To see the other types of publications on this topic, follow the link: 1970-talet.
Journal articles on the topic '1970-talet'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 25 journal articles for your research on the topic '1970-talet.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Larsson, Anna-Karin. "Ungas psykiska ohälsa i medicinsk media 1970-2017." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (December 21, 2020): 5–23. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3410.
Full textAbstract:
Den här artikeln handlar om synen på barns och ungas psykiska hälsa och bygger på en studie av diskussioner, information och kunskap om ungas psykiska hälsa i Läkartidningen under 1970-, 1990- och 2010-talen. Syftet med studien har varit att undersöka hur den psykiska ohälsan och psykosociala problem har förklarats, om frågor, problem och förklaringar har förändrats över tid samt hur flickors och pojkars ohälsa framställts. Ambitionen med studien har varit att nå en fördjupad kunskap om hur den medicinska kunskapen relaterat till den historiska kontexten och interagerat med andra politiska och samhälleliga diskurser.
Bilden som framträder präglas av både kontinuitet och förändring. Det finns under perioden en genomgående och stabil uppfattning om dels en pågående ökning av psykiska besvär och psykosociala problem, dels en större utsatthet hos flickor. Det som förändras i den medicinska diskursen är framförallt vilka ohälsoproblem som tas upp samt förklaringarna till dem. Under 1970-talet finns en föreställning om att flickor är mer labila än pojkar och biologiska förklaringar till ohälsan förekommer. Gruppen barn och unga är förhållandevis homogen i texterna under 1970-talet. Ungdomar blir längre fram under undersökningsperioden en alltmer heterogen grupp med skilda ohälsouttryck, behov och utsikter. Medan man i de tidiga texterna beskriver hur ungas psykiska ohälsa ökar, oroas man i de senare decenniernas texter över att flickors psykiska ohälsa ökar. Ytterligare en förändring över tid är ohälsans uttryck i nya diagnoser, beteenden och symtom. Medan ohälsan under 1970-talet beskrivs i form av depressioner, huvudvärk och självdestruktivt beteende som kriminalitet och narkotika- eller alkoholmissbruk, observeras och beskrivs i högre utsträckning stressrelaterade problem med psykosomatiska uttryck från 1990-talet och framåt. En tydlig förändring är den nya uppmärksamheten kring levnadsvanornas betydelse för den psykosociala ohälsan. Nya och oroande levnadsvanor som stillasittande, skräpmat och tv/dataspelstid avslöjar också en utveckling och förändring av ungdomars fritidsvanor.
2
Åström, Anna-Maria. "Sveaborg." Budkavlen 85 (June 13, 2023): 30–44. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130296.
Full textAbstract:
En kort färd med färja skiljer Helsingfors från fästningen Sveaborg som uppfördes för det svenska rikets försvar i mitten av 1700-talet. År 1991 valdes Sveaborg till Unescos lista över världskulturarv för att representera en unik militär anläggning med vittnesbörd också om fartygsbyggnadskonsten. Fästningsverket med bastioner – det största i Sveriges fästninghistoria – som slingrar sig på de höga kullarna på öarna har sedan 1970-talet omsorgsfullt restaurerats under en period på trettio år, varvid de antikvariska och byggnadshistoriska aspekterna har tillmätts den största betydelsen.
I det följande skall fokuseras på hur den svenska tiden och 1700-talet lever i nuet, plockas fram och presenteras på olika sätt. Utgångpunkten är att man på öarna omsluts inte bara av havet utan också av den historiskt byggda miljön, det historiska rummet, som i sig självt är ett tidsmonument, samtidigt som man med olika medel frammanar olika sidor av det förgångna. Kulturupplevelsen blandas med naturupplevelsen och koncentreras till vissa punkter.
3
Haglund, Bo J. A. "Regnbågsmodellen och dess utveckling och användning från 1970 – 2023." Socialmedicinsk tidskrift 100, no. 1 (March 27, 2023): 252–66. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i1.22366.
