Academic literature on the topic '1980-1990'

L a hemerografía que a continuación presentamos responde a la relevancia que el problema de la integración ha cobrado actualmente para los países de América Latina. Si bien no tiene un carácter exhaustivo, pretende ser una contribución a la reflexión sobre el tema.

This research is a qualitative research that aims to; (1) examining the style of language contained in Iwan Fals' songs on the 1980-1990 album; (2) examining the meaning of figurative language contained in Iwan Fals' songs on the 1980-1990 album; and (3) examine the relationship between the meaning of figurative language and educational values in Iwan Fals' songs on the 1980-1990 album. Data in the form of words, sentences or expressions that contain language styles. The data collection technique used is the documentation technique. Performance results; (1) the style of language used in Iwan Fals' songs on the 1980-1990 album, namely formal, informal, conversational, climax, antithesis, repetition, rhetorical, and figurative language styles; (2) the meaning contained in the style of language in the album songs of Iwan Fals 1980-1990, namely lexical, referential, connotative, contextual, associative meanings, terms, and proverbs; (3) the relationship between the songs of Iwan Fals' 1980-1990 album and educational values, which are related to the values of religious education, the values of moral education, and the values of social education.

Esta pesquisa discute a obra de José Leonilson (1957-1993), buscando examinar a troca constante que ela empreendeu com o universo da cultura de massa. Argumenta que o trabalho funda-se centralmente na reordenação meticulosa dos clichês colhidos a essa cultura, e que em tal processo de reordenação ele se empenha em restituir um lugar privilegiado para o \"sentimento\" e a expressão. Por um lado, a pesquisa permite constatar que a obra de Leonilson reivindicou a expressão de uma experiência subjetiva; por outro, que ela assumiu o risco de se converter em uma mera banalidade, almejando romper com o isolamento de uma esfera privada ao se lançar no comércio com os signos culturais.<br>This text discusses the work of José Leonilson (1957-1993), examining its constant interchanges with the universe of mass culture. The main argument is that the work is largely founded on the meticulous rearrangement of the clichés it gathers from that culture, and that, in the process, it tries to restitute a privileged position to sensibility and expression. The research attests, on the one hand, that Leonilsons work has claimed the expression of a subjective experience; but it has, on the other hand, took in the risk of becoming a mere banality, while aiming to break the isolation of a private sphere by venturing in the commerce with cultural signs.

Sartre est considéré ou comme un philosophe ou comme un écrivain, soit romancier soit dramaturge soit essayiste ou encore comme un intellectuel engagé. Notre thèse essaie de définir les différentes images de Sartre dans les dix années qui suivent sa mort. Le point de départ, une étude linguistique : l'énonciation ne fait que confirmer la subjectivité des commentateurs malgré leur souci d'objectivité : Sartre n'étant pas un cas particulier. Sartre est ensuite situé dans l'actualité culturelle présentée par les médias puis dans les milieux scolaires grâce à un certain nombre d'enquêtes et enfin dans l'opinion française et internationale. La personnalité de Sartre reste multiple ; elle varie moins selon les medias et selon les tendances politiques que selon les domaines ou s'exerce son influence. Philosophie, littérature, politique, dramaturgie, Sartre tient tous les rôles mais il est impossible de lui donner une image unifiée. La thèse fournit donc les documents aux lecteurs intéressés<br>Sartre is considered either as a philosopher or as a writer, a novelist, a dramatist or yet an essay-writer, or as an "engaged" intellectual. Our thesis will try to define the different images of Sartre in the 10 years following his death. The starting point, a linguistic study: the statement only confirms the subjectivity of the commentators in spite of their willingness of objectivity as Sartre war not a particular case. Sartre in then present in the cultural world presented by the school world thanks to a great deal of surveys and finally anang the French and international opinion. The personality of Sartre remains multiple; it wearies less according to the media and the political trends than according to the fields where his influence is at work. Philosophy, literature, politics, dramatic art, Sartre holds all the different roles but it is impossible to give an unified image of him. Thus, the thesis provides some documents for the interested readers

Le but de notre these consiste a repondre a deux questions: la premiere, pourquoi y a t=il eu un "phenomene sartre" en chine dans le debut des annees 80 ?; et la seconde, comment sartre a-t-il ete recu en chine, notamment dans le domaine litteraire, par les chercheurs chinois tout au long des annees 80 ? elle comporte donc deux parties: la premiere tente d'eclairer l'arriere-plan historique de la societe chinoise au moment ou sartre a ete decouvert et a provoque immediatement un grand retentissement. Nous estimons que l'enthousiasme qu'eprouverent certains intellectuels et certains etudiants a l'egard de sartre et de l'existentialisme manifeste en effet une crise ideologique a la suite de la grande perturbation sociale provoquee par le revolution culturelle. L'oeuvre de sartre, de ce point de vue, a repondu a un besoin urgent de l'epoque, celui de l'humanisme et a contribue a l'evolution des mentalites. Les deuxieme partie est consacree a