third theme, it becomes clear that the nurses’ proclamation of a calling strengthened and increased the status of the profession. Under the fourth theme, the nurses’notion of a calling is related to two male professional groups, doctors and clergymen, and thepessimistic and sombre spirit of time at the turn of the century, 1900. The general secularisation of society, and the gradual modernisation of the health care sector seemed to have contributedto a need for a professional corps, marked by strong tradition, apparently considereda guarantee for a health care system that would still comprise Christian love.
Diss. Umeå : Univ., 2002

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka baptismens framväxt, genombrott och utveckling under perioden 1850-1910. I anslutning till detta har jag även studerat baptismens etablering på nationell nivå. De frågeställningar som har utformats i anknytning till syftet har varit; När, varför och genom vilka uppkom baptismen i Piteå? Vilka människor kom att ansluta sig till baptismen i Piteå? Vilka orsaker fanns till baptismens förändring och utveckling på lokal nivå? Den metod som använts för att undersöka dessa aspekter har varit i huvudsak kvalitativ, där studiet av material i form av medlemsmatriklar, församlingsprotokoll, minnes- och årsskrifter samt relevant litteratur och avhandlingar använts. Resultatet av studien visar att den svenska baptiströrelsen har sin bakgrund i Amerika, England och Tyskland, och att den spreds till vårt land därifrån. En orsak till detta var gynnsamma samhällsförhållanden där läsar- och separatiströrelsen skapat en grogrund för baptisternas missionssträvanden under den första hälften av 1800-talet. I Piteå och Norrbotten etableras rörelsen i slutet av 1850-talet. Som förklaring till baptismens utveckling och förändring på lokal nivå har jag funnit att Piteå under perioden till övervägande del varit ett jordbrukssamhälle, vilket skapat en relativt låg grad av social rörlighet bland de unga anhängare som framför allt hämtades ur arbetarklassen. Utifrån tidigare studier av baptismen kan Piteå sägas vara ett exempel på ett samhälle där lojaliteten mot den äldre kyrkliga gemenskapen troligen levde kvar under perioden. Samtidigt hade församlingens idémässiga tankegods som folkrörelse en viktig social och ideologisk betydelse för individen, trots församlingens relativt små numerära framgångar.

The Promised land – A letter analysis of America letters from 1850-1870 This essay is about the Swedish emigration to America. This essay will focus on the period 1840-1870, where the main focus will be the american civil war, and what the immigrants wrote back to their relatives in Sweden. This study will also focus on the integration of Swedish immigrants. My main question are what did the swedes write back to Sweden during the war? And how did it differ from the period before and after the war? But also can a war assimilate a immigrant faster than it would be done without the war? The conclusion that has been made is that the war did help the swedish immigrants to integrate much faster than usually. Also the study shows that the language before the war was of that character that they where missing home whereas it shows that after the war it had completley turned around, instead of wanting to go back to Sweden, they wanted their relatives to come over to America.