Full textAbstract:
Denna krönika är en berättelse om den s.k. Regnbågsmodellens framväxt och utveckling från 1970 - talet till idag. Denna pedagogiska modell som använts för att förenkla förståelse av vad som påverkar hälsa och ohälsa formulerades i sanden i en trädgård i Köpenhamn på 1970 – talet. Den spreds internationellt under namnet Dahlgren&Whitehead modellen från 1990 talets början. Modellen fick en utmärkelse år 2015 som en av de viktigaste innovationerna under de senaste 50 åren av ett Samhällsvetenskapligt råd i England ( the Economic and Social Research Council Shaping Society (ESRC)). Den användes också som utgångspunkt för att skapa förståelse för betydelsen av WHO´s existentiella faktorer med dess facetter för hälsa och ohälsa. Under 2000 – talen har den vidareutvecklats som ett viktigt verktyg i svenskt hälsofrämjande arbete främst av Östgötakommissions arbete för att påverka den ojämlika hälsan i Östergötland. Krönikan bygger på en ny artikel som publicerades till följd av 50 års jubileet för Skandinavian Journal of Public Health år 2022. I den föreslås en reviderad version som tar hänsyn även till den nya kunskap om orsaker till hälsa och ohälsa som tillkommit de senaste 50 åren.
4
Pech, Christina. "Ett långt farväl – omprövningar i svensk arkitektur på 1970-talet." Konsthistorisk Tidskrift/Journal of Art History 77, no. 1-2 (March 2008): 109–13. http://dx.doi.org/10.1080/00233600802065710.
Full text
5
Werkmäster, Barbro. "Att gestalta sin tid." Tidskrift för genusvetenskap 4, no. 3 (June 27, 2022): 42–52. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v4i3.5746.
Full textAbstract:
I samband med festligheter för Karin Westman Berg i Uppsala i våras visade konstnären Atti Johansson bilder på sina målningar och talade om sitt arbete och sin utveckling. Tyngdpunkten låg på de samhällskritiska momumentala väggmålningarna från 1970-talet. Barbro Werkmäster har med föreläsningen som utgångspunkt och genom samtal med Atti Johansson överfört innehållet till artikelform.
6
Bäckström, Per. "”Den laglösa fantasin till makten!” Det svenska 70-avantgardets uppror mot den rationella poesin." Nordlit 9, no. 2 (July 1, 2005): 5. http://dx.doi.org/10.7557/13.1846.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att, med utgångspunkt i stenciltidskriftenGuru Papers och uttalanden av Bruno K. Öijer, ge en bild av deavantgardistiska stämningar som härskade i svenskt kulturliv underden första hälften av 1970-talet. Denna strömning var inte barainspirerad av 1910- och 20-talens europeiska avantgarde, utan även avandra traditioner såsom amerikansk modernism och avantgarde.
7
Eriksson, Maria. "Statens problematiska ansvar." Tidskrift för genusvetenskap 29, no. 1 (June 14, 2022): 54–57. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v29i1.3835.
Full textAbstract:
Kvinnorörelsen i Sverige har krävt en kriminalisering av mäns våld mot kvinnor i nära relationer och att staten tar ansvar för att skydda kvinnor från våld även i hemmet. Sedan 1970-talet har mäns våld mot kvinnor också alltmer kommit att omtalas som något som berör många och något som ”samhället” har ett ansvar för. Men vad betyder egentligen statens ansvarstagande?
8
Robertsson, Marianne. "Jeans som klädselsystem." Budkavlen 94 (May 11, 2023): 22–38. http://dx.doi.org/10.37447/bk.129660.
Full textAbstract:
I det senmoderna samhället är jeans ett unisexplagg som bärs av människor av alla åldrar och alla sociala klasser. Jeansens ursprung som arbetskläder och som kulturellt fenomen har sina rötter i USA och därifrån har plagget spridit sig till resten av världen via amerikansk populärkultur. I Sverige började jeans tas i allmänt bruk i början av 1960-talet, men då tillgången på jeans ännu var begränsad var det först på 1970-talet man kan tala om att en särskild svensk jeanskultur började uppstå. I denna artikel visar jag hur min fallstudie av en grupp unga mäns klädselpraktiker utföll och vad jeans för denna speciella kategori män kan betyda, det vill säga varför deras val av jeans ser ut så som det gör och vad de påverkas av i urvalsprocessen. Avsikten är att göra en teoretisk analys av fenomenet jeansbärande.