l'etude de la facon dont les chercheurs chinois percoivent l'oeuvre et la creation litteraire de sartre. Un probleme majeur a ete releve dans les etudes sartriennes: la predominance ideologique qui fait que le critere politique est omnipresent dans les etudes litteraires, ce qui rend souvent difficiles le debat et les discussions entre chercheurs et aboutit a simplifier abusivement l'interpretation de ses oeuvres<br>The aim of our thesis consists of the response to two questions: the first, why did there exist a "sartre phenomenon" in china in the early days of the 80s ?; and the second, how was sartre received in china, particularly in respect of literature, by chinese researchers throughout the 80s thus it is composed of two parts: the first attempts to clarify the historical background of chinese society when sartre was discovered and which gave rise immediately to great repercussions. We estimate that the enthusiasm for sartre and the existentialism of certain intellectuals and certain students strikes an ideological crisis after a heavy social perturbation provoked by the cultural revolution. From this point of view, sartre's works were geared to the urgent needs of that times which was humanism and contribud to the evolution of the mentality. The second party was used to study the comprehension of these chinese researchers to sartre's works and his literary creation. A major problem has been revealed in the study of sartre: the ideological superiority shows that the political standard is entangled in the literary study which usually makes debate and discussion between the researchers difficult. This then leads to excessive simplicity of the interpretation of his works

Submitted by JOÃO RODOLFO MUNHOZ OHARA null (ohara.hal@gmail.com) on 2017-05-24T21:02:10Z No. of bitstreams: 1 EXEMPLAR FINAL.pdf: 1627392 bytes, checksum: b1e6d78daf2b13a06603ade028711503 (MD5)<br>Approved for entry into archive by Luiz Galeffi (luizgaleffi@gmail.com) on 2017-05-30T16:52:22Z (GMT) No. of bitstreams: 1 ohara_jrm_dr_assis.pdf: 1627392 bytes, checksum: b1e6d78daf2b13a06603ade028711503 (MD5)<br>Made available in DSpace on 2017-05-30T16:52:22Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ohara_jrm_dr_assis.pdf: 1627392 bytes, checksum: b1e6d78daf2b13a06603ade028711503 (MD5) Previous issue date: 2017-05-22<br>Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)<br>Este trabalho buscou mapear as virtudes epistêmicas e as personae acadêmicas mobilizadas por historiadores brasileiros entre 1980 e 1990 a fim de melhor compreender os dispositivos de subjetivação a que estavam sujeitos tais indivíduos ao aprenderem a “serem historiadores”. Mobilizou-se para tanto um corpus documental composto por resenhas, ensaios bibliográficos, obituários e homenagens publicados em periódicos acadêmicos da área de História no período delimitado. Considera-se demonstrada a capacidade dos conceitos de virtudes epistêmicas e de persona acadêmica nos auxiliarem efetivamente a entender os critérios de classificação mobilizados para definir o que significa “ser historiador” no Brasil entre 1980 e 1990, contexto bastante diverso da historiografia europeia do século XIX, sobre o qual os conceitos já foram trabalhados anteriormente. Verificou-se que, em torno da estrutura comum do “historiador arquivista”, subjacente a toda estrutura da historiografia acadêmica brasileira do período, havia diversos modelos de conduta (personae) em relação aos quais os historiadores brasileiros se posicionavam para serem reconhecidos enquanto tal.<br>This dissertation aims at mapping the use of epistemic virtues and scholarly personae as means of defining what it means to be a historian in Brazil, from 1980 to 1990. The main sources of this work are book reviews, review essays, obituaries and homage pieces published in Brazilian academic journals in the selected period. It has been shown that the concepts of epistemic virtue and scholarly persona are capable of being used in a context far removed from its previous usages. Regarding Brazilian historiography, this dissertation shows that from the foundations of the "archival historian" one could find many diverse models of scholarly selfhood (personae) in relation to which Brazilian historians positioned themselves to be recognized as proper historians.<br>FAPESP: 2013/16289-0

Orientador: Hélio Rebello Cardoso Júnior<br>Banca: Karina Anhezini de Araújo<br>Banca: Maria da Glória Oliveira<br>Banca: Fábio Franzini<br>Banca: Miguel Soares Palmeira<br>Resumo: Este trabalho buscou mapear as virtudes epistêmicas e as personae acadêmicas mobilizadas por historiadores brasileiros entre 1980 e 1990 a fim de melhor compreender os dispositivos de subjetivação a que estavam sujeitos tais indivíduos ao aprenderem a "serem historiadores". Mobilizou-se para tanto um corpus documental composto por resenhas, ensaios bibliográficos, obituários e homenagens publicados em periódicos acadêmicos da área de História no período delimitado. Considera-se demonstrada a capacidade dos conceitos de virtudes epistêmicas e de persona acadêmica nos auxiliarem efetivamente a entender os critérios de classificação mobilizados para definir o que significa "ser historiador" no Brasil entre 1980 e 1990, contexto bastante diverso da historiografia europeia do século XIX, sobre o qual os conceitos já foram trabalhados anteriormente. Verificou-se que, em torno da estrutura comum do "historiador arquivista", subjacente a toda estrutura da historiografia acadêmica brasileira do período, havia diversos modelos de conduta (personae) em relação aos quais os historiadores brasileiros se posicionavam para serem reconhecidos enquanto tal<br>Abstract: This dissertation aims at mapping the use of epistemic virtues and scholarly personae as means of defining what it means to be a historian in Brazil, from 1980 to 1990. The main sources of this work are book reviews, review essays, obituaries and homage pieces published in Brazilian academic journals in the selected period. It has been shown that the concepts of epistemic virtue and scholarly persona are capable of being used in a context far removed from its previous usages. Regarding Brazilian historiography, this dissertation shows that from the foundations of the "archival historian" one could find many diverse models of scholarly selfhood (personae) in relation to which Brazilian historians positioned themselves to be recognized as proper historians<br>Doutor

Based on data from the 1990 Indonesian Census and the 1991 Demographic and Health Survey, analyses of fertility, fertility decline, and the use of contraceptive methods in Indonesia are presented. Two levels of analysis are carried out in this thesis: a macro-approach and a micro-approach. The analysis using the macro approach reveals that the family planning program, the status of women's jobs, and infant mortality rates are important determinants of fertility in Indonesia. In addition, the micro analysis shows that there are differences in the average number of children ever-born to couples according to the type of present and childhood residence, educational attainment, religion and occupational status.<br>Controlling for regional population density reversed the direction of the impact of agriculture sector employment on fertility. Overall in Indonesia, individual couples who worked in agriculture sector had higher fertility than those who worked in the non agriculture sector. However, in the densely populated areas of the country such as Java and Bali, those who worked in the agriculture sector had lower fertility than those who worked in the non agriculture sector.<br>The results of this dissertation support the claim that fertility and fertility decline are very complex phenomena. There is no definitive set of variables that strongly and consistently affect them. The most important finding from these analyses is that the fertility rate is influenced both by individual couple's characteristics as well as the place where they live. Further research on fertility and fertility decline should emphasize both of these characteristics.

Media accounts and a number of researchers have argued that homicide is the most serious crime and among the ten leading causes of death in the United States for people 35 to 54 years of age. For men and women 15 to 34, it is among the four leading causes of death. Homicide is also one of the five leading causes of death in early childhood in the United States, which has the second highest child homicide rate in the world. The drama of violent death has been a favorite literary theme from the time of Homer's Iliad to the present day. Homicides have, however, far greater significance socially than as source material for writers. Yet in the United States its wider significance has received scant attention from sociologists. This study examines the homicide rate over time in the United States by sex, age and race as ascertained from the Uniform Crime Reports. Additionally, secondary data from the scholarly literature on homicide is analyzed. Particular attention focuses on theories of homicide and research studies supporting these theories; that is, as found in the scholarly criminological literature (journal articles, books, manuscripts, documents). Findings disclose that causal theories and research studies fall into two chief categories: (1) psychological explanations and (2) sociologicalexplanations.

This paper examines the wage earnings of fully-employed refugee immigrants in Sweden. Using administrative employer-employee data from 1990 and onwards, about 100,000 refugee immigrants who arrived between 1980 and 1996 and were granted asylum are compared to a matched sample of native-born workers. Employing recentered influence function (RIF) quantile regressions for the period 2011–2015 to wage earnings, the occupational task-based Oaxaca–Blinder decomposition approach shows that refugees perform better than natives at the median wage, controlling for individual and firm characteristics. This overperformance is due to female refugee immigrants, who have higher wages than comparable native-born female peers up to the 8th decile of the wage distribution. Refugee immigrant females perform better than native females across all occupational tasks studied, including non-routine cognitive tasks. A remarkable similarity exists in the relative wage distributions among various refugee groups, suggesting that cultural differences and the length of time spent in the host country do not significantly affect their labor market performance.

Hacia 1960, los latinoamericanos mayores de quince años tenían apenas 3,3 años de educación en promedio. Cincuenta años más tarde, ese promedio es cercano a 8,3 años. En la actualidad, tanto el número como la proporción de niños que asiste a la escuela son los más altos jamás registrados. Hasta la década de 1980, las expansiones de cobertura se concentraron en la primaria y, desde comienzos de la década de 1990, han abarcado también la secundaria y la educación preescolar. Un hecho singular de la región es que las niñas de cohortes recientes se han incorporado al sistema educativo en pie de igualdad con los niños y, en promedio, las mujeres superan a los varones en cuanto al número de años de escolaridad concluidos en casi todos los países de la región. En estos aspectos, América Latina se asemeja más a los países desarrollados que a otras regiones del mundo en desarrollo.