9
Kärrholm, Sara. "Trötta mammors försvarare: familje-värderingar i Kerstin Thorvalls bilderböcker från 1970-talet." Barnelitterært Forskningstidsskrift 2, no. 1 (January 2011): 5838. http://dx.doi.org/10.3402/blft.v2i0.5838.
Full text
10
Bremer, Signe. "”Jag söker gemenskap”." lambda nordica 28, no. 1 (June 15, 2023): 48–75. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v28.867.
Full textAbstract:
Mellan åren 1960 och 1970 skrev många personer som företrädelsevis kallade sig transvestiter till de svenska sextidningar Piff och Raff för att be om råd kring frågor om könsidentitet samt för att söka gemenskap. Föreliggande artikel resonerar kring hur detta kom sig. Varför skrev personer med transerfarenheter just hit? Vilka teman är det som lyfts och vilka svar får de av Piff:s och Raff:s redaktioner? Med utgångspunkt i dessa frågor analyseras Raff och Piff som stöttande kontaktytor för personer med transerfarenheter under perioden 1960 till 1970. I en bredare bemärkelse lyfts även frågan om vad dessa berättelser kan säga om villkor för personer med transerfarenheter i Sverige under 1960-talet. Via den teoretiska ingången queer temporalitet visar artikeln att kontaktannonserna samt redaktionernas svar präglas av olika former av förhandlingar och drömmar om queera liv och nya könade framtider. I en tid då det i Sverige i hög grad saknas offentliga mötesplatser för transpersoner fungerar således sextidningar som en queer horisont och passage till ett transmöjliggörande annanstans.
11
Borg, Kajsa. "Tendenser inom slöjdens forskningsområde." Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 28, no. 4 (December 23, 2021): 231–54. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4738.
Full textAbstract:
Nordisk slöjd- och hantverkstradition är en uråldrig företeelse. Hantverkskunnandet har traderats och utvecklats genom generationers slöjdande från stenåldern och fram till modern tid. Däremot är forskning om och i slöjd och hantverk en mycket ung företeelse som ännu inte har lyckats etablera sig som en självständig akademisk disciplin i samtliga de nordiska länderna. Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera skillnader och likheter i hur nationella slöjdforskningsmiljöer utvecklats, från den trevande starten på 1970-talet, till nutid när ett förgrenat forskningsområde växer fram via akademiska institutioner. Det handlar om vilka reella möjligheter till utveckling av ett nytt vetenskapsområde som funnits och vilken riktning utvecklingen tagit. På grund av svårigheterna att med säkerhet definiera relevanta doktorsavhandlingar är det omöjligt att kvantifiera någon form av resultat. I stället får det redovisade antalet avhandlingar vara en indikation på tendenser, dels hur olika ämnesval dominerar i de nordiska länderna dels hur ämnesvalen eventuellt förändrats över tid.
12
Sundberg, Daniel. "Resonans i höghastighetssamhället." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 3-4 (December 17, 2019): 84–90. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.04.
Full textAbstract:
Texten är en recension av sociologen Hartmund Rosas senaste bok, Resonans (Rosa, 2019). Trots att Rosa berör många av de klassiska och stora pedagogiska frågorna har ännu inga försök att arbeta med Rosas teoretiska begrepp gjorts i den pedagogiska forskningen, åtminstone inte i Norden (se dock Rosa, 2013b, för en inbjudan). Tre essäer av Rosa finns sedan några år tillbaka översatta till svenska (Rosa, 2014). Rosas nya bok Resonans (2019) handlar om jagets relation till världen och hur det förändras under moderniteten och särskilt sen-moderniteten, dvs. från 1970-talet och framåt. Teoribygget kretsar kring två stora poler och olika grundläggande hållningar till livet, resonans – ett vibrerande liv till människor och ting – och alienering – ett stumt liv med ”frusna” band till världen. Boken bygger vidare på den tidigare boken Social acceleration (2013a) och kan läsas som att den förra gör samtidsdiagnosen, den senare pekar ut handlingsvägar ut ur denna tidsregim. Boken avslutas följaktligen av en ”rekonstruktion av det moderna projektet”.