This paper discusses poverty and unemployment in Argentina, beginning with the turbulent years since 1980. Argentina suffered a 25 percent reduction in per capita income, two bouts of hyperinflation and a sharp rise in poverty during the 1980s. In 1990, the Menem government began a profound restructuring of Argentine economy. A centerpiece of the new program was a plan designed to control inflation once and for all. Other elements of the program were a control of the government deficit, privatization, reduction in tariff barriers, and a reform of social spending. What was the effect of all these changes on the level of poverty, employment and social equity? These are the questions the authors address in this paper. The work is divided into three parts. In the first one, they examine movements in poverty and distribution, and their causes. In the second, the labor market is examined. In final one the authors draw some conclusions on Argentina's experience for the general debate on how to create a sustainable growth strategy that can reduce poverty and unemployment without hyperinflation.

8+fjordar-området är topografiskt väldigt varierande. Vattenutbytet är långsamt och tillförseln av näringsämnen stor. Största delen av näringsämnen stannar kvar i fjordarna. Mest i Havstens- och Hakefjordar där 40-50 % av den lokala näringstillförseln stannar kvar. Utsläppen från jordbruk och skogsbruk är stora i 8+fjordar-området. T.ex. står dessa för 62 % av kvävetillförseln och 69 % av fosfortillförseln till Byfjorden. Men utsläpp från punktkällor direkt till havet är också betydande (21 % av kvävetillförseln och 19 % av fosfortillförseln till Byfjorden). Man har genom en mängd olika tilltag de senaste decennierna försökt sänka utsläppen av kväve och fosfor och även om koncentrationerna av kväve och fosfor fortsatt är höga har halterna av främst kväve sjunkit i 8+fjordar-området. De stora utsläppen av näringsämnen ökar växtplanktonproduktionen och när denna sjunker till botten och bryts ner av bakterier orsakar det syrebrist och höga koncentrationer av giftigt svavelväte i de djupare delarna av fjordarna. I de grundare delarna av fjordsystemet finns grunda vikar med ålgräsängar, blåmusselbankar och klippkuster med tångskogar. Dessa biotoper har förändrats under de senaste decennierna med en ökande påväxt av fintrådiga alger. Den pelagiska miljön (de fria vattenmassorna) är främst påverkad av avrinning av sötvatten från älvar och åar och av inflöde av salthaltigt vatten från Skagerrak genom Marstrandsfjorden och norrut i fjordsystemet. Närsaltkoncentrationen är hög i hela vattenpelaren vilket ses speciellt för nitrat. Detta ger förhöjda klorofyllkoncentrationer även om dessa alltså har minskat betydligt under de senaste decennierna. 8+fjordar-området har länge haft höga koncentrationer av giftiga dinoflagellater, men de senaste decennierna har giftalgsblomningarna minskat betydligt. De flesta områden uppnår nu minst god ekologisk status avseende vinterkoncentrationer av totalt kväve med undantag för By-, Havstens-, Askerö- och Älgöfjordar. Status för växtplankton klassas som hög i nästan hela området. År 2006 kom den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi till svenska västkusten. Den är en effektiv predator på djurplankton och kan vissa år minska djurplanktonbiomassan avsevärt under hösten. Detta kan ha allvarliga konsekvenser för överlevnad av fisk och fisklarver som livnär sig på djurplankton. De allra flesta fiskarter livnär sig på djurplankton i larvstadiet. Den bentiska miljön innefattar livsmiljön från de djupa mjukbottnarna till tångskogarnas och ålgräsängarnas topp. 8+fjordar-områdets bentiska miljö kännetecknas av klippstränder med hårdbottnar beväxta med bland annat snärjtång, blåstång, sågtång, sockertång och fintrådiga alger, där blåmusslor och andra evertebrater lever och de djupare delarna täcks av fastsittande bentiska evertebrater som till exempel havsanemoner och havsnejlikor. De djupare sedimentbottnarna hyser grävande evertebrater som livnär sig på den biomassa som sjunker ner från pelagialen. Här dominerar havsborstmasken Scalibregma inflatum, slätbukig Sammanfattning trådormstjärna och pepparmussla. Vatten från Skagerrak strömmar in i 8+fjordarområdet söderifrån och de södra bassängerna inklusive