13
Schmidt, Lisa. "Digitala strukturer i den fysiska dikten." Sensorium Journal 1 (March 31, 2016): 123–34. http://dx.doi.org/10.3384/sens.2002-3030.2016.1.123-134.
Full textAbstract:
Bokens strukturer har i flera avseenden överförts till digitala publiceringsplattformer. Sidorna i läsplattans texter kan ibland till och med ”bläddras” fram och tillbaka på ett sätt som visuellt imiterar den fysiska bokens sidvändningar. Samtidigt har digitaliseringen av texter medfört ett antal mediespecifika möjligheter, exempelvis hyperlänkarnas förmåga att genom ett klick förflytta läsarens fokus från ett avsnitt till ett annat. I motsats till vad många befarade när boken fick konkurrens av digitala alternativ har digitaliseringen av texter medfört ett nytt intresse för bokmediet och dess unika möjligheter. Samtidigt kan vi notera att digitala strukturer letar sig in i den fysiska litteraturen. Jag kommer här att lyfta fram två böcker i vilka digitala hyperlänkstrukturer kan identifieras: Tom Phillips A Humument (1970) samt Elisabeth Tonnards Whiteout (2006). Båda dessa diktsamlingar kan beskrivas som Erasure Poetry, eller raderingspoesi, vilket innebär att de tillkommit genom raderingar i befintliga texter.[1] Det är således en form av återbrukspoesi som, till skillnad från medeltida palimpsester, inte bara återanvänder skrivmaterialet/boksidan utan även själva källtexten.[2] Ny text framträder genom överstrykningar i äldre. Snarare än att ses som frambringad ur ett konkret behov bör raderingspoesin kopplas till ett intresse för boken som medium och till en medvetenhet om det intertextuella nätverk litterära texter ingår i och till det problematiserande av författarrollen som aktualiserats under 1900-talet.
14
Bull, Sofia. "Book Review: Det var en gång: Historia för barn i svensk television under det långa 1970-talet, När bara den bästa TV: n var god nog åt barnen: Om sjuttiotalets svenska barnprogram." Critical Studies in Television: The International Journal of Television Studies 11, no. 2 (June 16, 2016): 272–76. http://dx.doi.org/10.1177/1749602016642932f.
Full text
15
Niskanen, Kirsti. "Kvinnopolitiskt engagemang i könsneutral vetenskap - Karin Kocks könsteoretiska analys under 1930-talet." Tidskrift för genusvetenskap 22, no. 3-4 (June 16, 2022): 101–17. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v22i3-4.4282.
Full textAbstract:
In this artide, the Swedish economist Karin Kock's work "Kvinnoarbetet i Sverige" (Womens Work in Sweden) from 1938, is analysed as a "feminist empiricist" strategy of knowledge. Karin Kock earned a Ph.D. in economics from Stockholm University in 1929. After that, she built a successful career, first as a teacher and researcher at Stockholm University, låter as a government official and minister. She was the only woman economist active in Sweden before the 1970's. Kock was an organised feminist from the middle of the 1920'son. Married women's right to work was a controversial political issue in Sweden in the inter-war years, and Women's Work in Sweden was written as a part of a government investigation into that question. Kock based her theoretical work on women's wages and their situation on the labour märket on a large scale empirical investigation, which showed that the labour märket in Sweden was characterised by horizontal and vertical segregation, as it was in the other industrialised countries. Kock then utilised the difference between women's and men's wages as starting point for an analysis of the factors that influenced the supply and demand for women's labour, thereby combining neoclassical labour märket theory with institutionalist analysis. Women s Work in Sweden was the only work where Kock used her feminist commitment as a basis for formulating a scientific problem. The broad economic and social approach she developed in this work in the end of 1930's came to be the mainstream approach among feminist economists during the 1980's and 90's.
16
Haikola, Karl. "Scandia utblick: Historiska perspektiv på 1970-talet." Scandia : Tidskrift för historisk forskning 86, no. 1 (May 27, 2020). http://dx.doi.org/10.47868/scandia.v86i1.21863.
Full text
17
Gustafsson, Björn. "Ekonomisk fattigdom i Sverige sedan mitten av 1970-talet." Socialvetenskaplig tidskrift 1, no. 4 (January 15, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1994.1.4.3048.
Full textAbstract:
Vad kan sägas om den ekonomiska fattigdomens utveckling i Sverige sedan mitten av 1970-talet och om fattigdomens struktur vid 90-talets början? Med utgångspunkt i modern forskning om dessa frågor presenteras nya skattningar som grundas på SCBs undersökning av hushållens inkomster (HINK). Under perioden ökade realinkomsterna trendmässigt, men resultaten anger att utvecklingen inte gynnade de sämst ställda. En huvudslutsats är att de fattiga ofta är unga.
18
Kärrholm, Sara. "Trötta mammors försvarare: familjevärderingar i Kerstin Thorvalls bilderböcker från 1970-talet." Barnboken 34, no. 1 (2011). http://dx.doi.org/10.14811/clr.v34i1.29.
Full text
19
Engwall, Kristina, and Ingrid Söderlind. "Förbud att arbeta – men alltid dispens: Teaterbarnen i 1950-talets Stockholm." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 27, no. 3–4 (November 8, 2021). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v27i3-4.4269.
Full textAbstract:
Barns arbete vid teaterföreställningar i Sverige har reglerats i speciallagstiftning sedan förra sekelskiftet. Lagstiftningen innehöll länge ett allmänt förbud, men dispens kunde sökas. Sådana dispensansökningar handlades på många håll in på 1970-talet av barnavårdsnämden till skillnad från ansökningar rörande annat arbete som bedömdes av Yrkesinspektionen. I denna artikel ligger fokus på Stockholms stads barnavårdsnämnds utredningar under 1950-talet. Studien visar att dispens i princip alltid utfärdades, men också att utredningsförfarandet bidrog till att styra vilka åtgärder som krävdes för att dispens skulle beviljas. Ansvaret för dispenserna gav barnavårdsnämnden inflytande över barns faktiska arbetssituation. Kontroll och omsorg genomsyrade utredningsarbetet. Inte minst moraliska aspekter spelade en viktig roll. Utredningarna blev ett sätt att legitimera tillstånden, trots att lagstiftningen innehöll ett förbud. Synen på teaterarbete präglades genomgående av en komplexitet: det fanns moraliska faror men teaterarbete erbjöd också möjligheter.
20
Nilsson, Sven G. "Förändringar av häckfåglar på en sydsmåländsk gård från 1970- till 2010-talet." Ornis Svecica 27, no. 2–4 (October 1, 2017). http://dx.doi.org/10.34080/os.v27.19561.
Full textAbstract:
I compare the number of breeding birds of a 70 ha farm in a forest region of southern Sweden between the 1970s and the 2010s. The most important habitat change was replacement of 25 hectares 100 years old mixed forest by spruce plantation. Stands dominated by deciduous trees only grew older, and pastures were grazed by cattle both periods. More species decreased than increased, especially residents and tropical migrants decreased. For short distance migrants, the number of decreasing species were balanced by a similar number of increasing species. The density change of most species could be attributed to the replacement of the old mixed forest by the spruce plantation. Species preferring deciduous forest had much higher densities in the study plot than the regional averages. Two deciduous forest species, Pied Flycatcher Ficedula hypoleuca and Marsh Tit Poecile palustris declined strongly, the latter possibly due to competition from the increasing Blue Tit Cyanistes caeruleus. The Starling Sturnus vulgaris and the Tree Pipit Anthus trivialis stands out as drastically decreasing much more than local habitat changes can explain.