Hake- och Askeröfjordar är normalt syresatta under hela året även i sina djupaste delar, medan de djupa delarna av de nordligare Kalvö-, Borgile-, Koljö- och Byfjordar samt även Havstensfjorden ofta präglas av långvarig syrebrist. I dessa områden försvinner bottenfaunan ofta helt eller befinner sig i någon fas av återkolonisering efter vattenutbyten. Den bentiska miljön hade bättre ekologisk status under 1980- och 90-talet än under det tidiga 2000-talet. De flesta åren därefter visar måttlig status i Hake-, Halse- och Havstensfjordar. I de grunda vikarna har mängden fintrådiga alger ökat betydligt sedan slutet på 1990-talet. Dessa alger bildar påväxt på ålgräs och tång och täta mattor av ruttnande alger på botten vilket försvagar ålgräs och tång och orsaker lokal syrebrist i ängarna. Dessa alger har ökat i biomassa delvis på grund av avsaknaden av betande evertebrater (t.ex. märlkräftor) som i sin tur har minskat i antal eftersom mesopredatorer som t.ex. strandkrabba och läppfiskar har ökat när deras predatorer, som t.ex. torsk, har fiskats bort. Utbredningen av ålgräs i 8+fjordar-området har minskat ganska dramatiskt de senaste decennier, speciellt kring Kungälv och Uddevalla där 80–85% av arean har försvunnit. Status för ålgräs och tång är otillfredsställande eller måttlig i nästan hela 8+fjordar-området. Fiskbestånden i 8+fjordar-området har varit överfiskade under lång tid och liksom i Västerhavets övriga kuststområden är förekomsten av större bottenlevande fisk, främst torskfiskar, mycket reducerad i 8+fjordar-området. Det fanns ett betydande fiske av torsk, näbbgädda, rödspotta, sill och skarpsill i området på 1960- talet men 2004–2008 hade de flesta fisken kollapsat med undantag av fisket på sill och skarpsill som fortfarande fiskas även on mängden landad sill har minskat betydligt från 2014 till 2021. Av alla fångster av sill och skarpsill fiskades i genomsnitt 14 % av sillen och 87 % av skarpsillen med lysfiske. SLU:s undersökningar visar dessvärre inte på någon återhämtning av fiskbestånden under de senaste 20 åren, trots att det riktade fisket efter flera av dessa arter stoppats och det införts ett fiskefritt område i Havstensfjorden. Genetiska studier visar dock att det fortfarande finns ett lokalt lekande bestånd av torsk i området och det har observerats bättre rekryteringar 2016 och 2019. Sportfisket efter havsöring är betydande, men störst är fisket efter makrill både med spö och med dörj. Det finns ingen officiell statistik på landningar men i Fiskeriverkets rapport från 1999 angavs att fritidsfiskets sammanlagda fångster översteg yrkesfiskets för lax och havsöring och vissa arter av plattfisk. Det finns en del vattenbruk i 8+fjordar-området. Företaget Scanfjord är störst, med blåmusselodlingar i yttre Stigfjorden, Havstensfjorden och Koljöfjorden. En rad andra aktörer har odlingar främst i norra delen av 8+fjordar-området och företaget Marine Taste odlar sjöpungar nära Stenungsund. Sjöfåglar är viktiga länkar mellan näringsvävar i havet och på land och de kan vara bra indikatorer på förändringar i de marina ekosystemen. Efter mitten av 1990- talet har ejderpopulationen minskat till hälften och arten är numera (2020) rödlistad som ”starkt hotad” (EN) i både Sverige och Europa. Strandskatan har minskat med omkring 40 % i Sverige de senaste 30 åren och är sedan 2020 rödlistad som "nära hotad" (NT). Troliga faktorer för dessa två arters minskning är minskad mängd och/eller kvalitet, inklusive vitaminbrist, på bytesdjur, ökad utbredning av syrefria bottnar, klimatförändringar, predation och sjukdom. Stora förändringar har också ägt rum hos många måsfågelbestånd de senaste 20–30 åren. Fisktärna och silltrut (på västkusten) har klarat sig bra, medan övriga måsfåglar minskat så kraftigt att de blivit rödlistade. Bestånden av grågås, kanadagås och vitkindad gås har ökat kraftigt de senaste 30 åren. Tillgången på höst- och vintergröna grödor har ökat genom ändrat jordbruk och varmare och snöfattigare vintrar vilket har gynnat gässen. Storskarven var tidigare utdöd i Sverige men under 1980- och 1990-talet spred sig skarven längs den svenska kusten och i 8+fjordar-området etablerades de första kolonier i början av 2000-talet. Det finns ingen regelbunden inventering av storskarv i Sverige men år 2021 räknades 1300 