21
Bergman, Ann-Sofie. "När föräldrarna inte räcker till – anlitade och lämpliga fosterhem under 1900-talet." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 30, no. 4 (November 1, 2021). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v30i4.4133.
Full textAbstract:
I alla tider och i alla samhällen har det funnits barn som av olika skäl inte har kunnat växa upp hos sina biologiska föräldrar. Lösningarna på problemen har varierat, i Sverige har det vanligaste varit att dessa barn placerats i fosterhem. När lagen om samhällets barnavård trädde i kraft år 1926 blev det obligatoriskt för alla kommuner att inrätta en barnavårdsnämnd. Dessa nämnder ansvarade för placeringar av barn och för kontroll av fosterhem. Fosterföräldrarna skulle vara lämpliga. Denna artikelhandlar om vilka som anlitades som fosterföräldrar under 1900-talet. Studien bygger på textanalyser av fosterbarnsvårdens praktik. Studien visar att barnavårdsnämnden hade ambitionen att placera barn i familjekonstellationer som bedömdes vara ”normala” och ”naturliga”, för att bidra till normalisering. Fosterföräldrarna skulle helst vara gifta par. De skulle varken vara för gamla eller för unga. I mitten av seklet var fosterföräldrar ur mellanskiktet överrepresenterade. Under 1970-talet var det ett skifte i vilka som anlitades. Det blev exempelvis mindre vanligt med placering hos släktingar. Det ställdes nya krav på fosterföräldrarnas lämplighet. Tidigare erfarenhet av barn ansågs nu önskvärt. Vissa fosterföräldrar kunde benämnas som en typ av experter, deras hem kunde beskrivas i termer av behandlingshem.
22
Björkman, Börje. "Fem nya doktorsavhandlingar och en rapport." HumaNetten, no. 14 (November 27, 2015). http://dx.doi.org/10.15626/hn.20041404.
Full textAbstract:
Senaste nytt i institutionens skriftserier:Rapporter från Växjö universitet. Humaniora. Nr 14 2003. Oral History 1. Teoretiska perspektiv på individuella och kollektiva möten. Red.: Malin Thor och Lars Hansson.Acta Wexionensia. Nr 34 2004. Slakt i takt. Klassformering vid de bondekooperativa slakteriindustrierna i Skåne 1908-1946. (doktorsavhandling i historia). Lars Hansson.Acta Wexionensia. Nr 36 2004. Produktion och arbete i den tredje industriella revolutionen. Tarkett i Ronneby 1970-2000. (doktorsavhandling i historia). Staffan Stranne.Acta Wexionensia. Nr 38 2004. Syntactic variation in English quantified noun phrases with all, whole, both and half. (doktorsavhandling i engelska). Maria Estling Vannestål.Acta Wexionensia. Nr 39 2004. Vi och dom i rörelsen. Skötsamhet som strategi och identitet bland föreningsaktivisterna i Hovmantorps kommun 1884-1930. (doktorsavhandling i historia). Kenneth Strömberg.Acta Wexionensia. Nr 40 2004. Kön, lön och karriär. Sjuksköterskeyrkets omvandling under 1900-talet. (doktorsavhandling i historia). Sune G. Dufwa.
23
Lundberg, Anna. "Med flicktionen som vägvisare. Teatrala skolflickor i en postfeministisk era." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 31, no. 3 (August 21, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v31i3.3739.
Full textAbstract:
I den här artikeln undersöks mötet mellan scenkonst för unga, politiska aspekter av samtida svenskskola och feministiska teoretiska perspektiv. Mer precist undersöks vilka möjliga subjektspositionersom erbjuds unga flickor inom ramen för ett analyserat teaterstycke. Texten fokuserar fyra flickfigureri pjäsen Ännu mer om alla vi ADHD- och MVG-barn i Bullerbyn, som sattes upp 2011 på ung scen/öst, enav Sveriges mest progressiva teatrar som riktar sig till barn och ungdomar. Sverige har sedan 1970-talet en rik tradition vad gäller samhällsengagerad och konstnärligt avancerad scenkonstproduktion.Pjäsen behandlar de frågor som svensk skola brottats med under det senaste årtiondet: vilken kunskapräknas som viktig, och hur formar det de grupper och individer som ingår i det svenska skolsystemet?I linje med det vetenskapliga fältet feministisk kulturanalys utgör artikeln ett möte mellan pjästext/uppsättning och de teoretiska perspektiv artikelförfattaren valt att utgå ifrån. Texten är på så sätt en teoretiskt informerad läsning av den politiska situation flickorna i pjäsen bebor. Centralt i sammanhangetär begreppet postfeminism. Genom kreativt akademiskt skrivande och med hjälp av begreppet postfeminism visar texten på det handlingsutrymme och de begränsningar som de fyra flickornas fiktiva subjektpositioner innebär.
24
Lundström, Tommy, and Emelie Shanks. "Att arbeta åt staten, kapitalet eller civilsamhället." Socialvetenskaplig tidskrift 28, no. 3 (March 11, 2022). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.3.4265.
Full textAbstract:
Under de senaste decennierna har HVB-fältet, dvs institutionsvård för barn och unga genomgått stora förändringar. Från att ägandet dominerats av kommun och landsting i slutet av 1970-talet har fältet förvandlats till en marknad där företag och ideella organisationer konkurrerar om offentliga kontrakt och där vinstdrivande företag dominerar. Artikeln syftar till att undersöka hur föreståndare för HVB inom de olika sektorerna – vinstdrivande, ideella och offentliga – resonerar kring att arbeta på en marknad, hur de ser på sambandet mellan vårdkvalitet och vinstkrav och hur de hanterar fältets varierande och ibland konkurrerande institutionella logiker. Resultaten, som bygger på kvalitativa intervjuer, tyder på att chefernas attityder till att arbeta på en marknad varierar beroende på sektor. Föreståndarna är väl medvetna om diskussionen om vinster i välfärden och deras argument för och emot känns igen från den offentliga debatten. Det är också uppenbart att cheferna upplever konflikter mellan olika institutionella logiker, mest uppenbart mellan marknadslogik och professionell logik. I beskrivningen av dessa konflikter betonar föreståndarna den professionella logiken. I den meningen är det möjligt att en gemensam professionella logik kan bidra till att minska skillnaderna mellan sektorerna. Med detta sagt kan HVB-fältet på en övergripande nivå beskrivas som fragmenterat, svåröverblickbart, styrt av marknadslogik och med höga vinster för de privata företagen.
25
Odenbring, Ylva. "Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - En historisk och samhällskritisk studie." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 7 (February 2, 2014). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.707.
Full textAbstract:
1970-talet var ett decennium då barnlitteratur av mer radikal karaktär kom att få genombrott. Gamla hierarkier mellan vuxna och barn ifrågasattes och nya institutioner kom att porträtteras i litteraturen. Under detta decennium var Gunilla Wolde en av de mest framträdande barnlitteraturförfattarna i Sverige. Hennes Emma böcker är fortfarande bland de mest populära barnböckerna i Sverige. Föreliggande artikel baseras på en kritisk analys av hur den jämställda familjen och förskolan porträtteras i Emma böckerna. Trots att böckerna på många sätt präglas av 70-talets ideologiska strömningar visar analyserna att familjen, förskolläraren och förskolebarnet porträtteras på ett normativt sätt.The seventies was an era where non-normative children’s literature became a new trend. Old hierarchies between adults and children were questioned and new institutions were portrayed in literature. In Sweden, Gunilla Wolde, was one of the most predominant authors during this decade. Her Emma books are still among the most popular children’s books in Sweden. Taking this as a point of departure this article is based on a critical analysis of how the gender-equal family and preschool are portrayed in the Emma books. Despite Wolde’s radical approach the analysis shows that the author is trapped in stereotypical understandings of the family, the preschool teacher and the preschool child.