bon i 7 kolonier från Nordre Älvs mynning i söder till Havstensfjord i norr, absoluta majoriteten väster om OrustTjörn. I 8+fjordar-området är storskarvens vanligaste byten smörbult och plattfisk, men även andelen torskfisk och sötvattensfisk är betydande. Knubbsäl, gråsäl och tumlare förekommer i 8+fjordar-området. Knubbsäl och tumlare är de överlägset vanligaste marina däggdjuren medan antalet gråsälar är betydligt färre. Efter att jakten förbjöds och sälarna skyddades, samtidigt som mängden miljögifter minskade, började sälpopulationen längs västkusten återhämta sig under 1980-talet. Knubbsälpopulationen har ökat sedan dess även om virussjukdom (Phocine Distemper Virus, PDV) reducerade antalet betydligt år 1988 och 2002. Under 2010-talets senare hälft uppskattades antalet knubbsälar i Västerhavet till över 20 000 djur. I 8+fjordar-området vistas de flesta sälar på utsidan Orust och Tjörn med mycket färre sälar i själva 8+fjordar-området. Prover insamlade 2015-2016 visade att knubbsälens födoval är helt dominerat av plattfisk (viktandel &gt;70 %) följt av sill, rötsimpa och vitling. Miljögifter finns i stora koncentrationer i vissa delar av 8+fjordar-området, främst i Byfjorden där föroreningar från hamnen länge har varit stora och kring Stenungsund där utsläpp från den kemiska industrin dominerar. Men inom 8+fjordar-området finns även ett stort antal mindre båtvarv och marinor som genom åren har bidragit till giftiga utsläpp främst från båtbottenfärg. I Byfjorden har bottensedimenten höga eller mycket höga koncentrationer av olja, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och PCB. Där är koncentrationerna av TBT, som tidigare användes i båtbottenfärg, och dess två nerbrytningsprodukter DBT och MBT mycket höga. Flera metaller så som zink, kadmium, koppar och nickel finns också i höga koncentrationer. Kvicksilver- och PBDE-halten i blåmusslor överskrider Vattendirektivets gränsvärde för fisk. Dessa föroreningar finns också i Havstensfjorden och Halsefjorden men i lägre koncentrationer. Kring Stenungsund är bottensedimentens halter av hexaklorbensen (HCB) höga eller mycket höga men det avspeglas dock inte i förhöjda HCB-halter i blåmusslor från samma område. Halterna av DBT och MBT är också höga här, medan halterna av TBT inte är förhöjda. Kopparhalten i sediment från Stenungsundsområdet är förhöjda och på en lokal är de långt över Vattendirektivets gränsvärde. Även koncentrationen av PBDE i blåmussla överstiger vattendirektivets gränsvärde. Blåstång från en lokal vid nordvästra Stenungsön har höga eller mycket höga koncentrationer av kadmium, arsenik och koppar. I syrefria bottnar förekommer ingen omblandning av sedimentet av infauna såsom havsborstmaskar vilket gör att lagrade ämnen inte i så hög utsträckning frigörs till vattnet och miljögifter koncentreras som mest i dessa områden. Nedbrytningshastigheten av organiska miljögifter är också betydligt långsammare i en syrefattig miljö än i en syrerik och det kan ta många decennier att bryta ned gifterna. Om syrefria bottnar innehållande miljögifter åter syresätts och omblandningen sätts igång, är det därför risk för kontaminering av kringliggande vatten. Mikroplast som härstammar från den lokala plastindustrin finns i större mängder i bottensedimenten kring Stenungsund. En studie visade att minst 3 miljoner och i värsta fall 36 miljoner polyetylenpellets större än 2 mm, motsvarande 73–730 kg, släpps ut via Stenunge å årligen. När mindre fraktioner ner till 300 µm inkluderades i mätningarna var det totala partikelantalet hundrafaldigt högre. Dessa partiklar har direkt effekt på djur och växter i fjorden. Elfiskeundersökningar visade att 62 % av öring fångade i Stenunge å hade plastpartiklar i magen. Flera invasiva arter har etablerat sig i 8+fjordar-området de senaste decennierna. Den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi finns i stora mängder sensommar och höst under de flesta år. Under år med dessa maneter kan de äta upp största delen av djurplanktonbiomassan vilket skapar problem för fisklarver som livnär sig på detta plankton. Stillahavsostronet eller det japanska jätteostronet har observerats på stränder i hela 8+fjordar-området. Dessa ostron kan tränga undan blåmussla när det bildas stora ostronbankar och de europeiska ostronen kan smittas av nya typer av parasiter. Ostronens skal är också vassa och kan orsaka skador på människor som går på bottnen i grunda områden. Mellan 20 och 40 % av 8+fjordar-områdets kustlinje är bebyggd inom 100 meters avstånd till vattenlinjen. I Kungälv och på Tjörn och Orust har bebyggd kustlinje fördubblats på bara 10 år trots förbud mot uppförande av nya byggnader närmre än 100 meter från strandlinjen enligt strandskyddslagstiftningen. 20–25 % av kusten i dessa kommuner är nu bebyggd. Friluftslivet till sjöss har också ökat kraftigt under senare år. Intervjuundersökningar visar att det under 2004 uppskattningsvis fanns totalt 26 600 båtar på svenska västkusten men att antalet har fyrdubblats fram till 2010. Denna ökning av mänsklig närvaro stör på många olika sätt. Pirar eller bryggor kan störa djurs naturliga migrationsrutter längs kusten, speciellt i topografiskt komplexa områden som 8+fjordar-området och större strukturer som t.ex. brofästen eller bortsprängningar och utgrävningar kan ändra vattengenomströmningen. I 8+fjordar-området kan det ha extra stor effekt eftersom vattenutbytet är naturligt långsamt. Fåglar störs kraftigt av snabbgående båtar. Många fåglar undviker ofta platser med mycket trafik under ruggningen och på rastoch övervintringslokaler kan störningar från båtar leda till att de oftare tar till flykt med energiförluster som följd. Marint skräp är ett särskilt stort problem i Bohuslän där stora mängder makroskräp driver i land på grund av havsströmmarna (Jutska strömmen). Detta är faktiskt ett av Europas mest nedskräpade marina områden. 96 % av det marina skräpet längs stränderna i Bohuslän utgörs av plastartiklar, och det vanligaste är snören och linor som till allra största del kommer från fisket. Effekter av skräp på det marina djurlivet är väldokumenterade, t ex insnärjning av marina djur och intag av skräpföremål av fåglar, fiskar och evertebrater. Förlorade tinor, garn och ryssjor utgör också en betydande del av skräpet. Efter intervjuundersökningar uppskattades antalet förlorade hummertinor till 3900 per år på västkusten bara från fritidsfisket. Förlorade fiskredskap fiskar vidare och studier har visat att så mycket som 163 800 humrar och krabbtaskor fångas per år på västkusten i detta spökfiske. Klimatförändringarna leder till att haven runt Sverige blir allt varmare, att kustnära vatten utsötas när nederbörden ändras och att haven försuras när ökade mängder koldioxid tas upp i havet. Varmare vatten tar upp mer plats så havsnivån stiger med stigande temperatur och detta förvärras när polernas fastlandsisar smälter. I 8+fjordar-området ökar ytvattentemperaturen fyra gångar så snabbt som den globala medeluppvärmningen och enligt SMHI har temperaturen ökat med 3,5 °C sedan 1960. Salthalt och skiktning förändras i kustnära miljöer när nederbörden varierar. I svenska kustnära marina miljöer har saliniteten minskat under perioden från 1992, då mätningarna började, fram till ca 2010, men under de senare åren har den ökat så mycket att den nu är tillbaka på samma nivå som 1990. En tredjedel av den koldioxid som släpps ut absorberas av världens hav där den bildar kolsyra. Under industrialiseringen har det globala medel-pH minskat från cirka 8,11 till 8,06, en minskning som motsvarar en ökning i surhet med 30 %. Det finns ingen marin övervakning av pH i 8+fjordar-området men data från danska fjordar visar en försurning som är dubbel så snabb som globala medelvärdet. Av alla belastningar relaterade till klimatförändringarna är det temperaturökningen som har störst effekt på djur och växter i havet. Först och främst förflyttas utbredningsområden för djur och växter mot norr. Torsken i Skagerrak/Kattegatt föredrar temperaturer som är låga jämfört med de medeltemperaturer de upplever i området i dag och den temperaturökningen vi ser i 8+fjordar-området minskar därför torskens lekmöjlighet i området. Ålgräs påverkas också av ökande temperaturer och studier visar att en 5 °C ökning minskar ålgräsets skottäthet. Havsförsurning påverkar främst bottnens kalcifierande arter som kräftdjur, blötdjur och tagghudingar. Till exempel har det visat sig att sjöborrelarvers utveckling försämras av även mycket små minskningar i pH och bottensamhällen påverkas så att både artrikedom och antal individer minskar under försurning.

Forsmarks kärnkraftverk är en av Sveriges största elproducenter och utgörs av tre stycken kokvattenreaktorer. Vid elproduktionen i kärnkraftverket krävs enorma mängder havsvatten för kylning av processerna i reaktorerna. Kylvattnet tas in till kraftverket från Öregrundsgrepen via en kanal från Asphällafjärden. Brackvattnet innehåller levande organismer i form av bland annat alger, vattenvegetation, djurplankton och fisk. De största organismerna, bland annat vegetation och fisk, avskiljs från vattnet via stora bandsilar som sitter i kylvattenintaget till kraftverket. Periodvis kan mängden rensmaterial i dessa silar vara omfattande, främst under vårperioden och hösten. Kylvattnet värms upp med cirka 11°C när det passerar över reaktorerna och innan det pumpas ut till Biotestsjön (den huvudsakliga recipienten), och sedan ut till det omgivande havsområdet i Öregrundsgrepen. Vattentemperaturen i Biotestsjön är vid normal energiproduktion 7–9 °C högre än i omgivande områden. Intag och utsläpp av kylvatten ger effekter på den närliggande miljön och dess organismer. Under slutet av 1960-talet påbörjades biologiska förstudier och basundersökningar i Forsmarksområdet för att planera för kärnkraftverket. När elproduktionen inleddes 1980 övergick undersökningarna i fastställda kontrollprogram med syfte att övervaka påverkan på fisk, bottenfauna och fågel i recipientområdet. Under de senaste decennierna har även ett stort fokus riktats för att förbättra miljön i Sveriges havsområden. I havsmiljöförordningen finns ingående beskrivningar för vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå fastställda miljömål, bland annat att genomföra miljöövervakning. Övervakningsprogrammen syftar till att ge underlag och följa upp utvecklingen av miljöstatus, som exempelvis beståndsövervakning av fisk och bottenfauna, utveckling i kustfiskbestånden och introduktion av främmande arter. Den samlade miljöövervakningen som genomförs inom recipientkontroll och i nationella övervakningsprogram genererar stor kunskap om rådande miljöstatus, organismsamhällena och utvecklingen för ekosystemen i Forsmarks skärgård och Bottenhavet. Under åren som kärnkraftverket i Forsmark varit i drift har det skett storskaliga miljöförändringar i Bottenhavet. Trots flertalet förvaltningsåtgärder kan det konstateras att miljömålen för exempelvis övergödning, kommersiellt nyttjande av fisk samt spridning av främmande arter inte uppnåtts. De hydrologiska förhållandena som successivt har förändrats har haft en stor påverkan på ekosystemen i Bottenhavet och Forsmarks skärgård. Beståndet av storspigg gynnas av miljöförändringarna och förekommer nu i höga tätheter i Bottenhavet och Forsmarks skärgård, och förväntas finnas i samma omfattning eller öka de kommande åren. I silstationerna vid Forsmark kärnkraftverk kommer detta medföra att mängden storspigg fortsatt kommer att vara omfattande under vårperioderna. Strömming återfinns relativt glest längs kusten under stora delar av året och har historiskt ansamlats i höga tätheter under lekperioden under vårarna. Den negativa beståndsutvecklingen och det omfattande yrkesfisket av strömming i Bottenhavet bidrar sannolikt till att tätheterna minskar de kommande åren. Eftersom strömming förekommer främst som årsyngel i silstationerna kommer biomassorna att vara i låga nivåer. I Forsmarks skärgård har andelen abborre, mört, björkna och löja ökat sedan 1990-talet, arter som föredrar varma vattentemperaturer. Dessa arter förväntas förekomma i liknande tätheter eller något ökande de kommande tio åren. De senaste fyra åren har det noterats en spridningseffekt av mört och björkna från Biotestsjön till övriga delar av skärgården. Utvecklingen i bottenfaunasamhällena i Öregrundsgrepen visar att arter som gynnas av miljöförändringarna ökar i omfattning. I övervakningen av bottenfaunasamhällena påträffas flertalet främmande invasiva arter. Tre arter av musslor har påträffats i recipienten eller i närliggande område som kan utgöra stor påverkan och negativ ekonomisk inverkan på kraftverket. Trekantig brackvattenmussla (Mytilopsis leucophaeata), amerikanska trågmusslan (Rangia cuneata) och vandrarmusslan (Dreissena polymorpha) kan samtliga bilda stora kolonier och potentiellt kunna sätta igen vattenledningar och kylvattensystem. En annan djurgrupp som rapporterats ge negativa konsekvenser i kylvattensystem är maneter. I området där Forsmark kärnkraftverk ligger är dock tätheterna av inhemska maneter mycket lågt och utgör sannolikt ingen stor påverkan, men det skulle kunna ändras om främmande arter etableras i Bottenhavet. Under de senaste decennierna har omfattande moderniseringar genomförts i kraftverket och förändringar i utformningen av kylvattenvägarna. Kylvattenflödena som successivt har ökat den senaste tioårsperioden har bidragit till att större mängder fisk och vegetation sugs in i kylvattenintagen. Musslor är en djurgrupp som gynnas av höga kylvattenflöden och risken finns att främmande arter etablerar sig i kylvattenvägarna. För tillfället genomförs flertalet projekt inom skyddsobjektet, bland annat rivning av piren i utloppet från Biotestsjön och en etablering av elektrobränslefabrik. För att utreda om Forsmarks kylvattenintag och vattenkanaler är tillräckligt robusta i framtiden bör det även vägas in vilka effekter de olika projekten får för omgivande miljö och dess organismer.